Plenum den 28 april 2017 kl. 09. 30
Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl John Holmberg, replik
Yüklə 473,43 Kb.
|
Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl John Holmberg, replik Tack herr talman! Jag vill också rikta ett tack till ledamot Wikström för ett framåtsyftande och positivt anförande. Det var skönt att höra. Ledamot Wikström har varit lite skeptisk till kortrutten men han har läst på och förstår helheten med hela satsningen och också hur viktigt det är i att integrera hela skärgården i den kommande kommunstrukturen. Det var ett positivt anförande. Ltl Tony Wikström, replik Tack för det ltl Holmberg! Det är lätt att tänka sig var vi skulle ha varit idag om vi hade tagit det till oss redan för 15-20 år sedan. Skärgårdstrafiken hade varit flera miljoner billigare, det är ett faktum. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Igge Holmberg Tack herr talman! Redan på första sidan i tilläggsbudgeten nämns konkurrensavtalet som den finska regeringen har infört. Inte en favoritpolitik i mina ögon, och inte bara i mina. I korthet går avtalet ut på att arbetstiden förlängs med 24 timmar per år, utan lönejusteringar. Inom den offentliga sektorn skärs semesterpenningen ned med 30 procent för tre år framåt, mellan åren 2017–2019. En preliminär uppskattning har gett vid handen att den bestående minskningen av köpkraften med detta avtal blir 0,7 procent, både inom den offentliga och privata sektorn, från och med år 2020. Utöver detta leder nedskärningen av semesterpenningen, för den offentliga sektorns anställda, till att deras köpkraft minskar med 1,2 procent under åren 2017–2019. På fastlandet finns det ett råd som ska utvärdera den ekonomiska politiken. Rådet besitter kunskap på professorsnivå. Enligt rådet har regeringens bedömning av konkurrenskraftsavtalets effekt varit orealistisk. Framför allt har regeringen varit alltför optimistisk när det gäller sysselsättningen. Rådet anser att man uppnått bara hälften av målet att skapa 40 000 jobb. Det är illa, inte bara för dem som inte fått jobb utan glappet syns också i statsfinanserna. Sammanlagt är det gap som regeringen har att ta in, då man spikar rambudgeten i Finland i april, i miljardklass. Då pengarna tryter finns det bara tre sätt att möta utmaningarna. Man minskar på utgifterna, dvs. nedskärningar, man ökar på intäkterna, man höjer skatterna eller man lånar mera och ökar på skulden. Hittills har regeringen Sipiläs politik främst byggt på det första alternativet, att skära i statens utgifter. Lite som här på Åland alltså. Skatteverktyget har vi ju, men det är väldigt trubbigt på landskapsnivå. Plus att det är stora oroligheter redan vad gäller SOTE-reformen och hur skatterna ska sättas i förhållandet till det. Det gör att en höjning av landskapsskatterna inte är möjlig i nuet. Herr talman! Vi borde komma ihåg att den offentliga sektorns tillgångar är betydligt högre än skulderna. Detta gäller i ännu högre grad även på Åland. Det här kunde ge rörelsefrihet att investera i ett läge där räntenivån är låg och ser ut att förbli låg under en rätt så lång tid. Professorsgruppen anser att det kunde vara klokt att finansiera offentliga investeringar genom att uppta lån, förutsatt att den kommande nyttan överstiger ränteutgifterna. Regeringen Sipilä har försökt få fart på Finland genom att bromsa. Låt inte oss göra samma sak. Här är satsningen på kortrutt ett sätt att skapa jobb och framtidstro i skärgården. Det är en bra sak. Konkurrenskraftsavtalet har gett ojämnt fördelade besparingar med löntagarna som betalare. I vissa branscher ger ökad arbetstid utan ersättning, förmodligen också en viss ökad effektivitet, men överlag återspeglar den här lösningen en stelbent och föråldrad syn på arbete. Handlar Finlands och Ålands ekonomiska problem verkligen om att vi arbetar för lite? Det tvivlar jag på. På Åland, med sin låga arbetslöshetsgrad, är ju detta sant i ännu större grad. Sedan finns det andra undantag. De som inte får semesterersättningar, t.ex. vi här i salen som sitter på årsarvode, vi är undantagna avtalet. Herr talman! I en kraftigt exportbetonad ekonomi, som Ålands, borde det i stället handla om förutsättningar att skapa produkter med internationell potential och kunna nå ut på marknaden med dem. Vi vet att vi från Åland exporterar närmare 90 procent av våra skördar, lök, äppel och andra varor från våra producenter. Hur är det meningen att folk ska ha råd att köpa dem? Konkurrenskraftsavtalet och en rad nedskärningar har haft en dämpande inverkan på köpkraften och därmed på den efterfrågan som kunde skapa fler jobb. En annan fråga är hur det är med våra bolag? Finns det direktiv eller principer för hur landskapets bolag ska förhålla sig till konkurrensavtalet. Regeringen Sjögren sätter dyra pengar på arbetsvärdering för att uppnå jämställda löner, men ser man samtidigt till att de bolagsanställda följer avtalet? Finansavdelningen har riktat sig till tredje sektorn och efterhört om den följer avtalet, men har man gjort så med sina egna bolag också? Det här är något som vi måste titta på. Det kan ju inte vara så att ett allmänt avtal inte ska gälla på samma sätt för alla arbetstagare under samma arbetsgivare. Vi utför ett arbete om arbetsvärdering och strävar efter jämställdhet i våra organisationer. Där ingår i allra högsta grad konkurrensavtalet. Det måste vi också våga se på, på alla sätt.
Herr talman! Nu blev jag väldigt förvånad när ltl Igge Holmberg står här och pratar om konkurrens- och sysselsättningsavtalet på det sätt han gör. Jag kan förstå det eftersom det nu märks i lönekuverten, och har gjort så i några månader, för alla lågavlönade och alla andra också på Åland. Det märkliga, och det som man måste påpeka i den här situationen, är det faktum att när konkurrens- och sysselsättningspaketet var ute på remiss, då stöddes det fullt ut av landskapsregeringen Sjögren, där det ingår två socialdemokrater. Utlåtandet togs i plenum och alla var närvarande. Ltl Igge Holmberg har precis lika stort ansvar för det här som statsminister Sipilä. Ltl Igge Holmberg, replik Tack herr talman! Visst! Det är därför jag vill att vi nu ska se till att vi ser efter hur det slagit ut i samhället i stort och i våra bolag och överallt på Åland. Ltl Roger Nordlund, replik Absolut! Det här var en nödvändig åtgärd för landet som helhet för att återfå konkurrenskraften och det är det som vi nu börjar se effekterna av, att Finlands ekonomi börjar återhämta sig sakta mak. Det kommer också sedan att avspegla sig i vår klumpsumma. Som sådant så var det en nödvändig sak för landet. Jag ska återkomma senare i mitt anförande om hur vi kan hantera situationen på Åland. Det kan jag inte göra i den här repliken. För vi kan faktiskt också göra något bra av det här på Åland.
Replikskiftet är avslutat. Ltl Brage Eklund, replik Tack herr talman! Nu blir det en upprepning av en replik och det som ledamot Nordlund sade. Jag hajade också till när ltl Igge Holmberg kritiserade arbetskraftspaketet, eftersom han själv har varit med och antagit det i lagtinget med sitt regeringsparti. Det är ingen konstighet i det här. Man visste, när man antog det, att det skulle minska köpkraften hos dem som blir drabbade. Då kan man fråga sig varför socialdemokraterna stödde det, eftersom man visste om det. Ltl Igge Holmberg, replik Som de flesta av oss som sitter här i salen vet, så är politik en kamp om att ge och ta när man ingår i olika konstellationer. Det här var en sak som vi sade att vi går med på, men att vi fortsättningsvis kommer att hålla ögonen på hur det slår ut på de fattiga i samhället. Ltl Brage Eklund, replik Tack herr talman! Jag förutsätter att landskapsregeringen följer upp effekterna av detta. Det hoppas jag verkligen. Men jag ställer mig ändå frågande till att ett socialdemokratiskt parti - som utåt vill påstå att man värnar om de svaga och de sämre bemedlade i samhället - har stött det här paketet, fast man hade möjlighet att gå emot det, även fast man sitter i regeringen. Det är verkligen dubbelmoral. Nu står ltl Igge Holmberg här och beklagar sig över att det blev antaget men han kommer inte på någon lösning hur man ska bemöta det, utan talar bara om en uppföljning senare och hur det har slagit ut.
Tack herr talman! Orsaken till att vi gick med på det var att det hade varit en enorm orättvisa ifall konkurrensavtalet hade hjälpt vissa medlemmar av befolkningen men inte hjälpt fullt ut. Idén är den, att om det drabbar människor så ska det också drabba människor rättvist. Därför har vi understött det. Men vi kommer att fortsätta och se vad vi kan göra för att lindra verkningarna av det. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Roger Nordlund Herr talman! Jag kommer att ta upp två saker i mitt anförande. Det ena är fiskevården och det andra är förslaget om ett allmänt avdrag. Det kanske överraskar, och det känns skönt för mig också, att från den här talarstolen få ge beröm till landskapsregeringen för att man tar upp pengar för ett fiskevårdsprojekt i tilläggsbudgeten. Jag tycker att det är alldeles rätt i den tid som vi just nu lever i, med tanke på Guttorps situation och den omvandlingsprocess som den institutionen är i. Jag har själv börjat fuska lite inom sportfisket på sista tiden och är ”brottslingen som återvänt till brottsplatsen” på det sättet. Det har hänt ganska mycket under de år som jag har varit borta från det området. En av de mest positiva saker som jag har upplevt, efter att jag kom tillbaka, är Ålands fiskevårdsförening. Det är en grupp av väldigt kompetenta och engagerande människor som också är beredda att lägga ner en stor del av sin fritid för att se till att vi får ett fungerande ekosystem på Åland och en fungerande fiskevård. Vissa arter kanske vi inte kan få. Havsöring är svårt. Men det finns också projekt som är lyckade. Ger man det tillräckligt lång tid så kanske det också kan få en tillräcklig bra bredd på Åland. När det gäller gädda så vore det väl tusan, ursäkta herr talman, om vi inte skulle kunna ha ett sådant ekosystem på Åland att det ska kunna finnas en naturlig reproduktion här. Vad är naturligare än att det ska kunna ske här på Åland? Lyckas vi inte med det så är det ett stort misslyckande för oss, som politiker och människor, som bor här på Åland. Det är där som jag tror att projektet, som landskapsregeringen nu föreslår, passar bra in. Det är en viktig pusselbit. Det finns ett stort engagemang runtom på Åland, på landsbygden och i skärgården, för att göra goda saker för ekosystemet och för fiskevården. Men det saknas kunskap eftersom den inte har ärvts från generation till generation på det sätt som man kanske skulle önska. Därför behövs den här karteringen göras. Men det behöver också göras ett ganska stort missionsarbete, där någon som har tid och möjlighet och är duktig på detta, pratar med folk och uppmuntrar dem och ger dem rätt råd. Då kommer det att börja hända väldigt mycket runtom på Åland som gör att också kommande generationer kan njuta av ett bra fiske och att vi kan säga att vi har ett hållbart fiske som reproducerar sig själv. Det är tio plus till landskapsregeringen för det förslag som ligger här. Herr talman! Den fråga som har varit upp och nuddats vid tidigare i dag är konkurrens- och sysselsättningsavtalet och effekterna av det. I denna tilläggsbudget ser vi att det är 2 170 000 euro som sparas in på de offentligt anställdas löner under år 2017. På helår blir det kanske 2,5 - 3 miljoner som det handlar om. Jag tycker att det finns anledning att fundera på den saken här på Åland. Det sysselsättnings- och konkurrensavtal som gjordes för landet som helhet var utgående från den situation som Finland har befunnit sig i och som det de facto fortfarande befinner sig i. Man har en väldigt dålig konkurrenskraft och en hög arbetslöshet med stora underskott i ekonomin. Här på Åland har vi de facto nästan det omvända, herr talman. Vi har nästan ingen arbetslöshet. Vi har snarare brist på arbetskraft. Vi har ett näringsliv som går bra och kanske en av de största utmaningarna är att hitta kompetent arbetskraft som kan vara med och fortsätta att utveckla företagen och affärerna här på Åland. Konkurrens- och sysselsättningsavtalet slog ganska hårt mot de lågavlönade. Jag förstår dem som har fått sina lönekuvert de senaste månaderna och som märker att en stor del av semesterersättningen är borta. Det är märkbart för ganska många människor i vårt samhälle. Mitt förslag, som jag hoppas att landskapsregeringen åtminstone kan ta till övervägande, är att man skulle ta den här summan som finns här - det blir för år 2018 som den kommer att vara ungefär 2½ miljoner - och kanske plussa på med någon miljon och införa ett s.k. allmänt avdrag som vi hade redan tidigare på Åland. Vi har en färdig modell. Annars kommer jag för min del att försöka bereda det inför höstens budgetdiskussion. Jag vet att det i debatten också har kallats för jobbavdrag. Jag lägger ingen prestige i vad man väljer att kalla det. Det skulle passa bra in i vårt samhälle med tanke på att vi inte har samma situation som i Finland. Vi har ingen arbetslöshet utan vi har i stället behov att locka hit människor. Jag tror att det här skulle vara en signal som skulle visa att vi skiljer oss ifrån det övriga landet och vi blir mer attraktiva som plats att flytta till. Samtidigt skulle det också dämpa för dem som faktiskt är i behov av varenda cent varje månad att få ihop till mat och hyra. Det finns också ganska många sådana i vårt samhälle, herr talman. Det är fråga om en win-win situation här. Jag vågar drista mig till att säga att vi har råd med det här. Dels utgår jag ifrån att man skulle använda det som själva grundbotten i det hela men också den goda situationen att skattegottgörelsen har stigit till den nivå som den gör nu, det är 23 miljoner eller något liknande. Allting tyder på att det kommande året kommer att vara på en liknande nivå. Kan vi göra på det här sättet så håller vi de facto igång systemet. Vi håller igång konsumtionen i vårt samhälle som gör att vi också i fortsättningen kommer att ha goda skattegottgörelser och att hjulen rullar i det åländska samhället. Det hoppas jag att landskapsregeringen åtminstone kan ta sig en funderare på och hoppeligen på något sätt göra så det märks i kommande budget för 2018. Ltl Torsten Sundblom, replik Tack talman! Ledamot Nordlund talade om fiske och fiskereproduktionen. Det är ju på det viset att fisken leker på grunda områden. Kanske man skulle låta gäddan vara i fred under lektiden och inte vara inne på grunda områden och kasta drag efter gäddorna då. Hur ser ledamot Nordlund på den biten? Att skydda dem så att de får leka ifred?
Herr talman! Det finns många fiskekortsområden som har infört olika restriktioner under våren. Det tycker jag är klokt att göra och det är en långsiktig och hållbar politik att göra så. Jag hoppas att alla respekterar det. Ltl Torsten Sundblom, replik Tack talman! Jag håller med om den biten. Kanske flera också skulle kunna göra det. Sedan är det en sak till. Som matfisk är gäddan inte den bästa på våren under lektiden. Sedan blir den en utmärkt matfisk under andra tider på året, i synnerhet på senhösten och under vinter.
Jag kan hålla med ltl Torsten Sundblom i den här frågan helt och hållet. Jag tror på den här resursen som man lyfter fram i tilläggsbudgeten. Jag hoppas att det också blir en sådan person som är duktig på att prata med folk och sprida kunskap om det här när han eller hon träffar olika vattenägare och fiskelag runtom på Åland, så att man kan sprida den här kunskapen. Precis som ledamot Sundblom sade, så tror jag att det kanske är ett av de enklaste sätten att införa restriktioner på de känsliga områdena på Åland. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl John Holmberg, replik Tack herr talman! Tack ledamot Nordlund för ett positivt anförande och välkommen tillbaka till sportfiskets värld. Det är roligt att ledamot Nordlund är positiv till reproduktionsprojektet. Precis som ledamot Nordlund så är jag övertygad om att det är precis det här som sportfisket och turismnäringen och alla ålänningar behöver ha för att vi ska kunna ha ett gott fiske och en god vattenmiljö, som fiskarna mår bra av och reproducerar sig själva i. Jag tänker återkoppla till konkurrenskraftsavtalet. Såsom jag ser det är det också ett sätt att förbättra exporten. Det ska bli lite billigare att exportera och öka konkurrenskraften. Med tanke på vår exportindustri så består den mycket av ”enkla jobb” som faktiskt kan ge många möjligheter till att få ett första jobb eller att komma in på en arbetsmarknad som är ganska tuff idag. Hur ser ledamot Nordlund på det?
Herr talman! Jag har själv inte på något sätt uttryckt mig kritiskt mot själva avtalet. Som jag redan sagt i en tidigare replik så för landet som helhet är det en nödvändighet för att vi ska återfå konkurrenskraften. Den modell som jag skissade på bibehåller ju fortsättningsvis den effekten för Åland. Det gör arbetskraften billigare för företagen och de behåller sin konkurrenskraft också på exportmarknaden, medan vi däremot stärker vår interna konsumtion här på Åland. Så det blir nog en win-win effekt egentligen. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Minister Mats Perämaa, replik Herr talman! Det tål att upprepas gång på gång. Det andra benet av konkurrenskraftsavtalet var att de skattesänkningar som genomfördes, också här på Åland genom beslut i lagtinget, var att grundavdraget höjdes, vilket gynnar låginkomsttagarna. Det infördes ett pensionärsavdrag, vilket gynnar pensionärerna och det infördes ett jobbskatteavdrag och ett småföretagaravdrag. Så det är inte så att konsumtionskraften bara sjönk. Det var ett paket i två delar. Det finns en hel del att tänka på som utgår ifrån det som ledamot Nordlund sade. De facto så är det någonting som landskapsregeringen just för tillfället funderar väldigt mycket på. Hur vi ytterligare ska förstärka den goda tillväxten som vi ser i vårt näringsliv? Hur ska vi, genom det, skapa ytterligare intäkter i vårt åländska samhälle? Jag kommer att återkomma till det i den andra repliken om jag ges möjlighet.
Herr talman! Det är precis så som finansminister Perämaa säger. Det finns två sidor av det. Men det finns ett netto som är till nackdel för den enskilde och till fördel för det offentliga, men också naturligtvis för de privata företagen. Jag tycker inte att den saken är så mycket att diskutera om. Idag tycker jag att det är viktigt att se hur Åland ska bli så attraktivt som möjligt att flytta till. Jag upprepar det som jag skrev på facebook för en stund sedan. Edward Johansson berättade för oss, på ett väldigt pedagogiskt och klokt sätt, vad som är den egentligt stora utmaningen för oss. Jo, det är att man har tillräckligt mycket människor på Åland som kan producera och skapa skattekraft och hjälpa till att hålla välfärden uppe. Det klarar vi inte helt och hållet själva, utan vi måste vara väldigt aktiva med att få hit inflyttning och då måste Åland vara en attraktiv plats. Jag tror att det här kan vara en pusselbit i det arbetet. Minister Mats Perämaa, replik Sammantaget tycks den politik som bedrivs i Finland, och säkert också här på Åland, leda till att prognoserna för intäkterna ökar. Senast idag har finansministeriet gett ytterligare en mer positiv prognos och det ökar också avräkningsgrunderna, och vårt näringsliv går bra. Näringsministern bedriver ett ytterst aktivt tillväxtarbete. Vi har en kraftsamling i regeringsprogrammet som grundar sig just på detta. Jag själv, som skatteansvarig och tullansvarig, för en diskussion med Ålands näringsliv om hur man ska hantera de bitarna. Skattefrågan kommer att vara intressant. Landskapsregeringen har enats om att vi nu, inom ramen för ett ministerutskott, ska jobba med tillväxtfrågor för framtiden för att ytterligare stödja den utveckling som tycks ske. Jag måste återkomma i ett anförande för att klargöra ytterligare ståndpunkter. Talmannen Tiden är ute! Ltl Roger Nordlund, replik Jag väntar med spänning på anförandet! Talmannen Replikskiftena är avslutade. Ltl Göte Winé Talman! I detta förslag, till första tilläggsbudget för år 2017, så är det ett historiskt beslut som har tagits när man nu går in för kortrutten. Det har debatterats ett antal gånger i lagtinget och tittar man på alla gånger som man har suttit och lyssnat så tror jag att den ligger i topp, om man tittar till diskussionsämnet. Jag kan erkänna att jag själv har varit skeptisk till en kortrutt. Fundersam till om en satsning på kortrutt är den rätta satsningen. För vem gör vi kortrutten och är det på rätt sätt? Men samtidigt måste vi se att det finns strukturella satsningar man kan göra för att spara på driften längre fram. Man ska våga göra det som är bra för folket och samhället och för den åländska ekonomin. Även om det kan vara beslut som kanske inte är så populära, så måste vi våga ta de obekväma besluten. Jag ser detta nu och jag stöder denna satsning. Men jag vill poängtera att en kortrutt inte är en satsning på skärgården som är försvarbar, om vi inte också gör andra satsningar i skärgården. Inför detta år så höjde näringsminister Gunell det viktiga stödet till de skärgårdsbutiker som är öppna året om. Det är också en viktig sak när vi ser på skärgården. Vad finns det i skärgården? Vad ska det finnas? Vi måste se till välfärden och välfärdsservicen. Om vi nu går in för satsningar och stora investeringar i skärgården så behöver vi se vad vi ger för möjligheter för att leva och bo i skärgården året om. Där är också satsningar som skapar förutsättningar för arbetsplatser ute i skärgården viktiga. Att nu bygga om för en s.k. kortrutt är inte värt något om vi inte också vågar satsa på en regionalpolitik. En trygghet att kunna bo i skärgården är av yttersta vikt. Talman! Vi måste tänka på att en kortrutt också är en satsning på miljön. Att flytta färjfästet till norra Gripö underlättar möjligheten att ändra om till eldrift. Det som diskuterats en hel del är om man inte kan börja köra med lättare trafik. Att man kanske mer skulle se persontrafik och mindre av de större båtarna. Så som jag har förstått det hela så ska vi inom skärgårdstrafiken kunna garantera trafik året om. Där har vi också något som kommer emot, och det är isklass och vad det kräver. Det måste man också se på när man gör investeringar, gör ombyggnader eller skaffar nytt tonnage. Då måste vi också tänka på trafik under hela året. Skärgården ska kunna leva året om, inte enbart på sommaren. Men visst har jag förståelse för den skärgårdsbo som kom fram till mig och visionerade om båtar som är mindre och snabbare och som kunde köra skärgårdsborna raka vägen till Mariehamn. Men tryggar det den service vi ska säkra med skärgårdstrafiken? Talman! Jag har varit på många regeringsmöten om kortrutt och jag har hört debatter i lagtinget. Jag har varit för och jag har varit emot och nu är jag för igen. Det är som är det viktiga är, vad kommer det för material och vad är det som betalar sig på lång sikt? Vi måste våga se framåt, inte bara den här mandatperioden och nästa. Men de beslut vi tar ska också gynna nästa generation. Vi måste våga titta längre fram, vi kan inte bara titta inför nästa val. Ser vi på ÅSUB och deras prognoser längre fram så har vi en tillväxt i skärgården. Men då måste vi fortsätta med en regionalpolitik. Och där finns en hållbar skärgårdstrafik med. Sedan behöver vi också jobba med annat. Så sammanfattningsvis, herr talman, om skärgårdstrafiken och kortrutten. Ska vi tro på en framtid för vår skärgård så måste vi politiker också visa det. Satsar vi inte på skärgården så visar vi att vi inte heller tror på en skärgård för framtiden. Men satsar vi nu på ett kortruttsprojekt så ska vi också sedan satsa och bibehålla sjukvårdsberedskapen och annat stöd för skärgårdsborna, så att de kan bo och jobba där. Att skapa arbetsplatser i skärgården och förutsättningar för det är viktigt. Talman! Jag förstår inte varför Centern, i en budgetmotion, vill stryka anslaget för en kommunutredare för Finström, Sund och Geta. Jag hade en replik i förrgår med ledamot Nordlund. Man sade att man vill att utredningen ska fortgå, men ändå vill man ta bort utredningen för det fast det är något som kommunerna själva har begärt. Man har begärt denna utredning. Det är märkligt. Antingen missförstår jag allting eller så förstår jag inte syftet med budgetmotion nr 52. Det är något som jag får titta närmare på i utskottet, eftersom jag har fördelen att sitta i finans- och näringsutskottet, och kan fördjupa mig i ärendet där. Talman! Jag vill också hålla med ledamot Nordlund och det han sade om fiskevårdsprojektet. Det är viktigt att vi ser på fiskevården. Dels har vi tidigare pratat om Guttorp, som har en otroligt stor betydelse för fiskevården, men även den naturliga reproduktionen som det är jätteviktigt att vi får se hur man gör. Vi får inte glömma vilken satsning och vilken betydelse som bl.a. fisketurismen har för det åländska näringslivet. Samtidigt bör vi också tänka på vad det betyder för avslappningen, för gemene ålänning att kunna fortsätta fara ut och fiske. Det är otroligt viktigt att vi har en levande skärgård med ett levande och friskt vatten. Det är en satsning på turismen. Avslutningsvis, herr talman, så hoppas jag verkligen att investeringsfullmakten och delanslaget för en ny systemlösning för alarmcentralen, för nödsamtal och nödmeddelanden, kommer i mål. Jag har suttit med i polisstyrelsen och sett hur vi har svängt på det ena projektet och har gått till det andra. Nu är vi i mål. Nu ska det gå. Jag hoppas nu att vi får styr på det här och att vi hittar en lösning som är hållbar, inte bara för den här mandatperioden, utan även för nästa.
Talman! Jag håller med ltl Göte Winé att det är ett märkligt förslag i den här motionen, att man ska ta bort anslaget för kommunindelningsutredningen. Det är precis just det här som vi är eniga om, när det gäller en eventuell ny framtida kommunstruktur, och att man går den här vägen. Därför är det märkligt att man vill ta bort också den möjligheten. Det här initiativet har ju verkligen kommit ifrån det hållet och som vi är eniga om att är bra om det görs. Ltl Göte Winé, replik Tack talman! Tack ledamot Lindholm! Det är precis så här det är. Nu har kommunerna begärt om det och väntar på respons, man sett på helheten och hur man ska göra. Och så skriver man nu en motion att man inte ska lyssna på kommunerna. Utredaren och kommunerna har redan haft ett möte som jag uppfattat var positivt. Det var ett bra avstämningsmöte. Man såg fram emot det eftersom man också fått en otroligt kunnig utredare som skulle titta på de förutsättningar som kommunerna vill ha svar på. Det här är ett första steg där vi tittar på vad som ska hända.
Jag ser att det största oppositionspartiets gruppledare fortfarande finns på talarlistan. Vi får säkert mer information om orsakerna till varför man har lämnat den här motionen till lagtinget, eftersom det ändå är en ambition som vi är eniga om, att man ska gå den här vägen. Vi får säkert höra orsakerna. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Britt Lundberg Herr talman! Jag ska, så kort jag kan, presentera våra budgetmotioner. Ltl Runar Karlsson har redan i vårt gruppanförande presenterat vår budgetmotion om vikten av att vi genom budgeten ska visa ålänningarna hur den ekonomiska verkligheten ser ut. Det är också väldigt viktigt för Ålands lagting att ha en transparent och ärlig budget att ta ställning till. Det är vår budgetmotion nr 53. Vi noterar också att regeringen skrev i den stora årsbudgeten för år 2017, att landskapsregeringen återkommer i tilläggsbudget - alltså den som vi har framför oss just nu - med exakta placeringar av färjfästen med tillhörande vägdragningar och med finansieringsalternativ för nämnda projekt. Nu begär man fullmakt för dessa investeringar som inte har någon helhetsplan. Visst är det anmärkningsvärt att regeringen, för bara några månader sedan, skrev att man i tilläggsbudgeten ska redovisa för exakta placeringar osv. Nu är det viktigt att vi får klarhet i vad det är som har hänt och som har gjort att regeringen inte lever upp till det som regeringen själv har givit sig i uppgift. Som det har framkommit så accepterade vi inte heller att investeringarna ska inledas innan vi först anhållit om extra anslag. Det är - precis som det tidigare har redogjorts - precis den här typen av investeringar som de extra anslagen är till för. Just nu pågår en upphandlad utredning om samgående som har beställts av Geta, Finström och Sund. Eftersom den är upphandlad så måste den i rimlighetens namn också redan vara finansierad. Det är fint att den äntligen är igång. De har fått vänta mycket, mycket längre än vad förvaltningslagen på något sätt tillåter. Däremot är Centern konsekvent, eftersom ingen annan just nu har anhållit om någon utredning. Det finns inget omedelbart behov av att man skulle behöva några ytterligare utredningspengar för de olika alternativ som regeringen har tagit fram i sitt meddelande. Det är därför som vi föreslår att kommunindelaren ska strykas. Herr talman! Vi har en trend och ett tecken på att narkotikan på Åland blir allt vanligare. Bland annat framkommer det genom att alltfler rattfyllerister påträffas med narkotika i blodet. Polisen har även larmat om en stor ökning av narkotikabrott och narkotikaanvändning. Vi vet också att det nu finns en liberalare syn på narkotika i vårt samhälle och vi ser en ökad brottslighet som kan kopplas till narkotika, som t.ex. stölder, skadegörelse och misshandel. Vi kan inte blunda för att år 2016 blev ett rekordår för narkotikabrott på Åland. Vår polis har även noterat uppgörelser mellan rivaliserande narkotikagäng på Åland. Det behövs långsiktiga insatser för att motverka missbruk och socialt utanförskap. Vi borde, i den bästa av världar, ha alla förutsättningar på Åland att få till en samling mot narkotika och vi kan arbeta så nära varandra och engagera oss i varandra, så att ingen ska behöva bli utanför. Polisen har haft hårda sparkrav på sig under den senaste tiden. Det betyder att det har flyttats poliser från yttre till inre tjänst, vilket betyder att det finns färre poliser på fältet. Det är definitivt inte rätt tid att spara på polisen just nu. Vi behöver fler poliser ute på fältet och fler poliser som kan göra det svårare för narkotikan att komma till Åland och för användandet av narkotika. Vi har 8 400 färjeanlöp till Åland, vi har skärgårdstrafik, vi har post, vi har flyg och vi har fritidsbåtar. Det finns mycket att bevaka. Polisen behöver också med ett långsiktigt perspektiv få tillräckliga resurser för att kunna utreda vardagsbrott inom rimlig tid så att ålänningarna behåller sitt förtroende för polisen och känner sig trygga. Vi äskar om att 80 000 euro ska användas för resten av året för att genast kunna förstärka polisresurserna. På sikt, alltså från 2018 års budget, så behövs 245 000 euro ytterligare per år för att polisen ska kunna hantera narkotikasituationen. Det här, herr talman, är i korthet Centerns motioner till budgeten. Minister Mika Nordberg, replik Tack herr talman! Jag vill börja med att tacka hela lagtinget för en intressant debatt i ämnet. Några reflektioner över ltl Britt Lundbergs anförande. Jag tror att det är bra att finans- och näringsutskottet bekantar sig med den tidtabell som processen för ett extra anslag de facto har. Under förra mandatperioden hade jag de facto själv förmånen att få sitta i finans- och näringsutskottet i fyra år. Vi hade under ett antal timmar ett flertal hörande för att klargöra hela processen som beskrivs i självstyrelselagens 48 §. Jag välkomnar ett sådant förfarande.
Herr talman! Det är glädjande att ministern också tycker det är bra att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i den här diskussionen. Om jag inte missminner mig så har tidigare diskussioner kring finansiering av kortruttsprojektet inte lett till att man har lämnat in någon ansökan, eftersom man har haft ett för otillräckligt underlag. I rimlighetens namn så äskar man pengar från Ålands lagting eller så äskar man pengar från den finländska regeringen. Omfattningen av underlagen kan inte spela någon roll, utan det måste vara minst lika väl underbyggt för att man ska äska om pengarna från Ålands lagting. Jag välkomnar i fortsättningen och utgår ifrån att det finns tillräckligt med underlag, även om vi nu inte har fått del av dem, trots att regeringen själv har konstaterat att det ska vara klart innan man för in det i tilläggsbudgeten.
Tack för det herr talman! Det har sagts väldigt många gånger idag och jag upprepar det en gång till. Vi kommer att presentera alla uträkningar på detaljnivå för finans- och näringsutskottet i den fortsatta behandlingen av frågan. Kort vill jag ändå säga att vi vet att för att Ålandsdelegationen ska kunna bevilja extra anslag så måste det finnas med i Finlands riksregerings rambudget. I praktiken betyder det att ett extra anslag och ett besked om det kan man tidigast få år 2020, alltså om tre år. Det är den konsekvensen. Men det är bra om finans- och näringsutskottet bekantar sig med de här uppgifterna och kontrollerar om de är riktiga.
Herr talman! Det är värdefullt att finans- och näringsutskottet får ta del av detta. Det är ändå trist att det blir bakom lykta dörrar. Politiken borde vara transparent och man borde därför ha det med i sitt budgetförslag så att alla ålänningar, och vi i lagtinget, också skulle få ta del av det på samma sätt. Det är sist och slutligen vi som ska ta ansvar för det beslut som vi tar. Jag tycker också att det är tråkigt att man använder diskussionen kring extra anslag, och tidsaspekten för det, som om man skulle börja just nu. Det är också ett ansvar som regeringen måste ta eftersom man inte har valt att påbörja detta arbete. Skulle man ha gått in för det med hög ambition, så skulle man antagligen ha det väl förberett vid det här laget.
Replikskiftet är avslutat. Ltl Gun-Mari Lindholm, replik Herr talman! Jag tycker inte att det var någon vidare bra förklaring. Jag hade förväntat mig en bättre förklaring när det gäller anslaget om kommunindelningsutredaren. Som jag uppfattar det så är det ändå en miniminivå som vi är överens om. Vi borde stärka möjligheterna så att kommunerna själva ska kunna ta det här initiativet. Åtminstone så jobbar jag själv i den riktningen. Jag utgår också ifrån att alla i oppositionspartierna nu jobbar i den riktningen och att man tar mått och steg för att komma i mål på den vägen, eftersom man inte vill ha det genom lagstiftning utan på den frivilliga vägen. Därför undrar jag om vi kan få någon information från Centerns sida om vilka mått och steg man tar i den här riktningen? Ltl Britt Lundberg, replik Herr talman! Utredningen för Finström, Sund och Geta är redan upphandlad. Man upphandlar inte ett uppdrag om det inte är finansierat. Det har regeringen redan pengar till. Man kan inte upphandla någonting och sedan komma och äska om pengar. Den utredningen är separat, den stöder vi och den är vi glada över. Vi är besvikna över att det har tagit så här otroligt länge att komma igång med utredningen, eftersom det var väldigt länge sedan som dessa tre kommuner har anhållit om detta. En tilläggsbudget är till för plötsliga, oförutsedda utgifter som man behöver få pengar till. Det finns ingen annan ansökan till att man just nu önskar en utredning. Om finans- och näringsutskottet kan komplettera detta med att det här är reservpengar - ifall det kommer in en ansökan till sommaren och man inte hinner komma med någon ytterligare tilläggsbudget - då kommer det i en annan dager. Men om man bara ska utgå ifrån meddelandet och fortsätta på tvångsspåret och utreda utifrån det, så tycker vi att vi kan spara de pengarna.
Tiden är ute! Ltl Gun-Mari Lindholm, replik Talman! Jag tycker att det är ett kortsiktigt tänkande som man har beträffande möjligheterna för andra kommuner att komma nu när man ser att det är en realitet som man har att ta ställning till. Det finns ett meddelande. Det var inte bara det att man ropar att ”vargen kommer” utan man ha faktiskt haft mod att lämna ett meddelande som anger riktningen. Nu har kommunerna att förhålla sig till det, vilket jag tror att vi alla ska försöka arbeta för så att man nu tar initiativ och kommer med ansökningar. Då är det bra att det här anslaget finns för att också kunna möjliggöra det. Ltl Britt Lundberg, replik Herr talman! Om man i utskottet kan enas om att man formulerar sig så som ledamot Lindholm har gjort, alltså att det här bygger på initiativ som frivilligt kommer från kommunerna själva och att kommunerna, i sina fullmäktigen, tar beslut att de själva vill ha dessa utredningspengar, då kommer inte vi att motsätta oss det. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Göte Winé, replik Tack talman! Jag tappade farten märker jag, jag börjar bli gammal! Tack för förtydligandet, ledamot Lundberg. Jag var själv lite orolig och undrade i mitt anförande varför man ville stryka pengar. Men det är ju som ledamot Lundberg säger. Finström-, Sund- och Getautredningen är ju redan upphandlad. Men fortsättningsvis är det ju så att man ska uppmuntra flera att vilja titta på möjligheterna som kan underlätta någonting i vår framtida kommunstruktur. Det står också i meddelandet, om jag minns rätt, att man uppmanar kommunerna att redan nu titta på det. Men varför jag egentligen begärde replik var för att Centern vill satsa på fler poliser, vilket är lovvärt. Jag började fundera över vad ledamot Lundberg nämnde, att det är färre poliser nu än under förra mandatperioden. På vilka grunder baseras det? De uppgifterna har inte jag. Däremot fattas det poliser i fast tjänst. Ltl Britt Lundberg, replik Herr talman! Jag har inte nämnt ordet mandatperiod. Med inbesparingarna på polisen så har man varit tvungen att justera från yttre till inre tjänst. Det här är fakta som kommer från polisen. Ltl Göte Winé, replik Tittar vi på budgeten för 2017, om jag minns rätt, så minskade budgeten med 70 000. Dels stängde man kontoret i Föglö och så var det en lokalvårdartjänst som man ändrade om. På det sättet ändrade inte vi - från lagtinget och landskapsregeringen - på förutsättningarna för polisen. Hur de sedan ordnar det organisatoriskt så har vi en styrelse och en polisledning som vet hur man bäst gör det. Jag måste lyfta på hatten för det fantastiska arbete som man gör inom polisen. Nu fick vi också höra att man fortsätter och tryggar för två ungdomspoliser längre fram, vilket är jättebra. Jag välkomnar att man lyfter fram polisens verksamhet. Tidigare, från år 2010, så har det gått ner drastiskt med antalet poliser, då man har dragit in tjänster. Här har Centern varit med och dragit in. Det är bra att man har ändrat sig där.
Tiden är ute! Ltl Britt Lundberg, replik Herr talman! I samband med att vi behandlade budgeten för år 2017, som det här är en grund för, så kom larmet och rapporten ifrån polisen. Vi fick information från landskapsregeringen att nivån var densamma som tidigare så det behövdes inga extra insatser. Samtidigt kom polisen och konstaterade att man har fått uppgifter om att det är ett rekord när det gäller narkotikabrott. Då önskade vi att vi redan då skulle kunna föra in mer pengar i budgeten för att kunna vidta lämpliga åtgärder för att möta narkotikaproblematiken, vilket vi inte fick gehör för. Därför kommer vi nu i tilläggsbudgeten och vill rätta till det. Det är onekligen så att det behövs. Det har skett en förändring i vårt samhälle som vi måste möta på något sätt. Det hoppas jag att vi tillsammans kan göra på ett ansvarsfullt sätt. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Minister Wille Valve, replik Tack talman! Jag blev lite fundersam. Vi hörde Centerns representant i förrgår presentera tio teser som i princip gick ut på att vi inte behöver genomföra en kommunreform så som den har beskrivits av landskapsregeringen. I stället - digitalisering och aktivering av regionalpolitiken. Punkt två var frivilliga samgåenden. Tittar vi på den här budgetmotionen så är det tydligt att Centern vill stryka reformbränslet för frivilliga samgåenden och de medel som finns för kommunindelningsutredare framåt. Motiveringen är ”mot bakgrund av att inga andra kommuner anhållit om utredning…” Hur tänker sig Centern detta? Är det så att alla åländska kommuner gemensamt ska komma med ett supertotalförslag för samgåenden på Åland, alla KST fas ett, eller hur har Centern resonerat? Ltl Britt Lundberg, replik Jag är helt säker på att minister Valve inleder varje dag med att göra prioriteringar. På samma sätt är också vi, från oppositionens sida, tvungna att på ett ansvarsfullt sätt bedriva politik. Att prioritera och se över vilka utgifter man föreslår och vilka inbesparingar man kan göra. Som jag redan har redogjort, så är en tilläggsbudget till för sådant som uppkommer plötsligt. I budgeten för 2017 så fanns det pengar som räckte till Finström-, Sund- och Geta-utredningen. Det har varit regeringens bedömning att den skulle behövas. Men om man formulerar det så - vilket jag redan har redogjort för i tidigare replikskiften - att om fullmäktigen kommer och ansöker om det och det bygger på frivillighet från kommunerna, då kommer vi inte att motsätta oss det. Men det finns ingen ansökan inne nu och tilläggsbudgeter ska vara till för att möta sådant som är överraskande. Talmannen Tiden är ute! Minister Wille Valve, replik Tack ledamoten Lundberg! Oaktat det så kan jag tycka att det är lite märkligt att Centern stryker medel för frivilliga samgåenden två dagar efter att man meddelat att detta är Centerns politik och alternativ till regeringens politik. Ska jag tolka ledamot Lundberg så, att i Centerns modell så ska alla kommuner komma med ett gemensamt förslag?
Herr talman! Det är svårt att hänga med i hur minister Wille Valve väljer att tolka vad jag säger. Det är kanske bättre att lyssna till vad jag säger. Jag gör så gott jag kan för att förklara vad jag menar. Just nu pågår en redan finansierad utredning mellan de tre kommuner som har anhållit om att gå samman. Det står heller inte i förslaget till tilläggsbudget något om någon utredning i något fullmäktige - liksom den mellan Geta, Sund och Finström - och där man redan nu har en vittring om att det kommer att komma en sådan ansökan, t.ex. från Kökar, Eckerö och Mariehamn. I så fall skulle situationen vara en helt annan. Men den har inte presenterats på det sättet. Formulerar man om det på det sättet i utskottet, att det handlar om fullmäktigetagna beslut där man ber om utredningspengar från landskapsregeringen. Då kommer saken i en helt annan dager. Men det har inte riktigt framställts på det sättet från landskapsregeringen. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Sara Kemetter, replik Tack herr talman! Ltl Britt Lundberg är bekymrad över narkotikabrott från rekordåret 2016. Det stämmer att vi nu ser mer narkotika i samhället. Det beror också på att polisen - på styrelsens uppmaning och strategier - har satsat och prioriterat på en speciell narkotikaenhet där vi har tagit in expertkunskap från fastlandet och samarbetat med tullen och gränsbevakningen. Det kan också vara en stor bidragande orsak till att det faktiskt blir ett registrerat brott genom att vi har fått fast folk. Sedan vill jag ännu säga att det inte endast är polisens ansvar. Det kanske inte hjälper att man med stora pengar utökar ramarna. För att få bukt med det här problemet så är det hela samhällets ansvar att vi jobbar tillsammans för att skapa ett tryggt Åland.
Herr talman! Jag tror att det är långtifrån Britt Lundberg som är ensam om att vara bekymrad över att 2016 blev ett rekordår när det gäller narkotikabrott. Jag tror att man inte heller behöver följa med särskilt aktivt i samhället för att se att brottsligheten har ändrat karaktär. Vi har fått en ny typ av inbrott, en ny typ av uppgörelser och vi har fått en ny typ av många olika brottsliga incidenter som härrör till narkotika. Vi har också gänguppgörelser numera på Åland inom narkotikakretsar och så vidare. Polisen bedömer själv att man inom sitt område kommer att behöva 245 000 euro för att kunna sköta narkotikarelaterade uppgifter. Det här är ingenting som vi griper ur luften utan det är väldigt, väldigt viktigt. Det här tog vi upp redan i budgeten för 2017 och vi hoppas verkligen att man nu ödmjukt kan böja på nacken och bemöta det här.
Tiden är ute! Ltl Sara Kemetter, replik Tack herr talman! Vi ser en liberalisering i samhället mot narkotika, vilket är bekymmersamt. Men att skrämma upp medborgarna med att vi nu plötsligt skulle ha det fruktansvärt kriminellt så måste vi ändå sätta det i ett internationellt sammanhang. Åland är fortfarande oerhört tryggt och ett av de mest polistäta områdena i Norden. Men jag vill klargöra att det inte har sparats in tjänster på polisen under den här mandatperioden. Det var faktiskt under Centerns ledarskap som dessa fem tjänster, vilka vi nu arbetar hårt med att få tillbaka, drogs in. Det var under förra mandatperioden man sparade in på dessa fem polistjänster. Nu har landskapsregeringen föredömligt tillsatt två ungdomspoliser och hoppeligen i höst så får vi höra om framgångarna där.
Tack! Det handlar definitivt inte om att skrämma upp utan det handlar om tydliga fakta. Det som jag talar om är trygghet och att man inom en rimlig tid ska kunna reda ut brotten från polisens sida. Polisen upplever att man inte kan vara tillräckligt effektiv för att bibehålla det starka förtroendet som man har hos den åländska befolkningen. Jag tror inte att det är någon vits att argumentera och söka syndabockar eller att konstatera att situationen är värre på Kuba - eller någon annanstans i världen - än vad den är på Åland, och att vi på det sättet kan luta oss tillbaka. Jag har upplevt att vi på Åland har levt efter någon form av nolltolerans. Jag hoppas att vi även med denna regering ska kunna ta i med hårdhandskarna. Vårt samhälle är unikt och vi borde ha alla möjligheter att kunna kväsa den här utvecklingen som vi just nu har. Men då måste vi ge tillräckligt med resurser för dem som jobbar med det här.
Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade. Minister Mats Perämaa Herr talman! Jag misslyckades förut i mitt försök att beskriva landskapsregeringens omfattande tillväxtpolitik under mina två enminuters repliker. Tur är väl det, för arbetet är mer omfattande än så. Jag ska försöka hålla ett litet tillväxt- och finanspolitiskt anförande så här i fredagens sena eftermiddag. Som utgång för tillväxtpolitik är naturligtvis en analys över hur samhället befinner sig i utveckling just då. För vår del är de vår egen lokala utveckling här på Åland som är en väsentlig del av detta. Sedan är vi förstås beroende av den finländska utvecklingen eftersom vår ekonomi så starkt kopplas till den, som vi alla känner till. I Finland tycks det finnas en litet gryende optimism. I dag har finansministeriet själva gått ut med nya prognoser om en tillväxt för 2017 på 0,2 procent för att sedan dessvärre sjunka tillbaka till 0,1 procent för 2018 och 2019. Man ser inte det riktigt stora genombrottet i tillväxten. Det beror sannolikt på att exportindustrin fortfarande inte har fått fotfäste i en stabil utveckling. Det här är illa. Det är ändå där som de finländska ekonomiska framgångarna stöder sig mot och för. Vi har inte riktigt det genombrott som gör att vi kan räkna med en ordentligt stigande avräkning de kommande åren. Nog med någon miljon per år, pga. av den lilla tillväxten, men inte på ett avgörande sätt. Dessvärre uttalade sig finansministeriet samtidigt idag att regeringen Sipilä inte kommer att kunna bryta trenden med skuldsättningen. Man kommer inte att få ner skuldsättningsgraden under den här mandatperioden. Finland sitter kvar i skuldsättningen dessvärre. Det här säger man att beror på att försörjningsbördan, kvoten som man kallar det, kommer att växa hela tiden i Finland. Inflyttningen är för låg och nativiteten är inte som den borde vara. Så Finland har fortfarande stora, stora problem, men vi hoppas förstås att just exportindustrin ska ta fart igen och därigenom också tillväxten. Här på Åland visar ÅSUB:s senaste konjunkturbarometer dess bättre - som jag sade i samband med presentationen av budgetförslaget - att näringslivet känner en sakta ökande medvind i sina verksamheter. Man ämnar anställa flera personer och man tror på en bättre resultatutveckling. I förhållande till vår andra stora intäktskälla, via självstyrelselagen, är det här synnerligen positiva nyheter. Vi kan sannolikt räkna med att vi har en skattegottgörelse under kommande år - jag ska nu inte vara för optimistiskt - som ligger nära medeltalet eller förhoppningsvis ordentligt däröver också. ÅSUB prognosticerar i sin konjunkturbarometer en skattegottgörelse budgeterad i landskapets budget för 2018 på 25 miljoner. Skulle vi komma till det så är det oerhört, oerhört positivt. Tillväxt då? Hur ska vi skapa ytterligare tillväxt? Näringsministern har ett självklart ansvar att driva de här frågorna och det gör hon på ett framgångsrikt och bra sätt. Det pågår ett arbete med energistrategier, som också kopplar ihop med detta, det pågår ett hållbarhetsarbete som kopplar ihop väldigt starkt med tillväxt och det bedrivs på ett effektivt sätt på näringsministerns avdelning. Jag vet att näringsministern ofta träffar representanter för företagen för att diskutera vad man kunde göra för att ytterligare förstärka tillväxttrenden. Till den delen får vi övriga i landskapsregeringen information om att personalförsörjningen är ett hinder för utvecklingen i företagen. Det här är en viktig del av det som landskapsregeringar under flera mandatperioder behöver åtgärda för att det ska bli bättre. Vi känner också till att kostnadsläget för företagen på Åland är högt. Vi kommer ihåg diskussionen och händelserna med Chipsproduktionen i Saltvik där just kostnader för avlopp, vatten, el osv. ansågs vara höga. Till den delen gjorde landskapsregeringen insatser gällande elpriset men också andra insatser för att förbättra läget. Här kommer det att finnas mycket att göra. Inte är vi ännu nere på samma kostnadsnivå ännu som på annat håll. Vi känner också till andra företag som har fört fram motsvarande synpunkter. Så tillväxtpolitik är inte bara skattepolitik. Men skattepolitiken är också viktig. Därför har landskapsregeringen nu bestämt sig för att fortsätta arbetet i form av ett ministerutskott med representanter för de olika partierna för att samordna det här och se på vilket ekonomiskt utrymme vi möjligen har i framtiden för att ytterligare förstärka den positiva trenden. Och där kommer skattefrågorna in. Det förslag som gavs här kan vara väl så bra som något annat. Nu när det fördes en diskussion om skattepolitik i förhållande till låginkomsttagare, så måste vi komma ihåg att ett allmänt avdrag inte gynnar dem med de lägsta inkomsterna utan snarare dem med högre inkomster. Det kan man komma ihåg. Jag vill avslutningsvis säga att tillväxtpolitik är ingenting som inte landskapsregeringen sysslar med utan utifrån de här olika delproblemen som har nämnts, så bedriver landskapsregeringen ett aktivt arbete. Och i den mån utrymme ges så kommer vi att komma med konkreta förslag. För övrigt vill jag tacka för den givande debatt som vi har haft här, igår och idag.
Talman! Personligen är jag totalt emot en upplåning. Jag tänkte fråga finansministern vad det finns för garantier att inte 40 miljoner blir 50 eller 60 miljoner med en ny fullmakt ifall pengarna inte räcker till att genomföra kortruttsprojektet? Minister Mats Perämaa, replik Herr talman! Jag ser inte kopplingen till mitt anförande. Men det spelar ingen roll. Nej, garantier kan ingen ge. Men finans- och näringsutskottet kommer att få ta del av de noggranna utredningar som finns. De har gjorts med stor noggrannhet av en kunnig personal. Det är dem som vi har att utgå ifrån. Jag för min egen del har ingen anledning att betvivla kvalitéten i det underlaget. Ltl Lars Häggblom, replik Talman! Med andra ord så kommer det mer exakta uppgifter till finans- och näringsutskottet och för finansieringen i framtiden, om inte dessa 40 miljonerna räcker? Minister Mats Perämaa, replik Herr talman! Finans- och näringsutskottet kommer att få ta del av varenda kalkyl och varenda sida av utredningsmaterialet som finns tillhanda och som landskapsregeringen har utgått ifrån när beslutet har tagits. Talmannen Replikskiftet är avslutat. Ltl Roger Nordlund, replik Herr talman! Tack för informationen. Det var positiva nyheter som kom när det gäller både avräkningen och skattegottgörelsen och att den kanske ska bli på en nivå kring 25 miljoner de närmaste åren. Naturligtvis blir den intressanta frågan för mig då hur landskapsregeringen ser på hållbarhetsgapet i ett sådant läge? Det kanske vi får återkomma till i finans- och näringsutskottet om man på något sätt påverkar synen på det eftersom vi har haft lite olika uppfattningar där. Men det var en parentes. Tillväxtpolitik är viktig. Bara för att vi nu befinner oss i en mycket god situation så är det inte någon orsak att vi slår oss till ro, tvärtom är det väl då som man ska fortsätta. Men jag tror att tillväxtpolitiken på Åland faktiskt måste ha fokus på befolkningstillväxt och att det är det som är det viktigaste för oss nu.
Tiden är ute! Minister Mats Perämaa, replik Herr talman! Till den delen är det synnerligen lyckligt att vi har en utveckling där vårt privata näringsliv nu ser framför sig att man ska kunna anställa flera personer. Befolkning ökar på ett bättre och lättare sätt om det finns arbetsplatser åt de nyinkomna. Vad gäller prognosen för skattegottgörelsen för år 2018 så framgår den väldigt tydligt i ÅSUB:s konjunkturrapport. Det kan var och en läsa där. Vi ska komma ihåg att det är synnerligen svårt att prognostisera det här. Just det här året, när det var 23,9 miljoner, så trodde landskapsregeringen för ett år sedan - just vid den här tiden - att utfallet skulle bli 10 miljoner och ÅSUB trodde att det skulle bli 11½ miljoner euro. Efter sommaren så vet vi mera och hållbarhetsgapet kopplar ihop med både utgifter och intäkter.
Tack för det! Som minister Perämaa sade så går utvecklingen lite för långsamt i Finland medan den faktiskt går ganska bra här. Det borgar väl ändå för att det ska vara en ganska stark skattegottgörelse under de närmaste åren. Tillbaka till avdraget - det är precis som minister Perämaa sade att ett allmänt avdrag, om man tar det rakt av, gynnar mer höginkomsttagare och mindre låginkomsttagare. Men det är ingenting som säger att man behöver ta det rakt av. Man kan också gradera ett avdrag på olika sätt. Det hoppas jag att man tar med i diskussionen. Man kan också gradera det regionalt. Jag tror att vi har ett gemensamt intresse och att vi ska försöka stimulera människor att se att det är intressant att bo i glesbygden, men framförallt ute i skärgården. I det sammanhanget, om det finns en möjlighet med ett skatteavdrag, så tror jag att det kunde vara en liten pusselbit där också. Minister Mats Perämaa, replik Herr talman! Det finns ett intresse för skattefrågor i landskapsregeringen och förhoppningsvis finns det ett växande intresse för skattefrågor också i hela parlamentet, nu när vi samtidigt begär att få mera behörighet. Det är bra att det förs en sådan här diskussion. Det är en diskussion i det här läget. Men vi har många olika saker att vidta, så några löften kan inte ges. Det finns också andra metoder att uppnå detta. Man kunde ha ett förhöjt grundavdrag som gynnar dem med lägst inkomst. Man kunde ha ett tak på ett allmänt avdrag och man kunde ha ett jobbskatteavdrag för att stimulera arbete. Det är väl att diskussionen börjar föras, för skattepolitik är ett intressant ämne. Talmannen Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Yüklə 473,43 Kb. Dostları ilə paylaş:
|