|
Ålands lagting
|
PLENARPROTOKOLL
|
|
|
|
|
|
M W-A
|
Plenum den 19 januari 2015 kl. 13.00
Plenum den 19 januari 2015 kl. 13.00 1
Plenum börjar 1
Meddelande 1
Andra behandling 1
1 Godkännande av överenskommelsen med Estland om nödsituationer
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2014-2015)
Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 2/2014-2015)
Enda behandling 2
2 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2014
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2014-2015)
Remiss efter bordläggning 27
3 Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor
Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)
Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)
Bordläggning 36
4 Ny blankettlag om bostadsbidrag
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 4/2014-2015)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2014-2015)
Bordläggning 36
5 Förslag till första tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2014-2015)
Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2014-2015)
För kännedom 36
6 Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2014
Finans- och näringsutskottets redogörelse (FUR 1/2014-2015)
Plenum slutar 36
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Tony Asumaa anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.
Meddelande
Talmanskonferensen meddelar att inkommande fredag, den 23 januari, hålls en frågestund klockan 09.30 och därefter klockan 10.30 hålls plenum för andra behandling. Antecknas.
Andra behandling 1Godkännande av överenskommelsen med Estland om nödsituationer Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2014-2015) Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2014-2015-s) Republikens presidents framställning (RP 2/2014-2015)
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Betänkandets kläm föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt klämmen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling 2Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2014 Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2014-2015) Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2014-2015)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Den tredje tilläggsbudgeten för år 2014 är av så kallad städarkaraktär med anledning av byte av ekonomisystem. Inför det nya måste det gamla städas upp.
I arbetet med tilläggsbudgeten har vi från utskottets sida lyft fram de arbetslöshetssiffror som är en utmaning för oss alla. Det är besvärande att konstatera att mängden människor som saknar jobb i det närmaste har fördubblats under de tio senaste åren. Det låter naturligtvis brutalt men handlar ändå inte om massarbetslöshet. Den öppna arbetslösheten på Åland var 4,4 procent i januari vilket faktiskt inte är mycket. I Sverige är arbetslösheten 8,1 procent och i Finland 8,9 procent. I Grekland och Spanien är arbetslösheten uppemot 25 procent vilket sätter perspektiv på vår egen situation.
På Åland har idag nästan 14 000 människor arbete. Det är fler än någonsin tidigare och därmed ett friskhetstecken. Mer bekymrande är dock det faktum att andelen privatanställda minskar och att de offentliganställda blir förhållandevis fler. År 1995 var 65 procent av alla anställda privata. Idag är motsvarande siffra 62 procent. Det är kanske ingen alarmerande nedgång men ändå ett tecken på att det offentliga växer mer än det privata och det är nog inte att rekommendera. Sist och slutligen är det det privata näringslivet som gör att vi får in de 390 miljoner euro som användes i landskapet Åland i fjol.
Man ska också minnas att Ålands befolkning under 2000-talet ökat med nästan 3 000 personer. Den största tillväxten kommer från personer som är födda utanför Norden. År 2013 var 5,6 procent eller 1 400 personer av ålänningarna födda utanför Norden med annat modersmål än svenska. Enligt en pinfärsk rapport från ÅSUB, som faktiskt kom idag, är de tre viktigaste aspekterna ur ett integrationsperspektiv arbete, hälso- och sjukvård och att barnen får gå i skola, vilket naturligtvis skapar utmaningar för samhället. Enligt ÅSUBs rapport är 64 procent av de nyinflyttade anställda, främst inom den privata sektorn, vilket är viktigt att minnas. Andelen anställda inom den offentliga sektorn ökar sedan ju längre tid den inflyttade har bott på Åland, vilket man kan fundera över.
Det kan alltså te sig oroväckande att arbetslösheten ökar men det bör sättas i relation till att Åland samtidigt växer kraftigt och ändå har lyckats hålla folk med jobb. Under år 2015 finns dessutom många skäl till optimism. Flera och stora byggprojekt är antingen redan igång eller står i beråd att börja. Dessa kommer högst antagligen att skapa framtidstro även inom andra branscher. Arbete skapar arbete och det får vi aldrig glömma bort. Ålands landskapsregering har lyckats behålla och de har även genererat arbetsplatser men får ändå aldrig slå sig till ro. Det är naturligtvis inte bra att antalet arbetslösa ålänningar ökar och landskapsregeringen samt deras myndigheter måste ständigt arbeta för att ökningen inte fortsätter.
I arbetet med denna tredje tilläggsbudget lyfter vi från utskottets sida också upp de 50 000 euro som kan användas för att säkra undervisningen för de 15 elever som valt Waldorfskolan som sin utbildning istället för den så kallade vanliga grundskolan. I likhet med regeringen anser utskottet att det är ansvarsfullt att skjuta till de medel som just nu saknas för att säkra skolgången vårterminen ut. Det förfaller som det finns en efterfrågan på alternativa utbildningar varför det är viktigt att även långsiktigt säkra finansieringen. Som läget är nu råder det stor skillnad på kommunernas inställning till att betala för andra utbildningar än den vanliga grundskolan. Alla skulle vinna på att regelverket vore tydligare.
I detta betänkande över denna tredje tilläggsbudget har vi också nöjet att tillstyrka planerna på en konfessionslös minneslund på Prästö. Denna vackra plats har ett gediget förflutet och kallades förr för Dödens ö. I dag finns lämningar av sex olika begravningsplatser på Prästö, en grekisk-ortodox, en rysk-ortodox, en katolsk, en luthersk, en judisk och en muslimsk, vilket kan vara bra att veta. Alltså är det passande att stödja Ålands krematorie- och minneslundsförening i deras fortsatta arbete med att skapa platser för sorg och eftertanke. Vi hoppas dessutom från utskottets sida att föreningens exempel ska inspirera till fortsatta utredningar och förhoppningsvis beslut kring ett eget åländskt krematorium. Om och när lagtinget antagit denna tredje tilläggsbudget har vårt landskap använt nästan 390 miljoner euro för verksamheten år 2014.
Talman! Med hänvisning till detta föreslår ett enigt utskott att denna tredje tilläggsbudget antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet. Tack.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Ltl Pettersson säger att vi har mer personer än någonsin i arbete, men säger samtidigt att vi har över 3 000 nya invånare. Det är det ju rätt naturligt att vi får fler människor i arbete. Vi måste fortfarande se på den procentuella arbetslösheten och försöka få ner den så att siffran ligger så nära full sysselsättning som möjligt. Att det kommer mera människor gör att vi får mer arbeten, det ger sig självt.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för den kommentaren ltl Holmberg. Sedan är det möjligen en lite ”höna eller ägget diskussion” också. De flesta av dem som har valt att flytta till Åland har flyttat hit för att arbetet fanns. Sedan ska det naturligtvis leda till att fler arbeten uppstår efter det, för det är helt vanlig tillväxt teori.
Idag ligger vi på 4,4 procent arbetslöshet, vilket de flesta länder runt om i världen skulle betrakta så nära en noll arbetslöshet som man nästan kan komma. Det kan höra till världens bästa siffror.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det andra som jag tänkte fråga om är Waldorfskolan. Jag ser den de facto som en privatskola. Vill man sätta sina barn i en privatskola så måste man också vara beredd att betala extra för det. På samma sätt som om man vill ha barnen i Ålands musikinstitut så betalar man extra terminsavgifter där. Här tycker jag att landskapets pengar borde gå till den gemensamma välfärden och våra egna gymnasieskolor.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Så kanske man kan resonera, talman. Dilemmat just nu är att skolan är väldigt ny på Åland. De har uppfattat att det finns en rätt stor efterfrågan på den utbildningen. Det kanske kan vara så att alla inte passar in i den allmänna grundskolan och därför kan det vara klokt att ha olika alternativ. Ska man gå in för det så måste man åtminstone se till att reglerna är enkla att följa och att alla gör lika. Idag är det ganska stor skillnad på kommunernas insatser när det gäller att betala för alternativa utbildningar. Det gör att verkligheten blir ganska oklar för dem som vill ge sig in på det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är viktiga frågor som vi bra kan diskutera i den här tilläggsbudgeten.
Den första frågan gäller stödet till Waldorfskolan. Det är viktigt att likabehandlingsprincipen gäller. Om det finns ett intresse att starta ett annat privat alternativ så ska man följa samma princip. Eventuellt borde man diskutera det här i samband med det nya landskapsandelssystemet, att privata skolor skulle stöda med landskapsandelar. Det gäller ju hela Åland och inte endast kommunerna. Vad anser ledamoten om det?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag har själv aldrig varit en vän av privata skolor av det skälet att jag tycker att den allmänna grundskolan fungerar väldigt bra och att grundskolan verkligen ger alla likadana chanser. Jag har sett väldigt många exempel på privata skolor som inte har fungerat riktigt bra, särskilt i Storbritannien där det blir en rätt stor utslagning redan från början som inte alla är betjänt av. Men för den skull tycker jag inte att man ska utesluta möjligheten till privata skolor där de erbjuder något annat som den vanliga grundskolan inte kan erbjuda. Innan man gör detta så borde man ha ett regelverk som faktiskt går att begripa så att man vet vilka förutsättningarna är. Självklart ska alla behandlas lika.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! I det resonemanget håller jag helt med ltl Jörgen Pettersson.
Min andra fråga gäller minneslunden som utskottet stöder. Det borde kanske diskuteras vidare. För en minneslund, där man strör ut aska, gäller ändå samma regelverk som om det skulle vara kistbegravning. Det är lite konstigt när det gäller miljö- och hälsoskyddsmyndighetens regler. Vi har diskuterat detta i samband med att katolska kyrkan ville ha en egen begravningsplats eller minneslund. Då fick jag information från museibyrån att det är nästan är omöjligt i och med att det här området är så pass värdefullt kulturhistoriskt.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Från utskottets sida ser vi det här som ett första steg samt att det finns en välfungerande funktion i Ålands krematorie- och minneslundsförening. Om man därtill kunde utveckla det till att faktiskt skapa ett krematorium på Åland, som säkert många skulle ha nytta av och som antagligen också kunde bära sig ekonomiskt, så vore det bra. En minnesstund som är konfessionslös så bör inte vara stötande för någon. Det bör fungera för alla att gå dit och ha sina stunder för sig själv.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Jörgen Pettersson säger att det är bekymmersamt att arbetslösheten ökar och det är väl ganska lätt att hålla med om det. Han säger också att det är positivt att Åland växer kraftigt och att det här skulle vara någon form av friskhetstecken och där blev jag lite förvånad. Vi har tio förlorade år av tillväxt bakom oss och det är ju knappast ett tecken på att Åland växer kraftigt. Vinsterna i näringslivet sedan finanskrisen har kraftigt försämrats. Att Åland skulle växa kraftigt ekonomiskt, den uppfattningen har jag svårt att förena mig med. Det är ganska irrelevant att fördjupa sig i den diskussionen.
Däremot funderar jag på vad utskottet anser att man ska göra för att råda bot på den här situationen? Man skriver i betänkandet: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att ha fortsatt beredskap att vidta nya sysselsättningsfrämjande åtgärder” Kunde utskottsordförande utveckla det här resonemanget lite? Vad menar utskottet riktigt?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för den frågan. Nu hör jag till dem som tycker att det är bättre ju fler vi blir. Om ltl Jonsson inte håller med om det så måste han själv förklara det. Att vi har haft tio förlorade år tillväxtmässigt, ja förvisso, det har hela världen haft till följderna av finanskrisen. Under den tiden har vi vuxit med 3 000 personer vilket faktiskt är väldigt mycket och det skapar förutsättningar även för annat. När det gäller vad man kan göra så har regeringen redan gjort ganska mycket eftersom man har varit aktiva ägare i t.ex. Posten och PAF, de landskapsägda bolagen, som nu bygger ut rätt kraftigt och därmed skapas arbete. Det byggs en fiskodling, just nu byggs det flera bostadshus i Mariehamn än på decennier. Det är faktiskt väldigt mycket som händer, om man väljer att se det. Utöver detta så ville vi påminna om det som vi har påmint om tidigare att en myndighet som till exempel AMS ska vara väldigt offensiv när det gäller att försöka hitta på arbeten och framförallt utbildningar för folk i den mån det behövs. Man ser att även vuxna i allt högre grad väljer att vidareutbilda sig just nu, och det är något som vi förespråkar väldigt varmt, till och med enhälligt skulle jag tro.
Ltl Axel Jonsson, replik
Jag kanske var naiv och trodde att utskottsordförande Petterson syftade på ekonomin när han menade att Åland växer kraftigt, men det var tydligen befolkningsantalet. Jag tackar för den rättelsen.
Vi har haft en kraftig befolkningstillväxt samtidigt som vi inte har fått ekonomin att växa. Det måste ändå vara en utmaning för finansutskottet att ta på allvar om vi ser framöver hur vi ska lyckas vända recessionen som vi haft de senaste åren till fortsatt tillväxt. Vi kan inte bara bli flera och flera utan att vi får ekonomin att växa. Det är allt annat än ett friskhetstecken och en utmaning som vi måste ta på allra största allvar.
Jag fick inga tydliga svar exakt på vad man menar med beredskap till ytterligare sysselsättningsåtgärder. Är det AMS som ska hantera detta och vara mera offensiv? Vad menar utskottsordförande Pettersson med de offensiva åtgärderna?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Jag nämnde utbildning som en viktig del i den händelse att det inte går att få jobb. Man måste också minnas att arten på arbeten ändrar sig över tid. Det som vi ska jobba med om 30 år så finns inte ens idag. Det som vi jobbar med idag fanns inte för 30 år sedan. Jag tror att man väldigt aktivt bör försöka erbjuda olika former av utbildningar för folk vars yrken kanske försvinner. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att bli. Utmaningen för AMS är nog att hitta de rätta sorterna och det har vi lyssnat till ganska mycket i utskottet genom åren faktiskt. Vi tycker att AMS är en viktig myndighet.
När det gäller antalet människor och ekonomi så går det nog inte att separera dem båda, de hör ihop. Ju flera människor desto större ekonomi, ju mindre människor desto mindre ekonomi. Om man inte ser det på det viset att vi ska stänga alla våra portar på Åland och fortsätta så som vi alltid har gjort men då tror jag inte att man kommer vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Utskottsordförande lyfte helt riktigt fram det som är en av våra största utmaningar här på Åland, nämligen relationen mellan offentlig sektor och privat sektor och det faktum att offentlig sektor traditionellt är relativt stor på Åland. Det har sina naturliga förklaringar i småskaligheten och självstyrelsen med mera.
Jämförelsegrunden var de senaste 20 åren från 1995 fram till dags dato, att den här relationen har byggts på. Jag vill också komplettera med ÅSUB:s statistik för 2014, och det framgår också i den ordinarie budgeten för 2015, att offentlig sektor har minskat med netto 76 helårsarbeten. Den trend som har pågått sedan 1995, om man vill se det som en trend, har vi de facto brutit under den här perioden. Landskapets offentliga sektor minskar, den kommunala sektorn växer fortfarande lite. Landskapet har minskat med ungefär 100 helårstjänster.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för det påpekandet finansministern. Det är alldeles riktigt. De här siffrorna baserar sig på 2011 års siffror och visade utvecklingen över tid. Det är alldeles riktigt att det har skett ett trendbrott sedan 2011.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! En liten kuriosa i sammanhanget, om utvecklingen skulle ha fortsatt med att vi hade ökat med ungefär 20-30 arbetsplatser inom landskapet per år så skulle det ha varit ett plus på 100 arbetsplatser under de senaste tre åren. Istället har vi minskat med 100 arbetsplatser. Vi har åstadkommit netto minus 200 arbetsplatser inom offentlig sektor genom den politik vi har fört. Det är egentligen den skillnaden vi ser i arbetslöshetssiffrorna nu. Ta bort 200 från de arbetslösa så ser siffrorna helt annorlunda ut. Om man vill vara krass så den politik som landskapet har drivit så har minskat antalet arbetsplatser och det har tyvärr inte kunnat kompenseras fullt ut på den privata sidan ännu, men det jobbar vi på.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat förslaget till tredje tilläggsbudget för år 2014. Jag kommer att hålla mig till ett område, minneslunden i Prästö.
I betänkande redogör man bl.a. för minneslundens förverkligande och understöder arrangemanget kring utarrenderingen av område för upprättande av minneslund i Prästö.
Redan år 1989 eller närmare bestämt den 12 mars 1989 så hemställde lagtinget med ltl Mirjam Öberg som första undertecknande att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att på landskapets mark på Prästö möjliggöra inrättande av en minneslund.
Dåvarande lagting godkände motionen. Kulturutskottet skrev: ” Lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att åtgärder vidtas i syfte att möjliggöra inrättandet av en minneslund på landskapets mark i Prästö.”
Fru talman! Vi vet att senaste sommar färdigställdes denna minneslund i Ålands krematorie- och minneslundsföreningens regi.
Landskapsregeringen och lagtinget har deltagit i projektet finansiellt och med museibyråns och minister Johans Ehns välvilja och hjälp.
Vi kan därmed konstatera att projektet nu är färdigställt 26 år efter ltl Mirjam Öbergs motion. Allting tar längre tid än motionären trodde.
Går vi sedan ännu längre tillbaks så kan vi konstatera att ltl Jan-Erik Lindfors m.fl. motion nr 61/1977-1978, att utreda förutsättningar för anläggande av ett krematorium, inte har blivit förverkligat trots att det gått 37 år sedan ärendet diskuterades i lagtinget. Man kom så långt att landskapsregeringen tillsatte en arbetsgrupp men man kom inte längre.
Nu betonar finans- och näringsutskottet att landskapsregeringen tillsammans med Ålands krematorie- och minneslundsförening ska verka för att ett värdigt och konfessionslöst krematorium på sikt etableras på Åland.
Lagtinget kommer här att ge landskapsregeringen i uppdrag att, tillsammans med Ålands krematorie- och minneslundsförening, se till att det på sikt blir ett krematorium på Åland. Det är riktigt bra.
Det finns ett stort behov av ett krematorium på Åland. Ungefär 300 personer avlider årligen på Åland och cirka 10-20 procent av dessa kremeras i Uppsala och Åbo. I orter där det finns närhet till krematorium så kremeras upp till 80 procent av de avlidna. Det skulle bli betydligt mera kremering om det fanns ett krematorium på Åland.
Det betyder de flesta begravningsplatser på Åland inte skulle behöva byggas ut alls eller i alla fall inte på mycket länge.
Som utskottsordförande nämnde så är ett krematorium helt möjligt ekonomiskt. Att få till stånd ett krematorium har också andra fördelar.
Fru talman! Det ska nu bli intressant att se hur landskapsregeringen hörsamma utskottets skrivning. Jag tror, liksom finans- och näringsutskottet, att man kan göra gemensam sak mellan landskapsregeringen och Ålands krematorie- och minneslundsförening så att det skulle vara möjligt att vi har ett krematorium på Åland inom 5 år, alltså 42 år efter att Jan-Erik Lindfors motion i lagtinget.
Ltl Sara Kemetter replik
Tack, fru talman! Jag håller med ltl Runar Karlsson i den här frågan. Jag tycker att det är jättebra om vi kunde få ett krematorium på Åland. Vi såg redan med diskussionen som fördes i Mariehamns stad, när vi försökte utöka begravningsplatsen, hur svårt och hur lång tid det tog. Jag tror att ålänningarna fortfarande har långt kvar angående åsikterna om kremering. Många vill fortfarande ha kistbegravning. Flera religioner förespråkar kistbegravning, bland annat den kristna tron. Unga människor ha nya tankar så jag tror att det sker en sådan utveckling att kremering kan öka.
Däremot ifrågasätter jag området Prästö. Enligt ÅMHM räknas kistbegravning och att man strör ut aska som likvärdigt, fast det inte är samma sak. Det räknas som samma miljöförstöring. Det behöver utredas vidare om man faktiskt vill lyfta fram en minneslund på Prästö.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Ålands krematorie- och minneslundförening har kontrollerat lagstiftningen. På Åland har vi en sådan lagstiftning att det är möjligt att sprida aska var helst man vill. Enligt lagstiftningen torde det inte vara något problem att ha en minneslund där man sprider ut askan.
Ltl Sara Kemetter replik
Det är jättebra, ltl Runar Karlsson. Då är det säkert likabehandlingsprincipen som gäller så att Prästö också skulle vara öppet för andra samfund att ha en liknande minneslund.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag är lite osäker på vad ltl Kemetter menar. Den här minneslunden är jag öppen för alla, oberoende samfund. Det är anhöriga som bedömer detta. Här är det fritt fram. Sedan förekommer det religiösa hinder, t.ex. anser muslimer att man ska vara jordbegraven inom tre dygn efter att man har avlidit. Det är inte möjligt hos oss på Åland, någon sådan begravningsplats har vi inte på Åland, men det finns på den svenska sidan. Det kanske också finns annat som man borde göra inom det här området.
Dostları ilə paylaş: |