Plenum den 23 maj 2011 kl. 13. 00


Demokratiprojekt för elev- och studeranderåden



Yüklə 373,1 Kb.
səhifə5/8
tarix23.01.2018
ölçüsü373,1 Kb.
#40134
1   2   3   4   5   6   7   8
    Bu səhifədəki naviqasiya:
  • Remiss

Remiss

6 Demokratiprojekt för elev- och studeranderåden

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2010-2011)


Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Camilla Gunell

Som följd av den ungdomspolitiska debatt som vi hade här i lagtinget för ett tag sedan så borde det finnas en stor politisk enighet om att det är viktigt att gå vidare och stärka barns och ungas möjligheter att bli hörda och få delta i de demokratiska processerna. Demokrati är något som man behöver lära sig och behöver ha redskap att kunna hantera. Därför är det viktigt att det finns vuxna som både kan coacha och vägleda barn och unga i att vilja påverka, att stå på sig, att hitta konstruktiva vägar och att bli en aktiv del i hur vi formar vårt samhälle i stort och i smått.

Eftersom barn och ungdomar är i skolan väldigt mycket av sin tid är just skolorna mycket viktiga för att utveckla det demokratiska arbetet, särskilt genom elevråden. Elevråden skulle kunna utvecklas på Åland. Idag finns det helt säkert mycket goda exempel i skolor där det fungerar bra. Man kan säga att det i dagsläget är ojämnt.

Det betyder att landskapsregeringen behöver ha ett större grepp om att utbilda elevråden. Till det behövs resurser, utbildning och coaching.

Därför föreslår jag och ltl Aaltonen i den här motionen att landskapsregeringen initierar ett flerårigt demokratiprojekt i skolorna i syfte att stärka elevråden och de studerandes möjligheter att påverka. Det är ett arbete som borde finnas både på grundskolenivå och på gymnasialnivå.

Vi tror helt säkert att det är viktigt att lära sig vara med i de här sammanhangen och att också kunna se att det som man är med och säger sin åsikt om går att förverkliga. För att bli en demokratisk människa så måste man också ha möjlighet att pröva detta i riktiga livet. Då behöver man verktyg och kunskap.

Kulturutskottet lägger väl antagligen den här motionen i papperskorgen som alla andra motioner sedan när valet kommer. Jag hoppas åtminstone att budskapet går fram hos någon och att de ansvariga, tyvärr är inte någon här idag, ser till att någonting av det här bärs vidare.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag håller med om mycket av det som ltl Gunell sade. Jag tycker att det är bra att flera olika partier har tagit upp de tankar som dök upp i ungdomsdebatten. Det är en bra signal för ungdomarna att vi får elevråden och studeranderåden att fungera ännu bättre. Det är en bra demokratisk skolning.

När jag läste den här motionen så står det att landskapsregeringen skulle ta att särskilt ansvar för det här. Det blev lite oklart för mig på vilket sätt. I presentationen nämnde ltl Gunell att landskapsregeringen borde ta ett större grepp. Jag han ingenting emot förslaget, jag tycker det är mycket bra. Men jag tror att förslaget skulle vinna på om huvudmotionären ytterligare kunde förklara på vilket sätt landskapsregeringen skulle ta det större greppet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Med större grepp menar jag ett heltäckande ansvar över Åland, där man initierar ett flerårigt projekt och jobbar på ett systematiskt sätt med de här frågorna. I skolorna, som är både barnens och pedagogernas arbetsplatser, är det viktigt att man införlivar de studerandes synpunkter på hur arbetsplatsen ska fungera. Jag tror att ett sådant projekt kunde få gott stöd om man t.ex. tog hit föreläsare från annat håll som har jobbat med den här typen av frågor från tidigare. Att jobba med demokrati är ett kunskapsområde. Det är kanske inte ett kunskapsområde som någon lärare på Åland är specialist inom. Men de personerna finns och de går också att ta till Åland för att initiera, diskutera och få demokratin så brett utspritt som möjligt över hela Åland, både i grundskolan och i gymnasialstadiet.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är ett bra initiativ. Det gäller att surfa på vågen som är just nu. Det är ett stort intresse bland ungdomarna när det gäller politik. Under en tidigare helg var det ungdomsdebatt här i salen. I den debatten var det ganska stor brist på politiker. Det beror inte på bristande intresse utan på att politikerna är ganska upptagna i maj och man har svårt att komma ifrån. Det var glädjande att det dök upp ett trettiotal ungdomar. Man blev mäkta imponerad att man redan nu har lyckats skola ungdomarna väldigt bra. Ungdomarna är otroligt kunniga, debattglada och de kan debattera väldigt bra. Det vet hur de ska bete sig. Vi ska inte tappa bort det som är på gång, utan vi ska också se till att det blir en bra tillväxt. Det är ett bra initiativ.



Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tackar för det stödet. Jag hoppas att vågen av unga politiker håller i sig och inte bara är ett tillfälligt fenomen som dör ut efter en tid.

Jag tror också att politik kan bedrivas inom idrottsrörelsen, t.ex. unga idrottsaktiva driver idrottspolitiska frågor och Scouterna driver scoutfrågor osv. Att driva en fråga och att påtala någonting som är viktigt att åtgärda, det kan odlas i alla typer av organisationer där ungdomar finns och inte bara i de politiska grupperna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.


Remiss

7 Specialenhet för skolbarn med särskilda behov

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2010-2011)


Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Den här motionen handlar om en specialenhet för skolbarn med särskilda behov, dvs barn som inte klarar av dagens grundskola och dess pedagogiska arbetssätt i den form skolan har.

I den allmänna 9-åriga grundskolan bedriver man idag undervisning för alla barn i åldern 6-18 år, med undantag för vissa elevgrupper som har speciella behov, träningsundervisningen i Jomala är ett sådant exempel. Inom ramen för den ordinarie grundskolan har man timresurssystemets möjligheter att förändra elevgruppernas storlek, så att man kan jobba med färre barn i vissa skolämnen, medan en större grupp jobbar separat. Detta har inte kunnat tillgodose de behov som elever med sociala och emotionella problem har. Antalet barn med olika sociala och emotionella problem ökar, tyvärr.

Svårigheter i elevens sociala levnadssituation påverkar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i den ordinarie grundskolan. Elever som misslyckas med skolan väljer till sist att inte gå till skolan, de skolkar eller blir störande för andra elever. Den negativa spiralen växer och tenderar att bli en belastning för både eleven, dess familj, lärare och skolkamrater.

Speciallärarnas och skolpsykologernas uppfattning är att sociala beteendestörningar visar sig i en allt tidigare ålder och tenderar att öka i omfattning. För att tillräckligt snabbt kunna möta och reagera på elevens svårigheter är det nödvändigt att i ett tidigt skede erbjuda barnet och familjen det stöd och den hjälp som är nödvändig för att utvecklingen ska förändras i positiv riktning.

Idag har integration av dessa elever i grundskolan varit alternativet. Kommunerna har skräddarsytt dyra lösningar med enskilda lärare och assistenter. Ibland anställer man också elevernas föräldrar som febrilt försöker hjälpa dessa elever. Ibland kan det bli aktuellt att skicka dessa elever till specialenheter i Finland eller i Sverige. Dessa lösningar blir mycket kostsamma och belastar en liten kommuns både skol- och socialbudget mycket hårt.

Socialdemokraterna, ltl Camilla Gunell och undertecknad, föreslår därför, att en specialenhet inrättas inom grundskolans allmänna undervisning, där elever med sociala störningar samt deras föräldrar får sina behov tillgodosedda. Elevunderlag finns för en specialenhet redan om man betraktar enbart elever med grava sociala störningar.

Det som är viktigt för oss är att den här motionen inte ska uppfattas som att vi vill flytta elever med problem från sin hemskola för att det ska göra det lättare för skolan och lärarna. Målet är att stärka den elev som har svårigheter och dennes familj att komma ur problemen. Det är också viktigt att eleven får bo kvar hemma, att man bryter sitt beteende och att man får verktyg och nycklar för sociala och emotionella problem samt att man får framgång i sina studier. Det är viktigt för barnen och ungdomarna att bli sedda. De mår inte bra i dagens skolsystem. I det här förslaget ser man individen.

Denna specialenhet kunde eventuellt placeras på Jomala gård i nuvarande Naturbruksskolans lokaler. Där finns tillräckliga utrymmen för att bedriva en mångsidig och praktisk undervisning. Det finns också djur och annat som också kan vara till nytta för elever med de här problemen. Undervisningen ska bedrivas så att enhetens verksamhet inte integrerats i en annan skolas verksamhet. Det ska vara en helt egen separat liten resursskola. Man kan tänka sig att samarbeta med speciallärare, skolpsykologer och sociala myndigheter.

Vi föreslår att man tillsätter en arbetsgrupp med uppdrag att göra upp en detaljerad plan för hur skolformen ska fungera utgående från landskapets och kommunernas möjligheter, finansieringsmöjligheter och filosofi. Målsättningen är att verksamheten skulle kunna inledas redan hösten 2012. Tack, fru talman.



Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Ltl Aaltonen tar upp en viktig sak, utbildning och undervisning för barn med särskilda behov. Det är väldigt mångfacetterat, det finns så många olika grader av behov. Vad jag förstår av det här så är det mera det sociala behovet som ltl Aaltonen och socialdemokraterna tar fram. PISA-undersökningen visar att det här är den bästa formen. Vi har erfarenheter från södra Ålands högstadiedistrikt angående Lyckan. Man samlade ihop elever med särskilda behov tills föräldrarna önskade att barnen skulle integreras några dagar i veckan i sina hemskolor. Det blir väldigt krångligt för dessa barn.



Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är sant att vi har erfarenheter från Lyckan. Där handlar det om underpresterande barn som behövde specialundervisning. I den här målgruppen är de inte speciellt många, men de är inte under intelligenta. De är normalbegåvade barn som har sociala svårigheter. Vi har många exempel i nästan alla åländska skolor där man måste anställa extra assistent, extra enskilda lärare och i vissa fall även föräldrar. Ibland måste man också skicka barnen till skolor i Finland eller Sverige.

Detta skulle vara en liten enhet som skulle jobba just med dessa speciella och specifika sociala och emotionella behov.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Tack, fru talman! Det är inget fel på det här initiativet. Jag vill att man tittar noga på om det är det bästa alternativet. Om det är bra att ha dem på ett ställe när det gäller normalbegåvade ungdomar? Blir det då en B-skola? Kanske de eleverna blir hånade och undervärderade.

Andemeningen med min replik är att man måste titta noga på det här. Jag har inte svaret, jag bara ifrågasätter det.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag förstår att man ifrågasätter. Jag var först också fundersam. Det här är frågor som skolpsykologer och speciallärare på Åland har lyft. De vill verkligen att man ska gå vidare med det här, tillsätta en arbetsgrupp och utreda hur man skulle kunna ha en liten specialenhet för barn med stora koncentrationssvårigheter. Målet måste vara att de här eleverna ska kunna återgå till normal skolgång efter några terminer. Man jobbar med hela familjen och med fritidssysselsättningar osv. Det ska finnas ganska många olika sorters resurspersoner för att få styr på elevernas hela livssituation och vardag.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, fru talman! Eftersom jag själv är ADHD-coach tycker jag att det här initiativet är mycket bra. Undersökning i Finland visar, att ADHD-center och Invalidförbundet har den åsikten att barn med sociala funktionshinder ska ha rätt att inte känna sig annorlunda. De ska vara tillsammans i en liten klass med specialstolar, kontorsstolar. Jag har besökt sådana klasser. Jag tycker att det här är mycket intressant. I riket finns det sådana klasser och det är bra.



Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det finns också alternativskolor eller resursskolor, både i Finland och i Sverige där man har uppnått framgångsrika resultat. Jag tror också att Åland skulle vara i behov av en sådan skola, vilket åtminstone våra skolpsykologer och speciallärare anser.

Jag hoppas att den här motionen kan få en snabb behandling i kulturutskottet och att man snarast kan tillsätta en arbetsgrupp som får i uppdrag att se över möjligheterna att inrätta en specialenhet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.



Yüklə 373,1 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin