Plenum den 28 april 2014 kl. 13. 00

Det andra området handlar om miljö, LFA och ekologisk produktion. Det budgetmässigt största och viktigaste stödet i vårt program är LFA-stödet vilket är ett av lantbrukets viktigaste grundläggande faktor för att ha produktionsförutsättningar. Det har anpassats helt och hållet efter utformningen i rikets program till både villkor och stödnivåer, vilket efterfrågdes i remissen angående konsekvensanalysen. LFA stödet höjs inte som felaktigt påpekats i tidningar och vissa debatter. Ändringen består i att två stöd, LFA-stödet och den nationella tilläggsdelen slås ihop. Totala summan stiger inte. Stödet anses av utvärderarna, till skillnad från miljöstödet, vara det viktigaste inkomststödet som ger grundförutsättningar för bedrivande av lantbruk och har därför prioriterats.

När man ser på tabellerna i meddelandet och konsekvensanalysen så verkar miljöstödet minska. Det är sant men det har sina förklaringar. Det sjunker både hos oss och i riket och det kan konstateras bero på flera orsaker.

För det första så ställer kommissionen striktare krav på att vi inte får betala miljöstöd som inte har verklig effekt och nytta för miljön. Återigen, miljöstödet är inget inkomststöd utan ett stöd för att kompensera utgifter. Rikets miljöstöd har även det minskat med cirka 30 procent.

Det som inte heller kommer fram i debatten, och som har varit svårt för många att förstå, är att miljöstöden kommer med en kostnad eller inkomstbortfall. I nuvarande system har ungefär 20 procent av stödet fått bestå av odefinierade kostnader så kallade transaktionskostander. Så även om stödet bidrar till omsättningen kan man inte likställa det med att motsvarande summa dras från gårdens resultat. Gården tappar alltså miljöstöd, men även i kostnader för att utföra åtgärden.

Miljöstödets huvudmålsättning, som är frivilligt att ansluta sig till, är att skapa en åtgärd som generellt begränsar gödslingen och den förväntas erhålla en hög anslutningsgrad och noga koncentreras kring åtgärder som ger effekt.

En insats vi även satsar mycket på är riktad rådgivning, att rätt miljöinsats görs till den specifika gården.

Vi prioriterar även miljön genom att Leaderinsatserna har getts en tydlig miljöprofil och satsar betydligt mer på ickeproduktiva miljöinvesteringar än vad man gör i riket.

En annan viktig faktor som behovsanalysen klart och tydligt påvisade var att byråkratin har varit betungande och en förenkling av systemet måste till. Arbetet med det här programmet har fokuserat mycket på förenklingar. Jag anser att det är bättre att lantbrukaren fokuserar på att producera produkter till den åländska livsmedelsindustrin och till konsumenterna än att producera papper, statistik och fylla i blanketter.

Gällande ekologisk odling kan konstateras att det funnits en missuppfattning om att ekoproducenter inte skulle få ersättning för gröngödsling. Det är helt fel, det får de. Vi kommer att betala samma stöd för den ekologiskt odlade arealen som för gröngödslingsarealen inom miljöstödet. Dessutom är vårt eko stöd cirka 20 procent högre än i riket.

Det 3:e och 4:e området handlar om landsbygds- och kompetens utveckling. Det är absolut ingen hemlighet att vi har prioriterat ner pengarna till traditionella Leader-åtgärder och landsbygdsutveckling till förmån för lantbruket i det här programmet eftersom vi inte har obegränsade resurser. Eftersom jag redan tagit så mycket tid i anspråk kan jag återkomma till frågor kring Leader i ett senare anförande om så önskas.

Dock behöver vi komma ihåg att PAF-medel finns att tillgå i många fall där Leader tidigare har finansierat mycket och våra stödprinciper för ”nationella företagsstöd” gäller givetvis även företagande på landsbygden. Däremot som jag nämnde tidigare så har Leader fått mer fokus på miljöåtgärder och framförallt hoppas vi på att de ickeproduktiva miljöinvesteringarna som alla är överens om att är effektiva, men har varit svåra att genomföra i förra programmet, nu förverkligas.

Som ni kan se i konsekvensanalysen och meddelandet så prioriterar landskapet insatser riktade till investeringar och strukturförändringar som ska leda till ökad konkurrenskraft, både vad gäller förhållandet till det gamla programmet och det motsvarande i riket.

Jämförelsen på gårdsnivå har gjorts utgående ifrån verkliga åländska gårdar. Gårdarna är valda för att de ska vara en någorlunda gränssnitt av det åländska lantbruket, inte för stora, inte för små men alla heltidslantbruk.
Och som ni kan se i konsekvensanalysen så efter en tillförsel av 3,5 miljoner euro riktade mot miljö, eko-odling och djurhållning så är vårt program konkurrensneutralt eller t.o.m. bättre i förhållande till riket.

Givetvis kommer det finnas variationer mellan alla våra gårdar men näringsavdelningen har verkligen ansträngt sig för att på ett så objektivt sätt som möjligt fokusera åtgärder som ska ge förutsättningar att utveckla gårdarnas produktivitet och konkurrenskraft.

I analysen har det också konstaterats att det inte längre finns laglig grund att betala LFA-stöd till naturbeten. Det är endast så kallade permanenta beten som är stödberättigade för LFA och inom miljöstödet är det fortsättningsvis de så kallade prioriterade betena med höga naturvärden som kan erhålla stöd i likhet med tidigare programperiod. Det finns en hel del frågor kring detta och givetvis ska allt klargöras av avdelningen, rådgivningspersonalen och producenterna så att alla vet vad som gäller.

Det kommer naturligtvis att påverka naturbetena att denna möjlighet försvinner men samtidigt har dessa beten varit problematiska med alldeles för lågt betestryck samt överlag relativt dålig kvalitet på betena. Detta har också lett till problem i förvaltningen med höga felprocenter som lett till att vi måste höja övervakningsprocenten från 5 till över 15 procent i år. På gårdsnivå handlar det om drygt 120 euro per månad.

De förra periodernas program anser jag har indirekt lett till kapitalisering av mark. Alltså att markens produktionsvärde fått minskad betydelse och lett till att mark- och arrendepriser har drivits upp med hämmad strukturutveckling, sämre utnyttjande av potentialen i den fantastiska åländska marken samt till och med brist på odlingsbar mark som följd hos de som vill odla. Vi har alltså betalat mycket för åkrar vars potential inte använts.

Slutligen vill jag poängtera det ex-ante utvärderingen konstaterat, nämligen att: Lejonparten av LBU-programmets offentliga resurser satsas på jordbrukarna och jordbrukssektorn. De programansvariga har lyckats i den svåra balansgången mellan programmets förpliktelser mot jordbrukssektorn och de ökade behovet av satsningar på näringslivets konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Det här LBU-programmet är ett bra program för de som är villiga att satsa på utveckling och har fokus på att producera varor som marknaden och den åländska livsmedelsindustrin efterfrågar. Jag är övertygad om att den strukturomvandling vi sett de senaste decennierna kommer att fortgå och det kommer säkert inte att finnas lika många gårdar kvar år 2020 som idag, men de som finns kvar kommer ha starka förutsättningar att vara lönsamma för framtiden.

Innan jag avslutar här och ser fram emot en intressant dag full med konstruktiva tankar, idéer och förslag för ett starkt åländskt lantbruk till fromma. Jag ska försöka klargöra kärnan i detta programförslag.

Dålig lönsamhet löser man inte med miljöstöd. Programmet satsar på ett med produktivt, mer hållbart jordbruk.

Mer pengar på investeringar och utvecklingsåtgärder jämfört med tidigare program, jämfört med Finland.

Interventionslogiken ”den röda tråden” är viktig. Programmet måste hålla ihop och det gör det. Programmet innebär väsentligt mycket mindre byråkrati genom att vi plockat bort kravet på planer och uppföljningssystem.

De åtgärder som finns i miljöstödet är åtgärder som visat sig ha bevisad effekt och efterfrågats.

Fru talman! Jag gissar att jag har fått någon replik, men jag tror att jag avslutar här.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det här är en av de absolut viktigaste frågorna under den här mandatperioden. De åtgärder som ska vidtas i enlighet med de här programmen kommer att ha stor betydelse för ålänningarna och för hela det åländska samhället. Jag är övertygad om att det ligger ett massivt arbete bakom programmet. Det finns också väldigt mycket bra saker som ministern har berättat om.

Samtidigt som han flera gånger säger att det här är ett bra program så råder det delade åsikter om huruvida det faktiskt är ett bra program. Medan minister står här i talarstolen så kommer det upp på massmedias hemsida att det näst största regeringspartiet kräver att ytterligare 3,5 miljoner ska sättas in i det här programmet. Kommer ministern och landskapsregeringen att följa centerns linje här?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Suck, säger näringsministern. Jag trodde att jag skulle få diskutera LBU-program, ERUF och socialfonden. Tydligen har ett parti i regeringen skickat ut ett pressmeddelande som jag inte har kännedom om, inte har läst och jag vet inte vad det står i det. Om diskussionen ska handla om det idag så tycker jag att det är lite tråkigt.

Jag kommer att stå fast vid att det här programmet är ett bra förslag. Vi satsar på framtiden, på utveckling, på produktivitet och på dem som vill producera råvaror. Den frågan får vtm Eriksson ställa till någon som representerar centern och fråga vad de menar med det utspelet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag ställer frågan till regeringen: Hur ska man hantera en sådan situation när det ändå förekommer en ganska stor debatt just nu i samhället, särskilt inom jordbrukssektorn som blir berörd av detta. Det förekommer en hel del kritik. Det har varit en remissrunda och det kommer att vara en debatt i lagtinget. Kommer landskapsregeringen att ta till sig av de här olika synpunkterna och gå in och göra vissa justeringar i programmet? Ministern kan inte bara säga att frågan ska riktas till centern. Min fråga riktar sig till regeringen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! I den förra remissomgången så tog vi till oss väldigt mycket av de 52 remissvar som kom in, varav 48 var riktade till LBU-programmet. Vi tog åt oss mycket av dem, vi gjorde konsekvensanalysen, vi tillförde åtgärder och vi ändrade mycket i programmet lantbruket till fromma. Givetvis kommer vi också att ta till oss av de tilläggsåtgärder och förståndiga argument som kommer in i den här remissomgången, som tog slut i fredags. Vi kommer också att diskutera det vidare i strategigruppen som är förankrad i alla politiska partier och alla de berörda parterna. Däremot ser jag inte att vi kommer att tillföra mera medel i det här programmet, nej.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Minister Karlström började sitt långa anförande med att peka på de grundanalyser som har gjorts och de problembeskrivningar som finns. De är helt korrekta och väldigt bra.

Tittar man på sidan 25 i programmet så finns SWOT-analysen. Det första som räknas upp är just svag lönsamhet, dyra transporter, kapitalintensiv produktion, småskaligheten och kortsiktig politik, vilket också kan vara värt att notera. För att få reda på detta behöver man inte ha några dyra konsulter. Det kan man prata om med vilken människa som helst med sunt bondförnuft. Det som saknas är åtgärderna, hur man ska motverka nackdelarna som landskapsregeringen faktiskt själv tar fram i sin SWOT-analys. Jag vill gärna på ett sakligt sätt debattera det här programmet. Jag anser att problembeskrivningarna och grundanalysen är väldigt, väldigt bra och det har jag sett att många remissvar också har gått ut på. Men åtgärderna, hur man ska motverka det här, de lyser med sin frånvaro rätt långt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! För det första är inte SWOT- analyserna gjorda av landskapsregeringen. Det är arbetsgruppen som man tagit fram dem.

Angående åtgärder, de externa utvärderarna, ÅSUB i det här fallet, tycker att den röda tråden, interventionslogiken, hänger ihop. De skrev också i sin utvärdering, om ltl Eriksson har läst den, att man tyckte att man gick lite mycket in i detalj i SWOT-analyserna. Man borde ha tagit upp färre punkter i analyserna. Landskapsregeringen, utvärderarna och kommissionen tycker att det här programmet håller ihop. Fokus är på produktivitet och på investeringar, för man kan bara investera sig ur en sämre lönsamhet. Det kommer inte att fungera att vi konkurrerar med konstgjorda miljöstöd som inte har en efterfrågan i behovsanalysen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror, till skillnad från ministern, att det är ganska svårt att investera sig ur en bristande lönsamhet. Har man inte lönsamhet och ser man inte att det finns möjligheter till fortlöpande lönsamhet så löser man det inte genom att skaffa sig ytterligare skulder.

Minister Karlström sade att strategigruppens åsikter var viktiga. Mig veterligen så är det kanske ett år sedan strategigruppens sammanträdde senaste gång. Det är åtminstone väldigt, väldigt länge sedan. Nu pratas det om hur viktigt det här grundarbetet är och om arbetsgruppen och strategigruppen. Jag tycker att det blir lite haltande.

När det gäller denna remissens tidpunkt så är det ju egentligen omöjligt för jordbrukarna att kunna svara den här tidpunkten, det borde minister Karlström också förstå. Det var också en väldigt kort remisstid. Jag ställer frågan: De som ändå har kämpat, kommer remissvaren att beaktas, kommer man överhuvudtaget att läsa dem? Jag tycker inte att man i det reviderade programförslaget kan se att man har tagit till sig så mycket av den tidigare remissrundan som minister Karlström sade.

Minister Fredrik Karlström, replik

Strategigruppens förra möte var just innan vi skickade ut det första programmet på remiss, i slutet på maj förra året. När remissvaren kom in så var det störst fokus på konsekvensanalysen. Konsekvensanalysen måste göras, den måste göras i förhållande till rikets program så att det åländska lantbruket inte ska vara i en sämre position än motsvarande systrar och bröder på andra sidan Skiftet. Detta tog vi till oss. Vi kunde tyvärr inte göra den analysen före vi fick siffrorna från Finland, vilka kom härom veckan. Vi hade hoppats att ha den här diskussionen i november, men då hade vi inte kunnat göra den så efterfrågade konsekvensanalysen.

Svaret igen, ja, strategigruppen är viktig. Kanske ännu viktigare är det grundarbete som har gjorts i substansgrupperna, sex stycken arbetsgrupper. Ja, vi kommer givetvis noga att läsa och analysera de remissvar som har kommit in nu. Vi har mycket i det nu liggande programmet jämfört med det program som gick ut i maj för ett år sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna uppskattar ministerns inställning till oppositionen. Vi har varit glada att vi har haft en plats i strategigruppen. Det har inte varit svårt att omfatta de övergripande strategierna, men djävulen bor som bekant i detaljerna. Det är nu vi har detaljerna. Vi ser i de senaste svaren från bland annat producentförbundet precis detta som liberalerna har fört fram i strategigruppen; om djurhälsa, om ekologisk odling, om miljöstöd och precis det här som har varit en av de centrala prioriteringsfrågorna för liberalerna. Och nu kritiseras det väldigt hårt.

Landskapsregeringen har också ett hållbarhetsmeddelande i lagtinget där Ålands ben är energi och närproducerad mat. Nu slår man undan benen både för energin och för den närproducerade maten.

Minister Fredrik Karlström, replik

Det är lätt att ta ett lite populistiskt ställningstagande i ltl Sjögrens uttalande, om jag får vara lite elak, fru talman. Regeringen tillförde 3,5 miljoner med fokus på eko, miljö och djurens hälsa även om vi inte hade just den åtgärden - djurens välbefinnande.

Vi har ungefär 20 procent högre stöd för eko-odlingen mot vad de har i motsvarande regioner i Finland. Vi satsar mer på eko-odlingar än vad man gör i Finland tack vare de extra 3,5 miljonerna.

När det gäller att vi inte har valt att sätta in åtgärder för djurens välbefinnande så det inte någon åtgärd som har efterfrågats i behovsanalysen. Vi har istället infört ersättning på 174 euro per hektar för miljövänlig vall och det förekommer inte i Finland. De kompenserar varandra kostnadsmässigt men det är betydligt mycket mindre administration i vårt fall.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Som landskapsregeringen argumenterar så menar man att det inte har funnits intresse för vissa miljöstödande åtgärder. En del åtgärder tar man bort som t.ex. ekoodlarna faktiskt vill ha och har använt. Man kan säkert fundera på hur man bäst vässer instrumentet ett allmänt miljöstöd. Men ekoodlarna frågar direkt efter de specifika miljöstöden som är mera arbetskrävande.

En annan viktig sak för liberalerna har varit att det åländska jordbruket är konkurrensneutralt, men nu har landskapsregeringen tillfört mera medel så att det ska vara i paritet med riksnivå. Samtidigt vet vi att det åländska jordbruket har mycket högre kostnader än vad riksjordbrukarna har, bl.a. genom transporterna.

Även en konsekvensanalys efterfrågades och där skulle liberalerna gärna ha sett en konsekvensanalys för hela det åländska samhället.

Minister Fredrik Karlström, replik

Eko-odlingen på Åland har ungefär 20 procent högre stödnivåer än i riket. Det är svårt att hålla alla siffror i huvudet, men lite drygt 200 euro per hektar får en eko-odlare mera än den konventionella spannmålsodlaren. Vi får lägga stöd på grönsaksodlingen när det gäller eko-odlingen. Vi har också satsat oerhört mycket, under många år, på eko-odling. Nu handlar det om att eko-odlingen måste börja få mera betalt för sina produkter. Den problematiken kommer inte att lösas med stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var ett mycket bra anförande. Tack minister Karlström. Baserat på ert anförande så märks det verkligen hur komplext det här programmet är. Jag har två frågor som är viktiga för mig att tydliggöra.

Det första gäller eko-odlingen. Ministern nämnde i sitt anförande att dessa ett till två åriga gröngödslingsvallarna finns kvar. Jag har förstått att detta är lite otydligt skrivet i det här programmet. Stämmer det?

Minister Fredrik Karlström, replik

Precis som jag sade i mitt anförande; ja. Det är ett missförstånd någonstans på vägen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Detsamma gäller stödet för naturbeten som är hemskt viktigt för att behålla den ekologiska lamm- och fårproduktionen. Jag har förstått att det finns kvar hos ekoodlarna eller har jag missförstått?

Nu får Leader en mycket tydligare miljöprofil. Jag är lite fundersam kring det för jag tycker inte riktigt att det fyller Leaders egentliga uppdrag när det gäller att man underifrånperspektivet med beslutanderätt för lokala aktionsgrupper i frågan om att utarbeta och genomföra lokala utvecklingsstrategier. Nu ändrar man detta helt hållet, hälften av projektmedlen går nu till jordbrukare och markförvaltare. Kommer detta nu att bli ett problem med EU, att man stöder fel sak?

Minister Fredrik Karlström, replik

När det gäller Leader så tror jag att jag ska hålla ett till anförande för det finns ganska mycket att säga om det. Vi satsar drygt 1,6 miljoner euro i Leader finansieringen för det här programmet. Där har vi stoppat in just de här icke-produktiva investeringarna. Det stöder de tematiska målen och hela grundtanken i programmet så det är inget problem med kommissionen, det är jag helt övertygad om.

När det gäller beten så är det klart att det blir sämre ersättning för naturbeten. Det blir sämre för nötproducenterna och för fårproducenterna. Det handlar om ungefär 1 500 euro per gård utslaget på ett år. Problemet har varit produktionen i skärgården. När vi tittar på hur det här kravet slår mot skärgården så var det oproportionerligt. För att kompensera det så införde vi åtgärden - skötsel av kulturmark, för de sex skärgårdskommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Har man följt det här arbetet inifrån och sett alla turer så är man nöjd med det resultat som idag presenteras. Jag är personligen också mycket nöjd med det tillskott av 3,5 miljoner som konsekvensanalysen visade att behövdes för att det här ska bli konkurrensneutralt jämfört med finska bönder som konkurrerar på samma marknad.

Det har i remissutlåtanden nämnts, gud förbjudet, att man skulle skrota självstyrelsen och övergå att ingå i de finska programmen. Det skulle vara intressant att höra vilka konsekvenser det skulle ge. Om jag och har förstått saken rätt så skulle det bli ödesdigra konsekvenser för de åländska bönderna om man skulle göra det och inte ta den här möjligheten som vi har att driva egen jordbrukspolitik. Det skulle vara intressant att höra ministerns kommentar till dessa enstaka förekommande åsikter i remissen men ändå.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! I helgen läste jag igenom alla remissvar som kom in. Jag konstaterade att många har missförstått mycket. Jag förstår, som ltl Eriksson tidigare sade, att det är ont om tid och att man har svårt att sätta sig in i allting. Men när jag läste just det remissvaret, som givetvis är offentligt, så började jag nästan gråta över hur hemskt det lät. Det måste basera sig på ett fullständigt missförstånd. Jag kan inte tänka mig att en mjölkproducent på Åland hellre skulle vilja att vi hade ett totalt finskt program där man i Finland får 180 euro mindre för vallen. Investeringsbudgeten skulle halveras i storlek gentemot Finland och man ville ha mera pålagor i form av djurens välbefinnande, motsvarande ungefär 50 euro per djurenhet, om jag inte är helt ute och cyklar, istället för att få den enkla åtgärden - miljövänlig odlad vall som är värd 180 euro per hektar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Utgående från de förutsättningar som landskapsregeringen har haft och de tajta ekonomiska ramarna så tycker jag att man har lyckats prioritera bra. Man ska komma ihåg att det inte längre finns någon sedelpress som man kan veva några extra varv på, utan dessa euron ska jämföras med andra satsningar vi gör, allt från välfärdens kärna till allmän näringspolitik.

Jag tycker att det är tråkigt, och det skulle vara intressant att höra ministerns synpunkt på det också, att det har förekommit oavsiktliga feltolkningar men också mer eller mindre avsiktliga informationsmissar. Den enskilda bonden har oroat sig mycket i onödan på grund av att man har tutat ut felaktigheter. Det är väldigt olyckligt. Det skulle vara intressant att höra hur det har påverkat processen. Det är ju viktigt att hålla sig till fakta även om det är komplext. Om man inte har fakta så ska man vara försiktig med uttalanden. Nu tror jag att man har förstått att med detta program så kommer de allra flesta till sin rätt om man ändrar sig och utvecklar sig, vilket är programmets syfte.

Minister Fredrik Karlström, replik

Precis så är det. Programmets syfte är att strukturomvandla, förändra, investera och driftsoptimera. Den felaktiga, frivilliga eller icke frivilliga, propagandan som ibland har förts fram har jag haft svårt att komma igenom och förklara att det inte är så. Vi kan till exempel läsa hur eko-odlare och andra sparkar in öppna dörrar när man har stöd för gröngödslingsvallar.

Idag vet vi att Åland får ungefär 0,87 procent av hela Finlands EU-medel gällande landsutvecklingsprogrammet. Vi får 0,45 procent av klumpsumman. Jag inte helt övertygad om att vi skulle få lika mycket, som dessa 0,87 procent som vi får av EU:s strukturmedel, om vi tillhörde rikets program. Tack vare att vi har egen behörighet inom detta så har vi bättre förutsättningar och det visar också konsekvensanalysen.