Plenum den 15 april 2013 kl. 13. 00

	Ålands lagting	PLENARPROTOKOLL
			M W-A

Plenum den 15 april 2013 kl. 13.00

Plenum den 15 april 2013 kl. 13.00 1

Plenum börjar 1

Remiss 1

1 Vägarbetsdirektivet för egenföretagare

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

Första behandling 15

1 Godkännande av avtalet med Botswana om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 13/2012-2013)

Enda behandling 16

2 Ungdomsarbetslöshet och risk för marginalisering

Landskapsregeringens svar (S 3/2012-2013-s)

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. spörsmål (S 3/2012-2013)

Enda behandling 59

3 Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1 – 31.12.2012

Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2012-2013)

Enda behandling 59

4 Landskapsregeringen och Nordiska ministerrådet – verksamheten 2012 och övergripande prioriteringar

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2012-2013)

Plenum slutar 59

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Talman Britt Lundberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i CALRE-möte. Lagtingsledamoten Mats Perämaa anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Remiss

1Vägarbetsdirektivet för egenföretagare

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2012-2013)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter välkommen till en ny arbetsvecka. Jag kommer idag att presentera landskapsregeringens lagförslag nr 14/2012-2013, vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare.

Inledningsvis tänkte jag börja med en historisk tillbakablick, som kanske blir något långrandig men jag hoppas att fru talman visar överseende, för att därefter gå in på de mera substantiella frågorna i lagförslaget och landskapsregeringens prioriteringar.

Historien bakom denna lagframställning är väldigt intressant. Vägarbetsdirektivet antogs den 11 mars 2002. Direktivet tillämpades i huvudsak på arbetstagare som transporterade personer eller varor på väg och skulle då gälla från den 23 mars 2009 och då även för egenföretagare. Notera att vi skriver 2002 och kommissionen.

Vid beredningen av vägarbetstidsdirektivet motsatte sig Finland att förare som är egenföretagare omfattas av direktivets tillämpningsområde. Intressant! På Finlands förslag togs en artikel in i direktivet enligt vilken europeiska kommissionen, senast två år innan direktivet började tillämpas på förare som är egenföretagare, ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. I denna rapport ska det analyseras vilka konsekvenser det blir för vägtrafiksäkerheten, konkurrensvillkoren, yrkesstruktur och de sociala aspekterna av att förare som är egenföretagare utesluts från direktivets tillämpning. Notera, Finland arbetar således aktivt för att egenföretagare inte skulle omfattas av direktivet. Genast efter att vägarbetstidsdirektivet hade antagits 2002 väckte Finland och Spanien talan mot Europaparlamentet och rådet. De ansåg att direktivet stred mot EU-rätten. Finland lade för domstolen bl.a. fram att unionens fördrag inte ger befogenheter att begränsa egenföretagarnas arbetstid. Domstolen förkastade dock talan och bestämmelserna i direktivet ändrades inte.

Historien går vidare. Våren 2007 offentliggjorde kommissionen en rapport, precis så som hade beslutats redan 2002, där det framlades synpunkter om egenföretagare. Man ansåg att egenföretagarna inte borde omfattas av vägarbetstidsbestämmelserna.

I rapporten konstateras även att begränsning av arbetstiden kan leda till att företagarnas stressnivå stiger eftersom de vet att deras arbetsinsats behövs men de får inte utföra arbetet.

Kommissionen lade den 15 oktober 2008 fram ett nytt förslag till en ändring av vägarbetstidsdirektivet. Kommissionen föreslog att förare som är egenföretagare inte ska omfattas av direktivets tillämpningsområden.

Både statsrådet och riksdagen i Finland understödde kommissionens ändringsförslag. Europeiska Unionens transportministerråd behandlade kommissionens ändringsförslag och enades om en allmän riktlinje i ärendet i mars 2009. I den allmänna riktlinjen inkluderades egenföretagarna inte i direktivet.

Den här processen fortsatte. De skrev i den allmänna riktlinjen att före direktivet träder ikraft ska man utvärdera i konsekvenserna av egenföretagarna. Det här har alltså varit en långvarig historia, vi har gått från 2002 till 2009 och det finns ett kompakt motstånd till att egenföretagarna ska tas med i det här direktivet.

Den 23 februari 2009 förkastade Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor vid en omröstning kommissionens förslag enligt vilken egenföretagare skulle lämnas utanför. Europaparlamentet förkastade ändringsförslaget vid den sista sessionen i början av maj 2009, 332 ledamöter röstade ja, 307 röstade nej och 6 röstade blankt. Men eftersom det var val så kom ärendet ytterligare till en ny behandling. Den 16 juni röstades det på nytt då var det 368 som röstar ja och 309 som röstade nej. Till följd av detta återkallade således kommissionen sitt ändringsförslag. Parlamentet sade nej trots att kommissionen och alla andra hade sagt ja. Följaktligen har man från den 23 mars 2009 i Finland varit tvungen att vid vägtransporter tillämpa arbetstidsdirektivet på förare som är egenföretagare. Finland är inte ensam i det här fallet, inte heller Portugal, Malta, Frankrike, Österrike, Tjeckien, Spanien, Danmark och Sverige har tagit in bestämmelsen i sina lagförslag.

Var står vi idag, bästa lagting? Vi står inför ett problem. I oktober 2011 riktade kommissionen en formell underrättelse till Finland om försummelsen av att genomföra direktivet till den del direktivet skulle tillämpas på förare som är egenföretagare. Trots att Finland bl.a. meddelat att en regeringsproposition i ett lagförslag i ärendet skulle behandlas i riksdagen under 2012 valde kommissionen i april 2012 att gå vidare till nästa steg i överträdelseförfarandet med ett s.k. motiverat yttrande.

Den 13 december, på luciadagen, 2012 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om arbetstidsvägtrafik för förare som är egenföretagare.

Den 21 februari 2013 beslöt kommissionen att väcka talan i det ovannämnda överträdelseförfarandet. Följande steg, om processen fortsätter, är att väckande av talan sker i EU-domstolen.

För närvarande behandlar Finlands riksdag motsvarande direktiv. Den 12 februari gick det på remiss till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet. Det utskottet har i sin tur efterhört grundlagsutskottets och kommunikationsutskottets synpunkter på det lagda förslaget. Vad jag erfar nu så kommer den första behandlingen i Finlands riksdag att äga rum den 16 april detta år, således imorgon.

Bästa ledamöter, vad är det för substantiellt värde i det här som gör att processen har varit så lång och så svår? Förslaget till ny lag om arbetstid i vägtrafiken gäller således förare som är egenföretagare. Syftet med lagen om arbetstid i vägtrafik för förare som är egenföretagare är liksom vägarbetstidsdirektivet att trygga säkerheten och skydda hälsan för förare som är egenföretagare och arbetar med vägtransporter, förbättra trafiksäkerheten och förhindra en snedvridning av konkurrensen.

Landskapsregeringen förslår att lagen om arbetstid i vägtrafik för förare som är egenföretagare görs tillämplig även på Åland genom en så kallad blankettlag. En blankettlag med undantag och enligt EU-direktivets artikel finns möjlighet till undantag. Det här undantaget, som vi vilar på nu, är möjligt på grund av att Ålands landareal är 1 552 kvadratkilometer och maxgränsen för att beviljas ett undantag är 2 300 kvadratkilometer. Landskapsregeringen har aktivt valt att använda sig av detta undantag.

Förslagets verkningar. Förslaget torde i huvudsak beröra åtta egenföretagare i skärgården som har trafiktillstånd utfärdade av landskapsregeringen, egenföretagare som således bedriver trafik mellan Åland och riket. Egenföretagare som enbart driver trafik på Åland omfattas således inte av direktivet eftersom landskapsregeringen i sitt förslag hänvisar till ett undantag. Förslagets verkningar torde bli att egenföretagarnas arbetsinsats i fråga om den operativa verksamheten kommer att förändras och det kan medföra behov av extra arbetskraft.

Avslutningsvis vill jag kort nämna det som grundlagsutskottet har kommit fram till. Det finns två frågeställningar från landskapsregeringen. Den ena är relationen mellan arbetsinsatsen som egenföretagare ger, huruvida den kan regleras, den andra är en fråga om behörighet mellan Åland och riket. Jag citerar ur vår lagframställning sidan 8: ”Vid riksdagens behandling av lagen om arbetstid i vägtrafik för förare som är egenföretagare fann riksdagens grundlagsutskott att begränsningarna av de grundläggande fri- och rättigheterna i rikslagen var tillräckligt exakt och noggrant avgränsade, samtidigt som begränsningarna inte ansågs vara oskäliga med hänsyn till proportionalitetskravet. I och med att lagen om arbetstid i vägtrafik för förare som är egenföretagare föreslås bli antagen som en blankettlag uppkommer ingen konflikt i behörighetsavseende vad gäller de grundläggande fri- och rättigheterna.”

Med anledning av det anförda så är det landskapsregerings förhoppning att lagtinget kan processa förslaget och att vi kan sända det vidare sedan för granskning. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag läser på sidan 7 i framställningen att det berör åtta näringsidkare i skärgården. Då är frågan; har de blivit hörda under beredningen? Anser man att det här blir en likabehandling? Hur resonerar man i regeringen?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack för en relevant fråga ltl Torsten Sundblom. Huruvida det här är rättvist eller inte rättvist, det har grundlagsutskottet redan analyserat. Vi från landskapsregeringens sida har samma tolkning. Vad gäller de åtta egna företagarna i skärgården så har de inte hörts i den här processen, av den anledningen att landskapsregeringen bedömde att det inte fanns en valmöjlighet huruvida man ska implementera eller inte implementera. Vi har valt ett undantag till den delen det har varit möjligt. För de andra åtta företagarna finns det inte lagliga grunder att kunna ge större undantag än vad vi redan har gett. Det rör alltså transporterna mellan Åland och riket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Tack, fru talman! Tack för ett briljant anförande. Det var riktigt behagligt att lyssna på ett så väl förberett anförande om en så komplicerad sak. Jag kan för egen del se att det finns få EU-ärenden som jag har retat upp mig på så mycket under åren som just det här ärendet. I omröstningen där Europaparlamentet vann mot kommissionen, att kommissionen inte skulle låta det sunda förnuftet regera, så där fanns jag på motståndarsidan. Vi gjorde vårt yttersta för att få igenom kommissionens förslag men det gick inte. Jag ser fram emot den fortsatta behandlingen av det här ärendet, det ska bli väldigt intressant.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag delar helt det historiska intresset av det här ärendet, det har verkligen processats. Det är flera länder som har gått samman och man har försökt påtalat att det som en privat aktör sätter in i sitt arbete är den egna tiden. Det är det som är arbetsinsatsen, det vet alla som har arbetat som egenföretagare och det försöker man nu begränsa från parlamentets sida. Jag delar helt ltl Wille Valves syn på att det här är beklagligt och det är synd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman. Tack för ett bra anförande. Det var en trevlig kronologisk redogörelse över vad som har hänt också vad gäller själva domstolsprocessen och den redogörs för här också i början på sidan 6. Man har först gett en formell underrättelse till Finland, sedan ett motiverat yttrande och nu väcker man talan. Berör det här då enbart Finland eller berör det här till någon del Åland eller har vi möjligen mera tid på oss?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Nej, vi är i exakt samma tidspress som man är i Finland. Vi har från landskapsregeringens sida valt att avvakta några veckor ytterligare så att vi skulle kunna använda Finlands lag som blankettlag. Vi hade kunnat processa det här lite tidigare men då hade vi inte kunnat använda blankettlagsmodellen, men vi är i exakt samma tidsnöd som Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det här är ett direktiv som ska implementeras här på Åland. Vad skulle skillnaden ha varit om vi hade haft tid att processa fram en egen lagstiftning? Finns det tolkningsmöjligheter i det här direktivet så att man hade kunnat undgå de här katastrofala följderna för skärgårdsföretagen, vilket det kommer att bli. Skärgårdsföretagen kommer i princip att få lägga ner sin verksamhet. Finns det inte någon tolkningsmöjlighet i det här direktivet?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Landskapsregeringens bedömning, som är mycket påminner om Finlands riksdags och regerings bedömning, är att det finns inget utrymme för tolkning. Vi har ändå aktivt medvetet valt att göra ett undantag på fasta Åland. Det här rör transportidkare, egenföretagare, som transporterar till och från fastlandet Finland. I det här fallet är de åtta stycken. Sedan vet jag inte hur hårt de här kommer att slå, men jag tycker att det är ledsamt och det är tråkigt att det är skärgårdsborna igen nu som får ”pisk”, ursäkta uttrycket, den här gången från parlamentet.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är säkert som minister Thörnroos säger. Det är faktiskt ett tråkigt förhållande som uppstår här. Jag frågar därför att jag fick lite information på ett möte här i fredags om att man kan tolka direktivet lite olika, t.o.m. mellan Finland och Åland. Man upplevde att Åland har en tendens att tolka vissa direktiv som berör företagsamhet hårdare än vad man gör i Finland.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Den här landskapsregeringen har nog ingen ambition att vara bäst och strängast i klassen vad gäller implementering av EU-direktiv. Det här är en blankettlag, således en ”kopia” av rikets lagstiftning, med två undantag. Det ena undantaget är att egenföretagare inom Ålands gränser inte behöver följa direktivet. Vi aktiverar ett undantag där som man på rikshåll inte har gjort. Det andra är att tillsynsmyndigheten, den som kommer att kontrollera efterlevnaden av direktivet, kommer att bli landskapsregeringen till skillnad från riket där man har en extern myndighet som gör det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ska anta landskapslagen om tillämpning på Åland av ”Lagen om arbetstid i vägtrafik för förare som är egenföretagare”. Lagen som är en blankettlag kommer direkt att påverka endast sådana privata egenföretagare som kör gods från Åland. Andra egenföretagare inom transportsektorn är undantagna.

Vad är då syftet med denna lag kan man undra. Syftena är tre: För det första att harmonisera konkurrensvillkoren, för det andra att förbättra arbetsförhållandena för chaufförerna och för det tredje strävar man efter att förbättra trafiksäkerheten på våra landsvägar.

Inom EU finns ett gemensamt regelverk, vägarbetsdirektivet 2002/15/EG, som reglerar kör- och vilotider samt användning av färdskrivare. Åland har dock beslutat att gå in för ett undantag vad gäller användning av färdskrivare och körtider för sådana fordon som bara trafikerar på Åland och är egen företagare.

Det här innebär att en egen företagare som har ett trafiktillstånd på Åland och bara kör på Åland, inte heller behöver använda färdskrivare i sitt fordon från vilka körtider och vilotider normalt kontrolleras.

Alla chaufförer som är anställda av transportföretag berörs redan tidigare av denna lag medan de som kör gods från Åland behöver följa allt vad i lagen sägs om detta från och med att denna lag antas som en blankettlag på Åland. Övriga egenföretagare inom transportsektorn kommer som ovan redan nämndes att undantas.

Fru talman! Om vi tänker på att två av huvudsyften med lagen om arbetstid i vägtrafik är att för det första att harmonisera konkurrensvillkoren och för det andra att förbättra trafiksäkerheten så förefaller det lite konstigt att vi har ett undantag för vissa trafikidkare på Åland. Alla nya fordon är idag redan färdigt utrustade med digitala färdskrivare, så rent tekniskt och praktiskt är det här inget problem.

Förvisso så regleras arbetstidslagen även arbetstiden för de egenföretagare som inte behöver använda sig av färdskrivare genom detta undantag. Men hur kontrolleras arbetstiden för dessa personer?

Kontrollen av tung trafik på våra vägar görs som bekant av polisen i form av razzior där färdskrivare kontrolleras och bilar vägs. Men polisen kan inte kontrollera färdskrivarna och därmed arbetstiden för övriga egenföretagare som kör bara på Åland genom att de inte behöver använda sig av färdskrivare. Där har vi ett litet dilemma. Hur kontrollerar man de andra som inte behöver använda färdskrivare?

För att på något vis kunna kontrollera arbetstiden och se om dessa chaufförer följer arbetstidslagen så är enda möjligheten att lyfta upp arbetsskyddsinspektören från stadshuset i lastbilshytten och låta honom sitta med under dagen och se hur länge grabbarna kör. Det är det enda sättet vi kan kontrollera arbetstiden. De andra kan kontrolleras av polisen via färdskrivare. Alla vet att det inte är praktiskt genomförbart. Det betyder att följden blir att konkurrensen snedvrids och yrkesgruppen behandlas olika inför lag.

Fru talman! Landskapsregeringen bedömer att antagandet av denna blankettlag direkt kommer att beröra åtta egna företagare inom transportsektorn och då i skärgården, just på grund av att de kör gods från Åland till fastlandet, vilket betyder att de behöver uppfylla kraven som lagen ställer.

Vi vet att de transportföretag som fungerar i skärgården i de flesta fall är egna företagare så deras verksamhet kommer att begränsas eller fördyras om de anställer extra chaufförer.

Även när det gäller administrationen kring att registrera arbetstider så skriver landskapsregeringen att den kommer att medföra extra jobb. De företagare som jag personligen har pratat med anser att det här inte medför extra jobb för redan idag ser färdskrivarna som kreditkort som ”tankas” ner var tredje vecka och registreras. De som jag har pratat med anser inte att inte administrationen kommer att öka.

Vi inom liberalerna förstår att lagen måste antas genom att EU hotar med repressalier. Vi hörde hur lagen har kommit till och det är historia. Nu är det bara att gilla läget. Men oberoende av brådskan så kunde åtminstone landskapsregeringen ha hört några av dessa åtta egna företagare under beredningen. Ingen av dem är hörda, det har vi också fått bekräftat av ministern. Det kan hända att det inte är så stora konsekvenser, men problemet är att de här företagarna inte ens vet att den här lagen träder i kraft eller att den behandlas här idag. Det skulle varit schysst rent informativt för dem att veta att den här lagen behandlas idag. Rent praktiskt kanske allt redan är på plats för dem.

Ministern sade här att hon tycker att det är ledsamt och tråkigt för skärgården och deras företagare att de hamnar på det här och det kan vi hålla med om. Det bästa skulle vara att harmonisera transportsektorn på Åland med omvärlden så att samma lagar gäller alla oberoende är du en anställd chaufför eller en egenföretagare i skärgården eller på fasta Åland. Då behöver man inte tycka synd om dem som bor i skärgården. Då kan vi tycka synd om alla efter det, men då skulle man komma ifrån att tycka synd om skärgårdsborna för det finns väl annat att också tycka synd om än detta.

Den här lagen är inte en sådan kioskvältare, den måste väl genom, men beredningen kunde ha varit lite schysstare.

Den här lagen begränsar inte heller cabotage trafiken som hela tiden utförs på Åland, utan det begränsar bara körtiden. I den här lagen hänvisar man många gånger till trafiktillstånden. Detta är den stora frågan i det här. För enligt lagen är det bara de som fått trafiktillstånd utfärdat av landskapsregeringen som får idka trafik eller personaltransporter på Åland.

I lagförslaget under punkt 1.3. skriver landskapsregeringen; ”att något sådant tillstånd har dock enligt praxis aldrig fordrats för företag från riket eller andra länder”. Här ligger den stora frågan när vi läser det här lagförslaget. Det är klart att om vi vill ha turistbussarna hit till Åland då behöver man blunda för om vi läser lagen så ska de inte ens få köra av färjan. Vill vi göra någonting för trafiken och trafikidkarna så borde lagen om yrkesmässig trafik 2 § punkt 1 revideras och harmoniseras med övriga länder och EU-lagstiftning. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Asumaa tar upp i sitt anförande diskussionen kring olika behandling enligt lag. Då undrar jag vilka åtgärder liberalerna föreslår för att man ska förhindra olika behandling?

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! I mitt anförande här i fjärde sista stycket så uttalade jag mig att det bästa skulle vara att harmonisera lagstiftningen så att det skulle gälla för alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ledamoten för ett intressant anförande. Det intressanta är att liberalerna föreslår alltså en ökad administration. Man vill att alla småföretagare med en personbil eller två ska omfattas av direktivet och man tycker att det då blir mera rättvist och det blir ingen snedvriden konkurrens. Jag önskar gärna få det bekräftat för det är ju en ny linjedragning från liberalernas sida.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller den ökade administrationen så tyckte jag personligen att jag var mycket tydlig. Vi har hört med företagarna ute i skärgården och de anser att det här inte ökar administrationen överhuvudtaget. Idag är tekniken är så välutvecklad att alla nya bilar har färdskrivare installerade med kort som ser ut som kreditkort. Så det är det minsta problemet när det gäller den ökade administrationen. Jag tror att ministern bara antar. Vi försökte säga att om man hade gjort beredningen lite bättre så hade också ministern också fått det här svaret från företagarna ut i skärgården.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag noterar att ltl Tony Asumaa inte vill svara på min fråga. Är det faktiskt så nu att liberalerna förespråkar en harmonisering? En harmonisering som innebär att samtliga åkeriägare på Åland, egenföretagare med en bil, ska in under samma lagstiftning för att därigenom harmonisera och undvika att vi snedvrider konkurrensen. Jag vill gärna ha ett svar på den frågan här i parlamentet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi vet att den här lagen gäller bilar över sig 3 1/2 ton, det finns många som är undantagna och det vet också minister Thörnroos. De som verkar på samma område i samma bransch, nu pratar vi om samma typ av bilar, så det är klart att om det är lika regler och lika lagar som är åtminstone konkurrenssituationen likadan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte ta fasta på det som sades här alldeles sist, lika lagar ger lika konkurrens. Det kan jag inte hålla med om. Kan det inte vara så att ett större företag får stordriftsfördelar genom att man kan ordna enklare administration och drifttjänster och det medför att man har konkurrensfördelar jämfört mot en egenföretagare som med sitt lilla företag ska klara av all den byråkrati som ett stort företag klarar av att göra på ett enklare sätt?

Ltl Tony Asumaa, replik

Säkert, desto mer administrativ personal man har så desto lättare att administrera saker men det betyder inte att det blir billigare.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vänder mig mot att detta skulle vara snedvriden konkurrens. EU-kommissionen har också kommit fram till den slutsatsen att när man inför det här direktivets bestämmelser för egenföretagare så skulle det innebära snedvriden konkurrens genom att större företag har stordriftsfördelar. Det har man konstaterat från EU-kommissionen, men ltl Asumaa har tydligen en egen analys.

Ltl Tony Asumaa, replik

Ltl Asumaa förbehåller sig rätten att ha en egen åsikt, ltl Carlsson.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Socialdemokraterna konstaterar att Åland har en föredragsenlig skyldighet att genomföra de här bestämmelserna. Mot den bakgrunden har vi ingenting att invända mot regeringens lagförslag.

Fru talman! Genom de föreslagna ändringarna i vägarbetstidslagen skapas nu likvärdiga arbetstidsregler för förare som utför yrkesmässiga transporter på väg oberoende av om det är egenföretagare eller anställda. I debatten har vi haft diskussion om det här.

Vi tycker att det är en ganska socialdemokratisk tanke när det gäller kör- och vilotider att alla som jobbar med vägtransporter ska ha goda arbetsförhållanden med rätt till regelbunden vila och rimligt långa arbetspass.

Om man se det här som ett EU-direktiv så måste vi komma ihåg var kommissionen sitter och hur deras verklighet är. Där finns långa motorvägar och långa transporter genom Europa där det säkert har funnits företag som inte ha skött om sin personal och därmed finns det säkert bakgrund i de problemen och olyckor som har skett när förare har varit trötta.

Enligt förslaget kommer nu egenföretagare att omfattas vilket vi har sett att eventuellt kommer att snedvrida konkurrensen. Men det främjar ytterligare också trafiksäkerheten. Ju fler företag som bevakas desto säkrare vägar får vi.

Det framgår även att lagförslaget väntas få stora konsekvenser, framförallt för enmansföretagen och i skärgården. Men i sammanhanget kan vi påpeka att EU-kommissionen i en tidigare framtagen konsekvensanalys, som vi också får beskriven här i beredningen, har bedömt att genom att låta egenföretagare omfattas av direktivets bestämmelse väntas större företag få konkurrensfördelar, som ltl Petri Carlsson försökte lyfta fram här i en replik. Eftersom företagens stordriftsfördelar gör att de t.ex. enklare kan hantera ökade kostnader för drifts- och administration till följd av att flera förare behöver anlitas för att kunna erbjuda samma antal godstransporttjänster.

Det här är alltså ett angeläget regelverk och det ger effekter på transportnäringen. Det här borde vi också följa upp från åländskt håll.

Socialdemokraterna ställer sig därför positivt också till att man enligt artikel 13 i vägarbetstidsdirektivet säger att medlemsstaterna vartannat år ska framställa rapporter om genomförandet av direktivet och att kommissionen utifrån dessa ska utarbeta en gemensam rapport om utvecklingen inom det berörda området. Här undrar jag dock hur Åland kommer att tillgodose den här rapporten?

Slutligen tog ministern också att det är landskapsregeringen som kommer att utöva tillsynen. Det står ändå på sidan 7 här i beredningen att tillsynen eventuellt kunde föras över på arbetsskyddsmyndigheten. En diskussion kring detta från utskottets sida skulle vara intressant att höra. Tack.

Ltl Petri Carlsson

Talman! Bästa kollegor, vid några tillfällen har vi enhälligt hyllat vissa EU-direktiv och tyckt att de är riktigt bra. Detta är inte ett sådant tillfälle. Vägarbetsdirektivet för egenföretagare är bland de sämsta som den europeiska unionen har producerat. Det är en ren och skär kränkning av rätten att fritt utöva yrkesverksamhet och möjligen också av proportionalitetsprincipen. Just dessa argument använde både Finland och Spanien när de år 2004 väckte talan om ogiltigförklaring av direktivet till EG-domstolen. Tyvärr avvisade domstolen Finlands och Spaniens talan.

Här kan det dock finnas en liten juridisk öppning om man vill driva denna fråga vidare, nämligen att vid den tidpunkt som EG-domstolen kom med sitt avgörande så hade inte EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit juridiskt bindande. I domstolen hänvisas ingenstans direkt till den rätt att fritt utöva yrkesverksamhet eller till den näringsfrihet som avses i stadgan. Grundlagsutskottet i Finlands riksdag har granskat denna fråga och gjort en egen bedömning att de inte tror att Europeiska Unionens domstol skulle bedöma direktivet och dess bäring på näringsfriheten annorlunda idag, så våra chanser är nog tyvärr minimala ur just det juridiska avseendet.

Efter domstolens avgörande har också EU-kommissionen tagit fram en konsekvensanalys där man bedömde att om man inför direktivets bestämmelser för egenföretagare så väntas större företag få konkurrensfördelar, precis som jag nämnde tidigare i en replik här, eftersom deras stordriftsfördelar gör att man t.ex. enklare kan hantera ökade kostnader för drift och administration.

Så sammantaget kan det finnas ett och annat juridiskt spår att driva, men den samlade bedömningen hittills verkar ändå peka på att chanserna är små. Utskottet kunde titta lite närmare på detta.

Talman! Enligt uppgifter från Sveriges Åkeriföretag kommer cirka 6 000 egenföretagare att behöva minska sin arbetstid. Av den svenska regeringspropositionen framgår att om förare som är egenföretagare ska omfattas av vägarbetstidslagen så ökar antalet tillsynsobjekt med nära 40 procent. Enligt statistikcentralen finns det i Finland ungefär 9 000 transportföretag. Av dessa har ungefär 80 procent 1─3 bilar. Där konstateras också att genomförandet av vägarbetstidsdirektivet kommer att begränsa verksamheten i små företag av detta slag, eftersom företagarnas arbetsinsats i fråga om den operativa verksamheten är betydande.

Precis som det står i lagförslagets verkningar så leder sannolikt en begränsning av arbetstiden för förare som är egenföretagare till att åtminstone en del företag måste anlita extra arbetskraft. Eller kanske ännu mer troligt så kan det leda till att företagen måste skära ned verksamheten. Det här är alltså inget bra direktiv, det leder bara till mer byråkrati för både småföretag och myndigheter samt sämre lönsamhetsförutsättningar och konkurrensmöjligheter för egenföretagare.

Ur ett annat principiellt perspektiv är också det här direktivet helt oförståeligt. Varför ska vi införa tvingande lagstiftning för andra än arbetstagare i arbetsrättslig lagstiftning? Det borde vara helt främmande för oss eftersom det inte är så vi brukar ha det. Inte ens de rödaste vänster-regeringarna i Sverige har gjort det, men nu tvingar EU oss till detta. Mycket tråkigt.

Ytterligare en sak som är värd att notera finns i 8 § i lagförslaget, dvs. skyldigheten att registrera arbetstider och spara uppgifterna i två år ytterligare. Det här har man tittat på i två utskott i Finlands riksdag och kommit till två olika slutsatser även om man har samma syn på effekterna. Både kommunikationsutskottet och arbetslivs- och jämställdhetsutskottet menar att detta kommer att öka de små åkeriernas administrativa börda i onödan utan att tillföra företagaren någon konkret nytta eller göra tillsynen över arbetstidsbestämmelserna säkrare.

Men på rikssidan har man olika åsikter i hur man måste genomföra kraven i lagstiftningen. De som vill lätta på kravet menar att just denna hårda skrivning i 8 § har liten betydelse för trafiksäkerheten och att det är omöjligt att övervaka den faktiska arbetstiden, allt enligt en expertutredning. De påpekar att körtiden övervakas med färdskrivare och att ett av kriterierna på företagande är att företagare inte har någon arbetstid. Förare som är egenföretagare arbetar för sitt företag också när de inte kör bil. De planerar, marknadsför och avtalar om köruppdrag. De menar att arbetstidsregistreringen bara blir en skyldighet till som de facto inte ger någon tillförlitlig information om hur mycket tid företagaren lägger ner på sitt arbete. Artikel 9 i vägarbetstidsdirektivet styr detta så här finns skäl för utskottet att titta närmare på denna fråga och se om vi här på Åland kunde lätta lite på kraven i 8 §.

Tyvärr ser det ut som att vi ändå kommer att bli tvungna att godkänna detta lagförslag förr eller senare, och nu verkar det bli förr eftersom kommissionen nu i februari beslutat att väcka talan mot Finland i EU-domstolen. Finlands trafikminister Merja Kyllönen menade att det här dragits ut på tiden så länge som man bara kan och kommer att betyda att landet snart kan få betala 300 000 euro per dag i böter om man inte lagstiftar snabbt i denna fråga nu.

Jag vill ändå vädja till att utskottet tittar noggrant på de möjligheter som kan finnas i det som jag har anfört.

Om man nu ändå går in för det här så är det viktigt att man i betänkandet lyfter fram vikten av artikel 13 i vägarbetstidsdirektivet, precis som ltl Sara Kemetter framhöll, där det framgår att medlemsstaterna vartannat år ska framställa rapporter om genomförandet av direktivet och att kommissionen utifrån dessa ska utarbeta en rapport om utvecklingen inom det berörda området. Förhoppningsvis kan dessa rapporter sedan leda till mer förstående för egenföretagare i framtiden. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Carlsson öppnade sitt anförande med att det inte skulle vara bra för konkurrensen eller hur han uttryckte sig. Om man tänker på att långa arbetsdagar gör att även en egenföretagare blir trött. Hur resonerar ltl Carlsson i trafiksäkerhetshänseende, det drabbar ju medtrafikanter, bortser man då från den biten?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är en viktig fråga som ltl Sundblom lyfter upp. Det är ju de facto så att det finns andra regelverk för att titta på det här. Dessutom måste man komma ihåg, precis som jag anförde, att det är oerhört svårt att övervaka det här och på något sätt se hur man fullständigt skulle tillämpa den här lagstiftningen angående arbetstiden. Jag tror att det blir väldigt, väldigt svårt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson nämner att det är inte något bra direktiv ur konkurrenssynpunkt. Jag kan till stora delar hålla med. Det kommer att drabba egenföretagarna. De stora logistikföretagen ser en möjlighet att bygga upp sin verksamhet och konkurrera ut egenföretagarna.

Jag begärde replik närmast för att ltl Petri Carlsson frågade om det finns en möjlighet att lätta på kraven i 8 §. Det var det som jag frågade efter tidigare när minister presenterade det här. Har vi tolkat det här rätt eller finns det möjligheter att tolka direktivet på ett annat sätt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag lyfte frågeställningen att det kan finnas en möjlighet, däremot styr frågan om två års rapporteringsskyldighet. Man måste fördjupa sig ordentligt i den frågan och fundera om vi på något sätt kan lätta på kraven. Det tror jag att utskottet kunde titta lite närmare på.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Carlsson och jag sitter båda i utskottet. Vi får väl ta ställning till om vi kan fördjupa oss i det här. Jag tycker att det är skäl att faktiskt sätta sig in i det här så att vi inte bara godtyckligt klubbar igenom ett direktiv utan att undersöka alla möjligheter för att få en lindring.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det verkar som vi delar den uppfattningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! I kollegan Carlsons anförande, som var mycket initierat, saknade jag egentligen endast en diskussion om subsidiaritets- och proportionalitetskontrollen. Naturligtvis är vi alla medvetna om att det här är en rättsakt som tillkommit innan EU, framförallt kommissionen, respekterat subsidiaritet och proportionalitet. Min tanke är att om kommissionen idag skulle starta ett sådant här projekt så skulle det inte bara komma invändningar från de länder vi hörde. Det skulle hagla, det skulle komma störtflod av subsidiaritets- och proportionalitetsinvändningar. Hur dagsläget ser ut kunde utskottet också med fördel ta en titt på, också i ljuset av det som nämndes här stadgandena om de grundläggande rättigheterna i EU.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag hittade ingenting om att man har berört subsidiaritetsprincipen särskilt mycket. Däremot har man berört proportionalitetsprincipen och man har också kommit till slutsatsen att det inte berör den särskilt mycket. Nu kommer jag inte exakt ihåg vad det stod om den, men det fanns ett logiskt och godtagbart resonemang där både domstolen och grundlagsutskottet har tittat på just specifikt den frågan. Däremot tycker jag att den stora frågan är att man går in och kränker att fritt utöva yrkesverksamhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Carlsson sade i sitt anförande att vi måste anta den här lagen, det håller jag med om och det påstod jag också i mitt anförande. Vi kanske inte har något val, men vi får titta på alla detaljer som här har framförts. En detalj har varit att kostnaden av administrationen kommer att öka och medföra stora kostnader för egenföretagarna och därmed sämre lönsamhet. På vilka grunder påstår ltl Carlsson att administrationskostnaderna kommer att öka? Är det detta som står i lagförslaget eller är det också praktiskt förankrat ute i branschen?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ja, på den grunden att i den konsekvensanalys som EU-kommissionen har gjort så framgår de här bitarna. Dessutom i de underlag som finns från både Sveriges och Finlands riksdag framgår det tydligt att de kostnaderna kommer att öka.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Konsekvensanalys gjord av EU, konsekvensanalys gjord av Finlands riksdag och konsekvensanalys gjord av Sveriges riksdag. Vi måste komma ihåg att nu är vi på Åland och den lättaste konsekvensanalysen är ju att ringa en företagare i skärgården. Gör man detta så hör man att de här kostnaderna inte existerar, för de som har åkeri har haft det här implementerat i många år. De har redan haft detta implementerat, de ser överhuvudtaget inte några administrativa ökade kostnader i sin verksamhet och de kommer överhuvudtaget inte att påverka deras verksamhet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är ltl Asumaas uppfattning och undersökning. Jag kan bara konstatera om det som har tagits fram, det underlag som jag har läst och det faktum att man t.ex. förändrade 8 § och påför administrativa skyldigheter med två års upprätthållande så tillför faktiskt administrativ börda. Jag vet inte om de egenföretagare i skärgården, som Asumaa har pratat med, har varit fullt medvetna om alla de här detaljaspekterna, för det tog ganska lång tid för mig att sätta mig in i allt detta. Jag undrar om de har hunnit sätta sig in i alla de här frågorna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Petri Carlsson för ett synnerligen intressant och balanserat anförande. Jag delar ledamotens synpunkter kring administrationen. Det är de facto fråga om förändrade administrativa rutiner för egenföretagare å ena sidan. Sedan ska vi också komma ihåg att någon, i det här fallet landskapsregeringen, också får utökad administration eftersom någon ska kontrollera och se till att direktivet efterföljs.

Jag är också glad att ledamoten så klart och tydligt tar ställning för förslaget. Tillsvidare är det således nu då bara liberalerna som inte tycker att lagförslaget är bra. Det gläder mig att jag har fullt stöd från moderaterna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för den repliken. Jag lyfte också fram i mitt anförande att det innebär ökad byråkrati även för myndigheterna. Jag delar också den uppfattningen att det här med stor sannolikhet antagligen måste genomföras och det behöver vi göra. Men frågan är hur vi genomför det? Det kan möjligen finnas någon viss justeringsmån i någon paragraf.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Landskapsregeringen har varit väldigt tydlig med att vi har tagit ett aktivt medvetet beslut där vi försöker komma emot och hjälpa alla dessa småföretagare som finns på Åland så att de ska ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet och inte bara fylla i papper när de befinner sig hemma eller inte är ute i sitt fordon. Jag tycker att det är klokt att använda sig av det undantag som EU de facto ger möjlighet till den här gången.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar helt den uppfattningen att det var klokt av landskapsregeringen att använda sig av de undantagsmöjligheter som fanns i direktivet. Frågan är om man ytterligare kan förfina det och det kan vi titta lite närmare på. Jag delar också den uppfattningen att direktivet inte var bra, bara för att man vill anta direktivet så behöver man inte gillar det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Vi vill från obunden samlings sida säga att vi är glada för att regeringen har gjort vad som göras kan. Man kan säga ”räddas vad som räddas kan” när det gäller den här förordningen. Ju mera man börjar spjälka upp det här och titta på detaljerna desto mera komplicerat blir det nämligen.

När det gäller egenföretagare inom transportbranschen så det den egna arbetsinsatsen som gör att man får debet och kredit att gå ihop på sista raden. Man ska införskaffa ny utrustning och det är mycket som är kostsamt.

Tittar vi på själva lagförslaget så funderar jag över ett par saker. När man till exempel läser på sidan 4 så skriver man: ”Fordon kan således användas endast på Åland. Om innehavaren av trafiktillståndet väljer att använda fordonet utanför Åland förefaller undantaget, vilket medför att kör- och viloförordningen som helhet ska iakttas.” I texten längre fram när man säger vem som omfattas av detta så säger man; ”i huvudsak berörs åtta näringsidkare i skärgården”. Men det är ju de facto så att den här lagstiftningen berör samtliga egenföretagare på hela Åland. Om en transportör från t.ex. Eckerö väljer att en gång, under ett år, åka till Åbo för att hämta en artikel av ett eller annat slag, så omfattas han resten av året, som jag har förstått och läst det här, av kör- och vilotider.

Om man lagstiftar så är det också väldigt viktigt att man har en övervakning som fungerar. Hur ska då den övervakande myndigheten t.ex. kunna veta att näringsidkaren en gång har varit med sin lastbil till Åbo?

Det finns väldigt många saker som jag tycker att utskottet behöver titta på. Utskottet behöver se hur man av den här lagstiftningen kan skapa en uppföljning som också är relevant och rättvis.

Tittar vi sedan ytterligare på arbetstidsförkortningen så sägs att en trafikidkare inte får göra något arbete som omfattas av någon form av anknytning till själva fordonet. Man får alltså inte tvätta fordonet, man får inte laga en lampa som har gått sönder eller någonting annat på fordonet efter körningen som inte räknas till arbetstiden och samma sak gäller bokföring etc. Det här är absolut en sak som kommer att påverka dem, men precis som vi har hört tidigare så har vi inte så många val.

Det som man har reflekterat över tidigare är att vi har många andra yrkesgrupper som inte är begränsad i sitt utövande. Här nämns Finlands författningssamling 1257/1992, som har blivit reviderad i 1221/2007, ”fordon som uteslutande används på sådana öar med en areal av 2 300 kvadratkilometer som inte är förenade med fastlandet med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordonstrafik.” Det är där som Åland kvalificerar in att vara ett undantag från kraven av färdskrivare och körtider. Läser man vidare så finns det undantag. Där gäller kontroll och underhåll av vägar, alltså plogbilar omfattas inte av de här bestämmelserna. Det finns avfallsbilar, sopbilar, bortskaffade av hushållsavfall, det finns även mjölkbilar som samlar upp mjölkprodukter ifrån gårdsbruksenheter och vi har även djurbilar etc. Det finns alltså undantag idag redan. Det är inte enkelt när det gäller det här. Vi har även cabotage trafiken som inte berörs av det här.

Jag är glad att vi har möjlighet i finans- och näringsutskottet, där jag själv även har möjlighet att delta, att få fördjupa oss i det här för att få en lagstiftning som på bästa sätt går att följa upp vad gäller övervakningen. Tack, fru talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.