Protokoll
Yüklə 275,29 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- § 28 Permissioner
- Bilagor: Röstlängd
- Till protokollet
- Full delaktighet och jämlikhet är mottot för internationella handikappåret 1981
- PERMISSIONER
§ 27 Övriga frågorPeter Holmström anser att det vid nästa kongress ska finnas en bemannad kongressbyrå. Staffan Möne frågar om principen för publicering av insändare i Perspektiv och får svar av Bengt Lindqvist. Ellen Allberg efterlyser resultatet av ansökningarna om stöd till lokala aktiviteter. Lindqvist upplyser att ansökningarna just nu strömmar in. BESLUT att frångå punkten. Bengt Hoflin framför förhandlingsledarnas tack till kongressen för gott samarbete. § 28 PermissionerUnder kongressen har tre kongressombud beviljats permission p.g.a. sjukdom (se bilaga). § 29 AvslutningFörbundsordförande Bengt Lindqvist tackar de avgående styrelseledamöterna Tommy Andersson, Bengt Hoflin och Per Hägermalm för deras insatser och välkomnar de båda nya ordinarie Harry Jansson och Astrid Jonzon samt ersättaren Greta Örn-Holm. Han tackar förhandlingsledare, tjänstemän och hotellpersonal samt riktar ett speciellt tack till länsförbundet och länsmyndigheterna för det lokala värdskapet och fortsätter: "Denna första kongress har varit ett viktigt led i förbundets utveckling. Vi har antagit riktlinjer för minskat beroende av insamlingar, unika i världen. Vi har arbetat fram ett program, vilket vi kan vara stolta över och vi har lagt fast en planering av vårt arbete under de tre närmaste åren. Vi har samlats kring en idé, vi har ett mål och vi har riktlinjer. Med detta som bakgrund blir det avsevärt lättare att arbeta i det kärva klimat som nu råder. Jag ser fram emot nästa kongress och förklarar 1981 års kongress avslutad". Vid protokollet Maj-Britt Freij Justeras Stellan Andersson Bengt Hoflin Rolf Klangebjer Monica Sandell Rolf Utberg Bilagor:RöstlängdSynskadades Förbund i Stockholms län (2 166) Lars Eisner Vivi-Anne Emanuelsson Bengt Eriksson Urban Fernquist Greta Örn-Holm Berne Högberg Maud Jacobsson Leif Jeppsson Rolf Klangebjer Peter Linnstrand Leif Pehrson Gunnar Petersson Per-Olov Rondén Monica Sandell Marianne Sandström Anders Rudholm Sune Währner
Ann-Kristine Andersson Björne Karlsson Staffan Möne Sonja Ohlsson Lizzie Roos Synskadades Förening i Södermanlands län (294) Ann-Marie Alatalo Stina Eriksson Karin Johansson Viola Pettersson
Elfon Björk Ola Burell Monica Forss Marianne Jonsson Mats Linder Synskadades Förening i Jönköpings län (336) Per-Gunnar Engstrand Maivor Hedström Astrid Jonzon Bert Carlsson
Gunnar Bengtsson Herbert Gustavsson Gun Lagerpohl Lisbeth Nilsson
Arne Flenhagen Ulle Frumerie Gert Johnsson Birger Oskarsson
Leopold Ericsson Eric Hallberg Jouny Ruokojärvi Synskadades Förbund i Skåne (1 127) Laila Berg Siv Johansson Sven Johnsson Stuart Cramer Kent Lanemar Ann-Lis Lilja Sune Olsson Folke Rönnhage Stig Soneson Simon Tiensuu
Stellan Andersson Axel Ernback Brita Lorentzon Ib Sjölin Sune Svensson Synskadades Förbund i Göteborgs och Bohus län (679) Gösta Anderberg Anna-Stina Andersson Lennart Berntsson Allan Karlsson Martin Lindbäck Georg Olsson Eva Raotma Synskadades Förbund i Älvsborgs län (584) Arne Engström Gunnar Freiholtz Harry Jansson Christina Järpenäs Erik Nilsson Karl-Erik Strömdahl
Bo Fredlund Rune Leijon Anders Persson Carl Magnus Åberg
Alice Andersson Sigfrid Engström Peder Haak Helmer Mällroth Mia Widén Synskadades Länsförbund i Örebro (526) Folke Holmberg Peter Holmström Anders Johansson Josef Kjellander Bertil Ströhm Christina Svalinder
Sonja Asp Jan-Olov Gustavsson Ragnar Carlsson Torbjörn Skedung
Birgitta Andersson Karl Bernhard Eriksson Bruno Grund Ewert Hultqvist Ann-Marie Mattsson Synskadades Förening i Gävleborgs län (339) Greta Henriksson Gunnar Jonsson Elisabet Ravstis Bengt Träff
Ellen Allberg Gulli Moberg Edgar Nyström Herbert Skoglund
Bertil Antonsson Stig Blomkvist Jan-Olof Öberg Hans-Erik Ödling
Nils Ahlström Lars Edlund Jeanette Lainio Elsy Ohlsson
Åke Burwall Torgny Karlsson Allan Lundström Erik Marthin Lars Viklund Synskadades Förbund i Norrbottens län (295) Dan Berggren Ann-Kerstin Henriksson Ann-Katrin Lakso Göta Löfstedt
Vi beklagar här starkt att US' observatörer ej fick yttra sig när motionerna rörande betygen behandlades i plenum. Fredrik Ahlkvist, US Erik Staaf, US Elisabeth Svensson, US Stockholm Christer Johnsson, US Västra Sverige Per-Arne Andersson, US Skåne
ReservationVi reserverar oss mot kongressens beslut under behandlingen av motionerna 28 och 29 att vägra Erik Staaf och Christer Johnsson, observatörer från Unga Synskadade, yttranderätt. Vi anser att en kongress bör ha mycket starka skäl för att vägra observatörer att yttra sig. Att i den aktuella frågan, som drivits hårt av Unga Synskadade, vägra US' observatörer yttranderätt tyder på dåligt omdöme. Demokratin får inte bli lidande bara därför att tidsschemat är något pressat. Tylösand 1981-10-13 Leif Jeppsson Bengt Eriksson
Bilaga
ReservationJag reserverar mig till förmån för mitt eget bifallsyrkande mot kongressens beslut att avslå motion 30.
Bengt Eriksson Bilaga
ReservationJag reserverar mig mot beslutet emedan jag anser rehabilitering av presumtivt handikappade praktiskt och psykologiskt ogörlig. En stor del av denna kongress' manliga deltagare kommer med stor sannolikhet att på sin ålders höst drabbas av prostatakrångel. Likväl är mycket få av oss idag benägna att påbörja kateterträning. Detta ägnat som exempel att belysa situationen. Sune Währner Gunnar Petersson Bilaga ReservationSRF hävdar i sitt program för samhällsarbete och även i andra sammanhang att olika huvudmän för verksamheten ska tillgängliggöra sin verksamhet för synskadade. Denna princip har även fastslagits av handikapputredningens betänkande "Kultur åt alla". Detta är alltså en grundläggande princip för vårt arbete. SRF har även under de senaste åren verkat för denna princip och avvecklat samhällsfunktioner. exempelvis biblioteksverksamheten, som har övergått till staten, konsulentverksamheten, som har börjat överföras till landstingen osv. SRF har fortfarande kvar en enhet för folkbildning som framställer studiematerial för synskadade speciellt. Alla andra grupper i samhället får sina studiematerial via studieförbund såsom ABF, Vuxenskolan m fl. Enligt min mening bör alltså även vi synskadade få vårt materiel via dessa organisationer och det är deras skyldighet att framställa dem. Med hänvisning till ovan sagda vill jag reservera mig mot kongressens beslut att avslå min framställan om tillägg under kapitel 12.10 i programförslaget. Dan Berggren Bilaga ReservationSynskadades Riksförbunds (SRF) kongress i Halmstad 1981-10-12---16 Vi reserverar oss mot kongressens beslut beträffande AMBI-rapportens att-satser nr åtta (8), sexton (16) och tjugunio (29). Halmstad 1981-10-16 Ewert Hultqvist Bruno Grund Ann-Marie Mattsson Bernhard Eriksson Birgitta Andersson Bilaga
ReservationHerbert Skoglund, Medelpad Reservation för beslut i följande punkter i AMBI-rapporten: nr 16 och alla att-satser i punkt 19 och punkt 20, 21. Reservationen baseras på det virrvarr av olika punkter i AMBI-rapporten skriven för och av akademiker och svårfattat för oss som tillhör den grå osorterade allmogen. Reservation för beslut i punkt 22 och punkt 29. Bilaga ReservationReservation vid SRF:s Kongress 1981, gäller punkt 19 på föredragningslistan: AMBI:s rapport och förslag i insamlingsfrågan. Vi reserverar oss mot kongressens beslut med följande motivering: De utbyggnadsplaner vi har för verksamheten inom Västerbottens län, blir omöjliga att genomföra utan en väl planerad ekonomi. Mer än hälften av våra inkomster kommer av insamlade medel via "Föreningen De Blindas Vänner". De stödåtgärder som föreslogs i AMBI-rapporten var otillräckliga och har inte tagits av kongressen. Utan att veta vilka resurser Riksorganisationen tänker föreslå representantskapet. anser vi det fel att fatta beslut NU, i sakfrågan. Skellefteå 1981-10-30 Kongressombuden i Västerbottens län Lars Viklund, Skellefteå Torgny Karlsson, Skellefteå Åke Burwall, Skellefteå Allan Lundström, Norsjö Erik Marthin, Vilhelmina Bilaga
Reservationtill punkt 22 AMBI Fonden kommer att starkt markera en ojämn ekonomisk situation mellan föreningarna utan att kvaliteten på verksamheten uppmärksammas. Man får föreningar med låg status och hög status. Ellen Allberg Bertil Antonsson Herbert Skoglund Bilaga
Utbildningsministern Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Landets kommuner och landsting Full delaktighet och jämlikhet är mottot för internationella handikappåret 1981Inom litteraturområdet betyder det att synskadade ska ha tillgång till samma litteraturutbud som seende både när det gäller att köpa och låna böcker. Idag finns inte talböcker till försäljning för enskilt bruk. Den enda möjligheten är att låna böcker genom biblioteken. Svenska bibliotek kan idag tillhandahålla uppskattningsvis en halv miljon titlar tryckta böcker. För de synskadade låntagarna finns endast ca 15 000 titlar att välja bland. Det är idag endast ca 100 av Sveriges 279 kommuner som har egna talböcker för utlåning. En viktig bidragande faktor till varför biblioteken inte köper talböcker i den utsträckning som de borde är att en talbok i genomsnitt kostar dubbelt så mycket som en tryckt bok. För att åstadkomma ett jämlikare förhållande mellan seendes och synskadades tillgång till litteratur via biblioteken kräver SRF: att stat och kommuner utarbetar planer för hur litteraturtillgången för synskadade ska bli samma som för seende, att alla bibliotek ska ha egna talböcker och förmedla lån från andra bibliotek, att omprioritering inom de nuvarande bokanslagen görs till förmån för talböcker om inte nya resurser tillskapas, att talböcker finns till försäljning i samma utsträckning som tryckta böcker, att talbokspriset sänks till motsvarande priset på den tryckta boken. Synskadades Riksförbund samlat till kongress Bilaga Uttalande antaget av Synskadades Riksförbunds kongress den 12-16 oktober 1981 i Tylösand. Dagstidningar spelar en stor roll för alla människor. De förmedlar information, granskar beslutsfattare och medverkar i samhällsdebatten. Just därför att tidningarna är så viktiga får de alla ett ekonomiskt stöd från samhället på sammanlagt 1 000 miljoner kronor per år. På så vis har de flesta i Sverige tillgång till en valfri dagstidning bland de 160 som kommer ut. Vi synskadade har inte tillgång till någon dagstidning. Samhället ger inte ut en enda krona för att synskadade ska få dagstidning på kassett. Vi har länge protesterat mot detta förhållande. Vi vet hur man tekniskt skulle gå till väga. Vi vet hur redaktionsarbetet skulle gå till. Vi vet att journalister och tidningar vill börja arbeta med kassettversioner. Vi har stöd från allmänheten. Ändå händer ingenting! Vi kräver att regeringen inrättar ett presstöd omedelbart! Ge oss tillgång till dagspressen! Tag några av de 1 000 miljoner kronorna till kassettutgivning. Eller finn en annan finansieringsform. Vi vet att ni inte talar sanning när ni påstår att samhället inte har råd. Använd resurserna rättvist istället för att öka klyftorna. Inget land har råd att utestänga människor. Sluta förhala - HANDLA! Synskadades Riksförbund samlat till kongress Bilaga
Försämra inte sjukersättningen! I sin proposition om den ekonomiska politiken, lägger regeringen ett förslag om införande av karensdagar vid sjukfrånvaro. Detta är ett besparingsförslag som drabbar handikappade hårt. Handikappade har, vilket klart och entydigt framgår av Statistiska Centralbyråns levnadsnivåundersökning, en högre sjukfrånvaro än andra. Detta är naturligt med tanke på att sjukdom ofta är en del i själva handikappet. För många är det också fråga om återkommande sjukfrånvaro och det är ju just denna form av sjukfrånvaro som karensdagar riktar sig mot. Perioder med återkommande sjukfrånvaro drabbar ofta dem som blir synskadade i vuxen ålder. I denna svåra <>ch krisartade omställningsperiod från seende till synskadad ska man nu straffas med sänkt sjukersättning. Regeringens förslag går ofrånkomligen ut över människor som redan tidigare har det svårt. I regeringsdeklarationen av den 22 maj 1981 fastslås att "I en tid då återhållsamhet med offentliga utgifter är nödvändig ställs stora krav på en medveten fördelningspolitik. Solidariteten kräver att resurserna i första hand satsas på att hjälpa de sämst ställda". I detta fall är det de som regeringen säger sig slå vakt om som drabbas hårdast. Om deklarationen inte blir något mer än ord på ett papper, är den av noll och intet värde. Inför frågans slutliga behandling i riksdagen. vill Synskadades Riksförbund påminna regeringspartierna om deras egen deklaration och samtidigt uppmana riksdagsledamöterna att fälla förslaget om försämrad sjukersättning. Synskadades Riksförbund samlat till kongress Bilaga
Landsting och kommuner måste ta sitt ansvar för synskadades skolgång Idag går de allra flesta synskadade barn och ungdomar i vanlig skola på hemorten, tillsammans med seende kamrater. Antalet elever vid specialskolorna har minskat kraftigt år från år. Synskadades Riksförbund stödjer och driver på denna utveckling. Ett synskadat barn ska ha samma rätt som alla andra barn att få gå i skola på sin hemort och inte behöva resa bort från föräldrar, syskon och kamrater när skolan börjar. Den synskadade eleven i klassen har naturligtvis också rätt att få en utbildning som är likvärdig med de seende kamraternas. Ansvaret för detta åvilar i stor utsträckning kommunerna. För att få en likvärdig utbildning behöver en synskadad elev extra stöd. Det kan vara olika former av tekniska hjälpmedel, som till en del kompenserar synskadan. men lika viktig är den pedagogiska hjälpen. En kompanjonlärare i en klass med synskadad elev är ett mycket bra stöd. Vid Tomtebodaskolan anordnas fortbildningskurser för lärare och övrig skolpersonal med synskadade elever. Denna personal ska självfallet fao genomgå dessa fortbildningar utan löneavdrag. I dessa besparingstider är det viktigt att slå fast att prutningar inom skolans område inte får drabba stödet till de synskadade eleverna. Här är det fråga om den grundläggande rättigheten att en synskadad ska få en med andra likvärdig utbildning. Denna rättighet kan aldrig prutas bort, den är kommunerna skyldiga att ge. Det finns heller ingen kommun som kan säga att man inte har råd. Det är bara en liten del av de totala utgifterna för skolan som behöver tas i anspråk. Det handlar istället om viljan och förmågan att prioritera. Synskadades Riksförbund kräver att kommuner och landsting tar ansvar för synskadade barns och ungdomars skolgång i första hand genom att följa de anvisningar som finns för behovs orienterad resursfördelning. Synskadades Riksförbund samlat till kongress Bilaga Uttalande antaget av Synskadades Riksförbunds kongress den 12-16 oktober 1981 i Tylösand. Habilitering och rehabilitering är av grundläggande betydelse för synskadades möjligheter att fungera i skolan, på arbetet, under fritiden, tillsammans med familjen etc. Landstingens barnhabilitering, förskolekonsulenter och länskonsulenter för synskadade, heminstruktörer, syncentraler, folkhögskolekurser och yrkesinriktad rehabilitering är de viktigaste resurserna inom detta område. Ingen av dessa resurser är idag tillräckligt utbyggda. Förskolekonsulenterna är så få att de inte hinner ge service och stöd i tillräcklig omfattning. Vissa förskolebarn och deras föräldrar får aldrig någon kontakt med konsulenterna överhuvudtaget. Idag finns permanent utbildning av heminstruktörer. De 200 kommuner som nu saknar heminstruktörer bör därför snarast inrätta sådana tjänster. De flesta landsting har numera inrättat en syncentral. Däremot är syncentralernas personella resurser helt otillräckliga, alla synskadade kan inte tas emot, väntetiderna för dem som får komma är långa, centralerna har inga eller ytterst små möjligheter att arbeta utanför de egna lokalerna, placeringen under landstingens hälso- och sjukvårdsnämnd medför att verksamheten blir alltför medicinskt inriktad. Insatserna från bl a arbetsmarknadsinstituten visar att betydligt fler synskadade kan yrkesrehabiliteras, om rehabiliteringen flyttas närmare individen. Detta kräver bl a att resurserna inom AMI-s förstärks. Det är oacceptabelt att synskadade förnekas den rehabilitering de behöver. Därför kräver vi att kommunerna skaffar sig heminstruktörer, att landstingen bygger ut sina resurser för rehabilitering, att landstingen inrättar rehabiliteringslag med samordnande uppgift enligt vårt program för samhällsarbete, och att den yrkesinriktade rehabiliteringen decentraliseras och därmed också ges ökade resurser. Synskadades Riksförbund samlat till kongress Bilaga
Svenska insatser för synskadade i u-länder 1981 har av FN proklamerats som det internationella handikappåret. Dess tema är full delaktighet och jämlikhet. I debatten om det svenska biståndet är alla överens om att biståndet bör gå till de minst utvecklade länderna och till de mest eftersatta grupperna. Handikappade tillhör i alla länder de svagaste grupperna i samhället och har svårast att få del av samhällsutvecklingen. Handikappåret kan bidra till att ändra regeringens och allmänhetens uppfattning och attityder. Synskadades Riksförbund anser att handikappade bör ägnas speciell uppmärksamhet från svensk sida både i internationella organ och i det bilaterala biståndssamarbetet. Handikappomsorg och handikappolicy är områden där Sverige har speciella kunskaper att dela med sig av. Under handikappåret 1981 har svensk handikapprörelse slutit sig samman och bildat svenska handikapporganisationers internationella biståndssekretariat för att härmed visa sin solidaritet med handikappade i u-länder. Synskadades Riksförbund har i tio år bedrivit biståndsverksamhet för synskadade. i första hand genom utbildningsinsatser för att bygga upp och stärka föreningar av synskadade själva. Synskadades Riksförbunds kongress 1981 i Halmstad kräver: att regeringen, UD och SIDA verkar för att större ekonomiska resurser avsätts multilateralt och bilateralt för bistånd till synskadade i u-länder, att handikappade betraktas som ett speciellt område där Sverige har kunskaper och intresse att öka sitt bistånd, att SIDA ökar sitt bidrag till handikapporganisationernas biståndssekretariat för att möjliggöra ökade insatser för u-ländernas handikappade, att Sverige påverkar FN-organen och mottagarländerna för svenskt bistånd att högre prioritera insatser för handikappade.
Synskadades länsförbund i Örebro Bilaga PERMISSIONERPer-Gunnar Engstrand, tisdag förmiddag Anna-Stina Andersson, onsdag kväll Per-Gunnar Engstrand, onsdag kväll Ewert Hultqvist, onsdag kväll
Till SRF-kongressenVi i Unga Synskadade ser med glädje på den framåtanda som finns inom SRF. Vi är stolta att SRF ställer upp bakom US krav på en betygsfri skola och därmed början till en konkurrensfri skola. Det är en fråga som direkt berör våra medlemmar. Uttalandet antaget vid Unga Synskadades riksstämma på Almåsa kursgård den 22-24 maj 1981. Siv Liljeqvist, ombudsman Yüklə 275,29 Kb. Dostları ilə paylaş:
|