~ Landstinget ~'~~~ Halland Handlingar Landstingsfullmäktiges sammanträde november 2007 i Halmstad

23

Läkemedel

Kostnader för receptförskrivna läkemedel i öppen vård för perioden januari-augusti uppgår till 418,5 mnkr, vilket är 1,9 mnkr lägre än budget. Kostnadsutveckling för förmånsbeloppet (lands-tingets kostnad) av basläkemedel per kommun är marginell jämfört med motsvarande period föregående år. Däremot påverkar justeringen av budgeten för basläkemedel per kommun enligt av landstingsstyrelsen beslutad modell med likvärdig ersättning efter ålder och kön utfallet per kommun under 2008. Kungsbacka har nu ett underskott på 3,6 mnkr i förhållande till budget. Laholm har ett marginellt underskott medan övriga kommuner har ett överskott.

Förmånsbelopp Utfall 2006 Utfall 1 Budget % Budget

,tkr 2007

2007 2007

Kommun Jan-Aug r Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Helår

Halmstad 77 240~ 78 762 81 607 96,51 122 410

Kungsbacka 61 917 64 080 60 487 105,94 90 730

Varberg 50 251 059 51 787 98,59 77 680

_51

_ 34 256 ! 34 985 37 347 93,68 56 020

Falkenberg

Laholm 22 5941 22601 22 640 100,71 33 960

Hylte 8 177 8274 10 133 81,65_ 15 200

S:a Basläkemedel 254 435 259 961 264 000 98,47 396 000

_

Specialistläkemedel 137 985 158 521 156 333 101,40 234 500

Totalt 392 419 8 482_.! 420 333 99,56 630 500

Specialistläkemedel har budgeterats för en beräknat stor kostnadsökning. Ökningen under de åtta första månaderna är 20,5 mnkr (ca 15 procent) jämfört med motsvarande period 2006, För hela året beräknas ett underskott på specialistläkemedel på c:a 4 mnkr medan det för basläkemedel beräknas ett motsvarande överskott. Det gemensamma anslaget inom läkemedelsbudgeten beräk­nas ge ett överskott på 5 mnkr. Då ökningen av kostnaderna bedöms fortsätta öka framöver behö­ver utvecklingen följas mycket noggrant.

Hur ålders- och könsstandardisering efter Hallands genomsnitt påverkar utfallet framgår av ned-anstående tabell. Här visas faktiskt kostnad per invånare och kommun, samt motsvarande siffra efter ålders- och könsstandardisering. Kungsbacka har då den högsta och Hylte den lägsta kost­naden med en skillnad på cirka 24 procent.

Kr/Invånare Ålders- och

Kommun _ Könsstandard 

Jan-Aug 2007 iserat

Falkenberg 1 830 1 749

Halmstad 1 846 1 860

Hylte 1 619 1 564

Kungsbacka 1 811 1 945

Laholm 1 920 1 823

Varberg 1 853 1 814

13

24

Alla vårdenheter får detaljerade underlag över sin förskrivning för egen granskning, analys och vid behov åtgärder samt senare uppföljning. Informationsläkare bistår med senaste medicinsk dokumentation och diskuterar förskrivningsmönster med vårdenheterna.

Läkemedelskostnaderna i slutenvård visar på en stor ökning 2007 i jämförelse med samma period 2006 (se tabell nedan). Länssjukhuset har en kostnadsökning med cirka 37 procent och sjukhuset i Varberg en ökning med cirka 26 procent.
Läkemedelskostnader slutenvård jan-aug 2006 jämfört med jan-aug 2007

(Tkr) Jan-Aug Jan Aug Föränd 

2006 2007 ring

Länssjukhuset i 31 003,9 42 382,6 36,7%

Halmstad 25 695,8 32 465,1' 26,3%

Sjukhuset i Varberg

Närsjukhuset i 2 596,6 3 327,2_: 28,1%

Kungsbacka 1 238,5 1 215,x: -1,9%

Psykiatrin i Halland

Totalt 60 534,8 `!;'7;9=389,8, 31,1%

14

25

Personalredovisning

Utveckling av antalet anställda

Det totala antalet anställda i Landstinget Halland per 2007-08-31 uppgår till 7 736 personer och har ökat med 41 tillsvidareanställda och 60 visstidsanställda medarbetare medan antalet tim-avlönade i stort är lika vid jämförelse januari - augusti 2006. Diagrammet nedan visar för-delningen mellan anställningsformerna i procent per 2007-08-31.

Diagram 2. OBS! totalt använd tid.

Diagram 3. OBS! totalt använd tid.

Närvaro/Frånvarotimmar jan - juli 2007

Sjukfrånvaro

5,77%

Förtidspension) Sjukex te 0,51%

Föräldraledighet
mm
4,97%

Semester 10,09%

Diagram 1



Närvaro/Frånvarotimmar jan - juli 2006

Vid jämförelse av arbetad tid efter sju månader 2006 och 2007 har arbetad tid, kompetensut 

Tidsanvändning veckling och timlönetid ökat medan mertid/

Den totalt använda tiden för medarbetarna i övertid minskat något i omfattning.

Landstinget Halland fördelas enligt nedanstående

diagram. I begreppet arbetad tid ligger även Sjukfrånvaro

kompetensutveckling som fullgörs i tjänsten. Sjukfrånvaron, i procent av ordinarie arbetstid, Inom föräldraledighet m m fmns bl a ledigheten har vid jämförelse efter sju månader 2007 och som tas ut för sjukt barn. Övrig frånvaro är fack- 2006 minskat mycket marginellt med 0,04 pro­lig ledighet, kompledighet, tjänstledighet utan lön cent 

m m. Diagram 2 och 3 visar en jämförelse efter sju månader 2006 och 2007. Den arbetade tiden har ökat från 71,7 procent till 73,4 procent.

Efter sju månader 2007 slutade sjukfrånvaron på 6,4 procent av ordinarie arbetstid. Sjukfrån­varon uppdelad efter kön vid jämförelse janu­ari - juli 2006 och 2007 visar att kvinnornas sjukfrånvaro har minskat från 7,1 procent till 6,9 procent av deras ordinarie arbetstid och männens sjukfrånvaro har ökat från 3,8 pro-cent till 4,4 procent av deras ordinarie

arbetstid. I diagram 4 nedan visas

sjukfrånvaron per åldersgrupp och jämförelsen januari - juli 2004 - 2007. Sjukfrånvaron har minskat eller håller samma nivå i samtliga åldersgrupper utom för medarbetare i åldersgruppen upp till 29 år vid jämförelse med föregående år. Totalt för landstinget har

15

26

sjukfrånvaron minskat marginellt vid jämförelse januari - juli mellan åren 2005, 2006 och 2007. Däremot är sjukfrånvaron fortfarande inte nere i 2004 års nivå. Av den totala sjuk-frånvaro har den långa sjukfrånvaron, överstigande 59 kalenderdagar, minskat marginellt och är 69,0 procent för de första sju månaderna 2007.
Under januari - juli 2006 hade 56,5 procent av medarbetarna ingen sjukfrånvaro alls och för samma period 2007 hade 51,1 procent ingen sjukfrånvaro. Det innebär att färre medarbetare inte har haft någon sjukfrånvaro alls under ovanstående mätperiod. Vad gäller antalet medarbetare som hade mindre än 11 sjukdagar under mätperioden är tendensen liknande. För 2006 hade 82,9 procent mindre än 11 dagar vilket under 2007 sjönk till 82,0 procent.
Om denna utveckling fortsätter under årets sista fyra månader, ökar osäkerheten om målet att minst 75 procent av medarbetarna ska ha högst 10 sjukdagar under ett helt kalenderår kan uppfyllas. Utfall 2006 var 77 procent.

.29 30-39 40^.49 5059 60. Tutaft

12004 12005 82006 12007 ÅldersgruppI åldersgruppen upp till 29 år har sjukfrånvaron ökat markant från föregående år januari – juli. Från 2006 till 2007 ökade den ordinarie arbetsti­den med 6 procent, medan sjukfrånvaron steg med 52 procent. Antalet medarbetare inom grup­pen var i stort lika mellan mätperioderna.
För åldersgruppen mer än 59 år ökade den ordi­narie arbetstiden med 15 procent och sjukfrånva­ron med endast 4 procent. Denna åldersgrupp har dock ökat med omkring 100 personer, vilket kan ha en viss inverkan.
Landstingskontoret har gjort en analys av de senaste årens ökning av sjukfrånvaron baserad på uppgifter från samtliga förvaltningar samt den officiella sjukfrånvarostatistiken. Denna analys sträcker sig fram till och med 2007-06-30. Som framgår av delårsredovisningen fram till och med 2007-07-31 i nästa avsnitt har ökningen nu brom-sats, om än marginellt.
Landstingskontorets analys visar att de flesta förvaltningar ökat sin sjukfrånvaro något under den aktuella perioden.

Vissa personalgrupper har ökat något mer än andra t ex personal inom kök/transport/städ och tandvårdspersonal. Några grupper t ex sjukskö­terskor, paramedicinsk och teknisk personal har minskat sin sjukfrånvaro.

Bland de diagnoser som förvaltningarna anger som mest förekommande är olika former av psykisk ohälsa samt belastnings- och förslit­ningsskador som drabbar rörelseorganen.

Diagram 4

Sjukfrånvaro i % av arbetad tid per 7 månader 2004 -2007

16

27

Omvärldsfaktorer

SAMHÄLLSEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar de eko­nomiska förutsättningarna för Landstinget Halland. Skatt, statsbidrag och utjämnings-system står sammantaget för 90 procent av landstingets intäkter och berörs i särskilt hög grad.
I ett historiskt perspektiv har världsekonomin nu vuxit mycket snabbt fyra år i rad. I USA har emellertid tillväxttakten dämpats ytter­ligare under första halvåret i år och i Europa avtar tillväxten något. Denna utveckling mot-verkas till viss del av en fortsatt mycket stark tillväxt i Asien.
Bakgrunden till börsturbulensen som började i mitten av juli är oron kring amerikanska bo-lånekrediter av låg kvalitet, så kallade sub prime-krediter. Detta har smittat av sig på hela finansmarknaden.
Under andra kvartalet 2007 ökade BNP i Sverige med 3,6 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Såväl konsumtion som investeringar gav ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen medan exportnettot gav ett nega­tivt bidrag med 0,3 procentenheter.
Den förbättring på arbetsmarknaden som in-leddes under andra halvåret 2005 fortsatte under hela 2006. AMS redovisade under slutet av 2006 en nivå på antalet nyanmälda lediga platser som inte uppnåtts sedan 1980-talet. Sysselsättningen, mätt som antalet arbetade timmar, steg med 4,0 procent under andra kvartalet 2007 jämfört med andra kvartalet 2006.

Skatteunderlaget för 2006 bedömdes enligt Förbundet Sveriges Kommuner och Lands-tings prognos per augusti 2007 öka med 4,3 procent. Detta är en ökning med 0,1

procentenhet jämfört med tidigare bedömning. För 2007 beräknades ökningen bli 5,6 procent. I förbundets prognos i april 2007 så redovisades en ökning med 5,2 procent. I den

prognos som låg till grund för delårsbokslut efter tre månader var ökningen 4,3 procent. Ökningen förklaras av att lönerna beräknas öka mer än tidigare beräkningar samt att fler människor har fått jobb.

Det kommunala utjämningssystemet

Riksdagen har fattat beslut om nytt statsbi­drags- och utjämningssystem från och med 2005. Det innebar att tidigare inkomstutjäm­ning och det generella statsbidraget avskaffa-des och ersattes av ett statligt utjämningsbi­drag. Vissa av de tidigare särskilt riktade stats-bidragen lades också in i utjämningsbidraget. För Landstinget Halland fick förändringen en positiv ekonomisk effekt. Utjämningssyste­mets ekonomiska effekter får successivt genomslag till år 2011.

Regeringen har föreslagit att modellen för hälso- och sjukvård i landstingens kostnadsut­jämning ska uppdateras 2008 samt att en del-modell för strukturellt betingade lönekostnads-skillnader ska införas. Dessa förändringar skulle innebära ett minskat bidrag för Lands-tinget Halland med ca 10 mnkr. Det kommer även att tillsättas en parlamentarisk kommitte med syfte att utvärdera och utreda utjämnings-systemet. Ett delbetänkande ska lämnas under 2009.

Ansvarskommittens slutbetänkande "Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft "

Landstinget Halland har erhållit Ansvarskom­mittens slutbetänkande " Hållbar samhällsor­ganisation med utvecklingskraft " på remiss. Landstinget Halland och länets kommuner har under ledning av Region Halland lämnat ett gemensamt remissvar. Detta behandlades i landstingsfullmäktige den 17 september.

Nedan följer en sammanfattning av valda delar av remissvaret:

"Hallands kommuner och landsting delar An­svarskommittens ställningstagande att i fram-tiden låta det regionala utvecklingsansvaret överföras från staten till det kommunala själv-styrelsesystemet. Vi vill, ur principiell synvin-kel, hävda att frågan om hur det regionala

17

28

utvecklingsansvaret ska organiseras bör fa bestämmas av berörda kommuner och lands-ting själva. Detta innebär därmed att det regio­nala utvecklingsarbetet i vissa län, som så öns-kar, kan komma att bedrivas inom ramen för kommunala samverkansorgan medan det i andra län kan komma att ske inom ramen för en direktvald regionkommun.

Hallands kommuner och landsting riktar in-vändningar mot kommittens bedömningar rörande behovet av en ny regional geografi. Vi menar att det inte finns några belägg för att större regioner också för med sig en allmänt starkare utvecklingskraft. Regionernas geo­grafi och samverkan inom och utanför den-samma skapar förutsättningar för en stark ut­vecklingskraft oberoende av regionens storlek. Vi anser att förändringar i länsindelningen bör fa växa fram underifrån med lokalt och regi­onalt förankrade aktörer som både initiativta­gare och drivande i sådana geografiska re­formprocesser.
Att det i varje region bör finnas ett regionsjuk-hus är mindre relevant med tanke på att sjuk­vårdshuvudmännen sedan lång tid tillbaka samarbetar över landstingsgränserna. Läns-gränser eller geografisk litenhet utgör med andra ord inget hinder för att bedriva en ända­målsenlig och hög kvalitativ hälso-och sjuk-vård.
Det finns inga belägg för att exempelvis vård-kvalitet, patientsäkerhet eller effektivitetsgrad skulle vara lägre i mindre jämfört med större landsting.
Hallands kommuner och landsting välkomnar förslagen att regeringen bör ta fram en natio­nell strategi för styrningen av den kommunala sektorn och att den statliga styrningen i huvud-sak bör ske genom normering (lagar och för-ordningar). Vi välkomnar också förslaget att en delegation för samråd mellan staten och kommunerna inrättas.
Hallands kommuner och landsting ställer sig principiellt bakom förslagen att staten övertar kommunernas tillsynsuppgifter och att länssty­relsen ges ett samlat tillsynsansvar inom länet, men menar att det fmns politikerområden som

av olika skäl (närhet, kompetens mm) fortsätt­ningsvis bör ha ett kommunalt tillsynsansvar. Det kommunala tillsynsansvaret bör därför bli föremål för ytterligare utredningsarbete. Även förslaget att länsstyrelsen får ansvar för statlig samordning på regional nivå och upp-drag att redovisa tvärsektoriella kunskaps-underlag ställer sig Hallands kommuner och landsting bakom.

Hallands kommuner och landsting anser att det är naturligt och rimligt att Regionala kunskapscentrum inrättas inom hälso-och sjukvården, men är kritiska till att på förslagets sätt göra en geografisk koppling mellan regi­onsjukhusets kompetensresurser och dess regi­onala kunskapscentrum. Kunskapsbildning baseras rimligtvis inte på geografiska struktu­rer utan snarare på nätverk som organiseras mellan forskare vid olika institutioner både nationellt och internationellt. Viktigt att geo­grafiska strukturer inte låser fast samhällsor­ganisationen till vissa specificerade lösningar. Samarbete med andra regioners kompetens-centra, regionsjukhus, universitet/högskolor och näringsliv måste alltid främjas."
Nationell handlingsplan

Med den nationella handlingsplanen för ut-veckling av hälso- och sjukvården påbörjades en omfattande satsning för att stärka primär-vård, äldrevård och psykiatri. Det utvecklings-avtal som legat till grund för handlingsplanen avsåg perioden 2002-2004 och åtföljdes av ett stort ekonomiskt tillskott till både landsting och kommuner.

Både staten och Sveriges Kommuner och Landsting har varit eniga om vikten av att fort-sätta det positiva utvecklingsarbetet. Ny över­enskommelse har tecknats för åren 2005-2007 där inriktningen och åtagandena i det ursprungliga utvecklingsavtalet ligger fast. Socialstyrelsen gör en årlig uppföljning av insatser och resultat.
Nationell vårdgaranti

Från den 1 november 2005 infördes, enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, den nationella vård-garantin.

18

29

Landstinget Halland har under de senaste åren satsat betydande belopp för att öka tillgänglig­heten kopplat till beslutad vård- och behand­lingsgaranti. I budget 2007 har upptagits ytter­ligare resurstillskott för att fullfölja verksam-hetsutvecklingen inom närsjukvården och psy­kiatrin.

Landstinget Halland har förbättrat tillgänglig­heten inom primärvården för de patienter som fått besökstid inom garantitiden, sju dagar, från 62 procent år 2002 till 97 procent våren 2007. Tillgängligheten har också totalt förbätt­rats i specialistvården i jämförelse med samma period 2006.
Satsning inom psykiatri

Riksdagen beslutade under 2005 om en sats­ning inom psykiatrin genom att tillskjuta sär-skilda medel - "Miltonpengar".

Under perioden 2005-2006 har kostnader i landsting och kommuner motsvarande ca 4,7 mnkr finansierats av Milton-medel. Under årets åtta första månader uppgår kostnaderna till 2,4 mnkr.
Regeringen har avsatt extra medel för psykiatri 2007 samt avser att avsätta extra medel även för åren 2008-2009.
Satsningar inom till äldreomsorgen Utifrån propositionen "Nationell utvecklings-plan för vård och omsorg om äldre" avsatte regeringen under föregående år 600 mnkr för att stödja kommuner och landsting i deras ar-bete med att utveckla vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Under 2007 och 2008 kommer ytterligare 1,3 miljarder kronor att fördelas till kommuner och landsting för insat­ser mot samma målgrupp men inom ett utökat antal områden.
Landstinget Halland har beviljats statsbidrag under 2006 enligt ansökan för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre med 5,5 mnkr. Statsbidraget kommer till stor del att användas för att under 2007 genomföra läke­medelsgenomgångar och för en ambitionsök­ning när det gäller läkarmedverkan i särskilt boende och korttidsboende vilket ingår i Vård-val Halland som ett särskilt uppdrag med re 

spektive befolkningsnämnd. Målsättningen i förstärkt läkarmedverkan är att tidigt möta behovet av medicinsk bedömning och konsul­tation för att förhindra onödiga sjukhusinlägg­ningar.

Landstinget Halland har ansökt och erhållit om hela beloppet 12,5 mnkr för 2007. Landstinget har fokuserat på läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkarmedverkan även i denna ansö­kan. Läkemedelsgenomgångarna genomförs enligt "Modell Halland" och en plan finns framtagen för varje kommun.
Läkemedelsförmån

Avtal har tecknats för perioden 2005-2007 som reglerar statens ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånen. Statsbidraget för Landstinget Halland för år 2007 uppgår till 669 mnkr.

Pensionskostnaderna

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Lands-ting beslöt i juni 2007 att rekommendera landstingen att följa de nya riktlinjer för be-räkning av pensionsskuld som utarbetats inom förbundskansliet - RIPS07. De nya riktlinjerna är föranledda av det kommunala pensionsav­talet KAP-KL (kollektiv avtalad pension) från december 2005. Det innebär även förändringar i de försäkringstekniska antaganden i pen­sionsskuldberäkningen. RIPS07 rekommende­rar liksom tidigare riktlinjer för pensionsskuld-beräkningen att använda livslängds antaganden enligt Finansinspektionens föreskrift. Dessa ändringar innebär att livslängden höjs. Det nya antagandet innebär därmed en ökad pensions-skuld för landstinget.

Pensionsskulden motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna. Vid beräk­ning av nuvärdet används en kalkylränta. Under 2006 justerades kalkylräntan med 0,5 procent för avsättningen vilket innebar en kostnads-ökning för landstinget.
Kalkylräntan har ändrats även under 2007 för den pensionsförpliktelse som finns i ansvars-förbindelsen. Detta påverkar inte landstingets kostnad för 2007, men det påverkar soliditeten (inkl hela pensionsförpliktelsen ) negativt.

19

30

För 2007 och framåt kommer olika införande-regler att finnas för det nya avtalet som påver-kar landstingets pensionskostnader. Under 2007 kommer exempelvis den individuella delen av pensionskostnaden att ökas.
Ekonomiska konsekvenser av förändringar inom pensionsområdet redovisas i den finansi­ella analysen.
Statsbidrag för minskad sjukfrånvaro I en överenskommelse mellan staten och Sve­riges kommuner och landsting om åtgärder för att minska sjukfrånvaron kommer landstingen att få maximalt 3 miljarder kronor under 2007-2009. För vart och ett av åren 2007 till 2009 utbetalar staten högst 1 miljard kronor. En förutsättning för utbetalning är att respektive landsting träffar en överenskommelse med Försäkringskassan om vilka åtgärder som närmare skall vidtas. Medlen utbetalas efter att respektive landsting vidtagit åtgärder och kommer att fördelas utifrån en fast och en rör­lig del 2007.
Den fasta delen fördelas utifrån antalet invå­nare i respektive landsting. Detta belopp upp-går till 8,0 mnkr. Den rörliga delen fördelas utifrån hur sjukfrånvaron i landstingsområdet har minskat. Dessutom frans ett nytt villkor för utbetalningen av den rörliga delen. Åtgärds-planerna för 2007 ska innehålla ett åtagande om att vidta åtgärder för att implementera de försäkringsmedicinska riktlinjer som utarbetas av Socialstyrelsen och Försäkringskassan.
Antalet sjukpenningdagar minskade under 2006 med 6,2 procent. Landstinget erhöll där-med ett rörligt statsbidrag motsvarande 9,4 mnkr. För 2007 redovisas en minskning av antalet dagar med -9,0 procent för tiden jan-aug. Enligt prognos från förbundet bör detta innebära ett rörligt statsbidrag motsvarande 24 mnkr. Viss del av detta statsbidrag kan perio­diseras till 2008 om planerade insatser för 2007 blir försenade. Med denna faktor plus en bedömning enligt försiktighetsprincipen så har i delårsbokslutet redovisats ett rörligt statsbi­drag motsvarande 8 mnkr och en årsprognos motsvarande 12 mnkr.

God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting

Riksdagen har beslutat angående "God eko­nomisk hushållning i kommuner och lands-ting". När det gäller efterlevnad och uppfölj­ning av lagstiftningen sker en fokusering på de demokratiska instrument som finns inom varje kommun/landsting.

Vid konstaterande av underskott ska särskilda åtgärdsplaner tas fram. Verksamhetens mål och finansiella mål ska följas upp och utvärde­ras i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Revisionen ges en direkt roll att uttala sig om efterlevnad av denna lagstiftning
INTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR
Ekonomiska spelregler

Under 2006 beslutades angående ett nytt re­gelverk för landstingets resultathantering. Detta regelverk innebär att samtliga nämnders ackumulerade resultat nollställs 2007 med un­dantag av resultat för allmäntandvård, psyki­atri, hjälpmedel, landstingsservice samt 30 procent av läkemedelsresultatet avseende basläkemedel och specialistläkemedel.

För 2007 kommer nämndernas resultat att ba­lanseras till nästkommande år efter analys av hur förväntade mål och produktionskrav upp-fylls. För balanserade överskott vid utgången av ett verksamhetsår erhålls ränta under näst-kommande år. För balanserade underskott på-förs kostnadsränta.
Ny nämndsorganisation

Denna mandatperiod införs en tydligare upp-delning av den politiska organisationen i Landstinget Halland. Ansvaret för landstingets olika verksamheter ligger hos politiskt tillsatta styrelser och nämnder. Med denna mandat-period införs en tydligare uppdelning av den politiska organisationen i Landstinget Halland. Beslutet innebär bland annat att ansvaret som befolkningsföreträdare förstärks och förtydli­gas. Utöver landstingsfullmäktige och lands-tingsstyrelsen finns i länets sex lokala nämn-der, en för varje kommun, och fem driftstyrel­ser med ansvar för olika verksamhetsområden.

20

31

De lokala nämndernas uppdrag är bland annat att i de olika geografiska områdena beskriva och analysera befolkningens behov av hälso­sjukvård. En aktiv kontakt med invånare, bru­kare och företrädare för kommunerna ligger också i nämndernas uppdrag.

Styrelser finns för:

Länssjukhuset Halmstad och ambulanssjuk-vård

Sjukhuset i Varberg

Närsjukvården i Landstinget Halland Psykiatrin i Halland Landstingsservice

Hjälpmedelsnämnden är en gemensam nämnd för Landstinget Halland och länets samtliga kommuner. Patientnämnden är^` också en gemensam nämnd där samtliga kommuner in-går from 1 juli 2007.
Den politiska ledningsstrukturen innebär att landstingsfullmäktige fördelar huvuddelen av de ekonomiska medlen för den samlade hälso­och sjukvården till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen ska sedan fatta beslut om en plan för hälso- och sjukvårdsutbudet för den halländska befolkningen. Planen beskriver hela utbudet av hälso- och sjukvård i länet och ersättningen för uppdraget som ges. Vården tillhandahålls antingen av landstingets egna enheter eller av andra vårdgivare. Syftet med planen är att reglera förhållandet mellan landstingsstyrelsen som uppdragsgivare och de driftstyrelser och andra producenter som till­handahåller hälso- och sjukvård till hallän­ningar.

21

32 Finansiell analys — 2007 åtta månader