~ Landstinget ~'~~~ Halland Handlingar Landstingsfullmäktiges sammanträde november 2007 i Halmstad



Yüklə 2.09 Mb.
səhifə1/14
tarix11.09.2018
ölçüsü2.09 Mb.
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   14

~ Landstinget

~'~~~ Halland

Handlingar

Landstingsfullmäktiges

sammanträde

5 - 6 november 2007 i Halmstad

Föredragningslista / Innehållsförteckning
vid landstingsfullmäktiges sammanträde på Länssjukhuset i Halmstad, samlings-lokal "Kattegatt/Fullriggaren", den 5-6 november 2007, med början 5 november kl 10:00.

Ärende Sida nr

1 Sammanträdet öppnas

2 Upprop

3 Val av protokollsjusterare

4 Anmälan av inkommen motion 1

5 - Ingeborg Oleni och Birgitta Sobel (spi) angående "Äldres

möjligheter till hälsokontroller"

Anmälan av inkomna interpellationer och frågor

6 Allmän landstingspolitisk debatt

7 Delårsbokslut per 31 augusti med årsprognos 2007 3

8 - Utlåtande avseende delårsrapport 2007-08-31 85

Mål och budget 2008 och ekonomisk plan för 2009-2011

9 Försäljning av fastigheten Varberg Fastarp 12:3, Varbergs 129

10 kommun 131

Motion av Hans-Jörgen Wahlhed (s) - "Nollvision för

11 självmord i Halland" 141

Motion av Eva Johansson (c) om "Patienters möjlighet att köpa

12 frikort för sjukvård och sjukresa" 147

Motion av Ingeborg Oleni och Birgitta Sobel (spi) - "Dags att

13 påbörja arbetet för ett "helt" Halland" 153

Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och

14 Adolf Nordenborgs donationsfond för 2006 167

Medlemskap i AB Transito

15 Landstingsfullmäktige - sammanträdesprogram för 2008 187


16 Valärenden
17 Sammanträdets avslutande ------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Förteckning över ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige 189





Motion till Landstingsfullmäktige

Äldres möjligheter till hälsokontroller

1

zz Sveriges Pensionärers Intresseparti

Människans hälsa är en värdefull resurs i livet, varför satsningar att bevara den är angeläget. Många gånger saknas systematik i hälsoarbetet, det blir mycket prat och vackra ord på ett papper eller i en färgrann broschyr. Men vadå, det krävs ofta så mycket mer av konkret handlingskraft för att ta tag i den verkliga verkligheten.
Varje vårdenhet har i dag uppgift att genomföra ett kortare hälsosamtal med sina besökande medborgare. Resultaten av dessa samtal är inte utvärderade, vilket vore intressant ur folkhälsoperspektiv. Varje åtgärd mår bra av en kvalitetsutveckling, som stärker åtgärdens legitimitet.
Detta innebär att medborgare, som besöker en vårdenhet, blir om det fungerar initierade i hälsohandlingar.

MEN alla medborgare, i detta avseende de äldre, som inte uppsöker någon hälso- och sjukvårdsstation på kanske ett eller flera år, blir utan möjlighet till en kontroll av hälsostatus och ett samtal om hälsoläget.

Det är välkänt för de flesta i dag, att förebygga ohälsa är lönsamt. För varje år en 80-åring kan lägga hälsa till trappans utförslut minskar kostnaderna i hälso- och sjukvården, och trivseln med det egna livet ökar då kontakten med närmiljön kan bibehållas.
Det är rimligt att, utifrån en hälso- och sjukvård på lika villkor, ge möjlighet till hälsokontroller med hälsosamtal även för de äldre, 72 +, som inte uppsöker någon vårdenhet under året. Det handlar om att bevara det friska, friskt, och upptäcka ohälsofaktorer som kan behandlas i ett tidigt skede. Vi tror dessutom att detta tillfälle till uppmärksamhet och vägledning/åtgärder har stor betydelse för den enskildes livskvalitet, då hälsa är mycket mer än att vara frisk.
En bil vårdas och kontrolleras på bilprovning kontinuerligt, enligt obligatoriska regelsystem, för att det skall vara möjligt att ta tag i hotande felaktigheter, tidigt. En människas hälsotillstånd kan inte vara mindre betydelsefullt?
De Lokala nämndernas diffusa uppdrag hade mycket att vinna på att stärkas mot en profilering av konkreta hälsobevarande åtgärder inom ansvarsområdet. Här är ett av alla tänkbara förslag på handlingsinriktning i syfte att stärka hälsan hos befolkningen. En förstärkning av hälsoutbudet enligt ovan, kan i en förlängning ge effekter till förmån för ett minskat vårdbehov och en friskare befolkning
Utifrån ovanstående beskrivning föreslår vi
-att Landstingsfullmäktige ger Landstingsstyrelsen i uppdrag att snarast genom aktiva åtgärder öppna för möjligheten till hälsokontroller inklusive hälsosamtal för samtliga medborgare 72 +
-att Vårdval Halland berikas med ovanstående hälsoinriktade uppgifter
-att även andra Hälsoenheter möjliggörs som anordnare, exempel genom att specialistsjuksköterskemottagningar initieras för nämnda genomförande
Halmstad den 2 oktober 2007

För Sveriges Pensionärers intresseparti

. ,arm 41

In eborg~Oleni

I:e ersättare i Landstingsfullmäktige Birgi)ä'StSGe1

2

3



G

Landstinget Halland

Landstingsstyrelsen – Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2007-10-15

Akten

§ 146



Delårsbokslut per 31 augusti med årsprognos 2007 Ls070279

Beslut

Landstingsstyrelsen beslutade enligt arbetsutskottets förslag.


Arbetsutskottets förslag

Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att



  • lägga delårsbokslutet per den 31 augusti 2007 till handlingarna.

  • reducera investeringsbudgeten för fastigheter med 73,8 mnkr för 2007.

Andelen nöjda besökare på vårdenheter och sjukhusen har ökat under året. Tillgängligheten inom närsjukvården är med undantag för några få vårdenheter mycket god. Ett intensivt arbete pågår på sjukhusen för att möta vårdgarantin. Detta har resulterat i att andelen patienter som väntar på mottagningsbesök och behandling har minskat. Hallänningen har totalt sett fått mer vård vid sjukhus än tidigare år.


Inom Vårdval Halland har drygt 10 procent av invånarna utnyttjat möjligheten att välja en annan vårdenhet än det förslag som Landstinget Halland gav inför starten i januari 2007. Antalet vårdenheter uppgår till 41 och ytterligare 4 star-tar inom kort. Vårdenheternas andel av den öppna hälso- och sjukvården har

hittills ökat med en procentenhet.


Den medvetna satsningen av driftstyrelsen vid länssjukhuset i Halmstad på att öka tillgängligheten och därmed uppfylla vårdgarantin innebär att kostnaderna överstiger den intäkt som driftstyrelsen fått för sitt uppdrag. Detta är en bidra­gande orsak till att kostnaderna för den löpande driften för Landstinget

Halland överstiger budgeten.


I delårsbokslutet beräknas ett underskott på 50,7 mnkr för 2007 för samtliga driftsstyrelser. En del i underskottet är de ökade kostnaderna för patienter som dömts enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård. En översyn av verksamheten och dess kostnaderna kommer att genomföras i syfte att klarlägga vilka möjlighet landstinget har att påverka dessa kostnader och framtida kostnadsutveckling. Översynen ska var klar inför resultathanteringen i årsbokslutet.

1 (3) www.lthalland.se/handlingar

4

Landstingsstyrelsen kommer under året att använda de avsatta medlen för utveckling till att finansiera det ökade behovet av vård vid länssjukhuset i Halmstad. Den producerade vården utöver beställningen enligt Hälso- och sjukvårdsuppdraget ersätts med 50 procent av det ordinarie priset dvs margi­nalkostnadsersättning. Beslut har fattats om att tillföra Sjukhuset i Varberg 3,5 mnkr för den ökade bemanningen vid medicinkliniken.


Landstinget Halland redovisar ett ekonomiskt överskott efter åtta månader uppgående till 284,6 mnkr. Resultatet är 5,2 mnkr lägre jämfört med mot-svarande period föregående år. Resultatet för helåret 2007 prognostiseras till 190,3 mnkr. Resultatet förklaras av ett överskott inom finansiering med 241,0 mnkr. Överskottet förklaras av den positiva utvecklingen av landstingets skatteintäkter och reavinster i kapitalförvaltningen. Skatteintäkterna prognos­tiseras bli 103 mnkr högre än budgeterat och finansnettot 71,8 mnkr högre än budgeterat.
Nettokostnadsandelen efter åtta månader uppgår till 92,5 procent och prognos­tiseras till 96,7 procent för 2007. Landstingets mål "Stark ekonomi" innebär bl a att nettokostnadsandelen långsiktigt bör vara högst 98 procent skulle därmed uppfyllas. För 2006 uppgick nettokostnadsandelen till 96,2 procent.
Landstinget har sedan bokslut 2004 redovisat en högre skatte-/statsbidragsut­veckling jämfört med nettokostnadsutvecklingen. Efter tre månader 2007 bröts denna trend och efter åtta månader har nettokostnaderna ökat med 9,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för skatt- och stats-bidragsintäkterna pekar på en med 6,4 procent. Prognosen för nettokostnads-utvecklingen för 2007 är 8,0 procent vilket är den högsta nivån under tjugo-hundratalet och 1, 5 procent högre än den budgeterade nivån för 2007.
Utvecklingen mot en stark ekonomi kräver att samtliga styrelser och nämnder har en ekonomi i balans. De styrelser som prognostiserar ett underskott ska ta fram åtgärdsplaner för hur man avser att hantera underskotten. Eftersom det är landstingsstyrelsen som ger driftstyrelserna dess uppdragen så ska kontakt tas med landstingsstyrelsen för en dialog om åtgärdsplaner och framtida uppdrag.
Handlingar i ärendet

Skrivelse från landstingsstyrelsen (Ls070279, 2007-10-15) - Bilaga

2 (3) www.lthalland.se/handlingar

5

Vid protokollet

Lena Parmlöv Justerat 2007-10-17

Mats Eriksson Dan Skantz

Protokollets justering tillkännagiven på landstingets anslagstavla 2007-10-17.

3 (3) www.Ithalland.se/handlingar

6

Landstinget

Halland

Datum Diarienummer



2007-10-15 Ls070279

7

Håkan Nilsson



Processavdelningen

Tfn 035-13 47 72

hakan.nilsson@lthalland.se

Landstingsfullmäktige



Delårsbokslut per 31 augusti med årsprognos 2007

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att



  • lägga delårsbokslutet per den 31 augusti 2007 till handlingarna.

  • reducera investeringsbudgeten för fastigheter med 73,8 mnkr för 2007.

Andelen nöjda besökare på vårdenheter och sjukhusen har ökat under året. Tillgängligheten inom närsjukvården är med undantag för några få vårdenheter mycket god. Ett intensivt arbete pågår på sjukhusen för att möta vårdgarantin. Detta har resulterat i att andelen patienter som väntar på mottagningsbesök och behandling har minskat. Hallänningen har totalt sett fått mer vård vid sjukhus än tidigare år.

Inom Vårdval Halland har drygt 10 procent av invånarna utnyttjat möjligheten att välja en annan vårdenhet än det förslag som Landstinget Halland gav inför starten i januari 2007. Antalet vårdenheter uppgår till 41 och ytterligare 4 startar inom kort. Vårdenheternas andel av den öppna hälso- och sjukvården har hittills ökat med en procentenhet.

Den medvetna satsningen av driftstyrelsen vid länssjukhuset i Halmstad på att öka tillgängligheten och därmed uppfylla vårdgarantin innebär att kostnaderna överstiger den intäkt som driftstyrelsen fått för sitt uppdrag. Detta är en bidragande orsak till att kostnaderna för den löpande driften för Landstinget Halland överstiger budgeten.

I delårsbokslutet beräknas ett underskott på 50,7 mnkr för 2007 för samtliga driftsstyrelser. En del i underskottet är de ökade kostnaderna för patienter som dömts enligt Lagen om rättspykiatrisk vård. En översyn av verksamheten och dess kostnaderna kommer att genomföras i syfte att klarlägga vilka möjlighet landstinget har att påverka dessa kostnader och framtida kostnadsutveckling. Översynen ska var klar inför resultathanteringen i årsbokslutet.

Landstingsstyrelsen kommer under året att använda de avsatta medlen för utveckling till att finansiera det ökade behovet av vård vid länssjukhuset i

1 (2) www.lthalland.se/handlingar

Halmstad. Den producerade vården utöver beställningen enligt Hälso- och sjukvårdsuppdraget ersätts med 50 procent av det ordinarie priset dvs marginalkostnadsersättning. Beslut har fattats om att tillföra Sjukhuset i Varberg 3,5 mnkr för den ökade bemanningen vid medicinkliniken.
Landstinget Halland redovisar ett ekonomiskt överskott efter åtta månader uppgående till 284,6 mnkr. Resultatet är 5,2 mnkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Resultatet för helåret 2007 prognostiseras till 190,3 mnkr. Resultatet förklaras av ett överskott inom finansiering med 241,0 mnkr. Överskottet förklaras av den positiva utvecklingen av landstingets skatteintäkter och reavinster i kapitalförvaltningen. Skatte-intäkterna prognostiseras bli 103 mnkr högre än budgeterat och finansnettot 71,8 mnkr högre än budgeterat.
Nettokostnadsandelen efter åtta månader uppgår till 92,5 procent och prognostiseras till 96,7 procent för 2007. Landstingets mål "Stark ekonomi" innebär bl a att nettokostnadsandelen långsiktigt bör vara högst 98 procent skulle därmed uppfyllas. För 2006 uppgick nettokostnadsandelen till 96,2 procent.
Landstinget har sedan bokslut 2004 redovisat en högre skatte/statsbidragsut­veckling jämfört med nettokostnadsutvecklingen. Efter tre månader 2007 bröts denna trend och efter åtta månader har nettokostnaderna ökat med 9,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för skatt- och statsbidragsintäkterna pekar på en med 6,4 procent. Prognosen för nettokostnadsutvecklingen för 2007 är 8,0 procent vilket är den högsta nivån under tjugohundratalet och 1, 5 procent högre än den budgetrade nivån för 2007.
Utvecklingen mot en stark ekonomi kräver att samtliga styrelser och nämnder har en ekonomi i balans. De styrelser som prognosticerar ett underskott ska ta fram åtgärdsplaner för hur man avser att hantera underskotten. Eftersom det är landstingsstyrelsen som ger driftstyrelserna dess uppdragen så ska kontakt tas med landstingsstyrelsen för en dialog om åtgärdsplaner och framtida uppdrag.

ats Erikss s Cata na Dahlöf

Landstingss elsens ordförande Landstingsdirektör

LS\LFmissDelb 2 (2) www.lthalland.se/handlingar

Landstinget

Hal land


Delårsbokslut

2007-08-31

med årsprognos

KONCERN

LS 2007-10-15

10

11



Innehåll

Sammanfattning 2

Måluppfyllelse 4

Hälsa Sjukvård Tandvård 8

Personal 15

Omvärldsfaktorer 17

Finansiell analys 22

Driftredovisning på verksamheter 32

Driftredovisning - utveckling 33

Investeringsredovisning 35

Resultaträkning 37

Finansieringsanalys 38

Balansräkning 39

Redovisningsprinciper 42

Ord- och begreppsförklaringar 44

Ekonomiskt resultat per nämnd 46

Verksamhetsuppföljning per nämnd 52

Tilläggsupplysningar 55



12 Sammanfattning

Hallänningen är mer nöjd med bemötandet från vården och den service som ges jämfört med övriga landet. Både andelen nöjda vård-enhetsbesökare och nöjda sjukhusbesökare har ökat sedan förra mätningen. Det sammanfat­tande betyget på vården som ges för vården­heterna visar en relativ stor ökning (91 pro-cent) jämfört med föregående mätning (85 procent) . En förklaring kan vara införandet av Vårdval Halland.


Tillgängligheten inom närsjukvården är med undantag för några få vårdenheter mycket god. Ett intensivt arbete pågår på sjukhusen för att möta vårdgarantin. Många kliniker har infört planeringslistor för att kunna erbjuda patien­terna en tid direkt i samband med beslut om besök eller behandling. Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på ett mottagningsbe­sök har minskat med 36 procent från 3 841 till 2 445 patienter jämfört med samma period fö­regående år. Antalet patienter som har väntat mer än 90 dagar på behandling har minskat med 41 procent från 788 till 464 patienter jäm­fört med samma period föregående år. Ålders-strukturen på de patienter som skrivs in i den slutna vården har förändrats och det vårdas en ökad andel äldre, multipelt sjuka patienter inom länssjukvården.
För att förbättra tillgängligheten och därmed uppfylla vårdgarantin så har Länssjukhuset ut-fört 6 procent mer vård i slutenvården och 23 procent mer dagkirurgi än uppdraget angav. Sjukhuset i Varbergs produktion ligger inom uppdraget när det gäller slutenvården medan den dagkirurgiska verksamheten inte nått upp till volymen i uppdraget. Det är framförallt verksamheten i Falkenberg som inte utnyttjats fullt ut. Inom psykiatrin har också besöken ökat. Under året har ytterligare satsningar gjorts för att öka tillgängligheten till specia­listvård i Kungsbacka. Antalet remisser till den specialiserade vården har ökat överlag i Halland. Täckningsgraden inom Vårdval Halland har ökat med 1 procent.

Väntetider inom barnpsykiatrin är fortsatt långa men det har under perioden varit en ök­ning av nya patienter och sjukvårdande be-handling. Insatserna i dagvården ökar och samtidigt minskar antalet dagar för slutenvår-den. Inom vuxenpsykiatrin redovisas under pe­rioden ökade prestationssiffror för slutenvår-den medan antalen läkarbesök är på samma nivå som 2006.


Inom närsjukvården Vårdval Halland borgar distriktssköterskor med varierande spetskom­petens tillsammans med beteendevetare, sjuk-gymnaster, arbetsterapeuter, specialistläkare inom en rad discipliner och all övrig kompe­tens för ett gott omhändertagande av Hallands befolkning.
Kostnader för receptförskrivna läkemedel i öppen vård för perioden uppgår till 418,5 mnkr vilket är 1,9 mnkr lägre än budget. Alla vårdenheter far detaljerade underlag över sin förskrivning för egen granskning, analys och vid behov åtgärder. Informationsläkare bistår med senaste medicinsk dokumentation och diskuterar förskrivningsmönster med vården­heterna. Läkemedelskostnaden i den slutna vården har ökat med över 30 procent vilket påverkat det ekonomiska resultatet för dessa verksamheter.
Det totala antalet anställda i Landstinget Halland har ökat med 41 tillsvidareanställda och 60 visstidsanställda medarbetare medan antalet timavlönade i stort är lika jämfört med motsvarande period förra året. Personalkost­naderna har ökat med 4,9 procent.
Sjukfrånvaron, i procent av ordinarie arbetstid, har vid jämförelse efter sju månader 2007 och 2006 minskat marginellt med 0,04 procent. Över 50 procent av medarbetarna har ingen sjukfrån­varo alls under året.
Den medvetna satsningen av driftstyrelsen vid länssjukhuset på att öka tillgängligheten och

2

13

därmed vårdgarantin innebär att kostnaderna överstiger den intäkt som driftstyrelsen fatt för sitt uppdrag. Detta är en bidragande orsak till att kostnaderna för den totala löpande driften för Landstinget Halland överstiger budgeten. I delårsbokslutet prognostiseras för samtliga verksamheter ett underskott på 50,7 mnkr för 2007.
Efter åtta månader har nettokostnaderna ökat med 9,0 procent jämfört med samma period föregående år och prognosen vid årets slut pekar på en ökning med 8,0 procent. Detta skulle innebära en nettokostnadsökning som är 1,5 procentenhet högre än den budgeterade ni­vån på 6,5 procent.
Landstinget Halland redovisar ett ekonomiskt överskott efter åtta månader uppgående till 284,6 mnkr. Resultatet är 5,2 mnkr lägre jäm­fört med motsvarande period föregående år.
Resultatet för helåret 2007 prognostiseras till 190,3 mnkr. Resultatet förklaras av ett över-skott inom fmansiering med 241,0 mnkr. Överskottet förklaras av den positiva utveck­lingen av landstingets skatteintäkter och rea-vinster i kapitalförvaltningen. Skatteintäkterna prognostiseras bli 103 mnkr högre än budgete­rat och finansnettot 71,8 mnkr högre än bud­geterat.
Jämfört med budget redovisar prognosen för landstinget ett överskott med 156,0 mnkr, då årsbudgeten uppgår till plus 34,2 mnkr. I års-budgeten är 15 mnkr reserverade för en plane­rad ökning av eget kapital för pensionskostna­der.
Nettokostnadsandelen efter åtta månader upp-går till 92,5 procent och prognostiseras till 96,7 procent för 2007. Landstingets mål "Stark ekonomi" innebär bl a att nettokostnadsande­len långsiktigt bör vara högst 98 procent skulle därmed uppfyllas. För 2006 uppgick netto-kostnadsandelen till 96,2 procent.

3

14 Måluppfyllelse



Uppföljning av landstingets mål
Landstingsfullmäktiges mål och därtill hö­rande strategier ska styra landstingets verk-samhet. Driftstyrelsernas/-nämndemas upp-gift är att verka för att dessa mål infrias genom sitt ansvar för verksamhet, personal och ekonomi inom respektive styrelses/ nämnds område. De övergripande målen konkretiseras och specificeras på styrelse/ nämnds- och verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål.
Landstinget i Hallands mål är God hälsa, Nöjda och engagerade invånare, God vård, Stark ekonomi samt Stolta och engagerade medarbetare.

God hälsa

Följs endast upp i årsbokslutet.



Nöjda och engagerade

O

invanare

Hallands läns invånare betalar skatt och avgif­ter till hälso- och sjukvården samt till tandvår-den. Målsättningen är att minst 90 procent av hallänningarna ska vara nöjda med de priorite­ringar som görs från landstingets sida och känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. Minst 90 procent av invånarna ska själva anse att de har tillräckliga möjligheter att engagera sig i hälso- och sjuk­vårdsfrågorna.


Målet följs i delårsbokslutet upp genom: Uppföljning av Vårdbarometern

De invånarintervjuer som publiceras i Vårdbarometern används beträffande hallänningarnas synpunkter på vården.


Uppföljning av tillgängligheten inom
Vårdval Halland och länssjukvård

Det finns ett starkt samband mellan tillgänglighet till vården och med hur nöjda invånarna är med servicen. Därför används resultaten från uppföljningar av

tillgänglighet inom Vårdval Halland och länssjukvården som en indikator.
Hallänningarnas syn på vården

Av de invånarintervjuer som har publicerats i Vårdbarometern kvartal 2 2007 kan det sam­manfattningsvis konstateras att invånarna i Halland, i likhet med föregående mätning, generellt är mer nöjda med bemötandet från vården och den service som ges jämfört med riket i övrigt. Både andelen nöjda vårdcentrals-besökare och nöjda sjukhusbesökare har ökat något jämfört med föregående mätning. Beträf­fande det sammanfattande betyget på vården ligger andelen nöjda av dem som har besökt en vårdcentral på plats nummer två bland lands-tingen (föregående mätning plats fyra).


Angående frågan "Jag har tillgång till den vård jag behöver" har andelen nöjda i Halland ökat till 91 procent, vilket innebär en relativt stor ökning jämfört med föregående mätning (85 procent). Detta innebär att Halland, jämfört med föregående mätning, har avancerat från tredje till första plats bland landstingen. En förklaring kan vara införandet av Vårdval Halland som bidrar till att tillgodose invånarnas behov bättre.

Väntetid innan patienten fick hjälp/besöket ägde rum.

Vårdcentral 89% 88% 82% 76%

Sjukhusmottagning 64% 79% 65% 70%

Vårdcentral 85% 87%

Sjukhusmottagning 87% 86%

"Jag har tillgång till 85% 91%

den vård jag behöver"

Tabell "Andel nöjda", se "Not" nästa sida.






Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   14


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2017
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə