Detta är ett exempel

2.3 Frågeformulärets utformning

Det är mycket man bör tänka på när man konstruerar ett frågeformulär. I vår studie är frågeformuläret själva kärnan i hela undersökningen vilket var anledningen till varför vi var särskilt eftertänksamma när vi utformade vårt forskningsredskap bestående av fasta frågor och bundna svarsalternativ.

2.3.1 Informationsblad

En enkät bör inledas med information till den potentiella respondenten för att han/hon ska få insikt i vad det är för studie som frågeformuläret ska användas till och för att ställning ska kunna tas till ett eventuellt deltagande (a.a.). Enkäten som användes för denna studie inleddes därför med en presentation av oss som forskare, av vår utbildning och av studiens syfte (se bilaga 1). Vi beskrev också i denna inledande del av frågeformuläret vad det är som väckt intresset hos oss att genomföra denna studie och hur den efter färdigställandet ska publiceras på Malmö högskolas hemsida (www.mah.se).

2.3.2 Fasta frågor

För att kunna samla in information om forskningsproblemet, som sedan skulle kunna användas som data för vår analys, valde vi alltså att konstruera ett frågeformulär (se bilaga 1). Vi bestämde oss för att låta formuläret bestå av enbart fasta frågor med standardiserade svarsalternativ, bortsett från de två sista frågorna som gäller respondentens ålder och förhållandets varaktighet. Grunden till detta val är framför allt att det för vår typ av beskrivande undersökning får anses viktigare med ett högt antal respondenter än att erhålla ingående klargöranden av varje svar från varje enskild respondent (Denscombe, 2000). En av de stora fördelarna med frågeformulär är att samtliga respondenter nås av identiskt ställda frågor vilket innebär att svaren lämpar sig väl för att kunna sammanställas och jämföras. Denna typ av frågeformulär innebär därmed hög reliabilitet, vilket medför stor precision och möjligheten att upprepa studien med identiskt mätinstrument (Ejvegård, 1996). Att vi valde att använda oss av fasta frågor, som dessutom var korta, möjliggjorde användandet av ett stort antal frågor, 54 stycken. Om frågeformuläret däremot skulle innehålla 54 längre, eller mer öppna frågor, skulle det vara orimligt tidsödande att besvara. Tilläggas bör dock att fasta frågor innebär en risk att påverka resultaten så att de snarare återger forskarens än respondentens sätt att uppfatta forskningsproblemet (Denscombe, 2000).

Frågorna i enkäten kan delas in i olika kategorier. Den första kategorin frågor handlar om normalt förekommande arbetsuppgifter i hemmet. Denna avdelning innehåller 26 frågor och rör allt från toalettstädning till vem som tankar bilen och håller kontakt med gemensamma vänner. Frågorna ska ligga till grund för att få klarhet i dels hur arbetsbördan fördelas mellan mannen och kvinnan i förhållandet och dels huruvida själva uppdelningen av de olika sysslorna kan anses vara traditionell eller inte. Med traditionell arbetsuppdelning menas här exempelvis att kvinnan ansvarar för städning medan mannen ansvarar för sysslor som att klippa gräset och tanka bilen (Holmberg, 1993). För en mer utförlig beskrivning av begreppet, se avsnitt 3.1.3.
Den andra delen i enkäten handlar om inflytande över beslut i hemmet. Delen rymmer sju frågor som handlar om hur gemensamma pengar ska spenderas och hur gemensam tid ska tillbringas. Frågorna i denna del ligger till grund för den bedömning som visar hur maktfördelningen i förhållandet ser ut (begreppet makt diskuteras vidare i avsnitt 3.1.4). Därefter följer frågan om huruvida paret har barn som bor tillsammans med dom eller inte. De respondenter som besvarade denna fråga jakande hänvisades till att fortsätta med ytterligare en avdelning frågor, vilka de respondenter som saknar barn skulle lämna obesvarade. Den del som endast respondenter som bor tillsammans med barn skulle besvara innehåller frågor rörande dels arbetsuppgifter och dels beslut i hemmet, som förekommer i anknytning till barnet/barnen. Eftersom enkäten riktar sig till såväl respondenter med barn som respondenter utan barn fick denna del anses nödvändig för att möjliggöra ett rättvisande resultat. Vi ansåg att den extra arbetsbörda i hemmet och de extra beslut som tas i ett hem till följd av att man har barn vore omöjliga att bortse från, när man ämnar beskriva hur arbetsfördelning och maktfördelning ser ut i ett förhållande. Enkäten avslutas med tre frågor om respondentens kön, ålder och förhållandets längd. För att frågorna i de olika delarna skulle bli så heltäckande som möjligt tog vi hjälp av andra studier såväl som familj och vänner när vi avgjorde vilka arbetsuppgifter/beslut som skulle tas med. Eftersom vi själv inte har erfarenhet av att bo med barn blev detta moment särskilt viktigt avseende frågorna som riktade sig till föräldrar. Vi beslutade även att de olika arbetsuppgifterna/besluten skulle motsvara varandra någorlunda gällande arbetsbelastning och valde därför exempelvis att bryta ner hushållssysslan ”städa” till ”dammsuga”, ”dammtorka”, ”städa toaletten” o.s.v. för att få en mer heltäckande bild av hur arbetsfördelningen i hemmen ser ut.
2.3.3 Bundna svar

Frågorna i enkäten besvarades genom att respondenten valde det av fyra olika svarsalternativ som han eller hon tyckte passade bäst in för honom/henne. Eftersom frågorna efterfrågade information om vem i förhållandet som utförde en syssla oftast eller hade störst inflytande över beslut föreföll det som naturligt att låta svarsalternativen bli ”han” ”hon” ”lika ofta” och ”syssla utförs ej”/”beslut tas ej”. Anledningen till varför även svarsalternativet ”syssla utförs ej”/”beslut tas ej” ansågs viktigt att ta med var för att de olika svarsalternativen då utesluter varandra och det bör alltid finnas ett svarsalternativ som passar respondenten. Exempel på när alternativen ”syssla utförs ej” och ”beslut tas ej” används är när par exempelvis inte har diskmaskin och då inte kan utföra sysslan att fylla och tömma denna, och när familjer har yngre barn som inte är gamla nog för att få någon veckopeng varför detta beslut inte fattas i hemmet. Genom att använda oss av standardiserade svarsalternativ kan den insamlade informationen med relativ enkelhet sammanställas och jämföras (Bell, 1993). Att låta respondenten välja bland färdigformulerade svar innebär också att den tid det tar att fylla i enkäten blir betydligt kortare än om respondenten själv skulle formulera egna svar (Ejvegård, 1996). Att använda sig av standardiserade svarsalternativ innebär naturligtvis även risker och nackdelar. En nackdel är att det finns en risk att gå miste om värdefull information till följd av att respondenterna tvingas välja ett på förhand formulerat svarsalternativ. Att använda sig av bundna svar riskerar även att lämna respondenten med känslan av att han eller hon inte fick någon möjlighet att fylla i det exakta svar som skulle spegla den egna verkligheten, eftersom det svarsalternativet kanske saknades (Denscombe, 2000).

2.3.4 Testundersökning

När enkäten var färdigformulerad bestämde vi oss för att genomföra en testundersökning av frågeformuläret för att kontrollera om innehållet på något sätt behövde förändras innan det var dags att påbörja datainsamlingen på riktigt (Bell, 1993). Vi valde ut tre provrespondenter och bad dessa besvara enkäten enskilt. Efteråt frågade vi provrespondenterna om det var någon fråga som upplevdes som svårformulerad, om de kunde komma på någon fråga som borde ha varit med som saknades och om svarsalternativen upplevdes som tillfredställande. För att få en ungefärlig uppfattning om hur lång tid det skulle krävas av framtida respondenter för att delta i undersökningen tog vi även tid när provrespondenterna besvarade formuläret. Ingen av våra tre provrespondenter upplevde några problem eller tvivelaktigheter vid ifyllandet av frågeformuläret, vilket ledde till att vi inte gjorde några ändringar. Tiden det tog för att fylla i enkäten spred sig från fyra till sju minuter.

2.4 Datainsamlingen – tillvägagångssätt

Insamlingen av data ägde rum den fjärde och den sjätte april 2005, mellan 8:30 och 15:00, på fem av Malmö högskolas olika avdelningar; IMER, K3, Beijersbiblioteket, Lärarhögskolan och avdelningen för Hälsa och Samhälle. Att dessa avdelningar valdes ut beror på att dom alla har lämpliga utrymmen för vårt insamlingsarbete, det vill säga uppehållsplatser och bibliotek där det är enkelt att hitta tillgängliga studenter. De potentiella respondenterna letades upp i datasalar, uppehållslokaler, matsalar och i bibliotek på skolorna. För att öka chansen att hitta studenter som ville ställa upp i undersökningen valde vi att enbart ta kontakt med de personer som såg någorlunda tillgängliga ut och valde därmed bort personer som såg alltför försjunkna ut i arbete. I datasalarna valdes exempelvis personer som sökte på Internet eller skrev e-post framför de personer som satt och skrev i något ordbehandlingsprogram. Efter att ha fått ”ja” som svar på frågan om vi fick störa en liten stund följde följande presentation:

Vi läser på socionomutbildningen här på Malmö högskola och har påbörjat vårt examensarbete som ska handla om jämställdhet. Nu letar vi efter studenter som bor tillsammans med en partner av motsatt kön, som vill delta anonymt i en enkätundersökning.
Efter detta anförande var det många studenter som på ett positivt sätt visade intresse för att vilja delta och även de studenter som inte tillhörde den efterfrågade målgruppen frågade oss om dom inte kunde vara med och svara utifrån att de bodde ihop med en kompis eller med sina föräldrar. Naturligtvis tillät vi endast de studenter som faktiskt bodde ihop med en partner av motsatt kön att delta. Några frågade hur lång tid det skulle ta att fylla i enkäten varpå vi svarade att det tog runt fem minuter. De tillfällen som vi upplevde att de tillfrågade studenterna verkade tveksamma till ett eventuellt deltagande eller om de antydde att de var lite upptagna påminde vi direkt om att deltagandet var helt frivilligt och att de absolut inte skulle känna sig pressade att ställa upp, ett agerande som får anses nödvändigt ur ett etiskt perspektiv (Denscombe, 2000). De personer som ville ställa upp och fylla i vår enkät, vilket var det stora flertalet som uppgav att de tillhörde den aktuella målgruppen, fick sedan varsin enkät varpå vi lämnade dom ensamma efter att vi hade berättat att vi skulle komma tillbaka om en liten stund för att samla in enkäterna. Uppskattningsvis 3-4 respondenter behövde hjälp för att förstå frågorna i enkäten eftersom de inte förstod språket fullt ut, vilket vi bistod med.
Efter cirka 5-8 minuter återvände vi till respondenterna för att samla in enkäterna och besvara eventuella frågor. En del respondenter behövde längre tid än andra och i dessa fall bad vi dom att ta all tid som han eller hon behövde så skulle vi återkomma senare. Alla insamlade enkäter lades genast i ett kuvert för att säkra respondentens anonymitet. Ingen form av belöning har utgått till de deltagande respondenterna, utöver vår öppna tacksamhet. Vi frågade respondenterna om de upplevt några problem vid ifyllandet av enkäten. Vid insamlingen av enkäterna förklarade några enstaka att de gjort små misstag som att fylla i fel alternativ först och sedan strukit över detta och ringat in ett annat och ville bara säga att det var det senare som gällde. Andra ville diskutera ämnet och fråga om vår utbildning och den aktuella studien, hur svaren skulle analyseras och vad vi trodde att vi skulle få för resultat. Vårt svar på den senare frågan var i korthet att vi känner oss nyfikna på resultaten och eventuella samband, men att det inte går att uttala sig om något i förväg. Det var tydligt vid insamlingsfasen att ämnet jämställdhet intresserar många. Flera berättade att de tyckt det var roligt att fylla i enkäten eftersom de därigenom fick lyfta fram för sig själva hur arbetsdelningen i deras hem faktiskt såg ut. Några fällde kommentarer som ”det har jag aldrig tänkt på förut”, ”nu ska det bli ändring hemma” och ”jag framstår ju som värsta mansgrisen”.
Det var även flera av respondenterna som när vi hämtade in enkäterna visade att de ville förklara varför deras svar hade blivit som de blivit. Några kvinnliga studenter med utländsk härkomst menade att vi borde ta hänsyn till etnicitet när frågorna gällde arbetsdelning, eftersom de tyckte att det var stor skillnad just på denna punkt mellan par med svensk respektive utländsk härkomst. Kommentarer kom även från studenter som upplevde det som naturligt att de tog större ansvar för hemarbetet eftersom de var studenter medan deras partner var yrkesverksamma. Det moment som vi till en början kände oss mest osäkra inför, datainsamlingen, blev en synnerligen positiv upplevelse tack vare den gemytliga respons som vi fick från våra studentkollegor.
2.4.1 Bortfall

I den typ av undersökning som vi har genomfört kan man tala om två olika typer av bortfall, externt respektive internt bortfall. Med externt bortfall menas i vårt fall enkäter som vi lämnat ut till respondenter men sedan inte haft någon möjlighet att få tillbaka (Ejvegård, 1996). I vår studie är detta vad som har hänt med två av våra utdelade enkäter. Respondenterna bad att få slutföra sina frågeformulär under sin kommande lektion och efter denna hittade vi inte varandra igen. Anledningen till detta väldigt marginella externa bortfall hänger ihop med vårt val att göra datainsamlingen i form av gruppenkäter så som beskrivits ovan. Om vi däremot hade skickat ut enkäterna till potentiella respondenter per post så skulle det externa bortfallet troligtvis ha blivit ett helt annat (Rosengren & Arvidsson, 2002).

Det interna bortfallet i vår enkät representeras av de frågor i frågeformuläret som respondenterna medvetet eller omedvetet lämnat obesvarade. Denna typ av bortfall kan ha flera förklaringar, såsom glömska eller att frågan varit svår att förstå (Ejvegård, 1996). Det interna bortfallet i studien uppgår till knappt 0,5 % av den totala svarsfrekvensen.

2.5 Analys av datamaterial – tillvägagångssätt

Analysen av insamlad data genomfördes med hjälp av ett datorprogram, SPSS. SPSS är en programvara som innebär ett effektivt analysverktyg för insamlad data av det slag som denna studie innefattar. Analysfasen inleddes med en numrering av samtliga 180 enkäter. Efter detta moment kodades alla de 54 frågorna från enkäten in i programmet. De olika svarsalternativen kodades, och svarsalternativet ”han” blev nummer ett, ”hon” blev nummer två, svarsalternativet ”lika ofta/lika stort” blev nummer tre och ”syssla utförs ej/beslut tas ej” blev nummer fyra. Frågan som gäller respondentens kön kodades som ett för svarsalternativet ”man” och två för svarsalternativet ”kvinna”. Svaren för respondentens ålder och längden på dennes förhållande behövde inte kodas då svaren redan bestod av siffror. Därefter fördes svaren från samtliga 180 enkäter in i programmet med hjälp av de kodade svarsalternativen.

När alla frågor och svar matats in i programmet blev det nödvändigt att fundera över vilken information som skulle inhämtas med hjälp av det sammanställda materialet. Då forskningsintresset i denna studie är beskrivande beslutandes att genomföra en beskrivande analys av materialet. Valet gjordes att inledningsvis titta på hur arbetsfördelningen ser ut i alla de olika hushållsuppgifterna och hur inflytande över alla de aktuella besluten i hemmet är fördelat mellan de olika könen, för att möjliggöra en beskrivning av dessa aspekter. Detta innebar en sammanställning av hur svaren från de 180 respondenterna ser ut i varje enskild fråga. På detta sätt visades t.ex. hur många män respektive kvinnor som dammsuger, dammtorkar och vattnar blommor, enligt respondenternas svar. Detta gav en god överblick över svaren på de olika frågorna.
Efter denna översikt fattades beslutet att titta på huruvida de olika variablerna föräldraskap, kön, ålder och förhållandelängd inverkat på hur frågorna besvarats. För att möjliggöra detta blev det nödvändigt att omkoda de variabler som beskriver respondentens ålder och förhållandelängd. Dessa kodades inte till en början, då svaren består av siffror, men blev nu nödvändiga att omkoda för att vi inte skulle få en alltför stor mängd tabeller. Denna omkodning gjordes med hjälp av två tabeller som upprättades för att visa hur spridningen bland respondenternas ålder respektive förhållandelängd ser ut. Med hjälp av dessa tabeller delades respondenterna in i två åldersgrupper där båda grupperna innehåller, så nära som möjligt, lika många respondenter. Två grupper skapades, utifrån samma princip, även gällande respondenternas förhållandelängd. När denna omkodning ägt rum, blev det möjligt att undersöka huruvida de olika variablerna påverkar hur frågorna på enkäterna besvarats.
Med hjälp av en filterfunktion i datorprogrammet blev det möjligt att undersöka denna fråga. Filtret delade in alla respondenter i två grupper, de med barn och de utan barn. Till en början konstruerades en tabell avseende hur de respondenter med barn, besvarat frågorna om arbetsdelning i hemmet och en tabell för hur respondenter utan barn besvarat dessa frågor. Samma sak gjordes även med de frågor som behandlar vem som har störst inflytande över beslut som fattas i hemmet. För att göra dessa tabeller var det nödvändigt att gruppera frågorna, vilket gjordes genom att skapa en grupp med alla frågor rörande arbetsdelningen, inklusive de arbetsuppgifter som endast utförs av de respondenter som har barn. En grupp skapades innehållande alla de beslut som fattas i hemmet, även dessa inklusive de beslut som endast fattas av de respondenter som har barn. Genom dessa tabeller möjliggjordes en jämförelse av hur respondenter med barn, respektive utan barn, besvarat frågorna avseende arbetsdelning och frågorna avseende inflytande över de beslut som tas i hemmet. Med hjälp av samma filterfunktion skapades även tabeller som möjliggjorde en jämförelse mellan de två åldersgrupperna, de två grupperna av respondenter som delats in med hänsyn till längden på deras förhållande och även en jämförelse mellan hur män och kvinnor besvarat frågorna. Med hjälp av dessa tabeller kunde det urskiljas huruvida det finns någon skillnad mellan hur olika grupper av respondenter besvarat frågorna i enkäten och hur denna skillnad i så fall ser ut. Med hjälp av de olika tabellerna som redogjorts för ovan, kan det insamlade datamaterialet presenteras på ett översiktligt sätt och en analys av datamaterialet blir möjlig.
2.6 Etiska överväganden

Det är viktigt att som forskare ha ett etiskt genomtänkt förhållningssätt i sin forskning. Vetenskapsrådet (2002) har därför sammanställt forskningsetiska principer som särskilt bör tas i akt inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. De fyra krav som framställs framför andra är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskningens syfte och villkoren för deltagande tydligt ska presenteras för potentiella respondenter. Vi anser att vi uppfyller detta krav genom det informationsbrev som inleder det använda frågeformuläret, där vi presenterar oss som forskare, forskningens syfte och publicering och hur det går att nå oss via vår e-postadress (se bilaga 1). För att uppfylla kravet om samtycke kan det i vissa fall vara brukligt att använda sig av en särskild samtyckesblankett för att bekräfta respondentens samtycke till att delta i studien. Eftersom vårt forskningsverktyg bestått av frågeformulär är samtyckesblanketter dock inte nödvändiga då man helt enkelt tolkar den ifyllda enkäten som ett samtyckande till att delta i studien. Det tredje kravet som Vetenskapsrådet satt upp är konfidentialitetskravet. Detta krav innebär att insamlat datamaterial, i vårt fall frågeformulären, ska behandlas med största aktsamhet för att inte riskera identifiering av respondenterna. Detta krav är särskilt viktigt då informationen innehåller personuppgifter, men trots att allt vårt insamlade material är anonymt är det naturligtvis av etiska skäl lämpligt att hålla det avskilt från obehöriga. Vårt material har därför under forskningstidens gång förvarats med största försiktighet och kommer efter färdigställandet av studien att förstöras. Att vi väljer att förstöra det insamlade materialet efter studiens slutförande innebär även att vi uppfyller det fjärde och sista kravet som gäller nyttjandet av insamlad data. För att forskning ska betraktas som etiskt försvarbar får nämligen den information som samlas in vid en studie enbart användas i det syfte som presenterats för respondenten. Att våra data inte kommer att användas i exempelvis kommersiellt syfte garanteras genom att frågeformulären förstörs.

För att säkerställa ett etiskt förhållningssätt vid examensuppsatser som genomförs av studenter vid Malmö högskola finns ett etiskt råd som ska granska tillvägagångssättet avseende de olika uppsatserna. Tillvägagångssättet vid denna studie har, efter kompletteringar, godkänts av det etiska rådet.
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Under denna rubrik finns definitioner av de nyckelbegrepp som är viktiga att ha kunskap om för att förstå jämställdhetsdebatten och även en redogörelse för de teorier som kommer att användas för att förstå och förklara det insamlade datamaterialet. I detta kapitel finns även en sammanfattning av en del av den forskning som tidigare gjorts i ämnet jämställdhet.
3.1 Definition av nyckelbegrepp

Jämställdhet är ett komplext begrepp med en innebörd som är olika för olika människor, ett begrepp som känns nödvändigt att definiera redan i början av uppsatsen. I analys och diskussion av begreppet jämställdhet förekommer också en rad andra begrepp som kräver en definition, dels då de definieras olika av olika människor och dels då begreppen används i stor utsträckning genom hela uppsatsen och därför blir viktiga att förstå. Den definition som ges för de olika begreppen kommer att användas genomgående i hela uppsatsen.

3.1.1 Jämställdhet

Begreppet jämställdhet har blivit ett begrepp som diskuteras inom flera olika områden. Trots att de flesta troligtvis har en bild av begreppets innebörd anser vi att en definiering är nödvändig för att du som läsare ska förstå vår uppfattning av begreppet och därmed vårt tillvägagångssätt i denna studie.

Jämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i rådande samhällsstrukturer i form av mäns överordning och kvinnors underordning (Månsson, 2001). Jämställdhetsproblemet ses ofta som bestående av två huvudområden. Det ena området rör kvinnor och mäns olika förutsättningar på arbetsmarknaden och det andra området handlar om arbetsdelningen i hemmet (Holmberg, 1993). Jämställdhet betyder att kön aldrig får begränsa de möjligheter vi har att vara de vi vill vara. Könstillhörigheten får inte ge anvisningar om vem vi ska bli, och får inte heller påverka det sätt som vi väljer och det vi gör i olika sammanhang. Fria val och personliga egenskaper ska istället avgöra (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Jämställdhetsbegreppet är därmed könsneutralt och utgår ifrån att könen är lika och att ingen särbehandling av vare sig män eller kvinnor får göras (Holmberg, 1993). Detta menar vi är jämställdhetens kärna, varför vår studie kommer att utgå ifrån en könsneutral syn på jämställdhet i förhållandena. Detta innebär att det inte spelar någon roll vem som gör mest i ett förhållande eftersom det bara kan klassas som jämställt om man gör ungefär lika mycket. I jämställdhetsdiskursen finns en teori om att kvinnor och män har ett gemensamt intresse av att förändra könsstrukturerna i samhället (Holmberg, 1993). Teorier finns emellertid även om de vinster som män kan tillgodogöra sig genom så kallat medlöperi, det vill säga genom att låta bli att ställa krav på ökad jämlikhet mellan könen (Månsson, 2001).
Vi kommer i vår uppsats som sagt inte att behandla den del av jämställdhetsdiskursen som rör män och kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden, utan kommer att fokusera på det som sker inom familjen. Det finns dock flera sätt att studera jämställdhet i parrelationer. Populärt idag är exempelvis att granska hur gemensam föräldraledighet delas upp mellan mannen och kvinnan. Hur föräldraledighet delas upp mellan mammor och pappor är intressant som bakgrundsfaktor till de olika villkor som ställs för män och kvinnor på arbetsmarknaden, men inget som vi kommer att fördjupa oss i eftersom vårt intresse av jämställdheten är ett annat. Vi kommer att studera om de undersökta förhållandena är jämställda eller inte. Vi har valt att definiera ett jämställt förhållande som ett förhållande där arbetsuppgifter i hemmet liksom makt över gemensamma beslut är i god balans mellan båda parter. Detta innebär att i ett jämställt förhållande så tar både mannen och kvinnan lika stort ansvar för de gemensamma hushållsuppgifterna samtidigt som ingen av de båda har större makt än den andra.

Nya studier har dock visat att unga familjer har en annan syn på jämställdhet. Det är vanligt att de eftersträvar effektivitet gällande hemarbetet, snarare än en absolut rättvis fördelning. Lika värde, ömsesidig tillit, delat ansvar och rättvis fördelning av tiden har visat sig vara några komponenter i vardagen som unga par värderar högt och ser som viktiga delar i ett jämställt förhållande (Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997). Detta sätt att definiera jämställdhet i familjer underminerar inte på något sätt vår studie utan visar enbart vad som redan sagts, att jämställdhet kan definieras på flera olika sätt.

3.1.2 Familj

Jämställdhet kan studeras i en rad olika sfärer såsom i skolan, på arbetsmarknaden, i politiken och så vidare, men vi har valt den sfär som vi ser som den mest betydelsefulla i vårt samhälle, nämligen familjen.

Som fokus i var studie står alltså familjen och hemmet. Begreppet familj kan definieras på flera olika sätt. Kärnfamiljen har länge varit den vanligaste familjeformen. Det finns dock idag ett antal olika familjeformer på grund av det höga antalet skilsmässor och även genom ändrade attityder till sexualitet och samboende. Ensamstående föräldrar och ombildade familjen står tillsammans för nästan en tredjedel av alla barnfamiljer. Det syns också en ökning av antalet enpersonshushåll, dessa har fördubblats mellan 60-talet och 90-talet (Ahrne, Roman & Franzén, 1996).
Familjen är en viktig arena i samhället och betydelsefull för hur många människor formar sina liv. När ett par bildas (heterosexuellt eller homosexuellt) skapas alltid ett förbund med en idé om sammanhållning och samhörighet. Hur denna sammanhållning ser ut är dock olika i olika par och alla par har olika regler om vad som gäller i deras familj. Sammanhållningen i ett parförhållande bygger dock ofta på kärlek och gemenskap. Det finns emellertid många andra viktiga beståndsdelar i ett förhållande som rör vardagen genom hemarbete, beslut och kompromisser (Björnberg & Kollind, 2003).
Vår definition av familjen är en parrelation mellan man och kvinna, med barn, såväl som utan barn. Detta innebär att vi väljer bort andra typer av samlevnadsformer, såsom homosexuella förhållanden och familjer med ensamstående föräldrar. Denna avgränsning vad gäller vår syn på familjen handlar inte om att vi ser relationen mellan man och kvinna som självklar och eftersträvansvärd, men dock som en lämplig utgångspunkt när jämställdhet mellan man och kvinna ska undersökas.
3.1.3 Könstraditionell arbetsdelning

Vi utgår ifrån definitionen som innebär att en könstraditionell arbetsdelning i hemmet är tydligt bestämd av könet. Könet antas ge speciella egenskaper och kunskaper, och män antas därför vara bättre lämpade för vissa arbetsuppgifter än kvinnor medan kvinnor antas vara bättre lämpade för vissa arbetsuppgifter än män. Könstillhörigheten avgör vilka uppgifter som ska utföras, vilket innebär att uppgifterna i liten utsträckning är förhandlingsbara. Den könstraditionella arbetsdelningen innebär också en tanke om komplementaritet vad gäller skyldigheter och rättigheter, män och kvinnor har olika skyldigheter och rättigheter (a.a.).

3.1.4 Makt

Att ha makt innebär, enligt den definition som vi valt, att ha möjlighet att bestämma över sig själv och kunna fatta beslut om sådant som är betydelsefullt i ens liv. Att ha makt innebär också att man är ett subjekt i sitt eget liv, vilket medför att man ses som en individ med egen identitet. När man har makt kan man också vara med och påverka och definiera sanningar (Elvin-Novak & Thomsson, 2003).

3.1.5 Ansvar

Ansvar syftar, enligt den definition vi valt, på att man ser till att något blir gjort. Det är vanligt att kvinnor har större ansvar i hemmet än de har makt (a.a.).

3.1.6 Genus

Genus innebär det kulturellt och socialt skapade könet, till skillnad från det biologiska som människor föds till (Holmberg, 1993).

3.1.7 Könsmaktsystem

Begreppet könsmaktsystem innebär ett patriarkalt system som ordnar människor efter vilket kön de har. Samhället kan ses som ett patriarkalt system där män ges mer makt och mer resurser än kvinnor. Män rangordnas högre än kvinnor och beter sig på ett sätt som överensstämmer med denna bild. Även kvinnor tar till sig bilden av män som högre rankade och beter sig även de på ett sätt som stämmer överens med denna bild. Kvinnor i samhället kommer ofta i andra hand (Elvin-Novak & Thomsson, 2003).

3.1.8 Struktur

Många av de orättvisor som finns mellan könen kan ses bero på strukturer som finns i samhället. En struktur gör att saker hänger ihop, vilket kan förklaras med att logiska mönster bildas i samhället och bärs upp av samhällets medborgare. Man skiljer mellan olika typer av strukturer. Ett exempel på strukturer är de sociala strukturer som innebär att det finns en uppdelning mellan de människor som har och inte har möjlighet att utnyttja viktiga resurser, t.ex. ekonomiska medel. Samhället kan inte existera utan strukturer och om man ska avgöra vika uppdelningar som är viktiga kan man tänka på vilka uppdelningar som inte kan tas bort om samhället ska fortsätta att se ut som det gör. Om man tar bort en viktig del av en struktur kan det vara svårt att skilja grupper och individer ifrån varandra. Strukturer är beroende av att människor aktivt gör saker som leder till att uppdelningarna finns kvar (a.a.).

Uppdelningen mellan män och kvinnor är en viktig del av strukturen och detta märks särskilt tydligt när en kvinna gör något som inte förväntas av henne eller när en man gör något som inte förväntas av honom. Alla föds till en position i ett strukturellt system, men utvecklas sedan och går vidare. Ingen är egentligen tvingad att agera i enlighet med strukturerna, men det kan kosta mycket för den som väljer att gå emot dem. Exempelvis måste en kvinna som väljer att inte stanna hemma och ta hand om sitt barn lägga mycket tid på att förklara och motivera sitt val. Den struktur som delar in män och kvinnor i två grupper med två olika sorters människor leder till att kön till stor del påverkar hur vi ska leva våra liv, vilket står i motsättning till ett jämställdhetstänkande som innebär att kön ej får ge anvisningar om vilka vi har möjlighet att vara (a.a.).


3.1.9 Norm

Normer syftar på regler och självskrivna antaganden i samhället som sällan uttalas. Exempel på normer är att män ska vara tekniskt kunniga och sportintresserade och att kvinnor ska vara omhändertagande och snälla. Det finns begränsningar i den makt en människa har genom att det finns starka normer som talar om för oss hur vi ska vara och hur vi förväntas välja. Någon har definierat vad som är möjligt att välja mellan. Dessa valmöjligheter varierar för män och kvinnor genom att män får välja mellan vissa saker och kvinnor får välja mellan andra (a.a.).

Det finns en mängd normer i samhället som driver kvinnor att leva på ett sätt som anses kvinnligt och män att leva på ett sätt som anses manligt. Dessa normer tas ofta för givna och ingen ifrågasätter dem (a.a.).
3.1.10 Respektabilitet

Begreppet syftar på en upplevelse av att vara värd att respekteras av sig själv och av andra. Respektabilitet kan uppnås på flera olika arenor, såsom i hemmet, på arbetsmarknaden och i sociala gemenskaper. Att uppleva respektabilitet har ofta att göra med att leva upp till samhällets olika normer som fastställer hur olika kategorier av människor, exempelvis utifrån kön, bör vara. (Skeggs, 2000).

3.2 Teorier om jämställdhet

Vi intar i uppsatsen ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, varför denna teori kommer att redogöras för nedan. Vidare kommer denna teori att kopplas till hur människor fostras till sitt kön, myten om den goda modern och normbrott. Ett annat perspektiv som kommer att utvecklas nedan är rättviseperspektivet som är viktigt och genomgående i studien.

3.2.1 Social konstruktionism

Socialkonstruktionistiskt perspektiv kan ses som ett alternativ till ett objektivistiskt perspektiv. Företrädare för det objektivistiska perspektivet menar att det finns objektiva förhållanden som leder till sociala situationer och problem och menar också att vissa tillstånd är verkliga och objektiva. Företrädare för konstruktionismen menar istället att sociala situationer och problem tillskrivs vissa egenskaper och att de inte finns om inte människor bestämmer att de ska finnas och hur de i så fall ska se ut. Det finns inte verkliga och objektiva tillstånd enligt konstruktionismen. Ett exempel på detta är olika typer av avvikande. En person är inte avvikande i sig utan blir avvikande när personen och dennes beteende, av samhället, definieras som avvikande (Bergmark & Oscarsson, 2000). Den sociala konstruktionismen innebär att man ser den sociala verkligheten som socialt skapad eller konstruerad. Det är först och främst sociala processer som avgör hur vi upplever oss själva och den värld vi lever i (Nightingale & Cromby, 2001).

Språket ses som en av de viktigaste sociala processerna. Man menar att det vi människor vet om omvärlden avgörs av det språk vi har för att definiera den och att vi alla använder olika begrepp för att beskriva det vi ser. Genom språket ger vi mening åt olika sociala fenomen och tillskriver dem vissa egenskaper. För att återgå till exemplet ovan ses vissa människor som avvikande genom hur vi beskriver dem och tillskriver den olika egenskaper. Varje samhälle konstruerar sin egen version av verkligheten. Människor föds in i en värld där kulturella begrepp och kategorier redan existerar och vi tillägnar oss dessa begrepp när vi utvecklar vår språkanvändning (Magnusson, 1998).
Inom socialkonstruktionismen menar man att kunskap och handling är förenade med varandra. Kunskap uppkommer genom att människor utbyter erfarenheter med varandra, alla människor har olika erfarenheter i bagaget. Vi människor söker ständigt efter kunskap genom att undersöka den värld vi lever i. Den kunskap som vi innehar påverkar sedan hur vi handlar i olika situationer. Genom detta menar man inom socialkonstruktionismen att kunskap och handling är förenade med varandra (Nightingale & Cromby, 2001).
Det kunskapssociologiska perspektivet som formulerades av Peter Berger och Thomas Luckman är viktigt inom konstruktionismen. Deras kunskapssociologi är uppbyggd kring institutionaliseringsteorin och internaliseringsprocessen (Bergmark & Oscarsson, 2000). Begreppet institution har en bred betydelse och syftar på olika typer av handlingsmönster, allt från familj och skola till årliga upprepade och väletablerade institutioner som t.ex. familjeseder. Vardagen och institutionerna bidrar gemensamt till att bevara varandras världar. Institutionella mönster, som t.ex. att flickor leker med dockor och pojkar leker med bilar, upprätthålls genom vardagens upprepningar och utan dessa upprepningar skulle institutionerna försvinna. Om inte föräldrar hade fortsatt att köpa dockor till sina döttrar och bilar till sina söner, hade det inte längre varit en självklarhet att flickor och pojkar leker med olika typer av leksaker. Över tid blir dessa institutioner en del av verkligheten och man säger då att de har objektiveras. Våra liv upprätthålls alltså genom vardagen och verklighetskonstruktionen (Andersen & Kaspersen, 1999). Institutionerna erbjuder tillvägagångssätt för människors uppträdande som tvingar oss att agera på det sätt som samhället finner önskvärt (Berger, 1994).
Som individer föds vi alltså in i en institutionaliserad värld som talar om för oss hur vi ska utföra handlingar för att agera i enlighet med den sociala ordning som finns i samhället. Ett tydligt exempel på detta är, som vi också tidigare nämnt, den föreställning som finns om att flickor och pojkar ska bete sig på olika sätt. Språket ses som den främsta förmedlaren av de värderingar, normer och regler som finns. Internaliseringsprocessen innebär att individen tar till sig den kunskap som finns om hur världen fungerar, en kunskap som tas för given av alla i samhället och ses som den objektiva verkligheten (Bergmark & Oscarsson, 2000). Samhället tillhandahåller värderingar och logik som utgör vår kunskap. Detta ses som en påtvingad kunskap som få människor ifrågasätter. Anledningen till detta är att den inlärda bilden av samhället ses som självklar. Samhället tränger in oss och medverkar till skapandet av vår identitet (Berger, 1994).
Kritik mot det socialkonstruktionistiska synsättet har framförts från olika håll. Det socialkonstruktionistiska perspektivet tar ingen hänsyn till kroppsliga faktorer som på olika sätt kan påverka aktiviteten hos den enskilda individen. En individs bakgrund tas inte heller i beaktande. Människor har också olika materiella möjligheter, vilket kan påverka de sociala konstruktioner som vi lever genom, vilket inte diskuteras inom detta perspektiv (Nightingale & Cromby, 2001).
3.2.1.1 Att fostras till sitt kön

Kategorierna kvinnlighet och manlighet är mycket viktiga i samhället och påverkar det mesta som vi är med om, de val vi gör och hur vi förhåller oss till olika saker. Kategorierna kvinnlighet och manlighet är skapade produkter då det inte finns något som är kvinnligt och manligt från början. Dessa skapade produkter innebär att det finns tydliga schabloner för hur en kvinna och en man ska vara. I mötet med andra bli det tydligt om vi beter oss på det sätt som förväntas av oss som kvinnor eller män. Det är först i mötet mellan människor som det blir viktigt att markera sin könstillhörighet. Om man framstår som ”normal” och ”rätt” inför sin omgivning är det lättare att se sig själv på samma sätt (Elvin-Novak & Thomsson, 2003).

Beroende av om vi föds till flicka eller pojke ska vi leva våra liv som feminina eller maskulina. Människor ingår i en lång feminiseringsprocess, respektive maskuliniseringsprocess som ska leda till att vi passar in i det samhälle där vi lever. Det finns en mängd normer i samhället som inte ofta uttalas och som inte heller ifrågasätts eftersom de ses som självklara. Exempel på dessa normer är att kvinnor är snälla och omhändertagande och inte lika tävlingsinriktade som män. Män anses även också vara mer intresserade av sport och teknik än kvinnor och sägs inte kunna göra två saker samtidigt. Dessa normer ses ofta som naturliga och som en del av den biologi som skiljer kvinnor och män åt. Det finns ett allmänt behov av att finna enkla och givna skillnader mellan kvinnor och män, men forskning har visat att dessa skillnader är väldigt svaga medan likheterna könen emellan är klart övervägande. Kvinnor anses ha stora likheter med varandra och män stora likheter med varandra, detta oberoende av bakgrund, personliga erfarenheter och andra faktorer som bidrar till att vi är som vi är. Människor har ett behov av att söka bekräftelse på det vi redan vet och letar därför efter skillnader i kvinnor och mäns beteenden och intressen för att få bekräftelse på att det finns faktiska skillnader mellan kvinnor och män (a.a.).
Det finns ett könsmaktsystem i samhället som innebär att män överordnas kvinnor. Det finns ett tydligt försök att i samhället hålla isär kvinnor och män. Samhället styrs av tankar om att människor är olika genom kön, ras, religion etc. Samhället består av strukturer som delar upp kvinnor och män i två motpoler, vilka i sin tur påverkar de möjligheter vi har att leva våra liv. Under- och överordningen som finns mellan män och kvinnor sker i tysthet och märks därför ofta inte. Kvinnor underordnar sig i tystnad och belönas för det och män överordnar sig på ett sätt som könsmaktsystemet tillåter. Strukturerna i samhället verkar för en tyst under- och överordning. Manlighet ses som norm och eftersträvansvärt och det är därför också tillåtet för kvinnor att vara lika män, medan det däremot ses som kränkande för en man att bete sig på ett sätt som i samhället ses som kvinnligt. Könsmaktsystemet bygger på en stereotypisering av kvinnor och män och leder ofta till att människor som inte anses passa in i könsmaktsystemet utestängs (a.a.).
3.2.1.2 Föreställningen om den goda modern

Kärnfamiljen är den vanligaste familjeformen och ungefär sjuttiofem procent av alla barn under sjutton år lever tillsammans med två föräldrar av olika kön. Denna familjeform styrs till stor del av de starka föreställningar som finns i samhället om hur kvinnor, män och barn bör vara (a.a.).

Den goda modern som föreställningen grundar sig på är ”en kvinna som av naturen är skapad att fostra och passa barn”. Hon har ett särskilt sinne för kärlek till barn och vuxna och hennes ömhet och tålamod är aldrig sinande. Moderskapet är ett heligt kall och det gör kvinnan lycklig att offra sig för man och barn” (Bäck-Wiklund, 1997). Det finns en utbredd föreställning om att moderskärleken är medfödd och att moderskapet är den primära identiteten hos varje kvinna med barn. Det finns en allmän uppfattning om att en moder ska vara uppoffrande och media bidrar stort till denna bild genom att visa mödrar som spenderar dagarna åt att tvätta, diska och ägna sig åt sina barn (Brembeck, 2003).

Historiska undersökningar har visat att moderskärleken sett väldigt olika ut över tid. Det var först under 1700-talet som moderskärleken började ses som en naturgiven känsla hos varje kvinna. Detta sätt att se på moderskärleken blev gynnsamt för såväl människorna som samhället. På 1800-talet sågs det som ett brott att inte älska sitt barn. Hemmet blev kvinnans domän och modern som offrade sig för barnet blev idealet (Ahrne, Roman & Franzèn, 1996).

Moderskap har emellertid inte alltid uppfattats på samma sätt, men trots detta har moderskapet genom många generationer varit den mest belönade roll som en kvinna kunnat uppnå, en roll som genom åren gett kvinnors liv innehåll och mening. Föreställningen om den goda, uppoffrande modern är även idag en dominerande diskurs som är integrerad i hela vårt samhälle. Identiteten som moder innebär respektabilitet och uppskattning (Brembeck, 2003).
3.2.1.3 Normbrott

Normen för hur en kvinna ska vara respektive för hur en man ska vara ser olika ut. Som regel betraktas kvinnors normbrott som mer fördömande än mäns. Den norm som kvinnor har att leva upp till kännetecknas av förnuft och omsorgsfullhet medan det manliga idealet snarare karaktäriseras av spontanitet och fartfylldhet. Det finns dock inte en enhetlig norm för hur alla kvinnor ska vara, inom olika områden och fält finns olika normer. Den norm som kvinnor har att leva upp till vad gäller moderskap är emellertid djupt förankrad och innebär därmed konsekvenser, såväl utifrån som ifrån kvinnorna själv, om den bryts. Reaktionerna från samhället när en kvinna exempelvis väljer att, trots lämplig ålder och i övrigt ordnade förhållanden, inte skaffa barn eller att överlåta omsorgen av sitt spädbarn åt någon annan har genom tiderna betraktats med misstänksamhet på gränsen till förakt (a.a.).

I dag finns det även andra sätt, förutom moderskapet, för en kvinna att nå respektabilitet och uppskattning, till exempel genom att skaffa sig en yrkesidentitet, men vikten av modersidentiteten kvarstår. Det enklaste sättet för en kvinna att nå respektabilitet har visat sig vara genom att skaffa barn, i jämförelse med att skaffa en egen karriär vilket kräver betydligt mer. Moderskap i sig är dock inte tillräckligt för att blir respekterad utan kvinnor måste även leva upp till idealet av den goda modern (Skeggs, 2000). Det har dock visat sig att kvinnor som upplever modersidentiteten som en del av den totala identiteten bättre klarar av att bryta mot normen för hur en god moder ska vara och fortfarande uppleva sig själv som respektabla (Brembeck, 2003).
3.3 Tidigare forskning

Familjen är en arena för förhandling gällande försörjning, omsorg och samliv (Björnberg & Bäck-Wiklund, 1990). Åtskilliga studier har gjorts av jämställdhet i förhållanden avseende arbets- och maktfördelning. Statistiska centralbyrån presenterar statistik över hur tiden för hemarbetsaktiviteter fördelas mellan män och kvinnor i Sverige (Statistiska centralbyrån, 2005). Den senaste undersökningen som avser åren 2000/2001 visar att kvinnor i jämförelse med män spenderar längre tid på hushållsarbete, oavsett såväl ålder som eventuellt föräldraskap. Att kvinnor som regel ansvarar för merparten av hushållsarbetet visar sig även i flertalet andra studier (Roman, 2004). Björnberg och Bäck-Wiklund (1990) har genomfört en undersökning som visar att arbetsbelastningen i hemmet blir jämnare ju mer kvinnan lönearbetar. Tilläggas i detta sammanhang bör dock att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid. Studien visar vidare att arbetet med de gemensamma barnen, oavsett ålder, oftast är kvinnans ansvarsområde.

När det gäller hur makten fördelas i förhållanden finns flera teorier om vad som är avgörande. Män har makt över kvinnor genom sitt kön, så kallad könsmakt, eftersom män i dagens samhälle har en överordnad ställning gentemot kvinnor. Kvinnor däremot kan enligt studier ha en slags föräldramakt inom förhållanden med barn gentemot män eftersom de är mödrar. De har som mödrar mer makt i familjen, vilket hör ihop med att kvinnorna tar på sig ett stort föräldraansvar samtidigt som föräldraansvaret från mannens sida är litet (Bengtsson, 2001). En annan teori som rör maktfördelningen i förhållanden är resursteorin för äktenskaplig makt. Denna innebär i korthet att de ekonomiska resurser som respektive part tillför förhållandet medför makt inom förhållandet. Denna teori är främst kopplad till den klassaspekt som denna studie avgränsats från, men kan även kopplas till det faktum att de respondenter som använts i denna studie är studenter, vilka som grupp sällan kan klassas som rika på ekonomiska resurser.
Nedan kommer tre utvalda studier som handlar om jämställdhet i familjen att sammanfattas och presenteras. Den forskning som presenteras delas upp i två delar där den första handlar om jämställdhet i familjer med barn och den andra delen handlar om jämställdhet i par utan barn.
3.3.1 Jämställdhet och föräldraskap

Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) har gjort en studie om vardagslivet i småbarnsfamiljer och hur män och kvinnor formar sitt föräldraskap, partnerskap och identitet inom familjen. Parrelationen står i fokus i studien. Studien bygger på föräldrarnas egna berättelser om familjen och familjelivet.

Resultaten av studien visar att många män och kvinnor ser familjen, med barnen i centrum, som deras livsplan. Männen och kvinnorna i studien talar ungefär på samma sätt om familjen som projekt, medan skillnader visar sig när männen och kvinnorna ska beskriva sina dagliga uppgifter i familjen. Föräldrarna i studien talar alla om jämställdhet, men innebörden i begreppet varierar och föräldrarna ordnar sitt vardagsliv på olika sätt. Nya alternativ till jämställdhet utforskas för att finna fungerande familjeregler. I många fall är uppdelningen av uppgifterna i familjen traditionell. Skillnaden är dock att föräldrarna är medvetna om denna uppdelning och menar att de gjort detta val för att få ett stabilt och rationellt liv. Denna ojämna fördelning leder emellertid till negativa följder för såväl kvinnan som mannen genom att kvinnan hamnar i underläge och mannens kontakt med sina barn begränsas (Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997).
I studien framkom också att männens mansideal är betydligt mer traditionella än kvinnornas mansideal. Männens ideal står för kunskap och beskydd, medan kvinnans mansideal står för relationer och behov. Även vad det gäller idealet om kvinnan framstår männens ideal som mer traditionellt än kvinnornas. Gemensamt för kvinnorna och männen i studien är att de ser familj och barn som målet med livet, men när detta ska förverkligas är bilden olika för kvinnor och män. Bäck-Wiklund och Bergsten menar att detta till stor del beror på att kvinnor och män lägger olika innebörd i begreppet ansvar, vilket leder till att kvinnorna tar huvudansvaret för omsorgen av människorna i familjen. Männen tar istället ansvar för bland annat försörjning och bostad. Studien visade också att kvinnor kopplar samman sin omsorg och tillgänglighet med hur det kommer att gå för barnen i framtiden, vilket leder till stress genom en känsla av otillräcklighet hos kvinnorna som i mindre utsträckning förekommer hos männen. Kvinnorna upplever ett personligt problem genom det motsatsförhållande som upplevs mellan familj och arbete och erhåller känslor av otillräcklighet genom att skuldbelägga sig själva när de känner att de inte räcker till för sina barn på grund av sitt arbete. Männen däremot ser denna motsättning mellan arbete och familj som ett problem i yttre omständigheter som de inte själv kan påverka (a.a.).
En annan studie av jämställdhet har genomförts av Björnberg och Kollind (2003). De intervjuade etablerade par med barn som passerat småbarnsstadiet, de flesta mellan åtta och elva år. Ett genomgående tema i studien är jämställdhet i familjelivet. De intervjuade paren har inte klassificerats utifrån en definition av jämställdhet som forskarna har definierat, utan utifrån de intervjuade parens egen bedömning av huruvida de är jämställda eller ej.
Deras studie visade att det finns stora variationer i hur jämställdhet uppfattas. Det framkom dock i studien att båda könen i de par som intervjuades framhåller jämställdhet som ett ideal. Kvinnorna är emellertid de som agerar pådrivande för att förhållandet ska bli jämställt. Även de kvinnor som har en traditionell syn på hur ett hushåll ska skötas, driver på mannen och försöker att få honom mer delaktig i hushållsarbetet. I dessa par framhåller dock båda parter i förhållandet att kvinnan har mest att säga till om vad gäller familjefrågor. Kvinnorna har kontroll över det som sker i hemmet, planering och allt som rör barnen. Studien visade att kvinnan, i alla de studerade paren, har huvudansvaret för såväl hushållsuppgifter som barnomsorg, oavsett hur mycket de lönearbetar. Kvinnor ansvarar för det gemensamma och detta ansvar inverkar ofta på deras hälsa. Ansvaret för ekonomin ligger också ofta hos kvinnan, medan kontrollen av ekonomin ofta ligger hos mannen.
Dessa forskare kunde urskilja tre olika typer av arbetsfördelning. Dessa är kontraktsorienterad, behovsinriktad och könsgrundad arbetsfördelning. I den kontraktsorienterade arbetsfördelningen fokuseras rättvisa och likhet i arbetsfördelningen. Den behovsinriktade arbetsfördelningen fokuserar istället på ett gemensamt ansvar och en tanke om en rättvis fördelning med hänsyn till det som är bäst för familjen. Det är vid den behovsinriktade arbetsfördelningen viktigt att aldrig mäta för att få en lika och rättvis delning. Den könsgrundade arbetsdelningen bygger på en komplementaritet gällande skyldigheter och rättigheter och en tanke om att kvinnor och män är bra på olika saker och därför ska göra det de är bra på.
De fann i sin studie såväl nöjda som missnöjda par. Bland de missnöjda paren syns de par där kvinnorna menar att de utför den största delen av hemarbetet, medan deras män anser att de utför lika mycket. I andra missnöjda par syns kvinnor som beskriver att de avskyr hushållsarbete, men att de trots detta blir tvungna att utföra allt hushållsarbete eftersom männen inte hjälper till i hemmet. Även en del av männen är missnöjda med arbetsfördelningen i hemmet, då de känner att de inte bidrar i tillräckligt stor utsträckning, vilket leder till skuldkänslor som en följd av den irritation som kvinnorna uttrycker över detta. Studien visar även att det finns nöjda par som upplever att arbetsfördelningen i hemmet är rättvis och inget som de behöver bråka om. Bland de nöjda paren finns de med en traditionell arbetsdelning som innebär att hemarbetet är kvinnans ansvarsområde, men även par som utvecklat ett samarbete kring hushållsarbetet. Många exempel i studien visar kvinnor som aktivt upprätthåller en könstraditionell arbetsdelning, men även kvinnor som arbetar för en jämställd arbetsfördelning.

3.3.2 Jämställdhet hos par utan barn

Holmberg (1993) har genomfört en kvalitativ studie av unga svenska heterosexuella par utan barn. Studien är genomförd genom intervjuer med tio olika par i åldrarna 21-29 år, som valts ut för att de sett sig själv och setts av andra som att vara jämställda. Frågeguiden bestod av ett stort antal frågor om allt ifrån arbetsfördelningen i hemmet till hur problem i förhållandet vanligtvis löses. Studiens syfte var i korthet att studera hur kvinnors underordning och mäns överordning formas i de studerade paren och därmed bidrar till upprätthållandet av det svenska manssamhället.

Studien visar hur unga par utan barn som ser sig själv som jämställda tolkar varandra ur ett könsperspektiv och genom sociala mekanismer upprätthåller föreställningen om vad som är manligt och kvinnligt. Holmberg (1993) identifierar tre sociala mekanismer i förhållandena som står för upprätthållandet av den manliga överordningen och den kvinnliga underordningen. Dessa mekanismer är hans nyvunna självförtroende genom förhållandet till henne, hans brist på gensvar i samtalet med henne samt hennes benägenhet att överlämna rätten åt honom att definiera hennes verklighet. Dessa tre sociala mekanismer menar Holmberg bidrar till en reproducering av kvinnans underordning och männens överordning i förhållandet exempelvis genom att det återskapar föreställningen om kvinnors rätt att ge kärlek och omsorg till män och männens rätt att ta emot och endast i begränsad omfattning behöva ge kärlek tillbaka. Studien visar att det är möjligt att avtäcka dolda sociala mekanismer som bidrar till att bibehålla maktasymmetrin i förhållanden, även i de par som i de flesta fall klassas som jämställda. Författaren framhåller även vikten av att studera de fina mönster av interaktion som skapar och återskapar dessa ojämställda maktstrukturer.
4. REDOVISNING AV INSAMLAD DATA
I det följande presenteras den datasamling som inhämtats för att genomföra studien och därmed uppnå syftet, samt få svar på de frågeställningar som formulerats. För att genomföra studien samlade vi in 180 enkäter runt om på Malmö högskolas olika avdelningar. De svar vi fick in, avseende hur arbetsfördelningen i hemmet ser ut och hur inflytande över de beslut som fattas i hemmet fördelas, presenteras nedan. De uppgifter som redovisas ger en bild av hur respondenterna som deltagit i studien besvarat frågorna och hur de framställer att deras förhållande ser ut. Uppgifterna bör med andra ord inte ses som någon definitiv sanning, utan som en bild av hur en av parterna i de förhållanden som studerats uppfattar att förhållandet ser ut.
Detta kapitel består av tre avdelningar. Den första delen behandlar, utifrån en sammanställning av enkäterna, hur de olika respondenterna uppger att arbetsfördelningen i hemmet ser ut. Den andra delen redogör på ett liknande sätt för vem av parterna som har störst inflytande över olika beslut som fattas i hemmet. Dessa två delar innebär en sammanfattande framställning av de olika arbetsuppgifterna i den första delen och de olika besluten i den andra delen. Under dessa två avdelningar följer fyra mindre delar, vilka ämnar ge en bild av huruvida föräldraskap, ålder, förhållandelängd och kön påverkar hur förhållandet framställs av respondenterna gällande hur arbetsfördelningen ser ut och gällande vem i förhållandet som har störst inflytande över beslut som tas i hemmet.

Den sista avdelningen i detta kapitel innehåller en skildring av hur män och kvinnor delar upp hemuppgifter mellan sig och vem i förhållandet som oftast utför vilka arbetsuppgifter. På ett likartat sätt presenteras även vem i förhållandet, det vill säga mannen eller kvinnan, som har störst inflytande över de olika besluten. Vi kommer att titta på utvalda arbetsuppgifter och utvalda beslut som vi finner intressanta för att ge en bild av hur män och kvinnor utför olika arbetsuppgifter i hemmet och fattar beslut i olika typer av frågor, till skillnad från de första delarna som ger en mer generell bild av dessa aspekter.

I första stycket under varje rubrik redogörs för hur många uteblivna svar som finns avseende de olika delarna. Dessa uteblivna svar är en följd av de svarsalternativ som är; ”syssla utförs ej” och ”beslut tas ej”. Konsekvensen av dessa uteblivna svar blir att svarsfrekvensen minskar, vilket är viktigt att tänka på när de olika procentenheterna som figurerar i studien ska tolkas av dig som läsare.