Detta är ett exempel

Kommentar: Tabellen visar fördelningen mellan svarsalternativen ”han”, ”hon” och ”lika stort” avseende inflytande över de beslut som tas i hemmet. Tabellen anger det svarsalternativ som förekommer oftast, det vill säga typvärdet, för varje fråga.

Även denna tabell kan förtydligas. Svarsalternativet ”lika stort” är klart övervägande i samtliga frågor gällande beslut i hemmet. Bortsett från detta svarsalternativ finns emellertid möjlighet att studera den procentuella skillnaden mellan alternativen ”han” och ”hon”. Det framkommer att det enda beslut som männen har större inflytande över, än kvinnorna, är det som gäller gemensamt TV-tittande. Den procentuella skillnaden är här 7,7 % (bilaga 4, tabell 11). Bortsett från svarsalternativet ”lika ofta” är det i samtliga övriga fall kvinnan som har störst inflytande över de aktuella besluten. Skillnaden är som störst gällande beslut om gemensamma måltider och beslut om var högtider ska firas. Avseende beslut om gemensamma måltider är den procentuella skillnaden mellan svarsalternativet ”han” och ”hon” 27,2 % (bilaga 4, tabell 12), medan motsvarande siffra gällande var gemensamma högtider ska firas är 17,6 % (bilaga 4, tabell 13). Inte vad det gäller något av de aktuella besluten är skillnaden mellan alternativen ”han” och ”hon” så liten att det är nämnvärt.

4.3.2.1 Inflytande över beslut i familjer med barn

Svaren gällande de beslut som endast tas av de respondenter som har barn redogörs för nedan.

Tabell 4. Typvärde, jämförelse inflytande över beslut i familjer med barn

Han	Hon	Lika stort
		Avgöra vem som ska stanna hemma med sjukt barn
		Bestämma tid för hemkomst
		Sätta regler för godisätande
		Avgöra barnets tid framför TV/dator/TV-spel
		Besluta om veckopeng (eller liknande)
		Besluta om barnets ansvarsuppgifter i hemmet
		Bestämma sovtid

Kommentar: Tabellen visar fördelningen mellan svarsalternativen ”han”, ”hon” och ”lika stort” avseende inflytande över de beslut som endast tas i familjer med barn. Tabellen anger det svarsalternativ som förekommer oftast, det vill säga typvärdet, för varje fråga.

Svarsalternativet ”lika stort” är övervägande även gällande de beslut som tas i familjerna med barn. Det beslut med störst procentuell skillnad mellan alternativen ”han” och ”hon”, när man bortser från svarsalternativet ”lika stort”, är beslutet gällande att bestämma barnets sovtid. Detta beslut har kvinnan störst inflytande över i 20,5 % av fallen medan mannen enligt respondenternas uppgifter aldrig har det (bilaga 4, tabell 14). Det beslut som visar minst procentuell variation mellan svarsalternativen ”han” och ”hon” är beslutet som gäller barnets veckopeng. Här är skillnaden 2,6 % mellan de två svarsalternativen ”han” och ”hon” (bilaga 4, tabell 15). Männen har, enligt respondenterna, totalt sett inte större inflytande än kvinnorna gällande något av de aktuella besluten.

5. ANALYS
Nedan kommer resultaten från denna studie att analyseras genom kopplingar till såväl tidigare forskning inom området som till de teorier som behandlats i teorikapitlet. Analysen består av tre delar. Den första delen behandlar de arbetsuppgifter som utförs i hemmet, den andra delen handlar om makt och inflytande över beslut och den tredje delen handlar om den könsspecifika uppdelningen av arbetsuppgifter som utförs i hemmet, samt beslut som fattas i hemmet.
5.1 Arbetsfördelning i hemmet

Resultaten av denna studie tyder på att kvinnorna oftare utför de aktuella arbetsuppgifterna än männen. Vi är dock väl medvetna om att könsfördelningen i det insamlade materialet möjligtvis påverkar representativiteten bland de svar som inkommit. Många svarar att de utför arbetsuppgifterna lika ofta, men vid en granskning av hur resterande män och kvinnor delar upp arbetsuppgifterna i hemmet synliggörs att kvinnorna oftare utför de aktuella arbetsuppgifterna. Denna studie har även fokuserat på hur uppdelningen mellan män och kvinnor ser ut, avseende vem som utför hemarbetet i olika grupper indelade efter ålder, förhållandelängd och huruvida paret har barn eller ej. I samtliga grupper utför kvinnan den aktuella arbetsuppgiften i fler fall än männen.

Åtskilliga studier som genomförts i ämnet jämställdhet visar att kvinnor utför mer hemarbete än män. En studie som genomförts av statistiska centralbyrån (Statistiska centralbyrån, 2005) visar en översikt över hur många timmar i veckan olika grupper spenderar på att utföra hemarbete. I samtliga grupper, oberoende av ålder och huruvida paret har barn eller ej, spenderar kvinnan längre tid varje dag på att utföra hemarbete. Resultaten i vår studie visar i likhet med denna studie att kvinnor i alla åldrar, oberoende av längden på förhållande och huruvida paret har barn eller ej, utför största delen av hemarbetet. Både studien av Bäck-Wiklund och Bergsten (1997) som fokuserar på par med barn i småbarnstadiet, samt studien av Björnberg och Kollind (2003) som fokuserar på par som har barn som passerat småbarnsstadiet, visar båda i likhet med vår studie att kvinnor har huvudansvaret för såväl hushållsuppgifter som barnomsorg. Vår studie visar att det inte finns någon påtaglig skillnad mellan hur familjer med barn och familjer utan barn delar upp hemarbetet. I såväl familjerna med barn som i familjerna utan barn, tycks kvinnan vara den i förhållandet som utför den största delen av hemarbetet. Vår studie visar alltså att föräldraskapet inte leder till att kvinnor utför större del av hemarbetet. Kvinnor i alla åldrar, oavsett längd på förhållandet och huruvida de har barn eller inte, utför enligt våra resultat den största delen av hemarbetet.
Den bakgrundsvariabel som studerats som medför störst skillnad avseende arbetsdelningen visade sig vara huruvida respondenten var man eller kvinna. Männen och kvinnorna är överens om att kvinnorna utför största delen av arbetsuppgifterna i hemmen men skillnaden är stor när vi studerar hur männen respektive kvinnorna uppger att arbetsbördan i hemmen delas upp könen emellan. Kvinnorna tycker att de gör mer hushållsarbete än vad männen tycker att de gör, medan männen samtidigt enligt kvinnornas svar överdriver sin insats i hemarbetet. Liknande resultat har framkommit även i andra studier. Björnberg och Kollind (2003) beskriver genom sin studie par som upplever missnöje avseende jämställdheten i sina relationer där kvinnorna upplever att de utför den största delen av hushållssysslorna medan männen upplever att de utför lika stor del. Männen anser sig alltså vara mer jämställda än vad kvinnorna anser.
Förklaringen till varför våra respondenter anser att de utför mer hushållsarbete än sina partners skulle även kunna tänkas hittas på annat håll. Gemensamt för samtliga av våra respondenter är att de studerar på Malmö högskola. Tidigare studier pekar på att den part som jobbar deltid ofta utför en större del av hemarbetet än den som arbetar heltid (Björnberg & Bäck-Wiklund, 1990). Det vore missvisande att påstå att studenter utför ett arbete som är att jämställa med ett deltidsarbete i de fall de studerar på heltid, men studenter spenderar generellt sett mer tid i hemmet. Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till varför samtliga respondenter, oavsett kön, anser att de utför större del av hemarbetet än sin partner. Denna teori stärks även av att detta var vad flera av våra respondenter påpekade när vi samlade in deras enkäter, att de utför en större del av hushållsarbetet eftersom de spenderar mer tid i hemmet.
När man tittar på det resultat av vår studie som pekar på att kvinnorna utför största delen av hemarbetet, finns många olika förklaringsmodeller att finna. En av dessa förklaringsmodeller är den som ser samhället som bestående av strukturer. De strukturer som finns i samhället kan ses som förklaring till många av de sociala problem och orättvisor som finns. Strukturerna delar också in människor i olika grupper och en viktig struktur i samhället är den som grundar sig i indelning av män och kvinnor i två olika grupper. För att strukturerna ska bestå måste människor agera i enlighet med dem. Man är aldrig direkt tvingad att agera på det sätt som förväntas av en, men det kostar ofta att agera på ett annorlunda sätt genom att man ständigt måste förklara sig. Kvinnor och män ses som två grupper med olika intressen och olika arbetsuppgifter. Strukturerna upprätthålls genom att kvinnor och män agerar i enlighet med dem.
Strukturerna kan ses som tätt sammankopplade med de normer som finns i samhället, vilka tillskriver män och kvinnor olika egenskaper. Det finns åtskilliga tysta antaganden i samhället som handlar om hur män och kvinnor ska bete sig. Män ses som tekniskt kunniga och sportintresserade och kvinnor ses som omhändertagande med familjen i fokus (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Det finns också starka normer i samhället som ger riktlinjer för hur en moder ska vara. Moderskärleken har länge setts som en medfödd egenskap hos varje kvinna (Brembeck, 2003). Det finns en allmän uppfattning om att en moder ska vara uppoffrande, och media bidrar i stort till denna bild genom att visa mödrar som ägnar dagarna åt att tvätta, diska och ägna sig åt sina barn (Brembeck, 2003). Vår studie visar dock att moderskapet i sig inte är någon faktor som bidrar till att kvinnor utför mer hemarbete, eftersom även kvinnorna i de andra grupperna utför mer hemarbete än männen. Normerna som finns i samhället kan därmed ses styra alla kvinnors liv, inte enbart de kvinnor som har barn. Kvinnorna agerar som det förväntas av dem genom att ta hand om hemmet och familjen, men detta gäller alla kvinnor i vår studie och inte endast mödrarna. Männen agerar också som förväntas av dem och fokuserar inte i lika stor utsträckning på hemarbete. Genom att män och kvinnor ständigt agerar i enlighet med den struktur som delar in kvinnor och män i två grupper med olika förutsättningar, och följer de normer som finns i samhället avseende hur en kvinna och en man ska vara, upprätthålls denna struktur.
En annan förklaringsmodell till att kvinnan i hemmet sköter den största delen av hemarbetet kan vara den sociala konstruktionismen. Även den sociala konstruktionismen menar i likhet med föregående teori att människor föds in i en institutionaliserad värld som talar om för oss hur vi ska leva våra liv för att agera i enlighet med den sociala ordning som finns i samhället (Bergmark & Oscarsson, 2000). Kvinnor och män föds alltså enligt dessa antaganden in i ett samhälle som delar in kvinnor och män i olika grupper som förväntas agera på ett sätt som är tätt sammankopplat med vilket kön de har. Kvinnor har länge varit det av könen som skött barn och hemarbete (Skeggs, 2000, Roman, 2004 m.fl.). Även de institutioner som finns i samhället upprätthålls genom vardagens upprepningar och hemarbetet är en viktig del av vardagen i många familjer.
5.2 Beslut i hemmet

Även när det gäller de beslut som fattas i hemmet visar vår studie att flertalet respondenter svarar att inflytandet över de beslut som fattas är lika stort mellan mannen och kvinnan. Resterande del av respondenterna svarar dock att kvinnorna har större inflytande än männen över de beslut som fattas. Liksom gällande arbetsuppgifterna har kvinnorna större inflytande över de beslut som fattas i hemmet än männen, oavsett ålder, längd på förhållandet, och huruvida paret har barn eller ej.

Inflytande över beslut kan ses som en fråga om makt, enligt den definition av makt som ges i kapitel 3.1. Med utgångspunkt i maktaspekten kan åtskilliga problem diskuteras. Samhället kan ses bestå av ett könsmaktsystem som inordnar människor efter vilket kön de har, där mannen är överordnad kvinnan. Båda könen i könsmaktsystemet är medvetna om denna uppdelning och beter sig på ett sätt som överensstämmer med denna maktasymmetri. Tanken om samhället bestående av strukturer som till stor del påverkar hur människor väljer att leva sina liv stämmer till stor del överens med tanken om en maktasymmetri mellan kvinnor och män. Teorin om strukturer innebär att män och kvinnor föds till olika positioner i samhället genom att de har olika kön. För att denna struktur ska bestå måste kvinnor och män agera i enlighet med den (Elvin-Novak & Thomsson, 2003).
Studien av Holmberg (1993) fokuserar, i likhet med tanken om ett samhälle bestående av ett könsmaktsystem, på en maktasymmetri som innebär att männen är överordnade kvinnorna, vilket bidrar till upprätthållandet av ett manssamhälle. Denna maktasymmetri innebär att kvinnan i många fall lämnar över rätten att definiera sin verklighet åt mannen och därmed förlorar makt. Mönster vad gäller makten i förhållandet återskapar ojämställda maktstrukturer. Resultaten i vår studie visar, till skillnad från detta, att inflytande över de beslut som fattas i hemmet till största delen är lika stort mellan mannen och kvinnan. I övriga fall är kvinnan klart överrepresenterad beträffande inflytande över beslut som fattas i hemmet. Resultatet i vår studie visar att kvinnor och män, gällande maktaspekten, inte agerar i enlighet med strukturen och maktasymmetrin, vilket möjligtvis skulle kunna leda till att strukturerna förändras över tid och maktasymmetrin mellan män och kvinnor försvagas.
Historiska studier har visat att hemmet länge har varit kvinnans domän. Hemmet började ses som kvinnans domän i samband med att moderskärleken, under 1700-talet, började ses som en naturgiven känsla hos varje kvinna (Ahrne, Roman & Franzén, 1996). Även vår studie visar att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Detta kan möjligtvis ha sin förklaring av ovan nämnda påstående att hemmet fortfarande är kvinnans domän.
Det finns andra studier som, i enlighet med vår studie, visar att kvinnor fortfarande har mest makt i hemmet. Studien av Björnberg och Kollind (2003) visar att kvinnorna i studien hade huvudansvaret för hushållet och därmed också hade mest att säga till om i familjefrågor. Ansvar och makt kan dock vara viktiga begrepp att skilja åt. Ansvar är något som kvinnor ofta har, vilket innebär att de ser till att saker och ting blir gjorda. Många kvinnor har dock mer ansvar och mindre makt (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Med hänsyn till detta kan det vara viktigt att problematisera begreppet makt i detta sammanhang. Kanske resultaten i denna studie tyder på att kvinnorna har större ansvar än männen när det gäller hemmet, snarare än större makt. Flera av de frågor som ställdes till respondenterna i denna studie skulle kunna tolkas som en fråga om ansvar vad gäller att se till att saker och ting blir gjorda i hemmet genom att ta beslut i olika frågor. Detta är en viktig aspekt att fundera över och om respondenternas svar innebär att kvinnorna har störst ansvar i hemmet, kan dessa frågor inte ses som ett tillförlitligt mått på vilken makt respondenterna har i hemmet. Detta skulle tvärtemot kunna innebära att kvinnorna och männen i vår studie i allra högsta grad agerar i enlighet med de ojämlika strukturer som finns och därigenom bidrar till att upprätthålla dem.
Ett annat sätt att analysera de resultat som framkommit är att studera hur respondentens kön påverkat hur de svarat att inflytande över beslut i hemmet fördelas. Denna del av analysen fokuserar inte på det faktum att kvinnorna är överrepresenterade i vår studie, utan vill istället belysa den aspekt som innebär att respondenternas kön visade sig ha en betydelse för svaren som gällde inflytande över beslut i hemmet. Kvinnorna uppger att de har betydligt större inflytande över gemensamma beslut än vad männen uppger att de har. Liknande skillnad påträffades gällande männens inflytande. Kvinnorna anser att männen har väldigt litet inflytande över besluten medan männen tycker att de själv har större inflytande än vad kvinnorna har. Männen tycker alltså att de bestämmer mest och kvinnorna tycker att de bestämmer mest, skillnaden mellan vem som bestämmer mest är större enligt kvinnorna än vad den är enligt männen.
Att såväl männen som kvinnorna i vår studie uppger att de har störst inflytande över beslut som tas i hemmet skulle kunna förklaras på flera sätt. Utifrån en teori som tidigare presenterats skulle kvinnornas eventuellt större makt i förhållandet förklaras genom att de i egenskap av mödrar har det som kan benämnas föräldramakt (Bengtsson, 2001). Studiens samtliga respondenter som är kvinnor är förvisso inte mödrar men denna teori skulle ändå kunna kopplas till kvinnornas upplevelse av att ha större inflytande över besluten. Något som däremot talar för att det egentligen är männen som ger den mest verklighetstrogna bilden av maktfördelningen i hemmet, när de uppger att de har den största makten, är rådande könsmaktsystem. Män har i egenskap av sitt kön som det ser ut i dagens samhälle större makt än kvinnor (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Detta talar alltså emot teorin om föräldramakt och egentligen även emot ett av huvudresultaten i vår studie, att kvinnorna totalt sett oftare har större inflytande över de beslut som tas i hemmet.
Om vi väljer att studera resultaten utifrån att samtliga respondenter är studenter på Malmö högskola så går våra resultat emot den tidigare presenterade resursteorin om äktenskaplig makt. Resursteorin för äktenskaplig makt innebär att de ekonomiska resurser som parten tillför förhållandet medför makt för samma part inom förhållandet. Med utgångspunkten att våra respondenter är studenter och därmed inte nämnvärt inkomstbringande (åtminstone inte under studietiden) är det anmärkningsvärt att de trots detta ofta upplever sig själv som den i förhållandet som har störst makt, oavsett om de är män eller kvinnor. Sett utifrån en annan aspekt är det möjligtvis helt trovärdigt att våra respondenter har större makt i sina förhållanden än sina partners. Det är sedan länge känt att kunskap ger makt och kunskap är ju den gemensamma faktorn för våra respondenter i egenskap av högskolestudenter. Eftersom studien bara frågat den ena av parterna kan emellertid inte med säkerhet sägas huruvida resultaten hade överensstämt med hur respondenternas partner hade besvarat frågorna. Dessa svar skulle mycket väl kunna visa på att de upplever att de har lika stort eller större inflytande än sin partner över besluten som tas i det gemensamma hemmet. Vår studie visar som bekant inte heller om våra respondenter har partners som är höginkomsttagare eller låginkomsttagare, högutbildade eller lågutbildade.
Även om de respondenter som vi studerat faktiskt upplever att de lever i jämställda förhållanden avseende maktfördelningen, eftersom de upplever att de själv har stort inflytande över beslut som rör den egna vardagen och sådant som är betydelsefullt i deras liv, visar studier att denna upplevelse inte nödvändigtvis behöver spegla verkligheten. Holmbergs (1993) studie som tidigare redogjorts för visar att flertalet av de par som ser sig själva som jämställda och som ses som jämställda även av andra, vid närmare granskning uppvisar ojämställdhet i förhållandet. Detta resultat tyder på att föreställningen av att man lever i en jämställd relation inte behöver höra ihop med att förhållandet verkligen är jämställt. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför våra resultat pekar på ojämställdhet i de studerande förhållandena samtidigt som respondenternas egna svar pekar på en jämställd upplevelse av hur maktfördelningen i deras förhållanden ser ut.
5.3 Könstraditionell uppdelning i hemmet

Det kanske tydligaste mönster som studien visar gäller hur uppdelning av arbetsuppgifterna i hemmet och de olika besluten delas mellan mannen och kvinnan. Studien visar att uppdelningen är synnerligen traditionell, det vill säga att könet är avgörande för vem av parterna som ska utföra vilken syssla. Kvinnorna tar oftast ansvar över arbetsuppgifterna som rör städning, tvätt och att vattna blommor, medan männen oftast tankar och tvättar bilen och klipper gräset. När det gäller de arbetsuppgifter som utförs i hushåll med barn så visar sig uppdelningen vara traditionell även här eftersom det är kvinnan som tar det största ansvaret för arbetsuppgifterna rörande barnet. Gällande inflytande över besluten som tas i hemmen framkommer i vår studie möjligtvis mer uppseendeväckande resultat med hänsyn till den könshierarki som anses råda i samhället, där män har större makt än kvinnor. Avseende såväl par med barn som par utan barn uppger respondenterna att kvinnan har störst inflytande över samtliga beslut förutom ett, gemensamt TV-tittande, där mannens inflytande är övervägande. Detta väcker frågan huruvida det är makt eller ansvar som döljer sig bakom att ha ”störst inflytande” över ett beslut.

Eftersom de faktiska skillnaderna mellan män och kvinnor visat sig vara små så får det anses förvånande att fördelningen av de olika sysslorna i hemmet är så samstämmig sett utifrån respondenternas svar. Hur kan det komma sig att män så mycket oftare tankar och tvättar bilen medan nästan uteslutande kvinnor vattnar blommor och dammtorkar? De potentiella förklaringarna kan naturligtvis vara många beroende på vem man frågar. Nedan följer en analys som tar utgångspunkt i socialkonstruktionismen.
Samhället har skapat strukturer och normer som upprätthålls genom sociala konstruktioner (Andersen & Kaspersen, 1999). Redan vid tidig ålder görs det klart för pojkar respektive flickor vilka intressen de lämpligen bör ha och vilka framtidsutsikter de har med hänsyn till sitt kön. Detta leder till att pojkar lär sig att intressera sig för teknik i form av bilar, motorer och liknande, medan flickor i högre utsträckning lär sig att ansvara för omsorg av andra tillsammans med hemmets mer stillsamma sysslor. Detta är en process som länge upplevts som naturlig och självklar och som inneburit att män och kvinnor fostrats till att lära sig att göra vad som förväntas av dem utifrån deras kön (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Trots att jämställdhetsdiskussionen idag kommit upp till ytan så tyder våra resultat på att samhällets konstruktion av kön fortfarande tas för given, det vill säga att kvinnor passar bättre än män till att utföra somliga hushållssysslor och vice versa (Berger, 1994).
En av de studier som tidigare presenterats visade att kvinnorna har större kontroll än männen över göromål som rör hemmet. Tre olika sätt att fördela arbetet urskiljdes. Den variant som innebar att paren delade upp arbetet i hemmet på ett könsgrundat sätt motiveras av de studerade paren med resonemanget att män och kvinnor är bra på olika saker (Björnberg & Kollind, 2003). Detta tyder på att den sociala konstruktion av kön som härskar i samhället utan ifrågasättande har tagits för given av dessa par. En annan av studierna visade att traditionell arbetsdelning är ett av paren medvetet val för ett stabilt och rationellt liv. Trots detta upplevs förluster för såväl mannen som kvinnan till följd av uppdelningen vilket gör att det så kallat medvetna valet kanske bör ifrågasättas (Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997)
Andra studier visar att det är kvinnorna i paren som oftast är den drivande för såväl traditionell arbetsdelning som för jämställd arbetsdelning (Björnberg & Kollind, 2003). Detta skulle kunna vara kopplat de vinster som kvinnor gör vid de olika fördelningssätten. Vid traditionell arbetsdelning lever kvinnan upp till föreställningen om den goda modern som sätter andra i första rummet och ägnar familjen och hushållet mesta möjliga tid genom att utföra de klassiska moderssysslorna, vilket kan ge en känsla av respektabilitet och tillfredställelse (Brembeck, 2003). Att det även finns kvinnor som driver på för en mer jämställd arbetsdelning i hemmet skulle kunna förklaras genom att de vill leva upp till rådande jämställdhetsideal, de vill lära sig nya saker på den manliga arenan och därmed uppleva en annan form av respektabilitet. Att män på motsvarande sätt skulle ha intresse av att lära sig nya moment på den kvinnliga arenan är inte lika troligt eftersom mannen gör en förlust genom att utföra sysslor som förknippas med kvinnlighet Detta eftersom dessa är lägre värderade till skillnad från kvinnan som gör en vinst när hon lever upp till den manliga normen (Brembeck, 2003).
Den arbetsuppgift i hemmet som visar störst likhet gällande vem av de båda könen som utför sysslan oftast är att fylla och tömma diskmaskinen. Anledningen till att just denna syssla utförs i stort sett lika ofta av männen som av kvinnorna skulle kunna ha sin förklaring i diskmaskinens tekniska finess. När frågan gäller att rengöra disk för hand är sysslan i större utsträckning vanligare kvinnans uppgift så det verkar inte vara en specifik benägenhet som män har att vilja rengöra disk framför andra städningsmoment i hemmet. Diskussionen har tidigare handlat om hur män oftare än kvinnor fostras till att intressera sig för tekniska maskiner och motorer, kanske kan detta vara en möjlig förklaring till varför just diskmaskinsbestyren i hemmet är så könsneutrala, kvinnan gör det för det faller under vad hon uppfattar som hennes normala hushållsuppgifter och männen ställer upp eftersom diskmaskinen kan ses som en modern teknikalitet i hemmet.