Granskning av Handikappgruppen

Personalkompetens

Enligt Socialstyrelsen är lämplig grundutbildning den nya socionomexamen som är en sammanslagning av de tidigare socionom- och social omsorgsexamina. Men eftersom den nya examen strävar efter breda generalistkunskaper kan både den utbildning och praktiska erfarenheten saknas som krävs för uppdraget. Den grundläggande generella utbildningen behöver därför fördjupas genom fort – och vidareutbildning. Följande kunskaper bör finnas:

• 
  om olika funktionshinder
  
• 
  om relevanta lagar SoL LSS och HSL
  
• 
  förvaltningskunskap
  
• 
  om socialrätt
  
• 
  om målgrupperna och funktionshindrens konsekvenser
  
• 
  utredningskunskap
  
• 
  om vad olika insatser kan åstadkomma
  
• 
  om krisreaktioner
  
• 
  om habilitering och rehabilitering
  
• 
  om framgångsfaktorer och hinder för samverkan
  
• 
  om uppföljning, utvärdering och utveckling
  
• 
  om insikts- och motivationsskapande tekniker
  

Handläggarna på handikappenheten har besvarat en enkät om vilken grundutbildning de har och hur de bedömer sin kompetens och sitt behov av fort – och vidareutbildning. Frågorna har utformats utifrån det beskrivna kompetensbehovet. Sex av de åtta handläggarna har socionom – eller social omsorgsexamen medan de övriga två är fritidspedagog och ålderdomshemsföreståndare i grunden. Handläggarna bedömer att de i huvudsak har de kunskaper som behövs utom i någon mån när det gäller kunskap om rehabilitering, framgångsfaktorer och hinder för samverkan och insikts- och motivationsskapande tekniker. Störst behov av vidareutbildning uppgav handläggarna att de har inom områdena socialrätt, framgångsfaktorer och hinder för samverkan och om uppföljning, utvärdering och utveckling.

Personalbemanning

Enligt budget 2007 har handikappgruppen en personalstat på 7,25 årsarbetare, fördelat på 8 personer. Därutöver finns det en gruppchef och ett utredningsbiträde. 2 tjänster handlägger barnärenden, 2 tjänst vuxna, 1 LASS och 2,25 SoL under 65 år. I budget för 2008 har ytterligare 1 tjänst lagts in.
Tabell 1. Antalet tjänster på enheten 2004 - 2007.

År	2004	2005	2006	2007
Ärendetyp
Vuxen	2	2	2	2
Barn	2	2	2	2
LASS			1	1
SoL under 65	2	2	2	2,25
Totalt	6	6	7	7,25

Tabellen visar att antalet tjänster utökats de två senaste åren. Handläggarna arbetar med olika målgrupper och på grund av olika ärendetyngd bör de inte ha lika många ärenden att arbeta med. Handläggare som arbetar med LSS-barnärenden har 2007 något färre ärenden än de som har LSS-vuxna och de som handlägger SoL under 65 år har flest ärenden. Den nya tjänsten 2008 kommer i första hand arbeta med barnärenden för att jämna ut arbetsbelastningen mellan handläggarna.

Personalomsättningen har varit låg under tidsperioden.

Ärendetillströmning och insatser

Ärenden

En central fråga i denna rapport är hur antalet aktuella personer ökat de senaste åren.
Tabell 2. Antalet personer med insatser för åren 2004-2007 den 1 oktober samt förändringar i procent mellan åren.

Mått	2004	2005	2006	2007	Skillnad 2005 - 2006 i %	Skillnad 2004-2006 i %	Skillnad 2006-2007 i %	Skillnad 2004-2007 i %
Antal personer med LSS Antal personer med insatser enligt SoL	295 185	328 170	331 200	356 *	1 15	12,2 8,1	7 *	20,7 *
Totalt	480	498	531	*	6,62	10,63	*	*

*Uppgifter för SoL ärenden 2007 är inte officiella varför de inte kan redovisas i tabellen.
Tabellen visar att det framförallt var 2005 som personer med LSS insatser ökade och samtidigt minskade antalet personer med insatser enligt SoL något. Ökningen av det totala antalet ärenden medförde att antalet tjänster ökade med en och en halv tjänst under åren 2006 och 2007. Då en handläggare är föräldraledig med 25 % är utökningen i praktiken bara 1,25 tjänst. (Se tabell 1) Under 2007 har åter antalet personer med LSS-insatser ökat kraftigt.
Av tabell 2 framgår att antalet LSS-ärenden under den undersökta tidsperioden ökat med 20,7 %. Utökningen av antalet tjänster motsvarande tid är 20,8 %. Ärendeökningen har alltså mötts av motsvarande ökning av antalet handläggare. Grundproblemet är dock att arbetstyngden per handläggare varit hög under en längre tid.

Tabell 3. Antalet LSS-ärenden och LSS och SoL tillsammans i medel per handläggare den 1:a oktober samt förändringarna av antalet ärenden i medel per handläggare mellan åren.

	2004	2005	2006	2007	Skillnaden 2004 – 2005	Skillnaden 2005 – 2006	Skillnaden 2006 -2007	Skillnaden 2005 -2007
Antal LSS – handläggare	4	4	4,5*	4,5*	0	0, 25	0,75	2,25
LSS - ärenden i medel per handläggare	73,75	82	73,55	79,11	+ 8,25	- 8,45	+5,56	-2,89
LSS + SoL under 65 i medeltal per handläggare	80	83	76	----	+ 3	- 8,4	----	----

*LASS handläggaren i tabell 1 är här bokförd 50 % som LSS och 50 % SoL handläggare.
Av tabellen framgår att antalet LSS-ärenden i medel per handläggare var högst 2005 och har minskat mycket lite över tid sedan dess. LSS-ärenden tillsammans med SoL är redovisade tillsammans förutom 2007 då fullständig data inte är framtagen ännu. Minskningen av antalet ärenden 2006 blir mycket lägre per handläggare om man även tar med SoL ärendena.
Det är svårt att exakt få en bild av hur ärendetyngden ser ut och förändras över tid. En person kan ha flera LSS-beslut vilket innebär mer arbete. I Nacka kommun har många personer flera insatser. Inte förrän med den nya tjänsten 2008 blir det åtminstone i starten en reell minskning av arbetsbördan per handläggare.
Enligt Socialstyrelsen så har handläggarna inom handikappomsorgen generellt jämfört med handläggarna inom individ- och familjeomsorgen en hög arbetsbelastning i betydelsen antal ärende per handläggare och i förhållande till de krav som bör ställas på myndighetsutövningen. Uppdraget är inte att utreda om det förhåller sig så i Nacka kommun, men Socialstyrelsens erfarenheter bör inte bortses från. Som jämförelse kan nämnas att en barnhandläggare LSS i genomsnitt hade cirka 80 ärenden en given månad 2006 medan en handläggare på Barn & Ungdomsenheten räknat på motsvarande sätt hade cirka 22 ärenden. Handläggarna på Barn & ungdomsenheten är även medhandläggare i ett flertal ärenden.