Inledning föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter moral, etik och rättvisa ur filosofisk synpunkt 10 studien över föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter 20 slutord 28

STUDIEN ÖVER FÖRENINGEN FÖR RÄTTVISEMÄRKT OCH DESS INTRESSENTER

I detta kapitel beskrivs först den generella synen på rättvis handel hos initiativtagarsidan, de som arbetar på Föreningen för Rättvisemärkt och de företag som har rättvisemärkt i sitt produktutbud. Sedan följer en analys av Föreningen för Rättvisemärkt och dess intressenters syn på rättvis handel utifrån de filosofiska antagandena som ligger till grund för deras uppfattning beträffande ämnesområdet. För att frambringa klarhet i respondenternas syn på begreppet rättvis handel har jag utgått från frågor som belyser ämnesområdet. Huvudfrågorna är: vad som är rättvis handel, solidaritetsbegreppet, synen på marknadsekonomi och frihandel, moral och etik begreppet och anledningen till engagemanget i Föreningen för rättvisemärkt. Den sista frågan berör endast initiativtagarsidan. Det är av största vikt att poängtera att de svar som jag fått på mina frågor inte alltid säkert är organisationens officiella syn utan kan vara av personlig värderingskaraktär. För TCO, Sackeus och Föreningen för Rättvisemärkt har jag även till viss del använt mig av organisationens offentligt informations material.
Synen på rättvisa och rättvis handel

Jag kommer i detta avsnitt utifrån de kvalitativa intervjuer med initiativtagarsidan, de som arbetar på Föreningen för Rättvisemärkt och de företag som är licenstagare för rättvisemärkt att beskriva de betraktelsesätt och kriterier som ligger till grund för deras syn på rättvis handel.
Initiativtagarsidan

Svenska kyrkan och TCO har olika utgångspunkter för vad som är rättvis handel. TCOs uppdrag är att tillvarata de fackliga intressena i världshandel, medan Svenska kyrkan har sin utgångspunkt i den kristna tron. De företrädesvis viktigaste kriterierna för rättvis handel enligt TCO är de åtta ILO konventionerna (se sid 8). Svenska kyrkan har inga kriterier som de framhåller som viktigare än andra, däremot utgår från tre element i sin etiska hållning. Vilka är:

5. 
   Omsorg om skapelsen, vilket innebär att vi har ett ansvar för allt som är skapat av gud.
   
6. 
   Respekt för mänskligheten vilket innefattar respekt för mänsklig värdighet och andra kulturer och alla ska ha rätt att leva som dom vill.
   
7. 
   Rättvisa. Rättvisa innebär enligt den kristna tron att det liv vi lever måste vara värdigt för alla människor och är det inte så är det kyrkans uppgift att göra något åt det.⁶⁰
   

Gemensamt för både Svenska kyrkan och TCO är att utifrån producentens synvinkel anser de att rättvis handel innebär att produktionen ska ske under acceptabla förhållanden, både miljömässigt och socialt. Den betalning producenten får för sin produkt ska ge ett överskott så att de har möjlighet att försörja sig själva och sin familj. Överskottet ska också ge människorna en möjlighet att forma sin egen framtid. Det är emellertid en skillnad mellan de båda organisationerna, vilket är att TCO lägger en större tonvikt på arbetarens situation. Vad är då rättvist betalt? Ingen av de två organisationerna förnekar marknadens roll för prissättning av varor. Svenska kyrkan anser att det är marknaden som bestämmer vad som är rätt betalt, däremot anser de att priset inte är rättvist, eftersom det inte inkluderar miljöförstöring och sociala kostnader i form av dålig hälsa osv.⁶¹

De som idag arbetar på Föreningen för Rättvisemärkt

Den grundläggande tanken med Föreningen för Rättvisemärkt är att det ska skapa en jämnare fördelning av resurser och ge människor i Syd en möjlighet att påverka sin egen utveckling långsiktigt. Detta ska ske genom handel som verktyg och instrument. I synen på vad som är rättvis handel utgår de från sina stadgar och plattform. Gemensamt för de anställda är att de poängterar att de jobbar på producenternas uppdrag och initiativ, tillskillnad från t. ex. Krav som arbetar på konsumenternas uppdrag. Detta innebär att det är i första hand producenterna som lagt upp de regler och normer som är gällande för rättvis handel. De ser sin verksamhet på ett konventionellt synsätt i den meningen att ett företags VD, styrelse och anställda arbetar på aktieägarnas uppdrag, och deras uppgift är att skapa så hög avkastning som möjligt på eget kapital. Föreningen för Rättvisemärkt arbetar på odlarnas uppdrag och deras uppgift är att skapa högre avkastning på deras kapital, d.v.s. ett bättre pris på deras varor som ska ge en bättre möjlighet till utveckling. De viktigaste kriterierna för rättvis handel enligt anställda är FN konventionen om mänskliga rättigheter, men också ILO konventionen är av stor betydelse. En annan punkt som är av stor dignitet är ersättningsfrågan, d.v.s. betala producenterna vad det kostar att producera, och att producenten får en nettovinst till investeringar och överlevnad.⁶²
Licenstagare för rättvisemärkt

Både Sackeus och Stiftelsen Biodynamiska produkter har egna kriterier för vad som är rättvis handel. Sackeus kriterier för sitt urval av producenter är att de ska ge sysselsättning åt utsatta grupper (främst kvinnor och handikappade), de får inte exploatera barn, de ska ge skälig ersättning för utfört arbete, de ska erbjuda drägliga arbetsförhållanden och de ska ha tydliga ambitioner när det gäller utvecklingsarbete, utbildning och sociala förhållanden. Sackeus motsätter sig att den gängse synen på affärsverksamhet som de anser är effektivisering och vinsten som drivande faktor. De tror att man kan driva en affärsverksamhet med en blandning av att vara ett rättvist företag, samtidigt som man gör en vinst.⁶³ Stiftelsen Biodynamiska produkters rättvisekriterier ingår i de kriterier som finns för inköp av biodynamiska produkter. Det finns enligt stiftelsen Biodynamiska produkter tre kriterier som är av överordnad betydelse för rättvis handel.⁶⁴ De är långsiktiga förbindelser med producenterna, prissättningen och för-finansieringsfrågan. Prissättningen är speciellt viktig för kaffe eftersom det är en mycket spekulativ vara.⁶⁵ Spekulationerna leder till nedläggningar av odlingar och miljontals människors flytt till storstäder. Det är enligt stiftelsen Biodynamiska produkter av största vikt att det finns någon form av minimipris. Förfinansiering är också av stor vikt, eftersom många producenter blir beroende av mellanhänder. Dessa mellanhänder⁶⁶ tar i vissa fall ut svindlande räntor (ca 300-400%) för att ge lån till producenterna.⁶⁷

Analys av empirin⁶⁸

Syftet i detta avsnitt är att utifrån den filosofiska teorin belysa, analysera och tolka de värderingar och synsätt som har varit framträdande i de kvalitativa intervjuerna. Värderingarna och synsätten kommer att belysas, analyseras och tolkas främst utifrån det moderna kategorin, men även från den klassiska kategorins syn på moral, etik och rättvisa. Det moderna kategorin delas in i den normativa etiken och metaetiken. Den normativa etiken delas i sin tur in i den deontologiska och den teleologiska inriktningen.
Deontologiska inriktningen

På svenska så översätts den deontologiska inriktningen med pliktetik. Denna inriktning bygger på att det skall finnas vissa normer eller moraliska rättviseregler/principer med vars hjälp man kan avgöra hur man skall handla.⁶⁹ Den deontologiska inriktningen kan grovt sett tudelas (om man bortser från komplikationer och subtiliteter). För det första är de deontologiska principerna relaterade till olika moraliska förpliktelser, vilket innebär att vi avhåller oss från vissa handlingar oberoende av värdet på konsekvenserna. För det andra är reglerna och förpliktelserna i sig tvingande.⁷⁰
TCO utgår i sin syn på rättvis handel utifrån ILO konventionen. Dessa åtta principer faller in under den deontologiska inriktningen eftersom de ger klara normer och regler för hur arbetsgivarna skall handla gentemot sina anställda. TCO går t.o.m. så långt att de menar att om någon aktör på marknaden inte följer konventionen ska de fråntas rätten till att delta i den internationella handeln. ILO konventionen har också klara drag av Kants moralfilosofi. Enligt hans uppfattning ska man behandla alla lika och som fria varelser. Slavarbete är därmed ett direkt brott mot den kantianska principen. ILO konventionens första princip motsätter sig slavarbete och annat tvång vilket innebär att den faller in i Kants moralfilosofi. Även friheten att bilda fackföreningar faller in under den kantianska principen eftersom han menar att den fria viljan skall skyddas och inspireras. Den kristna tron utgår främst från de tio av gud givna budorden, men i all etik som Svenska kyrkan står för måste också innehålla tre element som är omsorg om skapelsen, respekt för mänskligheten och rättvisa. Budorden är direkt tvingande regler, men även de tre elementen, bör och kan, ses som regler eftersom Svenska kyrkans etikhållning måste innehålla dessa tre element. Dessutom presenteras de tre elementen i pliktetisk form vilket stöder antagandet om att de är regler. Detta innebär tydligt att både budorden och de tre elementen faller in under den deontologiska inriktningen. Både TCO och Svenska kyrkan har klara drag av Rawls syn på rättvisa. Svenska kyrkan har emellertid de tydligaste inslagen av Rawls rättviseteori.

Alla människor har skapats efter guds avbild, vilket innebär att alla människor har ett lika värde, och alla har rätt till ett värdigt liv. Människan är enligt den kristna tron född med en fri vilja.⁷¹

Detta citat faller klart och tydligt in under Rawls första princip eftersom hans syn på frihet är en funktion av rationalitet och respekt för människor.

När klyftorna ökar mellan fattiga och rika är det en utmaning för Svenska kyrkan att minska de ekonomiska klyftorna i världen.⁷²

Detta citat kan ses utifrån Rawls andra princip, första del, som säger att sociala och ekonomiska olikheter kan bara tolereras om olikheterna är till fördels för de minst privilegierade. Citatet säger dels att de anser att klyftorna ökar, men också att de inte accepterar denna situation. TCOs rättvisesyn utifrån Rawls belyses genom citatet nedan

Idag kan man visa på att alla hitintills har tjänat på det systemet (handelssystemet) utom den som producerar kaffet och därmed gör det tyngsta jobbet, (d.v.s. producenterna).⁷³

Eftersom citatet säger att de minst privilegierade (d.v.s. de som producerar kaffet och gör det tyngsta jobbet) inte har samma sociala och ekonomiska förhållanden som de som hitintills tjänat på systemet, faller även detta citat in under Rawls andra princip, första punkt. Rawls andra princip har flera tolkningar, men ingen av dessa citat strider mot någon av tolkningarna.
Föreningen för Rättvisemärkts plattform och regler har färgats av de olika grundarnas ideologiska bakgrund. Detta har inneburit att de har fått de absolut starkaste deontologiska inslagen i sin verksamhet eftersom alla regler är direkt tvingande. De har mycket klara regler för vad som ingår i licenstagarnas åtagande och beteende gentemot producenterna. I princip kan man säga att hela Föreningen för Rättvisemärkt stadgar och plattform har en deontologisk inriktning. (Vissa åsikter faller dock in under den teleologiska inriktningen vilket kommer visas senare i uppsatsen).
Både Sackeus och stiftelsen Biodynamiska produkter har deontologiska budskap. Först för att de tillämpar de regler som Föreningen för Rättvisemärkt ålagt dem som licenstagare, men framförallt genom att de lagt upp sina egna regler för hur dom skall idka rättvis handel, även om dessa inte är lika tvingande i den meningen att de möjliggör en viss flexibilitet.
Teleologiska inriktningen

Den Teleologiska inriktningen översätts vanligtvis på svenska till konsekvensetik. Kort uttryckt baseras de teleologiska omdömena på ett önskvärt tillstånd som följer av en viss handling, antingen för en person eller grupp. Denna handling värderas sedan med utgångspunkt på hur väl den befrämjar det önskvärda målet. Den som anses vara den mest relevanta teleologiska teorin är utilitarismen. Teorin värderar olika resultat i termer som lycka, välfärd eller någon annan storhet som kan sättas i samband med behovstillfredsställelse. Handlingar skall värderas utifrån hur mycket de bidrar till lyckan eller välståndet i ett samhälle. Regler och konventioner har ett underordnat värde under det tvingande imperativet att maximera tillfredsställelse. Marknadens måttstockar är allmänt sett som utilitaristiska eftersom all affärsverksamhet inriktar sig på människors behov och önskningar. Det är dock viktigt att notera att utilitarismen inte nödvändigtvis innebär ett rättfärdigande av kapitalismen, utan den kan lika gärna rättfärdiga en ständig intervention i syfte att åstadkomma förbättringar i de fall där lidande förefaller kunna undvikas.⁷⁴
TCO har i viss mån en utilitaristisk syn på rättvis handel. T. ex. anser de att solidaritet innebär ömsesidig nytta. Detta stämmer in på utilitarismens princip om “största möjliga lycka till största möjliga antal människor“. De anser dock att:

Det finns alltid en förlorare i ett läge där andra är vinnare. De som förlorar kommer givetvis att försöka ta tillbaka det de förlorar.⁷⁵

Slutsatsen av detta uttalande kunde vara att de har en syn som överensstämmer med paretooptimalet.⁷⁶ Men utifrån en utilitaristisk synsätt kan man se det som en nyttomaximering eftersom rättvis handel har för avsikt att gynna så många som möjligt, d.v.s. öka mänsklighetens lycka och minska dess olycka. tco anser också att det är riktigt att försöka slå ut mellanledet eftersom de gör den minsta insatsen, d.v.s. minsta nyttan. Detta är ett rent utilitaristiskt uttalande eftersom fördelarna med detta handlande väger långt tyngre än nackdelarna. De påpekar också svårigheterna att mäta sociala frågor vilket kan stämma överens med Mills kritik gentemot Bentham, då han påpekar att mänsklig lycka inte kan vägas utifrån en ren kvantitativ måttstock. De har också en vissa drag som skulle kunna hänvisas till etik egoismen. I citatet påpekar de att om dom blir tillräckligt stora kommer inte de konventionella aktörerna stå overksamma utan de kommer givetvis att försöka ta tillbaka det de har förlorat. Detta kan refereras till Hobbes som menar att det mänskliga beteendet drivs av självbevarelsedrift vilket också genomsyrar nästan all affärsverksamhet. Även Svenska kyrkan har vissa drag av utilitarismen genom att de eftersträvar en värld som skall vara bra för alla människor. Utilitarismen eftersträvar maximal nytta för så många som möjligt. Detta står till viss del i motsats till den kristna tron eftersom de strävar efter nytta för alla människor. Men utilitarismen kommer relativt nära de mål som Svenska kyrkan eftersträvar.
De som arbetar på Föreningen för Rättvisemärkt har stora tendenserna åt den utilitaristiska teorin, då främst deras generalsekreterare.

Om man ger bättre betalt för varor kommer det tillgodo till samhället. De enskilde får det bättre och han kan betala mer skatt till staten och mer människor kommer in i produktionen. På detta sätt växer samhället.⁷⁷

Bättre betalt till producenterna skulle m.a.o. ge en större nytta för fler människor, vilket kan likställas med utilitarismens nyttomaximering. De säger också att all affärsverksamhet är baserade på människors behov och önskningar, vilket också är de termer utilitarismen bygger på. Föreningen för Rättvisemärkt har för avsikt att fylla ett behov av rättvis handel, men även att skapa ett behov utifrån önskningen av en rättvisare värld. Utifrån detta perspektiv kan Föreningen för Rättvisemärkt ses som ett rent utilitaristisk initiativ. Däremot om man ser Föreningen för Rättvisemärkt utifrån Hobbes perspektiv om etik egoism finns det klara drag av det samhällsfördrag han förordar. Samhällsfördraget kan ses som Föreningen för Rättvisemärkts och FLOs sociala regler för vilka åtagande som skall gälla mellan producent och licenstagare. Den suveränitet som skall reglera dessa samhällsfördrag/kontrakt kan utifrån detta perspektiv ses som Föreningen för Rättvisemärkt och FLO. Detta resonemang håller definitivt inte fullt ut, eftersom ingen av de intervjuade på Föreningen för Rättvisemärkt argumenterade för att den mänskliga naturen karaktäriseras av själviskhet. Däremot kan Föreningen för Rättvisemärkt ses som en etisk markering snarare än ett krig mot girigheten eftersom de inte pekar ut några svarta får och dom talar inte heller om för konsumenterna hur dom ska handla.
Både Sackeus och stiftelse Biodynamiska produkter har teleologiska budskap. Sackeus har emellertid en relativt tveeggad syn på sin affärsverksamhet. Till viss del har de en ren utilitaristisk syn eftersom de vill skapa välbefinnande (nytta) för alla genom att idka rättvis handel. Däremot kan det utifrån ett rent utilitaristiskt synsätt ifrågasättas om de är nytto-maximerande eftersom de är en sk “Non-Profitable Organization“. De har också vissa tendenser i sin syn på konventionella företag som kan härledas till etik egoismen. De ifrågasätter den konventionella synen om att företag skall drivas av vinstmotivet. Ur detta perspektiv blir vinstmotivet ett rent egoistiskt motiv eftersom man kan se företaget som en person (juridisk person om man så vill) som drivs av självbevarelsedrift och egenintressen. Stiftelsen Biodynamiska produkter har på flera sätt en utilitaristiskt inriktning. Dels genom sin verksamhet, men även genom de åsikter som framförts. De är utilitaristiska ur den synvinkeln att även de vill skapa nytta och välbefinnande för de producenter de handlar med, och att rättvis handel och miljöhandel enligt dem skapar nytta och välbefinnande för ett så stort antal människor som möjligt. Att de åsikter är utilitaristiska är grundade på att de ifrågasätter de konsekvenser som Föreningen för Rättvisemärkt och FLO kan skapa genom sina regler och agerande.

Många i “Fair Trade“ rörelsen kommer från biståndssektorn eller tredje världens politiska sektor eller liknande. De för med sig ett ideologiskt bagage som gör att det kan bli problematiskt när de ska översättas till marknads termer. T. ex. vad händer när de inte säljer tillräckligt. De har varit jätte duktiga och dom har jätte bra villkor. Ingen i värden skulle inte nappa på detta med minimipris och 60% förskott och säkra kunder. Många går med i detta men sedan kan de inte sälja. Marknaden utvecklas inte i samma takt som detta.⁷⁸

Vad kan konsekvensen bli av att de företag som är licenstagare inte säljer tillräckligt med rättvisemärkta produkter? Konsekvenserna kan bli talrika, men de troliga konsekvenserna är att de inte blir positiva och att de flesta kommer att bli lidande, både producenter och licenstagare. Ur en utilitaristisk synvinkel är detta rent omoraliskt. Orsaken är att ur den utilitaristiska utgångspunkten blir inte reglerna och handlandet riktigt eftersom dessa handlings-regler jämfört med alla till buds stående handlingsalternativ/regler inte skapar de mest nyttiga konsekvenserna. Båda företagen har också en utilitaristisk syn när de efterlyser en större flexibilitet hos FLO, men till viss del också Föreningen för Rättvisemärkt. De anser att FLO och Föreningen för Rättvisemärkts regler och principer är alltför tvingande (d.v.s. deontologiska). Bristen på flexibilitet får enligt licenstagarna i vissa fall innebörden att konsekvenserna av reglerna inte alltid får den effekt som är avsedd.

Vi får inte ha ett regelverk som tar död på mångfalden. Om alla rättvisemärkta produkter måste komma från stora fackförbundsmässiga organiserade federationer då blir det mycket tråkigt. Ett engagemang kan aldrig hållas i liv genom ett regelverk.⁷⁹

Kritik som denna är speciellt riktad mot urvalet av producenter där de anser att reglerna är allt för tvingande eftersom de inte alltid tar hänsyn till konsekvenserna. Men man får inte glömma att i det stora hela tycker licenstagarna att Föreningen för Rättvisemärkt är bra företeelse.
Metaetiska inriktningen.

Den metaetiska inriktningen anses vara ett påstående som inte kan testas genom normala empiriska metoder. Logisk positivism som ingår i denna inriktning anser att en framställning som varken är tautologiskt eller empiriskt verifierbar, är metafysisk, och därmed helt meningslös. Metafysiska uttalanden anses emellertid inte vara meningslösa av andra samtida filosofer.⁸⁰ Under dom senaste 20 åren har den metaetiska inriktningen fått en renässans. De flesta filosofer har varit rent normativa och instumentella, men eftersom vi lever i en värld som ständigt förändras så har den metaetiska inriktningen fått en pånyttfödelse. Begreppet bärkraftighet har aktualiserats som ett igenkänningstecken som är inkluderad i diskussionen om mänskliga levnadsförhållanden och relationer. Argumentationen har varit att finns det ingen bärkraftighet i ekonomin och i vår miljö finns det heller ingen möjlighet till rättvisa, varken för mänskligheten eller naturen. Våran omgivning blir mer och mer globaliserad och de västliga idéerna är de som ännu är gällande. Forskning och teknologi har hävdats vara lösningen till att få en mer hållbar värld.⁸¹ Den metaetiska inriktningen kan inte testas utifrån normala empiriska metoder, men det finns en möjlighet att påvisa tendenser (R.M Hare skulle troligen kritisera mig och påstå att jag är subjektiv, vilket han också antagligen kan göra med rätta) hos de som intervjuats.
Svenska kyrkan har ett flertal tendenser i sina värderingar som pekar åt att de har en non-kognitivistisk, men framförallt en intuitionistisk inriktning. Det som talar emot detta argument är att Svenska kyrkan och den kristna tron utgår från att gud och hans kärlek står för den absoluta godheten, medan Moore och Ross ansåg att godhet var odefinierbar. Ross identifierade sju prima facie-plikter som innebär att om man uppfyller en plikt kan det utesluta uppfyllande av en annan. Detta skulle antagligen inte Svenska kyrkan inte helt ställa upp på. Däremot skulle de definitivt hålla med om de sk prima facie-plikterna i den meningen att vad som är moraliskt rätt måste utgå från den specifika situationen och specifika tidpunkten. Detta stämmer också överens med den intervjuade på Svenska kyrkan syn på etik och frågan om det finns en morallag.

En morallag som är rätt i alla tider finns inte. (Hon hänvisar till bibeln). Att ska vi leva kärleksfulla liv så har det sett olika ut i olika kulturer och olika sammanhang. I olika kulturer formar vi våra kärleksförhållande på olika sätt. (Hon tar upp sina barn). Den ena behöver mycket kärlek medan den andra behöver ramar eller motstånd. Eller i Indien om man talar om att kvinnor ska lämna sina män (p.g.a. t. ex. misshandel) blir dom helt utfrysta från samhället.⁸²

Hon hänvisar istället till bibeln som säger att vi ska leva kärleksfulla liv. Men vad som menas med kärleksfulla liv har setts, och ser även nu olika ut i olika kulturer och i olika sammanhang. Ayers syn på moral stämmer in på detta när han hävdar att moralvärderingar är yttryck för känslor och inställningar som därmed varken kan vara sanna eller falska. Vidare fortsätter hon.

Det finns dock vissa etiska principer. Det viktigaste är att man känner att man håller sitt liv i sina egna händer.⁸³

Dessa etiska principer som kan vara gällande skulle kunna likställas med prima facie-plikter, även om Svenska kyrkan troligen skulle vilja forma sina egna prima facie-plikter. Ross menade att när dessa prima facie-plikter står i konflikt med varandra ska man använda sin intuition. Utifrån det kristna synsättet skulle man kunna likställa intuition med “guds vägledning“. TCO (genom ILO konventionen), men framförallt Föreningen för Rättvisemärkt och FLO (genom stadgar och kriterier) har klara och tvingande riktlinjer för vad som är rättvis handel enligt dom. Detta innebär att det inte går att se deras stadgar och regler utifrån ett metaetiskt perspektiv. Däremot har både Sackeus och stiftelsen Biodynamiska produkter mer flexibla normer för vad som är rättvis handel. Sackeus har kriterier för vad som är rättvis handel, men deras kriterier formuleras väldigt öppet. T. ex. stimulera till fler och värdigare arbetstillfällen, exploatera inte barn, erbjuda drägliga arbetsförhållanden etc. Ord som värdigare, exploatera, drägliga skulle enligt Hare vara klart subjektiva eftersom det enligt honom inte finns några objektiva moralvärderingar. En intuitionist skulle däremot hävda att man skall använda sin intuition för att nå dessa mål. Sackeus har till viss del ett intuitionistisk synsätt på rättvis handel. Ett uttalande som styrker detta är när Sackeus besökte en av sina producenter.
Ett företag slutade vi handla av därför att jag känner att när jag kommer dit att det finns ingen bra stämning, som inte bara handlar om att människor inte kommer överens, utan det finns en förtryckare och en överhet som är den traditionella företagsverksamheten i många av dom här länderna vi handlar ifrån.⁸⁴

I detta fall litade hon helt till sin intuition och de slutade att handla av den specifika producenten. Stiftelsen Biodynamiska produkter trycker på att man måste vara flexibel i sina bedömningar eftersom rättvis handel är ett komplext budskap. De menar inte att de regler och krav som Föreningen för Rättvisemärkt och FLO skall sänkas, utan vad de saknar är en flexibilitet i reglerna. Utifrån detta kan man se att de har en intuitionistisk syn på rättvis handel eftersom om man översätter intuition med sunt förnuft kan man hävda att i de frågor man inte kan avgöra med klara normer måste man lita till sin intuition och sunda förnuft.
Den klassiska dygdetiken

De klassiska inriktningen (Platon och Aristoteles) brukar kallas dygdeetik eller sinneslagsetik. Denna inriktning kan tyckas vara gammalmodig och irrelevant och svår att applicera på dagens företag och organisationer. Det senare är riktigt, men inriktningen är relevant främst p.g.a. att företagens immateriella tillgångar som t. ex. “good will“, kundrelationer och varumärken ofta överstiger det materiella tillgångarna i form av t. ex. fastigheter, inventarier och dylikt. I ett etiskt sammanhang blir det än mer viktigt eftersom om bilden utåt av företaget/organisationen skall vara bestående måste den spegla den inre verkligheten. Detta gör att dygdeetikens markering av de inre dygderna eller karaktären hos en människa blir minst lika viktig för ett företag eller organisation.⁸⁵
I många av de intervjuer som har genomförts har värdet av varumärken kommit upp. Om man ser Föreningen för Rättvisemärkt ur ett dygdeetiskt perspektiv har värdet av varumärkning stor relevans. Det har påpekats⁸⁶ att ur en aspekt är tanken med Föreningen för Rättvisemärkt att tillföra produkter ett etiskt värde. Ur ett dygdeetiskt perspektiv kan man hävda att genom att ett företag rättvisemärker sina produkter kan de öka det etiska värdet, och därmed det immateriella värdet som därigenom ökar värdet på hela företaget. Trovärdighet är viktigt för företag och organisationer. Ur ett dygdeetiskt perspektiv kan rättvisemärkning vara ett sätt att förbättra den inre verkligheten och därmed öka chanserna att företagets bild utåt kan bli bestående. I detta sammanhang gäller det att Föreningen för Rättvisemärkt och FLO har en mycket hög trovärdighet i sin rättvisemärkning, vilket innebär att även deras yttre bild måste spegla den inre verkligheten. Ett annat exempel på dygdeetikens relevans i affärsverksamhet är t. ex. en domstol som tar stor hänsyn till om en brottsling är ostraffad i sin bedömning av brottet och bestraffningen. Denna moraliska bedömning gör de flesta människor eftersom det är lättare överse med ett övertramp än flera, vilket innebär att personen ifråga gör notoriska övertramp. Denna reaktion gör dygdeetiken relevant eftersom detta även gäller i organisations och företagsvärlden. En miss går att överse med, men om det blir flera kan de snabbt få ett rykte om sig att vara opålitliga och alla affärskontakter kommer snabbt att upphöra. Denna synvinkel är av största vikt för alla aktörer som bedriver affärsverksamhet på kommersiell basis.