~ Landstinget ~'~~~ Halland Handlingar Landstingsfullmäktiges sammanträde november 2007 i Halmstad

RISK OCH KONTROLL
Finansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens nettokostnader
I måttet fmansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräk­ningen som beräknas omsättas på 10 års sikt. Måttet kan sägas spegla den medellånga betal­ningsberedskapen. Måttet består av omsätt­ningstillgångar (främst likvida medel) plus

långfristiga fordringar minus kortfristiga och långfristiga skulder. Genom att ställa de finan­siella nettotillgångarna i relation till verksam­hetens nettokostnad kan man se om nettotill­gångarna bibehåller eller tappar i styrka i för-hållande till nettokostnaderna.

Finansiella nettotillgångar/verksam­hetens nettokostnader

8 mån 8 mån

2005 2005 2006 2006

Finansiella nettotillgångar (mnkr) 460

1 390 1 278 1 530 1

Verksamh.nettokostnader (mnkr) 207

3 176 4 937 3 321 5

Finansiella nettotillgångar/vht netto 43,8% 46,1%

25,9% 28,0%

I delårsbokslutet uppgår de finansiella nettotillgångama till 1 742 mnkr, vilket är en ökning med 212,7 mnkr jämfört med åttamånadersbokslutet 2006. Det är främst landstingets likvida medel som ökar (274,7 mnkr). Under samma period ökade verksamhetens nettokostnader med 298,0 mnkr till 3 619 mnkr. Detta sammantaget fick till följd att nyckeltalet fmansiella nettotillgångar i relation till verksamhetens nettokostnader stärktes och uppgår till 48,1 procent efter åtta månader.
Likviditet
Kassalikviditeten beskriver hur starkt lands-tinget är att möta finansiella utgifter under det närmaste året. Nyckeltalet framräknas genom att omsättningstillgångarna exklusive förråd sätts i relation till de kortfristiga skulderna.
Kassalikviditet (%)

Landstinget Halland har en fortsatt hög kassa-likviditet. Kassalikviditeten efter åtta månader 2007 uppgår till 274 procent, en mindre minskning jämfört med samma period 2006.

28

39

Likvida medel (mnkr)

8 mån 8 mån

2005 2005 2006 2006

1 764 1 965 1 845 2 081

2 119

Likvida medel i förhållande till verk hetens nettokostnad

55,5% 55,5%

39,8% 40,0%

niska antaganden avseende ränta och livs-längd.

Avsättningen minskade 2006 med cirka 48 mnkr då den förmånsbestämda pensionen i det nya avtalet uppnås efter 7,5 inkomstbasbelopp istället för 7,5 förhöjda prisbasbelopp.

I tabellen ovan kan vi utläsa att landstingets likvida medel efter åtta månader något stärker sin styrka i förhållande till verksamhetens nettokostnader.

Av de likvida medlen förvaltas pensionsmed­len sedan maj 2005 i särskilt upphandlade fon-der. Det bokförda värdet för denna kapitalför­valtning uppgår till 935,1 mnkr per 2007-08-31. Marknadsvärdet uppgår till 977,9 mnkr. Detta innebär att marknadsvärdet har ökat med 4,1 procent och det bokförda värdet med 10,6 procent under årets åtta första månader. Avkastningen för den egna ränteförvaltningen av verksamhetsmedel per den 31 augusti uppgår till 26,8 mnkr eller 2,3 procent.
Pensionsåtagande
Nyintjänade pensionsförmåner fr o m. räken­skapsåret 1998 redovisas som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en an-svarsförbindelse inom linjen, d v s dessa redo-visas utanför landstingets balansräkning. Pen­sionsskulden inom linjen är viktig att beakta, eftersom skulden ska fmansieras de kom­mande årtiondena.
Landstingets totala pensionsåtagande 2007-08-31 uppgick till 3 978,6 mnkr, vilket är en ök­ning med 686,0 mnkr jämfört med samma pe­riod 2006. Av pensionsåtagandet avser 3 389,2 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 589,3 mnkr avser nyintjänade pensionsförmå­ner. Detta innebär att 85,2 procent av pen­sionsskulden redovisas utanför balansräk­ningen och enbart 14,8 procent beaktas i ba­lansräkningen.
Pensionskostnaderna har påverkats av ett nytt pensionsavtal och förändrade försäkringstek 

Avsättningens storlek påverkades även av att de ränteantaganden som ligger till grund för avsättningen förändrades med 0,5 procent. Denna förändring innebar direkt en engångsef­fekt för 2006 med ca 38 mnkr i högre skuld.

En ytterligare förändring av beräkningarna har skett under 2007, med nya antaganden angående medellivslängden. Landstingen i Sverige har redan beaktat denna kostnad i bok-sluten för 2006. För Halland är denna för-ändring beräknad till 10 procent av pensions-skulden vilket innebar att 46 mnkr belastade 2006 års resultat.
I slutet av augusti lämnade KPA den första prognosen enligt RIPS07 med de nya riktlinjer för beräkningar som förbundet arbetat fram. I dessa beräkningar ingår bl a de nya antaganden om ökad medellivslängd. Vid jämförelse med den preliminära uppbokning som gjordes i bokslutet 2006 så redovisas en lägre kostnadsökning för livslängds antagandet med ca 5 mnkr. Den nya beräkningen har dock inneburit att kostnaden för den intjänade förmånsbestämda ålderspensionen har ökat till 92,6 mnkr inklusive löneskatt. Motsvarande kostnad var i prognos från KPA i september

2006 beräknad till 69,3 mnkr. Denna

förändring innebär att en negativ

budgetavvikelse redovisas för 2007.

Redovisning av pensionskostnader inkl. löneskatt efter åtta månader:

8 mån _- 8 måne (mnkr) 2006 200T

Pensionsskuldsförändring 42,2 67,6

Finansiell kostn. pensionsskuld 9,2 12.4

Utbetalningar pensioner 50,2

Pensioner, individuell del 44,6

29

40

Avsättning pensioner inkl löneskatt (mnkr)

8 mån 8 mån

2005 2005 2006 2006

374,2 387,0 441,5 509,3

Förändring i procent mot föregående år 22,4% 21,6% 18,0% 31,6%

Ansvarsförbindelse pensioner inkl löneskatt

8 mån 8 mån

2005 2005 2006 2006

2 640,8 2 616,9 2 851,1 3 138,0

Förändring i procent mot föregående år 0,2% -0,3% 8,0% 19,9%

Nytt pensionsavtal 2006 samt förändrade för­säkringstekniska antaganden avseende ränta och livslängd.

Det har även skett en förändring i ränteantagandet för ansvarsförbindelsen som inneburit en ökad förpliktelse.
Landstinget Halland har i sin balansräkning särskilt beslutat att 984,0 mnkr skall användas för kommande pensioner. Detta innebär att hela avsättningen av pensioner som är intjänade efter 1998 täcks av dessa medel. Medel för återstående pensionsförpliktelse återlånas av landstinget till den löpande verksamheten.
Landstinget har en särskild förvaltning för en. del av de likvida medlen som skall användas för kommande pensioner. Mer information om dessa medel redovisas under rubriken "Likvida medel" samt i särskild bilaga i detta dokument.
Borgensåtaganden
Landstingets samlade borgensåtaganden upp-går till 142,2 mnkr. För Stiftelsen Bräcke Dia­konigård och Hallandstrafiken AB har lands-tinget ett borgensansvar uppgående till 12,2 mnkr, vilket avser del av pensionsåtaganden.

För Hallandstrafiken AB har landstinget ytter­ligare ett borgensansvar. För att utveckla Ore­sundstågstrafiken genom Halland har Hallandstrafiken AB införskaffat tre stycken tåg. Finansieringen av tågen sker genom lea­sing där landstinget och de fem kustkommu­nerna ingår en solidarisk borgen. Leasingav­talet uppgår till 260 mnkr och där landstingets andel uppgår till 50 procent, d v s 130 mnkr.

Borgensåtagandet kan teoretiskt bli högre med anledning av den solidariska borgen.
Känslighetsanalys
Landstinget påverkas många gånger av händel­ser utanför dess egen kontroll. Det kan exem­pelvis vara förändringar i lagar eller konjunk­tursvängningar. För att tydliggöra effekter av några sådana förändringar kan en känslighets-analys upprättas, som visar hur olika händelser påverkar landstingets finansiella situation. I tabellen nedan visas hur ett antal faktorer på-verkar landstingets ekonomi.

Känslighetsanalys

Löneökning med 1 %

Löneökning inkl arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet Läkemedelskostnaden ökar med 1 Patientavgiften höjs med 10 % 1) Förändrad utdebitering med 10 öre 2)

1. 
   Inom sjukvård och tandvård exkl ökade kostnader för högkostnadsskyddet
   
2. 
   Enligt sluttaxering 2005
   

Av tabellen framgår exempelvis att varje pro-cent i löneökning innebär en ökad kostnad för landstinget med 26 mnkr inkl arbetsgivar­avgifter.
Ovanstående siffror visar att landstingets finansiella situation påverkas med betydande belopp om olika händelser inträffar.

:man'

30

41

RK-MODELLEN

För att kartlägga och analysera resultat, utveck­ling och ställning används en speciell finansiell analysmodell, den s k RK-modellen 1) som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Syftet med modellen är att analysera de fyra aspekterna för att kunna identifiera fmansiella problem och därigenom klargöra om lands-tinget har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Nyckelbegreppen är Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll — därav RK-modellen.

Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling över tiden inom den analyserade aspekten.

RK-modellen

1. 
   Det finansiella resultatet
   

I den första aspekten analyseras årets resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, d v s att kostnaderna övertiger intäkterna eller en rörelseriktning mot en framtida obalans är en varningssignal. Här analyseras också inve­steringar och deras utveckling.

2. 
   Kapacitet eller långsiktig betalnings-beredskap
   

Den andra aspekten är kapacitet eller långsik-tig betalningsberedskap. Här redovisas vilken fmansiell motståndskraft landstinget har på lång sikt. Ju starkare kapacitet desto större styrka har landstinget att möta ekonomiska svårigheter.

3. 
   Riskförhållande
   

Den tredje aspekten är risk, här analyseras landstingets finansiella riskexponering. En god ekonomisk hushållning med landstingets re­surser skapar möjlighet att möta fmansiella problem utan att vidta drastiska åtgärder. Här redovisas också borgensåtaganden och lands-tingets totala pensionsskuld.

4. 
   Kontroll
   

Den fjärde aspekten är kontroll och avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget visar på en god ekonomisk hushållning.

Finansiella nyckeltal
Ett antal finansiella nyckeltal används för att analysera ställning och utveckling inom de finansiella aspekterna.
1) RK-modellen är en finansiell analysmodell som har utvecklats av Kommunforskning i Västsverige.

Resultat

Kapacitet

Risk

31

42

Driftredovisning på verksamheter, 2007-08 (mnkr)

2007 - 08 helår 2007 helår 2006

Verksamhetsområde Verksamh. Verksamh. Finansiering Res uItat_l Prognos Prognos Resultat

intäkter kostn. 1) netto 2007,08 res uItall budg.awik.

Halmstadsnämnden 0,6 -11,8 12,0 0,3 0.5 0,8

Varbergsnämnden 0,4 -7,8 8,0 0.8' 0,8

Laholmsnämnden 0,2 -4,8 4,6 0,0 0,01 0,0

Hyltenämnden 0,4 -2,8 2,9 0,5 0,3 0,3

Falkenbergsnämnden 0,3 -6,8 6,9 0,4; 0,5 0,5

Kungsbackanämnden 0,5 -10,0 10,3 0,7 0,9 0,9

DS Närsjukvård LT Halland 853,5 -825,8 0,2 275,0 5,0

DS LIK och Sjuktransport 1 203,7 -1 198,6 -4,0 1,0 -58,0 -58,0 -4,1

L Länssjukhuseti Halmstad 1089,1 -1 086,7 3,4 0 58,0 -58,0 -5,2

Sjuktransport och ambulans 114, 6 112,0 0 6 _ 2, 0 0, 0 0, 0 1,1

DS Sjukhuset i Varberg 668,7 -696,7 -2,5 -30,6 -37,7 -37,7 -15,1

DS Psykiatrin i Halland 260,4 -257,2 0,4 -8,5, -8,5 1,0

DS Landstingsservice 159,7 -153,1 1,3 0,0 0,0 0,3

Hjälpmedelsnämnden 15,3 -52,2 38,4 1,6¹' 0,1 0,1 1,6

Patientnämnden 0,0 -0,3 0,5 0.2, 0,01 0,0 0,2

Landstingsstyrelsen (LS) 371,6 -3 926,6 3 625,2 70,2 45,0 : 55,0 29,3

LS Hälso och sjukvård 51,7 -3 326,4 3 317,2 4251 43,9 45,0

LS egen verksamhet 2) 308,3 -342,2 63,8 29,9 11,1 20,0 41,0

LS gemensam verks. 3) 11,6 -258,0 244,2 -2,2 -10,0 -10,0 -11,7

Nämnder t o m 2006 4) 17,5

Summa verksamheten 5) 3 535,2 -7 154,3 3 703,9 84,8₁ -50,7 -40,8 30,7

I I

Finansiering 0,0 0,0 199,8 199, 8 241,0 196,8 174,9

TOTAL 3 535,2 -7 154,3 3 903,8 b 284,6 19,0_;.3 156,0 205,6

Förvaltningsintema poster är exkluderade i redovisningen ovan. DS = Driftstyrelse, LS = Landstingsstyrelsen

v Verksamhetens kostnader är inkl avskrivningar.

ti Landstingsstyrelsen är inkl revision och Landstingskontoret.

31 Innehåller gemensamma kostnader för hela landstinget.

41 Avser nämnder vilka upphörde den 31 december 2006, de sex primärvårdsnämnderna i Halland, Länssjukvårdsnämndens gemensamma kostnader och Handikappförvaltningen.

5/ Kapitaltjänstkostnader och finansiella intäkter/kostnader som bokförs på resp förvaltning ingår i summa verksamhet.

32

43

Driftredovisning - utveckling 2006 08 - prognos 2007 (mnkr)

Förändring

Verksamhetsområde Resultat Progn. 2 Bokslutf Resultat Progn.2_, 2006^.08• Bok 2006 

2006-08 2006 2006, 2007-08 297 2007-08 Prag 2007

Halmstadsnämnden 0,8 0,8

Varbergsnämnden 0,6 0.8'

Laholmsnämnden 0,0 0,0

Hyltenämnden 05

Falkenbergsnämnden 0 1 0,5

Kungsbackanämnden 0,7 0,9

DS Närsjukvård LT Halland 27,8 5,0

DS L1H och Sjuktransport 30,7 -2,0 -4,1 1,0 -58,0 -29,7 -53,9

Länssjukhuset1 Halmstad 26,5 -2,0 -5,2 -1.0 -58,0 -27,5 -52,8

Sjuktransport och ambulans 4,2 0,0 1,1 2,0 0,0 -2,2 -1,1

DS Sjukhuset i Varberg -9,2 -10,0 -15,1 `_ 30,6 37,7' -21,4 -22,6

DS Psykiatrin i Halland 10,1 1,5 1,0 3,7 -8.5 -6,4 -9,4

DS Landstingsservice 6,4 0,0 0,3 7,9 0,01 1,4 -0,3

Hjälpmedelsnämnden 2,5 0,3 1,6 1,6 0,1 -0,9 -1,5

Patientnämnden 0,1 0,0 0,2 0,2 0,0 0,1 -0,2

Landstingsstyrelsen (LS) 62,7 33,9 29,3 70,2 45,01 7,5 15,7

LS Hälsa och sjukvård -12,5 43,9

LS egen verksamhet 38,2 14,6 41,0 29,9 11,1 -8,3 -29,9

LS gemensam verks. 24,5 19,3 -11,7 -2,2 -10.0 -26,7 1,7

Nämnder t o m 2006 51,7 20,2 17,5

Summa verksamheten 155,0 44,0 30,7 84,8 -50,7 -70,2 -81,4

Finansiering 134,8 156,1 174,9 , 199,8 241,0 65,0 66,1

TOTAL 289,8 200,1 205,6 284,6 190,3. -5,2 -15,3

Kommentar av det ekonomiska resultatet

• 
  Befolkningsnämnderna redovisar totalt efter åtta månader ett positivt resultat med 3,0 mnkr. Helårsresultatet beräknas till ett positivt resultat med 3,3 mnkr.
  

• 
  Den nya närsjukvårdsnämnden redovisar efter åtta månader ett positivt ekonomiskt resul­tat med 27,8 mnkr. Resultatet är fördelat på olika verksamheter med 6,8 mnkr för tand-vården, 7,7 mnkr inom handikappverksamheten, 0,6 mnkr inom verksamhet närsjukhus, 0,9 för forskning och utveckling, 0,8 mnkr för ledning och administration samt 11,0 mnkr för närsjukvården ute i kommunerna där merparten avser verksamhet enligt Vårdval Halland. Den totala intäkten efter åtta månader uppgår till 853,5 mnkr vilket motsvarar 68,3 procent av budgeterat belopp. Lönekostnaderna uppgår till 302,6 mnkr vilket mot-svarar 60,2 procent av budgeten. Kostnaderna för köpt vård och övriga vårdtjänster upp-går till 170,0 mnkr vilket motsvarar 84,6 procent av budgeterat belopp. Årets resultat pro­gnostiseras till 5,0 mnkr.
  

• 
  Länssjukhuset redovisar efter åtta månader ett negativt ekonomiskt resultat med -1,0 mnkr, d v s en resultatförsämring med 27,5 mnkr jämfört med föregående år. En stor kostnadsökning redovisar läkemedelskostnaderna och medicinskt material. Bokfört värde
  

33

44

är 107,6 mnkr vilket är en ökning med närmare 13 procent. Lönekostnaderna har jämfört med föregående år ökat med 6,8 procent och uppgår till 415,1 mnkr. Lönebudgeten har jämfört med tidigare år ökat med 6,6 procent. Kostnaden för köpt vård ligger 8,2 procent högre jämfört med föregående år.

Länssjukhuset prognostiserar ett negativt resultat uppgående till -58 mnkr för 2007, vilket är en stor (52,8 mnkr) ekonomisk resultatförsämring jämfört med föregående år.

• 
  Sjukhuset i Varberg redovisar efter åtta månader ett negativt ekonomiskt resultat med 30,6 mnkr, d v s en resultatförsämring med 21,4 mnkr jämfört med föregående år. En stor kostnadsökning redovisar läkemedelskostnaderna och medicinskt material. Bokfört värde är 71,6 mnkr vilket är en ökning med drygt 20 procent. Lönekostnaderna uppgår till 244,5 mnkr och har jämfört med föregående år ökat med 2,6 procent. Lönebudgeten har jämfört med tidigare år ökat med 5,4 procent. Kostnaden för köpt vård uppgår till 81,0 mnkr och ligger 12 procent högre jämfört med föregående år.
  

Sjukhuset i Varberg prognostiserar ett negativt resultat uppgående till -37,7 mnkr för 2007, vilket är en stor (22,6 mnkr) ekonomisk resultatförsämring jämfört med föregående år.

• 
  Psykiatrinämnden redovisar efter åtta månader ett positivt ekonomiskt resultat med 3,7 mnkr, d v s en resultatförsämring med -6,4 mnkr jämfört med samma period 2006. Kost­naden för köpt vård har ökat med närmare 45 procent jämfört med 2006 och uppgår till drygt 22 mnkr på åtta månader. Lönekostnaden har under året ökat med 6,4 procent vilket är mer än budgetförändringen.
  

Helårsresultatet förväntas bli - 8,5 mnkr.

• 
  Inom landstingsstyrelsen redovisas from 2007 ersättningar till förvaltningarna för de tjänster som de utför. Resultatet efter åtta månader uppgår till 70,2 mnkr och förklaras med 10 mnkr att utbetalningarna inom Vårdval Halland understiger budget då många vårdenheter inte når täckningsgrad på 80 procent. Den största avvikelsen beror på ej ut-nyttjade budgeterade medel. För egen verksamhet inom landstingsstyrelsen redovisas ett överskott med 16,2 mnkr. Detta överskott redovisas till största del inom fastighetsförvalt­ningen samt på IT-området. Helårsprognosema är beräknade till totalt 45,0 mnkr för landstingsstyrelsen.
  

• 
  Övriga förvaltningar redovisar efter åtta månader ett positivt ekonomiskt resultat med 11,7 mnkr, en resultatförsämring med 1,7 mnkr jämfört med samma period 2006 och för-klaras av att resultatet för sjuktransportverksamheten är lägre. För helåret prognostiseras ekonomiska resultat i nivå med budget.
  

• 
  Finansieringen redovisar efter åtta månader ett positivt ekonomiskt resultat med 199,8 mnkr, d v s en resultatförbättring med 65,0 mnkr jämfört med samma period 2006. Den stora resultatförbättringen beror på att skatteintäkterna för 2007 beräknas bli högre än budgeterat belopp då fler personer är i arbete i länet. En annan del förklaras av ökade fi­nansiella intäkter då omplacering har skett av en fond inom landstingets kapitalförvaltning av pensioner. Årets resultat för finansieringen är beräknat till 241 mnkr.
  

34

45

Investeringsredovisning (mnkr)

Investeringar per Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Utfall

förvaltning 2005-08 2006-08 2007-08 2007 2007 2006

DS Närsjukvård LT Halland 4,0 8,51 9,0

DS LiH och Sjuktrans^port 33,7 34,5 30,8 117,41 136,0 55,4

LänssjukhusetiHalmstad 29,7 26,0 28,0 115,0 128,0 43,5

Sjuktransport och ambulans 4,0 8,4 2,8 2,9 8,0 11,9

DS Sjukhuseti Varberg 9,9 21,2 12,8 41,6 41,6 27,9

DS Psykiatrin i Halland 0,3 1,5 1,3 2,0 2,0 2,9

DS Landstingsservice 0,7 0,5 4,7 7,0 8,0 1,7

Hjälpmedelsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Landstingsstyrelsen (LS) 149,3 162,4 171,7 303.7= 393,2 242,1

LS fastigheter 116,7 145,9 168,6₁ 270,648 359,1 219,2

LS egen verksamhet 3,4 2,6 3,1 28,011 29,1 9,0

LS gemensam verks. 29,2 13,8 0,0 5,0 5,0 13,8

Nämnder t o m 2006 7,2 11,1

TOTAL 201,0 231,2

225,4 484,§, 589,8

23,4 353,4

Investeringarna efter åtta månader uppgår till 225,4 mnkr (231,2 mnkr) fördelat på mark och byggnader med 168,7 mnkr (145,9 mnkr) och inventarier med 56,7 mnkr (85,3 mnkr). För 2007 prognosticeras investeringarna till 480,6 mnkr. Investeringarna för 2006 uppgick till 353,4 mnkr vilket var den högsta nivån på tio år. Utfallet för 2006 var 77,1 mnkr lägre än det som hade prognosticerats efter åtta månader 2006.

En reducering av investeringsbudgeten för 2007 kommer att ske med 73,8 mnkr då ob­jekten är framflyttade till nästa år.
Investeringar avseende byggnation redovisas under Landstingsstyrelsen. Landstingsfastig­heter svarar för samtliga byggnader och debi­terar internhyror till övriga förvaltningar.

Större investeringar efter åtta månader FASTIGHETER
Länssjukhuset, ny mottagningsbyggnad 36,0 mnkr

Prognos vid årets slut 63,1 mnkr.

Total budget 340,0 mnkr, utfall t o m delårs-bokslutet uppgår till 282,8 mnkr. Byggnatio­nen beräknas vara klar under 2007.
Sjukhuset I Varberg, operationsblocket 65,6 mnkr

Prognos vid årets slut 80,6 mnkr.

Total budget 251,1 mnkr, utfall t o m delårs-bokslutet uppgår till 98,5 mnkr. Byggnationen beräknas vara klar under 2010.

INVESTERINGAR (MNKR)