Ekonomi I balans

2.3 Landstingsfullmäktiges direktiv för budgetarbetet

Landstingsfullmäktige beslutade om direktiv för budgetarbetet den 6 maj 2004. Budgetdirektiven syftar till att bl a stödja följande övergripande mål år 2005:

• 
  att ekonomin är i balans
  
• 
  att befolkningens hälsa är god och att befolkningen erbjuds en kvalitativt god och lätt tillgänglig sjukvård i rimlig tid och på lika villkor
  

Nedan följer de övergripande direktiven som rör både beställar- och producentorganisationen:

• 
  samtliga förvaltningar/bolag ska ovillkorligen ha en ekonomi i balans
  
• 
  den besparing som beslutades i samband med budget 2004 på 700 miljoner kronor år 2005 jämfört med budget 2004 ska genomföras
  
• 
  koncernens totala kostnader får inte öka med mer än 1,7 % jämfört med budget 2004
  
• 
  respektive förvaltning/bolag ska från och med år 2005 följa upp sin produktivitetsutveckling
  
• 
  kostnaden för central administration ska fortsätta minska
  

• 
  att den långsiktiga satsningen på närsjukvården fortsätter
  
• 
  att Karolinska Universitetssjukhuset successivt koncentrerar sin verksamhet på högspecialiserad vård, forskning och utbildning
  
• 
  att läkemedelsanvändningen är effektiv bland annat genom en fortsatt implementering av läkemedelsstrategin
  

• 
  kostnaden för läkemedel får år 2005 inte öka med mer än 5 procent
  
• 
  miljöklassificeringen av läkemedel ska fortsätta
  
• 
  styrningen inom hälso- och sjukvården ska fortsätta att utvecklas med fokus på att ta fram och följa upp tydliga och mätbara mål till exempel rörande kvalitet
  
• 
  beskrivningssystemen ska fortsätta att utvecklas för att öka kunskapen om vad som produceras, med vilket resultat och till vilken kostnad
  
• 
  ersättningsmodellerna ska fortsätta att utvecklas
  
• 
  3S-utredningen ska utgöra en av grunderna för de förändringar som görs av länets sjukvårdstruktur och vårdprocesser
  

2.4 Beredningarnas direktivunderlag

De geografiska och medicinska beredningarnas direktivunderlag ligger till grund för arbetet med Beställarplan för åren 2005-2007. Det finns en mycket stor uppslutning kring närsjukvården, likaså kring behovet av förebyggande vård, folkhälsoarbete och behov av samverkan. Äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa är de behovsgrupper som uppmärksammats mest. De medicinska beredningarna uppmärksammar arbetet med handlingsprogram och områden för kunskapsutveckling.
I beställarplanen görs följande politiska prioriteringar av beredningarnas förslag. Nedanstående kan ses som ett kvitto till beredningarna inför det fortsatta arbetet med budgetunderlagen. Förslag utöver de nedan redovisade är inte prioriterade. I det fortsatta arbetet är det också viktigt att poängtera betydelsen av samverkan mellan de geografiska beredningarna och de medicinska programberedningarna.

• 
  Folkhälsa
  
  • 
    Förtydligade krav på primärvården att ta ett större ansvar för folkhälsoarbetet i enlighet med pågående arbete med folkhälsopolicyn
    
  • 
    Utveckla samverkan kring komplementär medicin
    
  • 
    Utveckla samarbetet med kommuner/stadsdelar kring miljö- och livsstilsfrågor
    

• 
  Jämlik vård på lika villkor
  
  • 
    Föreslå insatser för att utjämna ojämlikheter i vården avseende
    
    • 
      Geografisk fördelning
      
    • 
      Socioekonomiska faktorer
      
    • 
      Kön
      
    • 
      Sjukdomsgrupper
      
• 
  Närsjukvård
  
  • 
    Genomföra minst tio åtgärder per beställaravdelning för att utveckla närsjukvården
    
  • 
    Säkerställa kompetensen och tillgängligheten för personer i behov av habilitering samt för vissa kronikergrupper genom att erbjuda närsjukvård med speciell kompetens inom dessa områden
    
  • 
    Tillsammans med kommuner/stadsdelar och i dialog med vårdgivarna genomföra en gemensam kartläggning av nuvarande och framtida närsjukvårdsresurser i varje närsjukvårdsområde.
    

• 
  Psykisk ohälsa
  
  • 
    Utveckla mellanvårdsformer i samverkan med kommuner/stadsdelar
    
  • 
    Fungerande vårdkedjor för de psykiskt sjuka
    
  • 
    Utveckla kompetens för att bättre hantera patienter med dubbeldiagnos
    

• 
  Barn och ungdomar
  
  • 
    Analysera BUP: s förslag till verksamhetsförändringar ur ett lokalt perspektiv
    
  • 
    Säkerställa barnsjukvårdens kompetens och tillgänglighet i närsjukvården
    
  • 
    Tillsammans med kommuner/stadsdelar analysera familjecentralernas roll i närsjukvården
    

• 
  Äldre
  
  • 
    Analysera och utforma lokala handlingsplaner för hur kommunernas omstrukturering av särskilda boenden påverkar landstingets verksamhet
    
    • 
      Kan gälla frågor om ökad vårdtyngd inom närsjukvården, ökat behov av hjälpmedel samt samverkansfrågor
      

De medicinska beredningarnas direktivunderlag där förslag på kunskapsutveckling och handlingsprogram framgår kommer att redovisas och prioriteras i ett ärende till Hälso och sjukvårdsutskottet i juni.

3 Resultatanalys

Befolkningens åsikter om vården följs upp med hjälp av befolkningsundersökningen Vårdbarometern. Patienterna är nöjda med att de fått ett respektfullt bemötande. Flertalet tycker också att de fått den vård de förväntat sig vid besöket. Fortfarande är dock var tionde patient missnöjd. Flest missnöjda finns bland dem som besökt sjukhusens akutmottagningar, men en viss förbättring kan ses jämfört med tidigare år. Störst missnöje med vårdkvaliteten riktas mot den information man fått om sin sjukdom där 12 % tyckte den var helt otillräcklig. Detta relativt stora missnöje har varit oförändrat under de senaste åren. Under de senaste åren har andelen, som tycker att väntetiden för läkarbesök varit rimlig, långsamt förbättrats. Förbättringen har fortsatt 2003. Fortfarande är missnöjet stort bland dem som besökt sjukhusens akutmottagningar men missnöjet har minskat påtagligt sedan föregående år. Det invånarna i Stockholms län är mest kritiska till är den bristande telefontillgängligheten, framförallt svårigheten att per telefon komma i kontakt med primärvården. Missnöjet med telefontillgängligheten till husläkarna har minskat jämfört med tidigare år men är fortfarande stort.
BKV har därför arbetat vidare med målrelaterad ersättning i avtalen. Detta är ett sätt att genom incitament öka telefontillgängligheten främst i primärvården. Ett arbete har påbörjats med att skapa en gemensam modell för mätning av telefontillgängligheten. Ytterligare en del i arbetet med att öka tillgängligheten är det projekt som arbetat fram en modell för prestationsersättning i primärvården som under 2004 testas på elva vårdcentraler. Dessutom startar ett projekt för att öka tillgängligheten inom primärvården (tillgänglighetsprojektet).
I de mätningar som görs om befolkningens syn på vården finns det en tendens att vården värderas högre av invånarna i den norra länsdelen än i de södra delarna. Det är stora hälsoskillnader mellan välbärgade och resurssvaga områden. De som bor i resurssvaga områden uppger i högre utsträckning att de mår dåligt än de som bor i mer välbärgade områden.
För att i någon mån bidra till en vård på lika villkor fördelar BKV de ekonomiska resurserna till beställaravdelningarna enligt ett behovsindex som bl a grundas på socioekonomiska faktorer. Resursfördelningen ska möjliggöra förändringar i vårdutbudet mellan geografiska områden.
Under året har kartläggningar av befolkningens behov och vårdens fördelning gjorts. Som exempel kan nämnas Folkhälsorapporten. De geografiska beredningarna har också använt en stor del av sin tid till genomgång av behov, tillgänglighet mm inom kommuner och stadsdelar. Broschyrer som visar vårdutbud, vårdutnyttjande per kommun och stadsdel har tagits fram.

Vissa anpassningar av utbudet har skett under året. I Folkhälsorapporten som tagits fram under 2003 presenteras folkhälsan i SLL och utvecklingen under en tioårsperiod. Folkhälsorapporten har bl a lett till att de medicinska och geografiska beredningarna påbörjat analyser för att beakta specifika förhållanden i kommuner och stadsdelar samt förutsättningar för de prioriterade grupperna/områdena som ofta lyfts fram t ex barn och ungdom, äldre och psykisk ohälsa

Utvecklingen av närsjukvården har fortsatt. Arbetet med att förbättra tillgängligheten, d v s öppettider, jourtider, telefontillgänglighet i primärvården och ökning av antalet specialister i närsjukvården har fortsatt. En fungerande samverkan finns med länets kommuner och stadsdelar samt andra lokala aktörer. Antalet husläkare har ökat från 938 år 2002 till 965 år 2003.
I utredningen om Stockholms sjukvårdsstruktur (3 S) behandlas frågor om strukturen för hälso- och sjukvården i stort dels frågan om det nya universitetssjukhuset och den framtida strukturen för akutsjukvården, dels närsjukvårdsutredningen. Ett resultat är sammanslagningen av de båda sjukhusen HS och KS. Närsjukvårdens starkare roll betonas så att patienterna i ökad utsträckning kan tas omhand i närsjukvården i stället för på såväl universitetssjukhus som övriga akutsjukhus.
I beställarplanen 2005-2007 redovisas mål och strategier för att förbättra tillgängligheten, förbättra vård och omhändertagande samt fortsätta utvecklingen av sjukvårdsstrukturen i Stockholms län.