Sammanfattande utvärdering av

1 Sammanfattning

2 Bakgrund

2.1 Välfärdssystemens behov av evidensbaserad utveckling

2.2 SOCSAM

2.3 DELTA

2.3.1 Historik/tillkomst/mål

2.3.2 Politisk styrningsmodell

2.3.3 Finansiell samordningsmodell

2.3.4 Organisationsmodell

2.3.5 Aktiviteterna

3 Frågeställningar

3.1 Organisation

3.2 DELTAs effekter på personal/de professionella

3.3 Effekter för DELTAs brukare

3.4 Samhällsekonomiskt perspektiv

4 Metod

4.1 Allmänna synpunkter
4.1.1 Ambitionsnivå
4.1.2 Metodansatser
4.1.3 Etiska aspekter

4.2 Utvärderingsmodeller i DELTA
4.2.1 Olika typer av utvärderingsmodeller
4.2.2 Självvärdering kompletterat med externa utvärderingar

4.3 Uppföljningsmetoder

4.3.1 Uppföljning av patienter/klienter
4.3.2 Uppföljning av projektens utveckling
4.3.3 Uppföljning av personalens erfarenheter

5 Resultat – organisering och styrning av samverkan

5.1 Olika förutsättningar för samverkan?
5.2 Samverkan klargör skillnader
5.3 Samverkan – en del av ordinarie verksamhet
5.4 Viktiga faktorer vid samverkan

6 Resultat - DELTAs effekter på personal/ de professionella

6.1 Frågeställningar och metod

6.2 Samverkan och kunskapsintegration

6.3 Kompetensutveckling och yrkesutövning

6.4 Sammanfattning och relation till de inledande frågeställningarna

7 Resultat - effekter för DELTAs brukare
7.1 Vilka är brukarna – vilka har vi nått?
7.2 Vad har brukarna erbjudits?
7.3 Vad har uppnåtts med insatserna?

8 Resultat - samhällsekonomiskt perspektiv

8.1 Effekter på ersättning från offentlig försörjning

8.2 Samhällsekonomiskt perspektiv: exempel Arbetsmarknadstorget

8.3 Samhällsekonomiskt perspektiv: exempel vårdcentralen i Kärra

8.4 Samhällsekonomiskt perspektiv: exempel Hälsodisken

8.5 Kostnadsutveckling i de offentliga försörjningssystemen

9 Diskussion

9.1 Utvärderingsansatsen – styrkor och svagheter

9.1.1 Allmänt om utvärderingsansatsen

9.1.2 Utvärderingens styrkor

9.1.4 Utvärderingens svagheter

9.2 Lärdomar från DELTA: sammanfattande slutsatser

9.2.1 Samverkan mellan offentliga organisationer

9.2.2 Lärmiljöer och lärprocesser

9.2.3 Vilka brukare har vi nått?

9.2.4 Hur gick det för deltagarna?

9.2.5 Vilken betydelse har SOCSAM haft för DELTAs effekter?

10. Slutsatser och rekommendationer

11. Hur har vi utvecklats? Vad har vi lärt?
– Reflektioner från ägarföreträdarna i utvärderingsnätverket

Referenser

Bilaga 1 Sammanställning av DELTAs utvärderingsrapporter

Bilaga 2 Projektansökan: Vi vill DELTA

Bilaga 3 Modell för självvärdering ”9-rutan”

Bilaga 4 Textanalys av DELTAs självvärderingsrapporter

Bilaga 5 Externbedömning/ medbedömning av självvärderingsrapporter

1 Sammanfattning

Denna rapport är en sammanfattande utvärdering av det SOCSAM-projekt som under namnet DELTA har pågått på Hisingen sedan 1997. Grunden för DELTA har varit uppdraget att pröva om samverkan är en bra form för att effektivisera välfärden, särskilt med avseende på de grupper som tenderar att hamna i välfärdens väntrum.

DELTA bildades 1996 som ett beställarförbund där (efter regionsförändringen) Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Västra Götalands allmänna försäkringskassa ingår. Ett samverkansavtal slöts redan inledningsvis med Länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs- och Bohuslän, numera Västra Götaland.
Följande verksamheter kom därmed att omfattas:

• 
  Försäkringskassans lokalkontor på Hisingen.
  
• 
  Sex socialkontor hörande till stadsdelsnämnderna Torslanda, Biskopsgården, Lundby, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo samt Hisingens gemensamma missbrukarvård.
  
• 
  Två primärvårdsområden på Hisingen (som sedan 1999 är sammanslagna till ett).
  
• 
  Länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs och Bohus län (ett kontor för vardera arbetsmarknadsinstitutet, AMI, och arbetsförmedlingen, AF).
  

Sedermera anslöts psykiatrin (1998) och vuxenutbildningen (2000) till DELTA-samverkan.

Verksamheten har bedrivits i nätverksform, där samverkansgrupper bedrivit aktiviteter bland annat i form av 26 projekt med följande mål:

• 
  Försöksverksamhetens övergripande mål och syfte skall vara att kostnaderna för sjukskrivning, arbetslöshet och socialbidrag minskar, liksom onödigt lidande hos den enskilde.
  
• 
  Bedömnings- och behandlingsprocesserna skall förkortas och effektiviseras genom förbättrad samverkan mellan personalkategorier och myndigheter.
  
• 
  ”Flaskhalsar” skall tas bort när de medför passivt uppbärande av sjukpenning eller bidrag.
  
• 
  Långtidsarbetslöshet skall bekämpas och svaga grupper skall ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden eller få meningsfull sysselsättning.
  
• 
  Berörda personalgrupper skall få en breddad och fördjupad kompetens.
  

Denna sammanfattande utvärdering bygger på 23 självvärderingsrapporter som genomförts av projektmedarbetarna med stöd av forskare från Göteborgs universitet samt fem externa utvärde­rings­rapporter som genomförts av forskare från Göteborgs och Karlstads universitet. Samtliga rapporter finns publicerade på DELTAS hemsida: www.delta.goteborg.se. I dessa olika utvärderingar har olika metoder använts: Intervjuer av personal och myndighets­företrädare, enkäter till deltagare i projekt och verksamheter, statistik över utbetalningar från offentliga ersättningssystem. I denna sammanfattande utvärderingsrapport har vi velat besvara frågeställningar inom fyra områden:

1. 
   Vad har DELTA inneburit för medverkande organisationer?
   
2. 
   Vad har DELTA haft för effekter på personalen?
   
3. 
   Vad har DELTA haft för effekter för DELTAs brukare, dvs befolkningen på Hisingen?
   
4. 
   Vilka samhällsekonomiska effekter har DELTA haft?
   

Effekterna på medverkande organisationer har varierat beroende på verksamhetens art och karaktären på insatserna. Vissa organisationer har bedrivit DELTA-projekt integrerat i verk­samheten, andra som en avskild del av verksamheten. I synnerhet i dessa senare har det upp­stått ett spänningsförhållande mellan projektverksamheten och den reguljära verksamheten när det gäller att återföra resultat till hemma-organisationerna, där en central fråga är hur erfarenheten från samverkan kan tillgodogöras i ”moderorganisa­tionen”. Man är enig om att den finansiella samordningen har varit en avgörande förutsättning för den organisationssamverkan som utvecklats och att den har inneburit nytänkande och nya samarbetsmönster. Samtidigt har den tvingat huvudmännen att precisera gränserna. Den traditionella myndighetsstrukturen är mycket kraftfull, och det är tveksamt om samverkansidén kan överleva om inte institutionella förändringar i form av regelverk och ekonomiska förutsättningar liknande dem i SOCSAM-lagstiftningen vidtas.

Personalen är genomgående positiv till samverkansmodellen. Man har upplevt att man utvecklats professionellt och att man genom samverkansprojekten kunnat uppnå bättre kvalitet i vård- och serviceinsatserna gentemot brukarna jämfört med traditionell verksamhet. Processen att väva samman verksamheter och olika synsätt har dock inte varit lätt, och det har krävt mer tid och möda än vad många från början insett. Genom samverkan utvecklades nya yrkesroller som innehåller både en individuell kompetens knuten till den egna speciella professionen och en gemensam yrkeskompetens, en organisatorisk kompetens. Dessa kompetenser har gjort att man kunnat skapa nya strategier för att möta de krav som formulerats i projektens mål och de behov som funnits hos projektens målgrupper. I stort sett samtliga medverkande önskar en förlängning och/eller någon form av permanentning av samverkans-modellen.
När vi försökt uppskatta vilka brukare vi nått har vi kommit fram till att uppåt 20% av samtliga invånare 16-64 år på Hisingen på något sätt – direkt eller indirekt - varit berörda av insatser inom DELTA. Knappt 5 700 personer har direkt deltagit i individinriktade åtgärder, av dessa var 25% sjukskrivna, 60% arbetslösa och 44% uppbar socialbidrag. Psykiska besvär var den vanligaste orsaken till insatser för deltagarna i de socialmedicinska projekten, medan problem på arbetsmarknaden var huvudsaklig orsak till insatser inom de arbetslivsinriktade projekten. I gruppen arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd på Hisingen uppskattar vi att ca 40% av dessa har deltagit i något DELTA-projekt. Av en särskild enkät till deltagare i de socialmedicinska projekten framgår att 90% ansåg sig mycket nöjda eller ganska nöjda med insatserna. Ca 10% uppgav att de var ganska missnöjda eller mycket missnöjda. Personalen i samma projekt ansåg att flertalet deltagare hade blivit bättre eller mycket bättre, medan drygt 30% bedömdes ha oförändrat eller sämre tillstånd. Mätning av livskvalitet med EuroQol-instrumentet visade en positiv utveckling, i synnerhet för deltagare i socialmedicinska projekt, och då framförallt för unga och personer med psykiska besvär som huvudorsak. Deltagare i arbetslivsinriktade projekt hade en mer blandad utveckling av livskvalitetsmåttet, och en gynnsam utveckling är tydlig framförallt bland unga och personer som fanns i arbetsmarknadsåtgärd från start.
De samhällsekonomiska effekterna av DELTA är svårare att bedöma, i avsaknad av jämförelsegrupp och tillförlitliga data över såväl kostnader för insatser som utgifter i offentlig försörjning. Bland de personer som följts upp i de arbetslivsinriktade projekten noterades en minskning i utbetalningar från offentliga försörjningssystem, förskjutning från socialbidrag och i viss mån A-kassa till utbildningsbidrag, rehab-penning och sjukbidrag/förtidspension. Bland deltagare i socialmedicinska projekt noterades en ökning av utbetalningarna, vilket delvis kan förklaras av att de blev sjukskrivna i samband med att de aktualiserades i projekt. Uppföljning av utbetalningar totalt på Hisingen jämfört med övriga Göteborg visade att Hisingen hade en mer gynnsam utveckling när det gäller utbetalningar av socialbidrag och sjukpenning/rehab-penning under år 2000. Hisingen hade också en mer gynnsam utveckling än övriga Göteborg vad gäller antal personer som varit sjukskrivna över ett år. Utvecklingen när det gäller utbetalning av A-kassa/Alfa samt antal arbetslösa har varit mer blandad och inte entydigt bättre än i övriga Göteborg.
Samtliga inblandade har uppskattat utvärderingsupplägget. Nätverksorganisationen samt kombinationen självvärderingar och extern forskarmedverkan har bidragit till att resultat och erfarenheter på ett naturligt sätt återförts till myndigheter, verksamhets-ansvariga och med­verk­ande personal. DELTA har inneburit värdefull kompetens-utveckling och nytänkande bland samverkande myndigheter. Uppläggningen av hela projektet, inklusive utvärderingen, bör kunna bidra till att det inte förblir en isolerad ö i tid och rum, utan kan fortsätta i nya och mer permanenta former såväl på Hisingen som i andra delar av landet.