Utrikesutskottets betänkande

9 Religionsfrihet

I motion 2001/02:U297 (kd) konstateras att det i Österrike, Tyskland och Frankrike finns lagar som skiljer mellan statligt erkända religioner och ”övriga” religioner, vilka särbehandlas. De nya lagarna sprids till EU-grannarna i Central- och Östeuropa, där t.ex. Vitryssland bedriver en allt hårdare hets mot evangeliska kristna, med hänvisning till EU-ländernas nya antisektlagar. Sverige har deklarerat att man kommer att fortsätta att bevaka och följa utvecklingen angående religionsfriheten i Europa och dess närhet. Motionären anser att det är viktigt att även Sverige fortsatt stöder arbetet för mänskliga rättigheter och religionsfrihet i Europa och dess närhet.

I motion 2001/02:U345 (fp) framhålls att religionsfriheten uttryckligen anges som en rättighet i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Många länder begränsar emellertid religionsfriheten på grund av att vissa religiösa uttrycksformer betraktas som ett hot mot statens överhöghet. Statliga bestämmelser mot religion på grundval av politiska ideologier är mindre vanliga nu efter det kalla krigets slut, men de förekommer fortfarande i vissa länder. Det finns flera rapporter om att religiösa ledare har gripits, torterats och fängslats. Olika kristna samfund diskrimineras ofta i kommunistiska eller postkommunistiska länder, och även i vissa muslimska länder. Motionärerna kräver i yrkande 14 att Sverige i internationella sammanhang kraftfullt bör verka för krav på att religionsfriheten i alla sammanhang accepteras.

Utskottets överväganden

Religionsfriheten anges uttryckligen i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Många länder begränsar emellertid religionsfriheten på grund av att vissa religiösa uttrycksformer betraktas som ett hot mot statens överhöghet. Statliga bestämmelser mot religion på grundval av politiska ideologier är mindre vanliga nu efter det kalla krigets slut, men de förekommer fortfarande i vissa länder. Begränsningarna kan vara allt från förbud mot att utöva en religion till trakasserier och förföljelse av de troende. Det finns flera rapporter om att religiösa ledare har gripits, torterats och fängslats. Olika kristna samfund diskrimineras ofta i kommunistiska eller postkommunistiska länder, och även i vissa muslimska länder.

Utskottet framhåller att försvaret av mänskliga rättigheter, däribland religionsfriheten, är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik. Lagar i Tyskland och Österrike som skiljer mellan ”statligt erkända” religioner och ”övriga” samt den nyligen antagna franska lagen mot sektliknande rörelser, inger viss oro. Det är en skyldighet för dessa stater att respektera de mänskliga rättigheterna inklusive religionsfriheten. I sammanhanget är det av vikt att uppmärksamma arbetet i Europarådet, där man bl.a. övervakar respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfriheten, i samtliga medlemsstater.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U297 (kd) samt 2001/02:U345 (fp) yrkande 14 kan besvaras.

10 Funktionshindrades situation

I motion 2001/02:U345 (fp) framhålls att Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening, SHIA, spelar en viktig roll för att utifrån ett funktionshinderperspektiv aktivt bidra till i utvecklingssamarbetet. Inom ramen för SHIA bedrivs ett utvecklingssamarbete i partnerskap mellan människor med funktionshinder från olika delar av världen. Motionärerna anser att utveckling av funktionshindrade människors levnadsvillkor har förbättrats i en del länder, bl.a. har lagstiftning kommit till som stärker de funktionshindrades möjligheter att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. I vissa fall har partnerskapet inom ramen för SHIA och dess medlemsorganisationer bidragit till denna utveckling och motionärerna anser att det är mycket viktigt att stödja SHIA i dess arbete med att utveckla och fördjupa samarbete med systerorganisationer runt om i världen. I yrkande 19 krävs att Sverige bör agera mer och tydligare till stöd för funktionshindrade i fattiga länder.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att Sverige under många år har haft en aktiv roll i det internationella samarbetet på handikappområdet. År 1989 initierade den svenska regeringen ett arbete inom FN med syfte att få till stånd internationella regler om funktionshindrade personers rätt till delaktighet och jämlikhet. Detta utmynnade i ett antal standardregler för att säkerställa att personer med funktionshinder åtnjuter samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Reglerna antogs av FN:s generalförsamling år 1993. Till reglerna har kopplats ett system för övervakning och uppföljning. Övervakningsarbetet leds av en särskild rapportör, som är utsedd av FN och som till sin hjälp har en expertpanel vars medlemmar i stor utsträckning hämtas från de internationella handikapporganisationerna.

Trots framstegen menar många att det talas för lite om funktionshindrades rättigheter. För att kunna bryta tystnaden är det därför viktigt att fördjupa kunskapen om mänskliga rättigheter och människor med funktionshinder.

FN:s kommission för mänskliga rättigheter antog 1998 och 2000 resolutioner på temat. Resolutionen från 2000 inbjuder Högkommissarien för mänskliga rättigheter att undersöka vilka åtgärder som krävs för att stärka funktionshindrades möjligheter att åtnjuta sina rättigheter.

Även Globkom – den parlamentariska kommittén med uppdrag att utreda det svenska utvecklingssamarbetet – har tagit upp fattigdomsproblematiken utifrån ett handikapperspektiv.

Under de senaste åren har funktionshindrades rättigheter lyfts fram inom ramen för FN:s kommission för mänskliga rättigheter antog 1998 och 2000 resolutioner på temat. Resolutionen från 2000 uppmuntrar Högkommissarien för mänskliga rättigheter att undersöka vilka åtgärder som krävs för att stärka funktionshindrades möjligheter att åtnjuta sina rättigheter. Ett förslag till riktlinjer för dokumentation av kränkningar samt hur de funktionshindrades rättigheter kan stärkas har behandlats i internationella seminarier. En rapport kring detta utgavs år 2000, med syfte att utgöra stöd i det fortsatta arbetet med att stärka funktionshindrades rättigheter. Utskottet har även inhämtat att FN har diskuterat möjligheterna att skapa en speciell kommission för frågor som rör de funktionshindrades situation.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U345 (fp) yrkande 19 kan besvaras.