SRF och Synskadades stiftelse erhåller gåvor och donationer som är specifikt riktade för stimulans av svensk ögonforskning.
SRF delar ut cirka en miljon kronor årligen till detta ändamål. 2010 bidrog SRF med 500 000 kronor till forskningen vid näthinnecentret i Lund. Centrets verksamhet är mycket intressant, även om det mesta handlar om grundforskning. Viss patientbehandling har påbörjats med genterapeutiska metoder.
SRF är en av parterna i samverkansorganet Synfrämjandet. Ögonläkarföreningen, Optikerförbundet samt föreningen för synrehabilitering är övriga parter.
Synfrämjandet har en forskningsfond, som främst stimulerar yngre forskare med stipendier.
SRF bidrar årligen med cirka 4-500 tusen till fondens verksamhet.
SRF, tillsammans med Sveriges ögonläkarförening, inbjöds till dialog med Socialstyrelsen, som planerar att glaukom- och kataraktbehandling av små barn bör bli rikssjukvård på ett par kliniker i landet.
SRF har i huvudsak ställt sig positiv till förslaget, då gruppen är liten och kontinuitet ger bättre kvalitet.
Organisationsstöd
Medlemsantal 2010-12-31
Distrikt Röstb Stödj Totalt
Sthlm Gotlands län 1859 275 2134
Uppsala 404 162 566
Sörmland 249 75 324
Östergötland 439 92 531
Jönköping 291 119 410
Kronoberg 301 158 459
Kalmar 416 199 615
Blekinge 275 140 415
Skåne 1132 348 1480
Halland 408 163 571
Bohuslän 335 193 528
Göteborg 702 76 778
Älvsborg 499 231 730
Skaraborg 390 214 604
Värmland 308 134 442
Örebro 289 140 429
Västmanland 222 123 345
Dalarna 305 129 434
Gävleborg 251 149 400
Medelpad 181 59 240
Ångermanland 176 77 253
Jämtland 176 138 314
Västerbotten 398 167 565
Norrbotten 350 81 431
Totalt 2010 10 356 3 642 13 998
Totalt 2009 10 545 3 778 14 323
Totalt 2008 11 142 3 917 15 059
Medlemsantalet har fortsatt att sjunka, under 2010 med 325 (736 år 2009) personer, 2,3% (4,9%). Trots detta har 727 (756) personer blivit röstberättigade samt 489 (304) blivit stödjande medlemmar i SRF. Siffrorna är inte helt exakta på grund av registerbytet under året. Antalet medlemmar var den 31 december 2010 13 998 personer (14 323). Under 2010 har 1 238 röstberättigade medlemmar samt 300 stödjande medlemmar avlidit, sammanlagt 1 538 personer. Bland de röstberättigade medlemmarna är 65% kvinnor och flickor. Antalet barnmedlemmar mellan 0-18 år var 360 (434).
En oroande trend är att alla medlemsgrupper, utom de mellan 21-30 år och de över 80 år har minskat. De över 80 år utgör cirka 40 % av SRF:s medlemmar och cirka 1000 av dessa är födda före år 1920. En kraftsamling på många fronter behövs för att vi ska bli en attraktiv organisation att vara med i.
En grupp av ledamöter i förbundsstyrelsen har utgjort en medlemsvärdesgrupp. Förslag på hur vi ska bli mer tydliga kring vad ett medlemskap innebär har tagits fram.
Trots att alla är medvetna om den negativa trenden inom medlemsutvecklingen har det varit svårt att få distrikten att verkligen prioritera frågan. En förändring har dock börjat märkas. Uppsökeri har diskuterats på kursen för distriktsordförande och förbundsstyrelse och har tagits upp på de regionala kompetensutvecklingsdagarna. Vi har medverkat hos många distrikt vid ordförandeträffar med lokalföreningarna och andra möten och lyft denna viktiga fråga. Projekt kring medlemsvärvning har startats, och är på gång att starta, runt om i landet. Den nya e-postlistan för marknad har också gjort att distrikten plockat fram ansvariga personer för uppsökeri.
Liksom under några tidigare år genomfördes tävlingen mellan lokalföreningarna och distrikten om vilka som fått flest nya medlemmar. SRF Göteborg var det vinnande distriktet. De ökade sitt medlemsantal med 7 röstberättigade medlemmar år 2009. SRF Huddinge hade lyckats bäst bland lokalföreningarna med 14 röstberättigade medlemmar. SRF Härjedalen var den lokalförening som procentuellt ökade sitt medlemsantal mest, med 33%.
Under hösten skickades ett rådslag ut i organisationen inför kongressen 2011. Detta tar upp frågor kring centralt medlemskap samt om medlemskriterierna för att bli röstberättigad medlem ska utvidgas eller till och med slopas.
SRF påbörjade 2008 ett treårigt projekt med kompetensutveckling som metod på bred front, det så kallade Stiftelseprojektet. Tanken var att på sikt stärka enskilda synskadades självbild, så att man utvecklades i sin roll som samhällsmedborgare. Målet var att genom att nå fler enskilda synskadade ta reda på deras individuella behov av information, utbildning och råd och stöd. Projektet slutfördes och utvärderades under 2010.
Projektet bedrevs inom fyra områden: Yngresatsning, Samarbete med syncentralerna, Uppsökande verksamhet och Kompetensutveckling/medlemsstudier.
Yngresatsning
I början av 2010 arrangerades två webbseminarier. Här diskuterades främst demokratifrågor till exempel om hur yngre kan få bättre gehör och bemötande inom SRF, hur beslutsvägarna kan bli snabbare för en ökad påverkan och om det finns andra organisationsformer som exempelvis nätverk som passar yngre bättre.
Några regioner har arrangerat regionala konferenser. Där diskuterades hur yngreverksamheten ska bedrivas inom de aktuella regionerna. Vi har fortsatt att hålla kontakt med distriktens kontaktpersoner. På en del håll finns mycket bra verksamhet men på andra finns en påtaglig tröghet, främst beroende på att de yngre är så få och att man har svårt att få kontakt med nya personer. Det finns heller ingen som vill driva verksamheten.
Vi har fortsatt arbetet med kalendariet på hemsidan där aktiviteter för yngre annonseras. Två e-postlistor startades inom projektet men har fått läggas ner på grund av för svagt intresse. Några regionala e-postlistor för yngre har också kommit igång, där till exempel listan ”Ung i DEST” är aktiv.
Vi kan konstatera att vi har fått kontakt med flera yngre personer och vi har påtagligt ökat antalet medlemmar i yngre åldersgrupper. Nämnas kan till exempel att antalet medlemmar mellan 21-30 år ökade från 302 till 354 under 2010. Till detta bidrar delvis förenklade rutiner för att bli medlem samt samarbetet med Unga synskadade där personer erbjuds dubbelt medlemskap.
Samarbete med syncentralerna
Vi har på olika sätt arbetat med att försöka stärka vårt samarbete med syncentralerna och har försökt att hitta mötesformer där SRF-distrikten och syncentralerna kan diskutera hur vi på bästa sätt kan dra nytta av varandras kunskap och verksamhet när det gäller till exempel stöd till nysynskadade i olika åldrar. Detta har dock visat sig svårt och denna del av projektet har varit den mest svårarbetade.
En aktivitet i projektet har varit att genomföra temakurser för olika målgrupper. Vi har till exempel arbetat med att arrangera regionala kurser för nysynskadade personer i yrkesverksam ålder. Till kurserna fick den nysynskadade även ta med sig en anhörig. Utbildningen innehöll bland annat erfarenhetsutbyte (så var det för mig), kunskap om SRF, landstingets ansvar för rehabilitering samt kunskap om stödåtgärder på arbetsmarknaden. Tyvärr har vi inte kunnat genomföra alla de regionala kurser vi planerat. Detta beror till stor del på att samarbetet med syncentralerna är trögt. Syncentralerna är en viktig part för att genomföra sådana här kurser, eftersom det är via dem vi kommer i kontakt med de nysynskadade deltagarna.
Dostları ilə paylaş: |