Detta är ett exempel

1. INLEDNING

Jämställdhet som fenomen är något vi båda haft intresse för redan innan vi påbörjade socionomutbildningen. Under utbildningens gång har genusperspektivet varit ständigt levande, inte minst under fördjupningskursen i socialt arbete och genus, vilket medverkat till ett ännu starkare intresse som nu mynnat ut i detta val av ämne för vårt examensarbete. Vi vill genom vårt examensarbete försöka beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten i förhållandet studerar vid Malmö högskola. Vi vill vidare undersöka om föräldraskap påverkar graden av jämställdhet i dessa förhållanden samt om arbetsfördelningen i de studerade paren är könstraditionell eller könsneutral.

Jämställdhet skulle kunna studeras på åtskilliga samhällsnivåer men vårt val blev familjen. Familjen framstår för oss som en av de mest självklara och inflytelserika institutionerna i samhället och blir därför en särskilt intressant målgrupp att studera. Vi har valt att fokusera på par som lever i heterosexuella förhållanden, vilket innebär att vi samtidigt väljer bort andra typer av samlevnadsformer, såsom homosexuella förhållanden. Familjer med ensamstående föräldrar har också valts bort för denna studie eftersom studiens kärna, det vill säga relationen mellan man och kvinna¹, inte är möjlig att studera i dessa. Vårt val innebär inte att vi ser den heterosexuella samlevnadsformen som den ”rätta”, men som ett naturligt val när jämställdhet mellan man och kvinna ska studeras. En anledning till att vi valt Malmö högskolas studenter som målgrupp är att Malmö högskola har ett uttalat genusperspektiv och vi undrar om detta påverkar hur jämställdheten ser ut bland studenterna. En annan anledning till valet av målgrupp är att det ger oss möjlighet att nå ett stort antal respondenter på kort tid.
Vi hoppas att genom denna studie kunna fördjupa vår kunskap om jämställdhet i heterosexuella förhållande och vad det innebär ur jämställdhetsaspekt att paret har, eller inte har, barn. Vi upplever att vi saknar kunskap om hur jämställdheten ser ut bland Malmö högskolas studenter, varför detta ämne bli intressant att studera.
1.1 Problemformulering

Att debatten kring jämställdhet idag är het kan väl inte ha gått någon obemärkt förbi. Jämställdhetsdiskursen är levande i såväl familj som skola, på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Vi frågar oss varför just jämställdhet är ett så tidsödande projekt. Idag har vi kommit till en punkt där de ojämlika könsstrukturerna faktiskt lyfts fram. Trots detta kommer det sannolikt att dröja åtskilliga generationer innan vi lever i ett jämställt samhälle där hemarbete, såväl som makt och ansvar, delas lika mellan män och kvinnor. Ett jämställt samhälle är ett samhälle där det kön man har inte påverkar de val man gör och hur man lever sitt liv, utan där båda könen har samma möjligheter och förutsättningar att välja fritt (Elvin-Novak & Thomsson, 2003).

Jämställdhet kan studeras på olika arenor i samhället, men denna studie kommer att fokusera på familjen och det hushållsarbete, respektive de beslut, som tas i hemmet. Familjen står på olika sätt i fokus i vår studie. Familjen ses ofta som en självklar och viktig social institution i samhället, men har även under långa perioder kritiserats och ifrågasatts. I synnerhet under 70-talet kritiserades familjen för att verka förtryckande och för att hindra utvecklandet av alternativ sexualitet och nya samlevnadsformer. Familjen har ofta framställts som den ultimata platsen för könsförtryck (Bäck-Wiklund & Johansson, 2003). Konflikten mellan hemarbete och förvärvsarbete uppmärksammades under sjuttiotalet och frågan om hemarbetets fördelning har varit en viktig jämställdhetsfråga sedan dess. Arbetsfördelningen i hushållen har blivit mer jämn sedan sjuttiotalet, detta i första hand genom att kvinnor minskat sina insatser i hemmet och inte för att män ökat sina insatser. Trots detta visar åtskilliga studier att kvinnor utför största delen av hemarbetet (Ahrne, Roman & Franzén, 1996). Kvinnor har också trettio procent mer korttidssjukskrivning än män och är betydligt oftare långtidssjukskrivna. Kvinnor konsumerar också mer mediciner och behandlas oftare för trötthet och utmattning (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Familjen är en viktig arena i samhället som är betydelsefull för hur många människor formar sina liv, varför jämställdheten i familjen är såväl viktigt som intressant att studera och därigenom synliggöra.
Malmö högskola har tre perspektiv som ska genomsyra verksamheten på högskolan. Ett av dessa tre är genusperspektivet. Genusperspektivet innebär att studenter och lärare på Malmö högskola ska göras medvetna om de genusstyrda strukturer som finns i samhället för att kunna ifrågasätta, tänka kritiskt, förändra och förbättra (Malmö högskola, 2005a). Vi frågar oss om detta kan påverka jämställdheten i förhållanden där någon av parterna studerar på Malmö högskola. Åtskillig forskning har gjorts kring ämnet jämställdhet, men vi undrar hur den ser ut bland Malmö högskolas studenter. Vi undrar om det finns en medvetenhet bland studenterna som leder till att deras förhållanden är mer jämställda och mindre könstraditionella än andra par. Vi är av uppfattningen att många diskussioner kretsar kring att familjen präglas av könsmönster som inte är förenliga med nuvarande jämställdhetsideal. Liten vikt läggs däremot vid vilka faktorer som eventuellt kan medverka till reproduceringen av dessa mönster.
Vi har vid ett flertal tillfällen under studietiden stött på uppfattningen att heterosexuella par efter att de fått barn tenderar att bli mindre jämställda i sitt förhållande än de var tiden före. Dessa uttalanden innebar en viktig grund till att vår nyfikenhet väcktes och att vi valde att även undersöka riktigheten i dessa påståenden. Vi undrar alltså huruvida föräldraskap bidrar till reproduceringen av könsstrukturerna, i form av kvinnans underordning, och därmed skjuter upp jämställdheten. Eftersom vi själv är högskolestudenter blev vi intresserade av hur detta görs gällande bland studenter på Malmö högskola.
1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att, utifrån respondentens lämnade uppgifter, beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten i förhållandet studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

1.3 Frågeställningar

De huvudfrågeställningar som vi genom denna studie ämnar besvara är följande:

• 
  Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola?
  

• 
  Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade paren?
  

• 
  Är arbetsfördelningen och fördelningen av beslut i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral?
  

1.4 Avgränsningar

Vi har i vår studie blivit tvungna att göra en rad avgränsningar. Ämnet jämställdhet är brett och resurserna för vår studie, i form av såväl tid som pengar, har varit strikt begränsade. Den första avgränsningen vi tvingades göra gällde vilken del av jämställdhetsproblemet vi ville studera. Valet stod mellan de tre arenorna hemmet, arbetslivet och samhället. Valet föll på jämställdhet i hemmet och en anledning till detta är att familjen är en viktig arena i samhället som till stor del påverkar hur människor formar sina liv. Naturligtvis är även arbetslivet och samhället viktiga och påverkar människors livssituation, men eftersom vi ser det som sker inom familjen och i hemmet som mindre synligt för allmänheten anser vi att detta är viktigt att granska.

När valet gjorts att studera jämställdhet i familjen blev det viktigt att även avgöra vad inom familjen vi ville fördjupa oss i. Vi bestämde oss för att det är intressant att studera arbetsfördelningen i hemmet eftersom kvinnors dubbelarbetande är ett stort problem som inte är möjligt att bortse ifrån vid studier som rör jämställdhet i hemmet. Vi bestämde oss även för att en viktig aspekt i hemmet är vem utav mannen och kvinnan som har störst inflytande över beslut angående gemensamma angelägenheter. Gällande arbetsfördelningen i hemmet gjorde vi avgränsningen till de arbetsuppgifter som kan antas utföras varje månad, varför t.ex. byte av däck på bilen och besiktning av bilen är arbetsuppgifter som inte finns med på frågeformuläret. Vi valde också att vid denna studie undersöka om föräldraskap påverkar graden av jämställdhet i de förhållanden som studeras. Diskussionen har funnits att även undersöka hur andra sociala faktorer, såsom utbildning, inkomst, etnicitet etc. påverkar graden av jämställdhet. Detta blev emellertid ytterligare en avgränsning vi blev tvungna att göra då denna typ av undersökning skulle vara mycket tidsödande och våra resurser avseende tid är begränsade.
Nästa val vi stod inför, efter att vi bestämt oss för att studera jämställdhet i hemmet, blev att avgöra vilken målgrupp vi ville studera. Vi konstaterade att det skulle vara intressant att studera Malmö högskolas studenter. Dels eftersom vi själva studerar vid Malmö högskola och dels eftersom Malmö högskola har ett uttalat genusperspektiv som ska genomsyra alla utbildningar och frågan uppstod om detta genusperspektiv bidrar till en medvetenhet hos Malmö högskolas studenter som inte finns hos andra grupper. Detta val av målgrupp gjordes också för att möjliggöra att nå ett stort antal respondenter på relativt kort tid, eftersom tiden vi har till vårt förfogande för insamling av datamaterial är strikt begränsad.
När vi hade bestämt oss för vad och vem vi ville studera och vad vi ville få ut av vår studie blev valet av metod enkelt och vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. Vi bestämde oss i ett tidigt skede för att låta vår studie ta formen av en pilotstudie. För att vår studie skulle kunna ses som något annat än en pilotstudie hade en betydligt större svarsfrekvens krävts. Även detta val gjordes med hänsyn till våra begränsade resurser avseende tid och pengar och får därför ses som en avgränsning.
Även vid utformandet av frågeformuläret gjordes vissa avgränsningar, dels för att underlätta för respondenterna att besvara frågeformuläret och dels för att underlätta för oss vid hanteringen av enkäterna. En av dessa avgränsningar var att låta enkäten bestå av fasta frågor med bundna svarsalternativ, vilket innebär att respondenterna fick välja mellan färdigformulerade svarsalternativ för att besvara frågorna (Denscombe, 2000). Detta bidrog till att vi fick in ett stort antal ifyllda enkäter genom att enkäten endast tog några minuter att fylla i och enkäterna blev dessutom mindre tidsödande för oss att hantera vid analys av det insamlade datamaterialet.
Vad gäller de teorier och den tidigare forskning som vi tagit med i teoriavsnittet har självklart också åtskilliga avgränsningar gjorts. Det finns en stor mängd teorier som är intressanta att känna till när jämställdhet ska diskuteras. Det finns dock ingen möjlighet att redogöra för alla dessa teorier då sidantalet i vår uppsats är begränsat. Samma problem mötte vi vid inhämtandet av den forskning som tidigare gjorts i ämnet jämställdhet. Denna forskning är omfattande och omöjlig att redogöra för på ett heltäckande sätt i en uppsats på C-nivå. Vad gäller såväl teoridelen som delen om tidigare forskning har vi därför begränsat oss till det material som är mest användbart i anknytning till vår studie, när det insamlade datamaterialet ska analyseras och diskuteras.
1.5 Förföreställningar

Som forskare är det viktigt att vara medveten om sina egna utgångspunkter i det ämne som ska studeras. Vi väljer därför att kortfattat redogöra för dessa nedan för att du som läsare ska kunna värdera såväl studiens tillvägagångssätt som dess resultat, på ett så heltäckande sätt som möjligt. De begrepp som kommer att beröras är kön, jämställdhet och familj.

Vi är av uppfattningen att likheterna mellan de båda könen är avsevärt mycket större än skillnaderna. Den skillnad som vi anser finns mellan könen är biologisk och innebär att män och kvinnor har olika fysik. Vi är dock medvetna om att det innebär en stor skillnad för en individ om hon är man eller kvinna i dagens samhälle. Detta beror enligt oss emellertid inte på en faktisk skillnad mellan könen utan på hur samhället socialt har konstruerat de båda könen som två motpoler. Vi tror till exempel inte att män har ett medfött intresse av bilar och motorer och kvinnor av hushållsarbete och barnomsorg. Dessa könsspecifika egenskaper menar vi istället är konstruerade och har tilldelats de båda könen genom sociala konstruktioner som upprätthålls generation efter generation (vi diskuterar detta vidare i avsnitt 3.2.1).
När det gäller jämställdhet är vår viktigaste förföreställning att vi tror att många som själv upplever att de lever i ett jämställt förhållande i själva verket ofta inte gör det, efter en närmare granskning. Vad de kanske lever under är jämförelsevis jämställda förhållanden. Detta beror på djupt rotade strukturer och normer i samhället som vi människor upplever som naturliga och som inrymmer männens överordning och kvinnans underordning. Vi ser familjen som den institution i samhället där ojämställdhet tillåts komma till tydligast uttryck och där könsmönster tillåts reproduceras utan inblandning utifrån, att jämföra med ojämlika förhållanden på arbetsmarknaden som samhället kan lagstadga emot.
1.6 Disposition

Uppsatsen har inletts med en formulering av forskningsområdet jämställdhet samt en redogörelse av studiens syfte och frågeställningar. Nödvändiga avgränsningar har också beskrivits och motiverats. Nedan följer en utförlig beskrivning av forskningens metod. Denna innefattar en presentation av vårt deskriptiva forskningsintresse, enkäten som forskningsredskap, urvalsförfarandet och det praktiska tillvägagångssättet vid datainsamlingen. Metodavsnitten inrymmer även en beskrivning av hur insamlad data har analyserats, samt våra etiska överväganden. Efterföljande kapitel är teorikapitlet som innehåller definitioner av nyckelbegrepp såsom jämställdhet, makt och familj. Teorikapitlet utgörs även av en presentation av betydelsefulla teorier och tidigare forskning som gjorts inom forskningsområdet. Den mest centrala teorin som tas upp är socialkonstruktionismen som sammankopplas med vad det innebär att fostras till man respektive kvinna i dagens samhälle. Nästföljande kapitel omfattar en redovisning av studiens insamlade data, indelat i tre delar; arbetsdelning, inflytande över beslut samt könets betydelse i de enskilda frågorna. Mot slutet av uppsatsen finns en analys som knyter samman forskningsresultaten med teori och tidigare forskning, samt en diskussion där även våra personliga reflektioner och egna slutsatser ryms, tillsammans med en öppning inför kommande studier. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av studiens tillvägagångssätt, teoretiska utgångspunkter och resultat.

2. METOD
För att du som läsare ska kunna värdera de följande resultatens trovärdighet klargörs och motiveras i följande kapitel valet av metod, forskningsredskap och urval. En närmare beskrivning av forskningsredskapets upplägg och tillvägagångssättet vid datainsamling respektive analys kommer också att presenteras.
2.1 Metodbeskrivning

Vi har valt att göra en undersökning av förberedande slag kallad pilotundersökning. En pilotundersökning är en studie som görs för att resultatet av den ska kunna ligga till grund för fortsatt undersökning i större skala inom problemområdet. Att genomföra en pilotstudie innebär en möjlighet att få en skymt av hur forskningsområdet ser ut samtidigt som den möjliggör ett test av såväl forskningsverktyg som urvalsförfarande (Rosengren & Arvidsson, 2002). Att vi väljer att se på vår studie som en pilotstudie har naturligtvis att göra med de begränsade resurser i form av tid och pengar som vi har till vårt förfogande. Att se på studien på något annat sätt skulle innebära större krav på exempelvis en specificerad urvalsram och större svarsfrekvens.

2.1.1 Deskriptivt forskningsintresse

Det finns tre olika forskningsintressen som en forskare kan ha när en studie ska genomföras. De olika forskningsintressena är explorativt (utforskande), deskriptivt (beskrivande) respektive explanativt (förklarande) (a.a.). Dessa tre bygger naturligt på varandra. För att forska med utforskande frågeställningar krävs inga egentliga förkunskaper om forskningsfenomenet medan en forskare med ett beskrivande forskningsintresse bör ha tillgodogjort sig kunskaperna på den utforskande nivån innan han/hon kan sträva efter att kunna beskriva sitt fenomen. För att göra forskning av förklarande slag krävs i sin tur kunskaper på såväl utforskande som beskrivande nivå. Nivåerna bygger därmed på varandra och förkunskapen om forskningsfenomenet begränsar valet av forskningsintresse (a.a.). Med beskrivande forskningsintresse menas att studiens syfte är att beskriva det utvalda forskningsområdet vilket genomförs med hjälp av väl utarbetade mätinstrument (Ejvegård, 1996). Med hänsyn tagen till våra förkunskaper om forskningsområdet jämställdhet och till studiens syfte, är vårt forskningsintresse alltså vad man kallar deskriptivt.

Eftersom vårt forskningsintresse är deskriptivt och syftet med vår studie är att göra en generell beskrivning av hur jämställdheten ser ut i sammanboende heterosexuella par där minst den ena parten studerar på Malmö högskola, föll valet på en kvantitativ metod framför en kvalitativ. Vi vill genom studien nå mätbara resultat som genom analys ska kunna ge en överblick av forskningsområdet. Bedömningen gjordes därför att en enkät torde vara det mest lämpliga forskningsredskapet att använda i denna studie (Patel & Davidson, 2003). Vi planerar därmed att låta en välkonstruerad enkät hjälpa oss att nå kärnan av forskningsproblemet. Vi ämnar med hjälp av denna enkät operationalisera begreppet jämställdhet, vilket kommer att behandlas vidare i teorikapitlet.
2.1.2 Enkät som forskningsredskap

Studien genomfördes alltså i form av en enkätundersökning. Det finns flera anledningar till varför vi valde att använda oss av en enkät för att samla in empiriska data. En enkätundersökning gör det möjligt att på relativt kort tid få in ett stort antal svar, till skillnad från exempelvis en intervjuundersökning som ofta har en viss tendens att bli väldigt tidsödande. Eftersom vi valde att använda oss av ett frågeformulär nåddes de respondenter som studien vänder sig till av identiskt lika ställda frågor, något som nästan är omöjligt vid användning av andra metoder (Denscombe, 2000). Valet av forskningsredskap innebär även att vi på ett enkelt sätt kunde analysera insamlad data i datorprogrammet SPSS. Att vi valde att använda oss av enkäter är naturligtvis även tätt kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Eftersom studien syftar till att ge en överblick av forskningsområdet hade exempelvis ett fåtal intervjuer varit en mindre bra metod som gjort det svårt för oss att finna eventuella samband mellan t.ex. jämställdhet och föräldraskap. Istället hade vi troligtvis fått en djupare förståelse för hur jämställdhet och föräldraskap påverkat varandra i några enskilda fall vilket förvisso vore intressant, men inte förenligt med vårt syfte och våra frågeställningar. Naturligtvis förekommer även nackdelar med enkäten som forskningsverktyg framför intervjun, exempelvis risken att respondenterna besvarar formuläret ofullständigt (a.a.).

Enkäter kan bestå av dels faktafrågor och dels åsiktsfrågor (Denscombe, 2000). Den enkät som vi använt oss av består enbart av så kallade faktafrågor eftersom vi vid detta tillfälle inte är intresserade av själva upplevelsen av att leva i ett jämställt, respektive ett icke jämställt förhållande. Den enkät som studien baseras på innehåller frågor som har hjälpt oss att klassificera paren som jämställda eller ej, utifrån den definition som kommer att beskrivas i avsnitt 3.1.1. Av flera anledningar besvarades frågeformuläret anonymt av respondenterna. Att låta respondenterna besvara enkäten anonymt innebär rimligtvis hög sanningshalt i de angivna svaren, vilket i sin tur innebär högre validitet för studien i sig (Patel & Davidson, 2003). Studien skulle dessutom inte heller göra någon vinst på att tvinga respondenterna att röja sin identitet.
2.2 Urval

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur jämställdheten ser ut i sammanboende heterosexuella par där minst den ena parten studerar på Malmö högskola. På Malmö högskolas program och kurser studerar totalt cirka 21 000 personer (Malmö högskola, 2005b). Eftersom vår studie inte intresserar sig av samtliga studenter på Malmö högskola utan enbart av den definierade grupp av studenter som bor tillsammans med en partner av motsatt kön, så blir det totala antalet av vår undersökningspopulation, den så kallade urvalsramen, betydligt lägre (Rosengren & Arvidsson, 2002). Valet av målgruppen är vad man brukar kalla ett subjektivt urval. Målgruppen intresserar oss och värderas av oss som representativ med hänsyn till studiens syfte, att studera hur jämställdheten mellan man och kvinna ser ut i sammanboende par. Att målgruppen dessutom är enkel för oss att få tillgång till är ytterligare en anledning till valet av Malmö högskolas studenter som målgrupp. Att vi valde att utföra studien på skolans arena framför att exempelvis besöka respondenterna i deras hem har såväl praktiska förklaringar som urvalsmässiga. Det är enklare att hitta det aktuella urvalet genom att besöka just den miljö som målgruppen vistas i, än att exempelvis knacka dörr tills man hittar en respondent som visar sig vara lämplig för undersökningen. Att leta respondenter genom att knacka dörr hade dessutom inneburit val i form av bostadsområde, tidpunkt på dagen med mera som skulle kunna riskera försämrad slumpmässighet för studiens urval. Även alternativet att utföra en postenkät fick väljas bort till följd av att denna datainsamlingsprocess är allt för tids- och resurskrävande (Denscombe, 2000).

För att en population ska kunna göras mätbar behöver man ibland operationalisera definitionen av själva målgruppen vilket kan göras genom att man specificerar definitionens huvudbegrepp. I vårt fall handlade detta om att fundera över vad en student på Malmö högskola är och när ett par räknas som sammanboende. Vi bestämde oss för att alla som studerar minsta lilla kurs på högskolan ingår i populationen och ägandet av lägenhet eller hus spelar ingen roll när det handlar om huruvida respondenterna bor ihop med sin partner eller inte utan det är helt enkelt upplevelsen av att bo ihop som är den viktiga (Rosengren & Arvidsson, 2002). Hur många studenter det finns på Malmö högskola som faller under vår målgrupp kan vi dessvärre inte att ange eftersom sådana uppgifter saknas, populationens storlek är med andra ord ospecificerad. Säkert är dock att ett urval i denna totala population måste göras eftersom en totalundersökning, det vill säga att undersöka varje person i populationen, i stort sett är omöjlig på grund av våra begränsade resurser (a.a.).
Själva urvalet inom målgruppen har gjorts slumpmässigt och innebär ett stickprov ur populationen. Stickprov av populationer bör göras så slumpmässigt som möjligt för att de ska kunna klassas som representativa för hela populationen. Med slumpmässighet i vårt urval menas enkelt sagt att alla studenter på Malmö högskola som tillhör den aktuella målgruppen ska ha en chans att komma med bland de personer som vi lämnar enkäterna till (a.a.). Tid och plats var viktiga kriterier i vårt urval eftersom studiens urval till stor del påverkades av vilka studenter som befann sig på den plats där vi utförde datainsamlingen under den tid som vi var där. Slumpmässigheten i vårt urval gjordes på plats när vi valde ut vilka personer vi skulle fråga om de ville vara med. När vi gick runt till de olika studenterna valde vi både yngre och äldre studenter, män och kvinnor och personer av olika etnisk härkomst, för att ge materialet så stor representativitet som möjligt (Denscombe, 2000). Vårt stickprov uppgick till 180 respondenter. Om ett stickprov är tillräckligt stort kan resultatet generaliseras och på ett tillförlitligt sätt spegla hela populationens attityder, handlingsmönster eller vad det än må vara som studerats (Rosengren & Arvidsson, 2002). I vårt fall är vi medvetna om att vi till följd av vårt begränsade material inte kommer att kunna få stor representativitet för populationen i sin helhet. Detta gäller i synnerhet könsfördelningen av respondenterna, men materialet innebär som en pilotundersökning tillräckligt underlag för att ligga som utgångspunkt för vidare forskning.