~ Landstinget ~'~~~ Halland Handlingar Landstingsfullmäktiges sammanträde november 2007 i Halmstad
Landstinget Hallands övergripande mål
Yüklə 2,09 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Landstinget Hallands mål 2008
- Nöjda och engagerade invånare
- Befolkningens hälsa och utveckling av vården
- Landstinget Hallands hälso- och sjukvårdspolitiska inriktning – hur når vi målen
- En tillgänglig och nära hälso- och sjukvård ska möta befolkningens behov Tillgänglig vård efter behov
- Samverkan utifrån en helhetssyn på patientens behov
- Närsjukvård som möter behov av öppen vård
- En mer utvecklad specialiserad somatisk och psykiatrisk vård
- Invånaren aktiv och delaktig
- Medarbetaren aktiv och delaktig
- En mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
- Satsning på forskning, utveckling och utbildning
- Säkrare vård genom systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
- Systematiskt kvalitetsarbete
- Systematiskt patientsäkerhetsarbete
- En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Samverkan med andra aktörer för att främja fysisk och psykisk hälsa
- Hälsofrämjande förhållningssätt i patientmötet
- Hälsosamma arbetsplatser stödjer utvecklingen i flera avseenden
Landstinget Hallands övergripande mål Enligt kommunallagen beslutar landstingsfullmäktige om mål och riktlinjer för lands-tingets verksamhet. Landstingsfullmäktiges "Mål och budget" och därtill hörande hälso- och sjukvårdspolitiska inriktning styr landstingets verksamhet. Driftstyrelserna och de gemensamma nämndernas (hjälpmedels- och patientnämnd) främsta uppgift är att verka för att målen infrias genom sitt ansvar för verksamhet, kvalitet, personal och ekonomi inom sina repektive styrelser/nämnders områden. Landstingsfullmäktiges övergripande mål ska prioriteras och omformuleras på styrelse-/nämnds- och verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska också vara lättillgänglig, ha god kvalitet och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Goda kontakter mellan patient och personal ska främjas och vården ska så långt möjligt utföras och genom-föras i samråd med patienten. Det som sägs om hälso- och sjukvården gäller även tandvården. Landstinget Hallands mål 2008 För att kunna omsätta ovanstående gäller följande mål för Landstinget Halland 2008:
God hälsa Målet är att hallänningarnas hälsa hela tiden ska förbättras. Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa och sitt välbefinnande. Samhällets uppgift är att skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa. För landstingets del handlar det om att bidra till en positiv utveckling av hallänningarnas hälsa. Det gör vi genom att arbeta med såväl hälsofrämjande och sjukdomsföre-byggande insatser som med vård och behandling för människors hälsa och livskvalitet. Målet följs upp genom: Årlig uppföljning av medellivslängden. Årlig uppföljning av ohälsotalet. 2(37)
infektionssjukdomar, astma och allergier samt av dödsorsaksmönster (nästa gång år 2010).
Nöjda och engagerade invånare Hallands läns invånare betalar skatt och avgifter till hälso- och sjukvården samt till tandvården. Målsättningen är att minst 90 procent av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida och känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. Minst 90 procent av invånarna ska anse att de har tillräckliga möjligheter att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågorna. Målet följs upp genom:
De invånarintervjuer som publiceras i Vårdbarometern används beträffande hallänningarnas synpunkter på vården.
Det finns ett starkt samband mellan tillgänglighet till vården och med hur nöjda invånarna är med servicen. Därför används resultaten från uppföljningar av tillgänglighet inom Vårdval Halland och länssjukvården som en indikator. God vård Den hälso- och sjukvård samt tandvård som landstinget finansierar ska kännetecknas av kvalitet. Minst 90 procent av invånarna ska vara nöjda med kvaliteten i vården och omvårdnaden. Landstingets hälso- och sjukvård och tandvård ska ges med rätt kompetens och med rätt val av behandling. Målet följs upp genom:
3(37) 93 Uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet en gång per år. Uppföljningen sker utifrån de öppna jämförelser av vårdens resultat i olika landsting som från och med 2006 årligen presenteras av Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen. Jämförelser görs av olika indikatorer inom områdena medicinska resultat, patient-erfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Resultaten av rapporten ska användas som en del i Landstinget Hallands systematiska förbättringsarbete.
Uppföljningen fokuseras bland annat på klinikernas deltagande i de nationella kvalitetsregistren samt på hur dessa används. Registren, som för närvarande är cirka 40 stycken, utgör ett nationellt system för hälso- och sjukvårdens utveckling. Genom dem får kliniker och andra enheter inom hälso- och sjukvården möjlighet att följa upp sina egna vård- och behandlingsresultat och bedöma patientnyttan. Det är viktigt att verka för att registren öppnas och innehållet utvecklas i syfte att förbättra kvaliteten i vården. Stark ekonomi Landstinget ska ha en stark ekonomi på både kort och lång sikt. En förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning med balans mellan löpan-de intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora. Om landstinget ska kunna behålla samma kapacitet över tiden behöver det egna kapitalet värdesäkras. Utgångspunkten ska vara att varje generation ska bära sina kostnader. Målet följs upp genom:
Utvecklingen av landstingets ekonomi följs årligen i samband med delårsbokslut och årsbokslut. 4(37)
94 Stolta och engagerade medarbetare Landstinget behöver medarbetare som är stolta över sitt arbete och sin arbetsgivare. Genom goda arbetsplatser får landstinget medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå uppsatta mål. Ett tecken på en god arbetsplats är ständiga förbättringar, låg sjukfrånvaro och en väl utvecklad värdegrund. Målet följs upp genom:
Befolkningens hälsa och utveckling av vården Befolkningsmängden ökar i hela Hallands län, framförallt i den norra länsdelen. Det är andelen äldre och nyfödda som ökar mest. Ålderssammansättningen skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Förskjutningar i ålderspyramiden mot ett ökat antal äldre kommer att öka vårdbehovet och ställa ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Invånarna i Halland har både ur nationellt och internationellt perspektiv en god hälsa och medellivslängden är hög, men det finns skillnader mellan olika delar av befolkningen. Detta avspeglar sig bland annat i att ohälsotalen varierar i de halländska kommunerna. Sjukdomar i rörelseapparaten och psykisk ohälsa står sedan flera år tillbaka för huvuddelen av ohälsan. Ohälsotalen fångar inte den ohälsa bland barn och ungdomar, som däremot har framkommit i de befolkningsstudier som gjorts av primär-vårdens FoUU-enhet. Det finns även en trend med försämrad tandhälsa hos barn och ungdomar. Detta ställer krav på hälso- och sjukvårdens förmåga att möta det varierande behovet i olika delar av länet samt att arbeta hälsofrämjande. Det finns variationer i vårdkonsumtion, som inte kan förklaras av medicinska behov, utan mer är en följd av skillnader i medicinsk praxis och utbud av hälso- och sjukvård. Detta behöver beaktas i landstingets långsiktiga utveckling av verksamheten. Landstinget Halland har en framskjuten plats när det gäller jämförelser av vårdens resultat i olika landsting. Landstinget har också kunnat redovisa en förhållandevis god tillgänglighet. För att utveckla denna goda vård krävs en fortsatt inriktning mot en mer kunskapsbaserad och säker vård som är tillgänglig och kan möta befolkningens behov. Det är även väsentligt att kontinuerligt följa upp vårdens kvalitet och aktivt arbeta med patientsäkerhet. 5(37)
95 Medicinsk och teknisk utveckling skapar nya möjligheter. Allt fler sjukdomstillstånd kan behandlas och botas. En del i arbetet för att nå de av landstingsfullmäktige upp-satta målen och för att möta nya och ökande krav och behov, är att verksamheten ständigt måste effektiviseras. Detta är nödvändigt eftersom de ekonomiska resurserna är begränsade. Nya och bättre lösningar behöver utvecklas vad gäller arbetssätt och organisation, men också vad gäller verksamhetsmässiga och ekonomiska styrmodeller. En utveckling av landstingets värdegrund ska tydliggöra kulturer och förhållningssätt i det dagliga arbetet. Landstinget Hallands hälso- och sjukvårdspolitiska inriktning – hur når vi målen? Den hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningen (HSPI) anger de långsiktiga huvud-inriktningar som landstinget ska följa för att uppnå de av landstingsfullmäktige an-tagna övergripande målen. Inriktningarna grundar sig på ett flerårigt utvecklings-arbete och har inför 2008 utvecklats ytterligare. Nedan följer inriktningarna för 2008. Beslut om den hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningen togs av Landstingsfullmäktige den 11 juni 2007. En tillgänglig och nära hälso- och sjukvård ska möta befolkningens behov Tillgänglig vård efter behov En god tillgänglighet av hälso- och sjukvård, som möter befolkningens behov, är av-görande för hela sjukvårdssystemets trovärdighet. Detta behöver i första hand inte alltid vara en resursfråga. Alla verksamheter ska, både inom den egna verksamheten och i samverkan med andra, verka för ett effektivt omhändertagande av patienterna. Utveckling av förbättrade arbetssätt i vården är av största vikt för att tillhandahålla en tillgänglig och resurseffektiv hälso- och sjukvård. Samverkan utifrån en helhetssyn på patientens behov Patienterna ska erbjudas god vård med den kompetens som tillståndet kräver och med en helhetssyn på patientens behov. Detta är inte minst viktigt för barn och ungdomar samt den växande gruppen äldre, som ofta har ett flertal sjukdomar. För att tidigt fånga upp och möta behoven hos barn och ungdomar ska landstinget utveckla sin samverkan med kommunerna. För att bättre möta de äldres behov krävs en mer utvecklad sam-verkan inom och mellan länssjukvården och närsjukvården samt med kommunerna och andra samhällsaktörer. 6(37) 96
Utvecklandet av medicinska råd och handläggningsöverenskommelser ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan specialistvård och närsjukvård, vilket leder till en såväl ökad effektivitet som säkerhet i vårdkedjan. Närsjukvård som möter behov av öppen vård Huvuddelen av all öppen hälso- och sjukvård ska kunna tillgodoses vid vårdenheterna i närsjukvården, som ska vara det naturliga förstahandsvalet för invånarna i Halland, med undantag för sådana akuta och planerade tillstånd som kräver sjukhusens resurser. Detta gäller också för personer med psykisk ohälsa. Vården ska ges nära invånarna med god kvalitet, tillgänglighet, kontinuitet och trygghet. Vårdenheterna ska vara patientens stöd, samordnare och lots i den sammanhållna hälso- och sjukvården. Ambitionen och åtagandet för närsjukvård ska vara lika i hela länet. Olika lösningar kan behövas beroende på invånarnas olika behov av hälso- och sjukvård samt geografiska skillnader. Olika lösningar och skillnader i länet kan också innebära att vård som konsumeras av en hallänning inte alltid utförs i Halland. För att kunna fullfölja åtagandet mot invånarna krävs det att alla kompetenser som finns att tillgå inom närsjukvården används effektivt. Olika yrkeskategoriers kompetens ska utnyttjas optimalt och i samverkan för patientens hälsa. Det ska även finnas möjlighet och kompetens att behandla och stödja personer med psykisk ohälsa. Inom närsjukvården ska även bedrivas tandvård. Denna ska ha en huvudsaklig inriktning på barn och ungdomar, med särskilt fokus på förebyggande insatser, men även utgöra ett alternativ för vuxentandvård. En mer utvecklad specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Den specialiserade vården i Halland ska tillhandahålla vård som kräver sjukhusens resurser eller specialistkompetens. Utbudet av specialiserad vård måste ständigt utvecklas i förhållande till behoven i befolkningen. Detta ska även innebära ett utvecklat stöd av specialister i närsjukvården. Strukturell utveckling av den somatiska vården är av stor vikt för att bibehålla god vårdkvalitet och ekonomisk effektivitet, där såväl underförsörjda som överförsörjda verksamhetsområden identifieras och beaktas. Verksamheterna i Landstinget Halland ska fortsätta att utvecklas mot allt mer öppna vårdformer. Detta gäller såväl dagkirurgisk verksamhet som en generellt utvecklad 7(37)
97 medicinsk öppenvård. Detta är en utveckling som är positiv för patienterna och som ska bidra till ett ökat resursutrymme i vården. Den medicinska och tekniska utvecklingen innebär att delar av den vård som idag utförs på regionsjukhus på sikt kan utföras vid våra egna sjukhus. Detta ska ske när det är motiverat ur kvalitetssynpunkt, ger en bättre tillgänglighet, är mer kostnadseffektivt eller på annat sätt är motiverat. Detta kräver samverkan mellan sjukhusen. Den psykiatriska vården, såväl vuxenpsykiatrin som barn- och ungdomspsykiatrin, ska bedrivas både i öppen och i sluten vård. Öppenvården ska vara basen i verksamheten. Psykiatrisk vård ska på ett effektivt sätt möta behoven hos dem med svårast psykisk sjukdom. Den ska även i nära samverkan med närsjukvården möta den psykiska ohälsa som inte kräver specialistpsykiatrins fulla insatser. Genom tidiga insatser kan man minska risken för försämring, behov av mer resurskrävande insatser eller att sjuk-domen tar sig uttryck i kroppsliga symtom. Denna samverkan ska bland annat vara reglerad i en handläggningsöverenskommelse. Invånaren aktiv och delaktig Patienternas inflytande och delaktighet ska ökas. Detta ska ske dels i det direkta patientmötet men även genom dialog med invånare och patientgrupper. Från och med 2007 finns sex stycken lokala nämnder (behovs- och befolkningsföreträdarnämnder) vilka bland annat ska öka möjligheten för invånarna att vara engagerade i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Halland. Synpunkter från patienter och invånare är viktiga för utveckling av bemötande och attityder i hälso- och sjukvården. Medarbetaren aktiv och delaktig Medarbetarens egen drivkraft i förbättrings- och utvecklingsarbetet ska stärkas. I chefernas ledningsfunktion ingår att arbetsgrupper sätter verksamhetsnära mål baserade på övergripande mål. Cheferna ska sedan i individuella samtal följa upp överenskomna mål och åtgärder. Uppföljningen bildar grunden för den kompetens-utveckling som bidrar till individens och organisationens förmåga att nå målen. Kommunikation i form av dialog på arbetsplatsträffar och i individuella medarbetar-och lönesamtal är en viktig ledningsfunktion som ska fungera på alla arbetsplatser. Dialogen innebär att såväl ledaren som medarbetaren får ökad förståelse för varandras roller och förutsättningar i arbetet att nå goda resultat. En mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Vård och behandling ska bedrivas med en ökad enhetlighet i medicinsk praxis. Som grund för en evidensbaserad hälso- och sjukvård finns riktlinjer från Socialstyrelsen samt andra nationella kunskapsunderlag, främst från Statens beredning för medicinsk utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) och Läkemedelsverket. Dessa ska göras kända och följas, vilket även medför att upphöra med metoder som saknar vetenskapligt stöd. 8(37) 98
Satsning på forskning, utveckling och utbildning Landstinget Halland ska fortsätta sin satsning på att stödja klinisk patientnära forskning och utveckling samt folkhälsovetenskaplig forskning. En ökad samverkan mellan landstingets forsknings- och utvecklingsenheter samt forskningsprojekt som spänner över flera verksamhetsområden ska öka effektiviteten i detta arbete. Forskningsresultat och ny kunskap ska systematiskt återföras till medarbetarna i verksamheten. Utvecklingsarbetet i landstinget ska stödjas av fördjupade analyser av invånarnas behov samt vårdens resultat och effekter på hälsan. Landstingets arbetsplatser har en viktig roll genom att bidra med såväl klinisk utbildning som den tjänstgöring som yrket kräver. Hög kvalitet vid genomförandet bidrar till att utveckla yrkesskicklighet och underlättar framtida rekryteringar. En öppen och god dialog med studerande och lärosäten är av stor vikt för landstinget. Säkrare vård genom systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Landstinget Halland ska kontinuerligt utveckla systematiskt kvalitets- och patient-säkerhetsarbete för att nå en ökad patientnytta. Arbetet ska vara långsiktigt, patient-orienterat, präglat av ett förebyggande arbetssätt, ständiga förbättringar, kunskaps-baserade beslut och samverkan. Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på alla nivåer i hälso- och sjukvården. För att uppnå största möjliga nytta måste det systematiska kvalitetsarbetet bli en naturligt integrerad del i verksamheten. Genom att skapa en grundläggande ordning i verksamheten uppnås förutsättningar för såväl effektiv och rationell vårdverksamhet som för att förebygga risker och misstag som kan leda till vårdskada. Verksamheterna ska delta i de nationella kvalitetsregistren och använda resultat från dessa för utveckling av verksamheten. Systematiskt patientsäkerhetsarbete Landstinget Halland ska ytterligare stärka patientsäkerheten och reducera vård-skadorna. Alla patienter ska känna sig trygga och säkra i kontakten med vården och alla medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Bristande patientsäkerhet leder till vårdskador, som i första hand leder till ett ökat lidande för de patienter som drabbas, men också till förlängda vårdtider. Förbättrad kvalitet genom en ökad patientsäkerhet har därmed också direkta ekonomiska effekter. 9(37) 99
Samverkan med andra aktörer för att främja fysisk och psykisk hälsa Den gemensamma halländska folkhälsopolicyn pekar ut mål för det hälsofrämjande arbetet och fyra arenor: förskola och skola, bostadsområdet, arbetsplatsen samt hälsooch sjukvården. För att lyckas krävs oftast gemensamma insatser på samtliga fyra arenor. För landstingets del handlar detta både om de egna insatserna i hälso- och sjukvården och om att delta i det lokala folkhälsoarbetet, då främst i samverkan med kommunerna. För att minska den psykiska ohälsan är det viktigt med en bred och långsiktig sam-verkan mellan olika aktörer. Landstinget ska medverka till en bättre psykisk hälsa genom att med ett folkhälsoperspektiv sprida den kunskap man har om vad som kan medföra psykisk ohälsa och då särskilt beakta ohälsan hos barn och ungdomar. Den enskilde har ansvar för sin hälsa. Förutom möjligheten i realiteten att ta detta ansvar behöver individen kunskap om vilka möjligheterna är att själv påverka den egna hälsan nu och framöver. Landstinget ska medverka till att kunskap om sambanden mellan livsstil och hälsa förmedlas till befolkningen även vid sidan av det direkta patientmötet. Ett utvecklings-arbete om hälsoinformation har påbörjats mellan landstinget och Region Halland. Avsikten är att genom främst de båda aktörernas webb-sidor och i kontakt med massmedia informera om vilka faktorer som påverkar folkhälsan och vad den enskilde själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Hälsofrämjande förhållningssätt i patientmötet Medarbetarna i landstinget ska ha ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla patient-möten. Genom de många besöken i hälso- och sjukvården finns mycket goda möjligheter att fånga upp de personer som riskerar att utveckla ohälsa. Man ska tidigt vidta de åtgärder som behövs samt allmänt stödja individer i riktning mot en positiv livsstil. Hallänningarna ska mötas av samma budskap och stöd i livsstilsfrågor oavsett var i hälso- och sjukvårdssystemet de befinner sig. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård handlar vid sidan om livsstilsfrågor även om att kunna stödja allvarligt eller kroniskt sjuka personer så att de kan leva ett så bra liv som möjligt trots sjukdom. Även relativt små förändringar i hallänningarnas livsstil leder till att behovet av hälsooch sjukvård minskar. Detta har en positiv inverkan på tillgängligheten och frigör resurser. 10(37)
100 Hälsosamma arbetsplatser stödjer utvecklingen i flera avseenden Den egna personalens hälsa har en särskild betydelse i och med att landstinget är expert i hälsa. En viktig förutsättning för att hälso- och sjukvårdens personal ska vara motiverad att arbeta hälsofrämjande i mötet med patienten är att den egna arbetsplatsen och arbetsmiljön upplevs som hälsofrämjande av medarbetarna. Medarbetarna i landstinget ska uppmuntras till en hälsosam livsstil för att också minska sjukfrånvaron, som har ökat senaste året. Yüklə 2,09 Mb. Dostları ilə paylaş:
|