~ Landstinget ~'~~~ Halland Handlingar Landstingsfullmäktiges sammanträde november 2007 i Halmstad


Motion - Nollvision för självmord i Halland



Yüklə 2,09 Mb.
səhifə12/14
tarix11.09.2018
ölçüsü2,09 Mb.
#80831
1   ...   6   7   8   9   10   11   12   13   14
§ 149

Motion - Nollvision för självmord i Halland Ls060084
Beslut

Landstingsstyrelsen beslutade enligt arbetsutskottets förslag.


Arbetsutskottets förslag

Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att

• bifalla motionen.
Ärendet

I en motion till landstinget föreslår Hans-Jörgen Wahlhed (s) att fullmäktige beslutar att ställa sig bakom en nollvision för självmord i Halland samt att upp-dra åt landstingsstyrelsen att utforma tydliga uppdrag åt berörda nämnder för att uppfylla visionen.


I motionen tar motionären upp att självmord är ett stort och allvarligt problem i Sverige. Trots detta satsas få resurser på förebyggande åtgärder. En nollvision för självmord skulle enligt motionären vara en viktig politisk markering, som skulle kunna omsättas till tydliga uppdrag till verksamheten.
Ett förslag till nationellt program för självmordsprevention med befolknings-inriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag har utarbetats av Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. I försla­get belyses de frågor runt självmord och självmordsprevention som motionären tar upp. Ett färdigt program beräknas komma ut under våren 2008. Landstings-styrelsen avser då att arbeta med dessa riktlinjer i sina styrande dokument.
Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till motionen.
Handlingar i ärendet

Skrivelse från landstingsstyrelsen (Ls060084, 2007-10-15) - Bilaga Motion av Hans-Jörgen Wahlhed (s) (Ls060084, 2006-03-27)



132

Vid protokollet

Lena Parmlöv Justerat 2007-10-17

Mats Eriksson

Dan Skantz

Protokollets justering tillkännagiven på landstingets anslagstavla 2007-10-17.

Landstinget

Halland

Datum Diarienummer



2007-10-15 Ls060084

133

Landstingsfullmäktige



Motion - Nollvision för självmord i Halland

Förslag till landstingsfullmäktiges beslut

Landstings styrelsen föreslår att landstingsfullmäktige bifaller motionen


Sammanfattning

I en motion till landstinget föreslår Hans-Jörgen Wahlhed (s) att fullmäktige beslutar att ställa sig bakom en nollvision för självmord i Halland samt att uppdra åt landstingsstyrelsen att utforma tydliga uppdrag åt berörda nämnder för att uppfylla visionen.


I motionen tar motionären upp att självmord är ett stort och allvarligt problem i Sverige. Trots detta satsas få resurser på förebyggande åtgärder. En nollvision för självmord skulle enligt motionären vara en viktig politisk mar­kering, som skulle kunna omsättas till tydliga uppdrag till verksamheten.
Ett förslag till nationellt program för självmordsprevention med befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag har utarbetats av Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. I förslaget belyses de frågor runt självmord och självmordsprevention som motionären tar upp. Ett färdigt program beräknas komma ut under våren 2008. Landstingsstyrelsen avser då att arbeta med dessa riktlinjer i sina styrande dokument.
Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till motionen.
Landstingsstyrelsens synpunkter

Landstingsstyrelsen delar motionärens synpunkter att självmord är ett stort och allvarligt problem i Sverige och att alla åtgärder måste vidtas för att minska antalet självmord/självmordsförsök.


Självmord eller suicid, som antagits som ett nationellt begrepp, är inte bara ett svenskt problem utan WHO har satt upp målet att till år 2020 ska de nuva­rande självmordstalen minska med minst en tredjedel.

1 (3) www.Ithalland.se/handlingar

134

Regeringen uppdrog 2005 åt Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen att ta fram förslag angående strategier och åtgärder till ett nationellt program för sj älvmordsprevention.


I rapporten "Förslag till nationellt program för suicidprevention - befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag" konstateras att risken för självmord kan ha många och komplexa un­derliggande orsaker. Självmordsprevention är ett mångfasetterat område och att strategierna bör anpassas därefter. Strategierna bör inkludera hällo- och sjukvården, socialtjänsten, skolhälsovårdenlelevhäls an och akademisk forskning. Ett färdigt program beräknas komma ut under våren 2008.
Nationell psykiatrisamordning

Nationell psykiatrisamordning har i slutbetänkandet "Ambition och ansvar - Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psy­kiska funktionshinder" (SOU 2006:100) även tagit upp frågan om självmord.


För vuxna anser Nationell psykiatrisamordning (NP) att samhället måste intensifiera sina insatser för att förhindra att människor skadar sig själv eller andra på grund av psykisk ohälsa. NP anser att en tydlig gemensam målsättning bör antas av alla aktörer och att den utformas som en nollvision.
NP anser att kommuner och landsting lokalt bör göra gemensamma analyser av negativa händelser som självmord, självmordsförsök eller våldshändelser där personer som varit inblandade har eller borde haft stöd från både kommun och landsting. Detta för att identifiera risksituationer och svaga länkar i det gemensamma arbetet.
För barn- och ungdomar har NP lämnat det konkreta förslaget att regeringen ger Barnombudsmannen (BO) i uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa en nationell kriskommission för händelseanalys och gemensamma utredningar när en ung människa tagit sitt liv.
Synpunkter från verksamheten

Motionen har överlämnats till styrelserna och nämnderna för synpunkter. Synpunkterna har sammanställts i bilaga. Styrelserna för sjukhusen och psykiatrin ställer sig positiva till en nollvision för självmord i Halland. Samtliga nämnder ställer sig bakom motionen i den meningen att insatserna för att förbättra psykisk ohälsa bör intensifieras. Förslaget från Nationell psykiatrisamordning bör dock avvaktas för att uppdragen till verksamheterna ska vara i linje med både den lokala analysen och de nationella riktlinjerna.



Sammanfattande bedömning

Landstingsstyrelsen delar motionärens synpunkter att självmord är ett stort och allvarligt problem i Sverige och att alla åtgärder måste vidtas för att minska

2 (3) www.Ithalland.se/handlingar

135

antalet självmord/självmordsförsök. Frågan är också uppmärksammad nationellt och regeringen har uppdragit år Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen att arbeta fram förslag till strategier och åtgärder till ett nationellt åtgärdsprogram för självmordsprevention. Ett färdigt program beräknas komma ut under våren 2008. Landstingsstyrelsen avser då att arbeta med dessa riktlinjer i sina styrande dokument.


Landstingsstyrelsen föreslår att motionen bifalls.

atarina 1 ahlöf andstingssty~elsens ordförande Landstingsdirektör





3 (3) www.lthalland.se/handlingar

136

137

Motion - Nollvision för självmord i Halland

Sammanställning av remissvar
Styrelsen för psykiatrin i Halland

Styrelsen tillstyrker motionen om en nollvision för självmord i Halland. Styrelsen an-ser att självmord är en oerhört viktig samhällsfråga och i grunden en folkhälsofråga. Alla insatser måste göras för att förebygga självmord.


Styrelsen hänvisar till slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning (NP), där det förordas att en tydlig gemensam målsättning bör antas av alla aktörer och att den utformas som en nollvision. Kommuner och landsting bör lokalt göra gemensamma analyser för att identifiera risksituationer och svaga länkar för att förebygga självmord.
Psykiatrin har ett stort ansvar när det gäller att förebygga självmord och ser fram emot ett tydligt uppdrag från landstingsstyrelsen.
Styrelsen för Närsjukvården Landstinget Halland

Styrelsen ställer sig bakom huvudintentionen i motionen, men anser att preventionsin­satser måste relateras till uppdrag i HSU.


Motionens krav på fördjupad analys kring förutsättningarna för att realisera en nollvi­sion måste, enligt styrelsen, innefatta en bedömning av eventuella behov av resursför­stärkning eller omprioritering av resursutnyttjandet.
Kungsbackanämnden, Hyltenämnden, Falkenbergsnämnden, Varbergsnämnden, Halmstadsnämnden och Laholmsnämnden Nämnderna har i stort lämnat likalydande remissvar.
Nämnderna delar motionärens synpunkter att självmord är ett allvarligt problem och att åtgärder måste vidtas för att förbättra samhällets möjligheter att förebygga själv-mord. Inom folkhälsoarbetet bör det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa och självmordsprevention sättas i fokus.
Nämnderna kommer att ta upp problematiken vid sin dialog med kommunerna och i det lokala folkhälsoarbetet. Med största sannolikhet kommer även landstingsfinansie­rad verksamhet att behöva utveckla sina metoder för att förebygga självmord och psy­kisk ohälsa.
Nämnderna ställer sig bakom motionen i den mening att insatserna för att förbättra psykisk ohälsa bör intensifieras. Då Psykiatriutredningen snart kommer att leda till konkreta förslag, bör dessa avvaktas för att uppdragen till verksamheterna ska vara i linje med både den lokala analysen och de nationella riktlinjerna.

138


Styrelsen för Sjukhuset i Varberg

Styrelsen ställer sig positiv till en nollvision för självmord i Halland. En nollvision skulle markera landstingets beslutsamhet att göra något åt situationen. Nollvisionen skulle sedan omsättas i tydliga uppdrag till närsjukvård, psykiatri och andra berörda.


Styrelsen för länssjukhuset mm

Det finns ett behov av att vidta åtgärder för att förebygga självmord och tydliggöra att åtgärder inom detta område är prioriterade. Styrelsen ställer sig därför bakom en noll-vision för självmord i Halland.

2



Socialdemokraterna

Motion till landstingsfullmäktige



LANDSTINGET 3HALJ AND

2006 -0D- 28



Nollvision för självmord i Halland

'P'~!- indi ,nf j

:,l%f G~ / mods

Självmord är ett stort och allvarligt problem i Sverige. Antalet självmord under ett år är drygt tre gånger högre än antalet döda i trafiken. I åldrarna 15–45 år är det den vanligaste dödsorsaken. Trots detta satsas bara en bråkdel av de resurser som satsas på att förebygga trafikolyckor på självmordsprevention.


Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att förbättra samhällets möjligheter att förebygga självmord. Det handlar givetvis om vilka resurser som avsätts. Men det är också viktigt med en tydlig politisk vilja att göra något åt situationen. Ett viktigt steg för att uppmärksamma situationen och tydliggöra dess höga prioritet menar jag vore att Landstinget Halland beslutade att ställa sig bakom en nollvision för självmord i Halland.
En nollvision skulle markera landstingets beslutsamhet att göra något åt situationen. Nollvisionen skulle sedan kunna omsättas i tydliga uppdrag till primärvården, psykiatrin och andra berörda.
Internationellt finns många exempel på framgångsrika insatser mot självmord. Gemensamt för dessa insatser är tydliga viljeyttringar från de politiskt ansvariga, en bred samverkan mellan såväl professionella som frivilligorganisationer samt riktade resurser.
Ett självmord är en stor tragedi för alla inblandade. En tragedi som blir ännu större av vetskapen att det med rätt insatser kanske kunde ha förhindrats.
Jag föreslår att landstingsfullmäktige beslutar
att ställa sig bakom en nollvision för självmord i Halland, samt
att uppdra åt landstingsstyrelsen att utforma tydliga uppdrag åt berörda nämnder för att uppfylla visionen.

Halmstad den 27 mars 2006

Hans-Jörgen Wahlhed Socialdemokraterna

140


141

Landstinget

HallandLandstingsstyrelsen – Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2007-10-15

Akten
§ 150

Motion om patienters möjlighet att köpa frikort för sjukvård och sjukresa

Ls070164
Beslut

Landstingsstyrelsen beslutade enligt arbetsutskottets förslag.
Arbetsutskottets förslag

Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att



  • avslå motionen. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del att

  • se över rutinerna för frikort vad avser sjukresor.


Ärendet

I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Eva Johansson (c) att Landstinget Halland beslutar att patienter ska kunna köpa såväl frikort för sjukvård som sjukresor.


Motionären framför ett lovvärt syfte att förenkla administrationen för både den enskilde och för landstinget. Förslaget strider dock mot gällande lagstiftning.
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) tolkning av hälso- och sjuk­vårdslagen skall en patient först ha erlagt vårdavgifter innan frikort skrivs ut. Patient skall inte i förväg erlägga vårdavgifter. Kringliggande landsting följer SKL:s tolkning av lagen och tillåter inte förköp av frikort. Konsumtionen av öppenvårdsbesök kan också förväntas öka när patienten inte erlägger någon av-gift vid själva besöket.
Enligt SKL:S tolkning av Lag om resekostnadsersättning vid sjukresor är ande-meningen att patienten först betalar sjukresan och därefter ansöker om ersättning. Något annat är emot lagstiftningens intentioner.
Mot denna bakgrund anser därför landstingsstyrelsen att motionen skall avslås.
Handlingar i ärendet

Skrivelse från landstingsstyrelsen (Ls070164, 2007-10-15) Motion av Eva Johansson (c) (Ls070164, 2007-04-22)


1 (2) www.lthalland.se/handlingar

142


Vid protokollet

Lena Parmlöv



Justerat 2007-10-17

Mats Eriksson Dan Skantz

Protokollets justering tillkännagiven på landstingets anslagstavla 2007-10-17.

2 (2) www.Ithalland.se/handlingar

Landstinget

Halland


Datum Diarienummer

2007-10-15 Ls 070164

143

Landstingskontoret



Monica Fredriksson, sekr

Tfn 035-134874

monica.fredriksson@lthalland.se

Landstingsfullmäktige



Motion om patienters möjlighet att köpa frikort för sjukvård och sjukresa

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att




  • avslå motionen. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del att




  • se över rutinerna för frikort vad avser sjukresor.



Sammanfattning

I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Eva Johansson (c) att Lands-tinget Halland beslutar att patienter ska kunna köpa såväl frikort för sjukvård som sjukresor.

Motionären framför ett lovvärt syfte att förenkla administrationen för både den enskilde och för landstinget. Förslaget strider dock mot gällande lagstiftning.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) tolkning av hälso- och sjukvårdslagen skall en patient först ha erlagt vårdavgifter innan frikort skrivs ut. Patient skall inte i förväg erlägga vårdavgifter. Kringliggande landsting följer SKL:s tolkning av lagen och tillåter inte förköp av frikort. Konsumtio­nen av öppenvårdsbesök kan också förväntas öka när patienten inte erlägger någon avgift vid sjäva besöket.

Enligt SKL:S tolkning av Lag om resekostnadsersättning vid sjukresor är an­demeningen att patienten först betalar sjukresan och därefter ansöker om er-sättning. Något annat är emot lagstiftningens intentioner.

Mot denna bakgrund anser därför landstingsstyrelsen att motionen skall avslås.

1 (2) www.lthalland.se/handlingar

144


Bakgrund
Frikort för sjukvård

Enligt SKL:s tolkning av hälso- och sjukvårdslagens § 26a, skall en patient först ha erlagt vårdavgifter innan frikort skrivs ut. Patient skall inte i förväg erlägga vårdavgifter. Kringliggande landsting följer SKL:s tolkning av lagen och tillåter inte förköp av frikort. Konsumtionen av öppenvårdsbesök kan ock-så förväntas öka när patienten inte erlägger någon avgift vid sjäva besöket.


Öppenvårdsbesök i sjukvården förutses betalas kontant. Hos varje vården­het/mottagning kan patient få ett högkostnadskort för sjukvård. Vid betalning för sjukvård i landstingets regi eller hos privat vårdgivare med ersättning från landstinget har patient rätt att få patientavgiften noterad på högkostnadskortet för sjukvård. Det är patienten själv som bevakar sin rätt till frikort, d v s när patienten närmar sig eller har kommit upp till högkostnadsskyddet som f n är 900 kr. Under frikortets giltighetstid - d v s 12 månader från det äldsta besök som räknas in - får patient kostnadsfri läkarvård, sjukvårdande behandling m m i den öppna vården.
Frikort för sjukresor

Enligt SKL:s tolkning av Lag om resekostnadsersättning vid sjukresor, §1, är andemeningen att patienten först betalar sjukresan och därefter ansöker om ersättning. Något annat är emot lagstiftningens intentioner.


Sjukresor förutses betalas kontant. Högkostnadsskyddet för sjukresor är 1000 kronor under en 12-månadersperiod. Enligt Landstinget Hallands regelverk för sjukresor betalas olika egenavgifter för olika färdsätt. När patient kommit upp till 1000 kr för sjukresor erhålls ett frikort. Detta erhålls genom att patienten lämnar sjukresekvitton tillsammans med intyg från vårdinrättningen från samma tillfälle som då resan gjordes till Resamservice i hemkommunen. Fri-kort skickas därefter till patienten.
Mot denna bakgrund anser därför landstingsstyrelsen att motionen skall avslås.

ssorl Catarina Dahlöf

Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektör

2 (2) www.Ithalland.se/handlingar



2007 -1 24



145



CENTERPARTIET

Okome den 22 april 2007 Landstingsfullmäktige i Halland

MOTION OM PATIENTERS MÖJLIGHET ATT KÖPA FRIKORT FÖR SJUKVÅRD OCH SJUKRESA.
Man får frikort för sjukvård när man uppnår en kostnad av 900 kronor vilket varar i 1 år. Frikort för sjukresor får man när man kommer upp i en kostnad av 1000 kr. Dessa frikort fungerar bra när man väl fått dem.
Men vägen dit är omständlig. För sjukvård samlar man stämplar i ett högkostnadskort

och slipper spara kvitton. Men för sjukresor är det omständligare. T. ex. för en Resam- taxi betalar man 40 kr. För att komma upp i 1000 kr måste du alltså ha 25 kvitton från taxin

och från besöket som verifierar kostnaden. Då lämnar man in dem men fortsätter betala och samla kvitton tills du får frikortet utskrivet. Summan som överstiger 1000 kr får man tillbaka.
Vilka är det då som nyttjar systemet? Jo, rullstolsburna, patienter med kryckor och" stroke­patienter m fl. Att hantera pengar och spara papper för dessa grupper tar tid och det är svårt. Det blir köer och blir ett stressmoment i onödan.
För många är det tyvärr självklart att man kommer upp i dessa summor ganska fort.

Om man istället kunde välja att betala 900+ 1000 kr vid ett tillfälle skulle man kanske välja detta. Men det går inte idag.


Det blir ingen merkostnad för landstinget och pappershanteringen minskas. Jag yrkar att
Patienten ska kunna köpa båda sina frikort om man så vill.

Eva Jo son Centerpartiet



146


147


G


Landstinget Hal land

Landstingsstyrelsen – Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2007-10-15

Akten

§ 151



Motion - Dags att påbörja arbetet för ett "helt" Halland Ls070273
Beslut

Landstingsstyrelsen beslutade enligt arbetsutskottets förslag.


Arbetsutskottets förslag

Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att

• motionen avslås.
Ärendet

I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Sveriges Pensionärers Intresse-parti (spi), genom Ingeborg Oleni och Birgitta Sobel, att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att snarast utreda och förbereda för ett samgående mellan Region Halland och Landstinget Halland utifrån gällande sjukvårdslagstiftning. Motionärerna föreslår samtidigt att utredningen leder till en realistisk tidplan för ett samgående och ett genomförande enligt motionens intentioner som kan hänföras till valet år 2010.


Handlingar i ärendet

Skrivelse från landstingsstyrelsen (Ls070273, 2007-10-15) Motion av Ingeborg Oleni (spi) (Ls070273, 2007-09-18)



Vid protokollet

Lena Parmlöv



Justerat 2007-10-17

Mats Eriksson Dan Skantz

Protokollets justering tillkännagiven på landstingets anslagstavla 2007-10-17.

1 (1) www.lthalland.se/handlingar

148

Landstinget



Halland

Datum Diarienummer

2007-10-15 Ls070273

149


Landstingsfullmäktige

Motion — Dags att nu påbörja arbetet för ett "helt" Halland
Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige besluta att motionen avslås.


Motionen

I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Sveriges Pensionärers Intresse-parti (spi), genom Ingeborg Oleni och Birgitta Sobel, att landstingsfullmäk­tige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att snarast utreda och förbereda för ett samgående mellan Region Halland och Landstinget Halland utifrån gällande sjukvårdslagstiftning. Motionärerna föreslår samtidigt att utredningen leder till en realistisk tidplan för ett samgående och ett genomförande enligt motionens intentioner som kan hänföras till valet år 2010.


Landstingsstyrelsens synpunkter

Enligt nuvarande lagstiftning, kommunallagen, är Sverige indelat i kommuner och landsting. En försöksverksamhet pågår med ändrad regional ansvarsför­delning i Skåne och Västra Götaland. Nuvarande lagstiftning tillåter således inte ett samgående mellan Region Halland och Landstinget Halland.


Ansvarskommitten har överlämnat sitt slutbetänkande "Hållbar samhälls­organisation med utvecklingskraft" (SOU 2007:10) den 27 februari 2007.
Bl a Landstinget Halland har erhållit betänkandet på remiss. Vid landstings-fullmäktiges sammanträde den 17 september 2007 beslutade fullmäktige att godkänna föreliggande förslag till yttrande som sitt yttrande. Under ledning av Region Halland har en arbetsgrupp med representanter från länets samtliga kommuner och landstinget arbetat fram förslag till gemensamt yttrande över Ansvarskommittens slutbetänkande.
Ansvarskommitten hade som uppdrag att se över strukturen och uppgiftsför­delningen inom samhällsorganisationen. Uppdraget är slutfört då kommitten överlämnade sitt slutbetänkande.

1 (2) www.lthalland.se/handlingar

150

I kommittens slutbetänkande samt i Hallands remissvar belyses de frågeställ­ningar som motionärerna önskar få utredda.


Landstingsstyrelsen föreslår att motionen avslås då gällande lagstiftning inte medger ett samgående mellan Region Halland och Landstinget Halland. Styrelsen anser det för övrigt vara lämpligt att avvakta med vidare utredningar i väntan på regeringens ställningstagande till utredningen och de olika förslag som kommit fram då utredningen varit på remiss. Förslag till ny lagstiftning utifrån det underlag som framförts kommer regeringen att redovisa i kom­mande propositioner.

Catarina Dahlöf



Landstingsst elsens ordförande Landstingsdirektör

2 (2) www.lthalland.se/handlingar

151


L ANDS r 1NGE1 HALLAND
2007 -09- 19

Motion till Landstingsfullmäktige

j rinn:: 5 inf





Dags att nu påbörja arbetet för ett "helt" Halland
Vid valet år 2002 bildades Region Halland. En Region som har samma geografiska gränser som Landstinget Halland. Styrningen över Region Halland sker via indirekt valda politiker.

Vilket innebär att politiker i Kommuner och Landsting utser de som skall styra i Region Halland.


Är det rimligt att fortsatt ha kvar två omfattande organisationer/administrationer, två byråkratier med gemensamma länsornfattande gränser. Dessutom finns Länsstyrelsen samt kommunerna som också utgör ansvarsområden för medborgarna. Alltför omfattande byråkrati med flera ansvariga ger ofta upphov till gråzoner för den enskilda medborgaren. Gråzoner, ett ingenmansland, där ansvar är problematiskt att utkräva. Dessutom måste frågan om hur skattemedel används alltid finnas i fokus. Två fullmäktigeförsamlingar eller tre om man räknar in kommunerna, beslutsinstanser för samma medborgare.
I augusti år 2003 lämnade SPI in en motion som syftade till att ta bort en av de tre organisationerna i Halland. För att minska byråkratin ville vi att Region Halland även skulle överta sjukvården. Den motionen föranledde endast ett kort svar (nuvarande lagstiftning) med ett avslagsyrkande från ledningen, vilket fastställdes av fullmäktige.

Dessutom hänvisades till den pågående "Ansvarskomniittens" planerade arbete, för att på så sätt få "stopp" på ideer om sammanslagning av Region och Landsting i Halland.


Med all tydlighet framgår i dag att ingen kommer att tvinga in Halland i någon storregion. Remissvaret är avsänt för ett bevarande av Hallands gränser. Det är därför dags att införliva Region Halland med Landstinget Halland för att kunna arbeta utifrån samma perspektiv som nuvarande Regioner som är på försök. Det skulle ge många sköna skattepengar till sjukvården, ett antal färre politiker samt mindre byråkrati och administration. Det är inte heller rimligt ur demokratisynpunkt att fortsätta med indirekt valda parlament. Det finns många skäl till att sammanslagning brådskar.
"Som skäl för samgående mellan hälso- och sjukvård och regionala utvecklingsfrågor är att hälso- och sjukvården har en stor och växande betydelse för den regionala utvecklingen och inget tyder heller på att någondera verksamheten dominerar under ett gemensamt huvudmannaskap. Parallella organ för Regionalutveckling och hälso- och sjukvård motverkar i stället ambitionerna att skapa en samlad och överskådlig regional samhällsorganisation." Ur avsnitt "Medborgaren som väljare och politisk deltagare," Ansvarskommittens betänkande i kondenserad form
Med hänvisning till vad ovan framförts föreslår vi
att Landstingsfullmäktige ger Landstingsstyrelsen i uppdrag att snarast utreda och förbereda för ett samgående mellan Region Halland och Landstinget Halland utifrån gällande sjukvårdslagstiftning
att utredningen leder till en realistisk tillplan för ett samgående och ett genomförande enligt motionens intentioner som kan hänföras till valet år 2010

gHalmstad den 18 september 2007

Ingeborg Oleni

v»rigel Pensionärers Intresseparti



å Söbe


1:a ersättare i Landstingsfullmäktige

152


153


G


Landstinget Halland

Landstingsstyrelsen – Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2007-10-15

Akten

§ 152



Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2006

Ls070260
Beslut

Landstingsstyrelsen beslutade enligt arbetsutskottets förslag.
Arbetsutskottets förslag

Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att

• bevilja styrelsen för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donations-fond ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2006.
Ärendet

Revisorerna för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond har överlämnat revisionsberättelse för 2006.


Handlingar i ärendet

Skrivelse från landstingsstyrelsen (Ls070164, 2007-10-15) Motion av Eva Johansson (c) (Ls070164, 2007-04-22)



Vid protokollet

Lena Parmlöv



Justerat 2007-10-17

Mats Eriksson Dan Skantz

Protokollets justering tillkännagiven på landstingets anslagstavla 2007-10-17.

1 (1) www.lthalland.se/handlingar

154

Landstinget



Halland

Tjänsteskrivelse

Datum Diarienummer

2007-10-15 Ls070260

155

Mats Dahlgren, redovisningschef Ekonomiavdelningen

Tfn 035-13 48 60

mats.dahlgren@lthalland.se

Landstingsfullmäktige

Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2006

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att bevilja styrelsen för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2006.



Bakgrund

Revisorerna för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond har överlämnat revisionsberättelse för 2006

Revisorerna har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2006.

Revisorerna tillstyrker att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2006.



1

s Erikss • Catarina Dahlöf

Landstings st ' ens ordf Landstingsdirektör





1 (1) www.lthalland.se/handlingar

156

157


Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs

Donationsfond

Varberg 2007-09-03

Landstinget Halland Centralförvaltningen

30180 HALMSTAD



Årsredovisning för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordensborgs donationsfond år 2006
Härmed översändes årsredovisningen för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för år 2006. Enligt stiftelsens stadgar är det Landringsfullmäktige som beviljar stiftelsens styrelsen ansvarsfrihet.
Val av auktoriserad revisor.

Enligt stiftelselagen skall en stiftelse med en förmögenhet överstigande 10 prisbasbelopp ha en auktoriserad revisor. Efter kontakt med tillsynsmyndigheten framgår att det är det organ som utser styrelse och lekmannarevisorer som skall utse auktoriserad revisor. Vi vill föreslå att Ulf Kluge, OhrlingsPriceWaterhouse i Varberg utses till revisor. Ulf Kluge är även revisor i Stiftelsen Apelvikens sjukhus och vi ser det som en styrka att det är samma auktoriserade revisor i båda stiftelserna då de samverkar om utdelningen.

Med hälsningar

Telefon dagtid 0340-64 94 52 eller mobil 070-389 79 39



Adress Bank Org.nummer

Clo Norberg Varbergs Sparbank 849600-1192 Rannevägen 40

432 95 VARBERG

158


1(7)

Stiftelsen Adolf och Sigrid Nordenborgs donationsfond Org. Nr 849600-1192

Årsredovisning för räkenskapsåret 2006

Styrelsen avger följande årsredovisning: Sida

Innehåll

Förvaltningsberättelse 2

Resultaträkning 3

Balansräkning 4

Tilläggsupplysningar 5

159 2(7)


Stiftelsen Adolf och Sigrid Nordenborgs donationsfond Org. Nr 849600-1192

Förvaltningsberättelse

Stiftelsens ändamål

Stiftelsen har till ändamål att företrädesvis i Halland underlätta rörelsehindrades situation genom att i form av understöd utöva hjälpverksamhet avseende bl.a. boendeförhållan-den, arbetsmöjligheter, rekreationsresor och fritidsaktiviteter.


Understöd kan lämnas såväl till organisationer, verksamma inom ifrågavarande arbets-fält, som till enskilda personer däribland inräknat även vårdare för de rörelsehindrade.
Styrelsen har under året bestått av Lisbeth Olsson, ordförande, Peter Hasselström och Eva Stenberg. Ersättare har varit Birgitta Ekström och Ingvar Svensson

Främjande av stiftelsens ändamål 2006 2005

Styrelsen har beslutat om följande utdelningar:

Stiftelsen Apelvikens sjukhus 450 000 500 000

Föreningar 100 000

Följande anslag har utbetalats under året: 2006 2005

Mottagare

Stiftelsen Apelvikens sjukhus 450 000 500 000

Stiftelsen Apelvikens sjukhus ombesörjer utdelning till olika mottagare. 000 266 000

Denna stiftelse har beslutat om utdelningar enligt följande:

Utdelning till enskilda personer 363

Utdelning till föreningar och organisationer 222 000 275 000

Stiftelsens förmögenhet 2005

Stiftelsens egna kapital har ett marknadsvärde enligt följande:

2006

Redovisat eget kapital 11 451 719 9 345 552

Skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde på 11 449 916 11 500 924

långfristiga värdepappersinnehav

Eget kapital värderat till marknadsvärde 22 901 635 20 846 476

1

160



Stiftelsen Adolf och Sigrid Nordenborgs donationsfond 3(7) Org. Nr 849600-1192

Resultaträkning

Belopp i kr Not 2006 2005

Stiftelsens intäkter 1

Utdelning på aktier och andelar 382 433 504 222

Ränteintäkter 123 985 5 622

Summa stiftelsens intäkter 506 418 509 844

Stiftelsens kostnader 2 -33 075 -21 686

Externa kostnader

Personalkostnader 3 -10 931 -9 762

Summa stiftelsens kostnader -44 006 -31 448

Resultat före realisationsresultat 462 412 478 396

Realisationsresultat 2 193 756 3 290 656

Realisationsvinster

Realisationsförluster

2 193 756 3 290 656



Resultat före skatt 2 656 168 3 769 052

Återföring av skatt pga ändrad taxering 2 656 168 3 769 052

Skatt på årets resultat

Årets resultat

161 4(7)

Stiftelsen Adolf och Sigrid Nordenborgs donationsfond Org. Nr 849600-1192

Balansräkning

Belopp i kr Not 2006 2005

TILLGÅNGAR 4 11 455 783 9 138 967

Anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Långfristiga värdepappersinnehav



Summa anläggningstillgångar 11 455 783 9 138 967

Omsättningstillgångar 5 136

Upplupna ränteintäkter

Övriga fordringar 29 495 33 521

34 631 33 521



Kassa och bank 75 361 180 889

Summa omsättningstillgångar 109 992 214 410

SUMMA TILLGÅNGAR 11 565 775 9 353 377

EGET KAPITAL OCH SKULDER 5

Eget kapital

Fritt eget kapital

Disponibla medel 8 795 551 5 576 499

Årets resultat 2 656 168 3 769 052

11 451 719 9 345 551



Kortfristiga skulder 6 114 056 7 826

Skatteskulder

Övriga kortfristiga skulder

114 056 7 826

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 11 565 775 9 353 377

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Ställda säkerheter Inga Inga

162

Stiftelsen Adolf och Sigrid Nordenborgs donationsfond 5(7) Org. Nr 849600-1192

Tilläggs upplysningar

Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om inte annat framgår, är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år.

Enligt stiftelsens stadgar får stiftelsens tillgångar endast användas till främjande av stiftelsens ändamål. Detta innebär att stiftelsens eget kapital kan användas för främjande av stiftelsens ändamål i sin helhet.

Beviljade anslag redovisas enligt Bokföringsnämndens anvisning direkt mot eget kapital.

Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav värderas till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning vid varaktigt bedömd värdenedgång. Vid bedömning av nedskrivningsbehov tillämpas en portföljvärdering.



Fordringar.

Fordringar upptas till det belopp, som efter individuella bedömning beräknas bli betalt.



(Not 2 Externa kostnader

Administrationsersättning Stiftelsen Apelvikens sjukhus Arvode till revisorer

Övriga förvaltningskostnader

2006 22 500 8 500
2 075 33 075

2005 15 000 3 360
3 326 21 686

'Not 3 Personalkostnader

2006 2005

Medeltalet anställda med fördelning på kvinnor och män har varit
Löner och ersättningar till styrelse och kassaförvaltare Sociala avgifter enligt lag och avtal

Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensions-kostnader

0

0

8 426



8 948

1 336


1 983

9 762


10 931

163


6(7)

Stiftelsen Adolf och Sigrid Nordenborgs donationsfond Org. Nr 849600-1192

Not 4 Långfristiga värdepappersinnehav

Ingående anskaffningsvärde Förvärv

Avyttringar

Utgående anskaffningsvärde



2006, 9 138 967 6 724 461
-4 407 645 11 455 783
2006 2005

2005 5 230 904 5 925 914
-2 017 851 9 138 967

FonderlAktieindexobligationer

FSP AIO 352A 081210

FSP AIO 352B 081210

FSP AIO 455B 090527

Kom.inv AIO nr 566 111122 Sv Obligationsfonden

Bokfört Marknads

värde värde 280 464 1 227 500 308 510 1 470 000

104 783 1 110 000


395 550 2 356 997

3 518 293 600


127 635 153 500 145 170 1 808 730 298 000 1 080 000 196 000 1 012 000

273 600 971 784

520 088 745 500

92 460 112 500

97 331 246 000

0 89 933

307 000 943 000
3 150 109 13 621 044,

2006

Bokfört Marknads

värde värde

1 015 000 1 029 000


1 065 750 1 423 000

406 000 390 000

507 500 500 000

386 216 1 103 625


3 380 466 4 445 625 Bokfört Marknads

Antal värde värde

14 730 413 124 1 134 210

4 000 308 510 1 554 000

6 000 125 740 951 000

145 244 673 962 3 965 161

1 600 3 518 242 400

3 300 0 286 275


8 316 145 170 1 359 666

8 000 298 000 968 000

8 000 196 000 892 000

8 998 273 600 967 285

3 000 520 088 649 500
1 500 97 331 237 750

315 0 60 480

2 000 307 000 749 000
3 362 043 14 016 727

2005

Bokfört Marknads

värde värde

1 015 000 1 025 000

1 065 750 1 199 000

386 216 1 101 706


2 466 966 3 325 706

Aktier ABB Ltd

Astra Zeneca

Atlas Copco B

Ericsson B

Fabege

Gambro A


Getinge B

SEB A


Skanska B

SKF B


Stora Enso R

Swedbank A TeliaSonera

Trelleborg B

Wihlborg fastigh syd Volvo

10 000

4 000


5 000
85 244
1 600
0

1 000 8 316 8 000 8 000 8 998 3 000

2 000

1 500 630



2 000

Antal


100114 110621 090519 060301 111122 070207 110516 120629

Ränteplaceringar Cloverie PLC AAA obl Kommuninvest 366 Svensk Exportkredit Uppsalahem Kommuninvest 568 Sv Volkswagen FSPA Spec räntediff DK Syd AB 8 %

2006

Bokfört Marknads


värde värde

804 000 800 000

1 005 000 1 000 000
503 500 500 000
507 500 500 000
993 7Q8 1 000 000

1 010 000 937 500

101 500 101 530
4 925 208 4 839 030

2005

Bokfört Marknads

värde värde

804 000 800 000

1 005 000 1 000 000

503 500 500 000

997 458 997 458

3 309 958 3 297 458



Totalsumma 11 455 783 22 905 699 9 138 967 20 639 891

164 7(7)

Stiftelsen Adolf och Sigrid Nordenborgs donationsfond

Org. Nr 849600-1192

Not 5 Förändring av eget kapital

2005 2004

Fritt eget kaptial

Belopp vid årets ingång 9 345 551 6 076 499

Redovisat årsresultat 2 656 168 3 769 052

Beviljade anslag -550 000 -500 000

Belopp vid året utgång 11 451 719 9 345 551

Varberg 2007-03-21

Eva Stenberg



Lisbeth Olsson



Peter Hasselström



Vår revisionsberättelse har avgivits 2007-D,3r d 3



Bo Johansson Auktoriserad revisor





r)aou---U

n-Erik MartinsenHans Bertilsson



165

-09- 05


Revisionsberättelse

Till styrelsen i

Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs Donationsfond

Org nr 8496004192


Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs Donationsfond för år 2006. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss orn att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Styrelseledamöterna har handlat i enlighet med stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Vi tillstyrker att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfrihet för år 2006. Varberg den 3 maj 2007

an-Erik Martinsen

Kb' Yvt-i,

Bo Johansson Auktoriserad revisor

Oa/11/2-C-2iA-,

Hans Bertilsson



166

167


Landstinget

HallandLandstingsstyrelsen – Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2007-10-15

Akten


Yüklə 2,09 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   6   7   8   9   10   11   12   13   14




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin