1 (Heb. 11,37). Esajas blev set väk från andre

Kapitel 18

1-10. Guds måde.--[Era. 18,1-10 citeret.] Detta visar osss Guds måde att behandle Sitt folk på. Honom sänder advarsler. Honom beder dem inträngände att upphöre med att göre ondt och lära dem att göre godt. Hör Kristi ord, for de siges till alla der hävder att vara Hans folk. Alla loves velsignelser som fölger Herren till att göre retfärdighed, men dem som vandrer på deres egne väge, visar att de prövände omständigheder vilt kunde uppstå överalt, de vilt visse sig som upålidelige och Gud kan icke velsigne dem (Brev 34, 1899).

1-10. God’s Way—[Jeremiah 18:1-10 quoted.] This presents before us God’s way of dealing with His people. He sends warnings. He pleads with them to cease to do evil and learn to do well. Hear the words of Christ, for they are spoken to all who claim to be His people. Blessings are promised to all who follow the Lord to do righteousness, but those who walk in their own ways show that under the trying circumstances liable to occur anywhere, they will prove unfaithful, and God cannot bless them (Letter 34, 1899).{4BC 1156.4}

(1156)  

Kapitel 20

7-10. Guds budbringere som får iblandt ulve. - De irettesättelsesbudskap som Gud gav genom Sina profeter till det frafaldne Israel ledte dem icke till anger. Sat forkert fram och misforståede var Hans budbringere som får midt i bandt ulve. Många av dem blev lakt grusomt i döden.

7-10. God’s Messengers as Sheep Among Wolves—The messages of reproof that God gave through His prophets to backsliding, apostate Israel, did not lead them to repentance. Misrepresented, misunderstood, His messengers were as sheep in the midst of wolves. Many of them were cruelly put to death.{4BC 1156.5}

(1156)  Var hånligt var det icke att det jödiske folk behandlede det budskap Herren gav dem genom Sin profet Jeremias! Om sin erfarenhet säga Profeten Jeremias: ”Du övertalte mig, herre, och jag lod mig övertale, du tvang mig med makt. Dagen lång är jag till latter, mig håner enhver. Ty så tit jag falder, måste jag skrike, rope: »Vold och överfald!« Ty Herrens ord är mig dagen lång till skändsel och spot.”

How scornfully the Jewish nation treated the message that the Lord gave to them through His prophet Jeremiah! Of his experience Jeremiah the prophet says: “O Lord, Thou hast deceived me, and I was deceived: Thou art stronger than I, and hast prevailed: I am in derision daily, every one mocketh me. For since I spake, I cried out, I cried violence and spoil; because the word of the Lord was made a reproach unto me, and a derision, daily.”{4BC 1156.6}

(1156)  Så stärk var modstanden emot Jeremias budskap, så ofta blev honom hånet och foraktet, att honom sagde. »Ej vilt jag mines honom, ej tala mer i hans navn.« Sådan har det altid väret. Fordi der utvises bitterhed, had och modstand emot Guds ord, der uttales i irettesättelse, har många andre Guds budbringere besluttet att göre som Jeremias besluttede. Men vad gjorde denna Herrens profet efter hans beslutning? Prövede så mycket so honom ville, kunde honom icke forblive stille. Lige så snart honom kom in i folkeforsamlinger, fandt honom att Herrens Ande var stärkere än honom var. Skriften säga: »Da blev det som brändände eld i mit inre, som brand i mine ben; jag är trät, jag kan icke mera, jag evner det ej; ty jag hörer många hviske, trint om är rädsel: »Angiv honom!« och: »Vi vilt angive honom!« Alla mine venner lurer på et feltrin av mig: »måske går honom i fälden, så vi får honom i våra makt, och da kan vi hävne osss på honom!«

So strong was the opposition against Jeremiah’s message, so often was he derided and mocked, that he said, “I will not make mention of him, nor speak any more in his name.” Thus it has ever been. Because of the bitterness, hatred, and opposition manifested against the word of God spoken in reproof, many other messengers of God have decided to do as Jeremiah decided. But what did this prophet of the Lord do after his decision? Try as much as he would, he could not hold his peace. As soon as he came into the assemblies of the people, he found that the Spirit of the Lord was stronger than he was. The record is: “His word was in mine heart as a burning fire shut up in my bones, and I was weary with forbearing, and I could not stay. For I heard the defaming of many, fear on every side. Report, say they, and we will report it. All my familiars watched for my halting, saying, Peradventure he will be enticed, and we shall prevail against him, and we shall take our revenge on him.”{4BC 1156.7}

(1156)  I denna slägt var Guds tjänare säga Herrens ord for att irettesätte dem der gör forkert, irettesätte dem der har forkerte principper, har de så icke fått den samme erfarenhet, som Jeremias fik? Når en infört adfärd forvansker retfärdighed och dömmekraft, måste Herrens ord tales i irettesättelser. I dessa våra dage finer just de samme vanskeligheder som Herrens tjänare fandt i de gamle Israels dage, da de blev sändt for att framvise de onder som (1157) havde en fordärvände inflydelse (MS 56, 1902).

In this generation, when God’s servants speak the word of the Lord to reprove wrong-doers, to rebuke those who bring in wrong principles, have they not had an experience similar to that which Jeremiah had? When a course of action to pervert justice and judgment is introduced, the word of the Lord must be spoken in reproof. In this our day we find the very same difficulties that the Lord’s servants found in the days of ancient Israel when they were sent to expose existing evils that were corrupting in their influence (Manuscript 56, 1902). {4BC 1156.8}

(1157)  

Kapitel 23

1 (Hosssea 8,1; 13,9; Matt. 15,6). Hyrder som spreder. - Der är bekändände gudfrygtige mänd som däkker över synderen vid deres egen överträdelser. De ignorerer Guds bud, välger människor traditioner, och sätter Guds lov ut av kraft, och arbetar for frafald. De undskyldninger de kommer med är svage, och vilt bringe fordärv över deres egne själe och över andres själe. . . .

1 (Hosea 8:1; 13:9; Matthew 15:6). Shepherds That Scatter—There are professedly pious men who screen the sinner by their own transgression. They disregard the commandments of God, choosing the traditions of men, making void the law of God, and promoting apostasy. The excuses they make are feeble and weak and will bring destruction to their own souls and the souls of others....{4BC 1157.1}

(1157)  Dem som har påtaget sig hyrdearbetat for hjorden, vilt bliva hjemsögt med de hårdeste domme, fordi de har kommet med fabler till folk i stedet for sanning. Barnen vilt uppdrages och forbande deres foräldre. Församlingsmedlemmer, som har set ljuset och blivit överbevist, men som har betroet deres själes frälsning till prädikanten, vilt på Guds dag lära att ingen anden själ kan betale lösesum for deres överträdelse. Et frygteligt rop vilt upplöftes: ”Jag är fortabt, fortabt for evigt.” Människor vilt föle det som om de kan rive prädikanterne i stykker, som har prädiket falskheder och fordömt sanningen. Den rene sanning for denna tid kräver en reformation i livet, men de skiller sig bort från kärlighet och sanning, och så kan det siges om dem: ”O Israel, du har utryddet dig själva.” (Hosss 13,9) Herren sänder et budskap till folket: ” ”Sätt hornet for din mund, som en örn över Herrens hus! Fordi de bröd min pakt och övertrådte min lov.” (Brev 30, 1900).

Upon those who have taken upon them the work of shepherds of the flock, will be visited the heaviest judgments, because they have presented to the people fables instead of truth. Children will rise up and curse their parents. Church members, who have seen the light and been convicted, but who have trusted the salvation of their souls to the minister, will learn in the day of God that no other soul can pay the ransom for their transgression. A terrible cry will be raised, “I am lost, eternally lost.” Men will feel as though they could rend in pieces the ministers who have preached falsehoods and condemned the truth. The pure truth for this time requires a reformation in the life, but they separate themselves from the love of the truth, and of them it can be said, “O Israel, thou hast destroyed thyself.” The Lord sends a message to the people, “Set a trumpet to thy mouth. He shall come as an eagle against the house of the Lord, because they have transgressed my covenant and trespassed against my law” (Letter 30, 1900).{4BC 1157.2}

(1157)   6. Kroningsdagen. - På dagen for Frelserens kroning, vilt honom icke anerkände någon der bärer på plet eller rynke. Men Hans trofaste vilt Honom giva utödelig herligheds troner. Dem som icke vilt hava att honom regerer över dem vilt se Honom omgivet av de genlöstes här, enhver med tegnet, Herren våra Retfärdighed. De vilt se det huvud der tidligere var kronet med trone, kronet med et diadem med herlighed (RH 5. Maj, 1903).

6. The Coronation Day—On the Saviour’s coronation day He will not acknowledge as His any who bear spot or wrinkle. But to His faithful ones He will give crowns of immortal glory. Those who would not that He should reign over them will see Him surrounded by the army of the redeemed, each bearing the sign, The Lord our Righteousness. They will see the head once crowned with thorns crowned with a diadem of glory (The Review and Herald, May 5, 1903).{4BC 1157.3}

(1157)   28 (1. Kor. 3,13. Forkynd Ordet, utelad avnerne. - Med hensyn till att gå in i emnet om det guddommelige mysterium om Guds väsen, har Kristus altid fastholdt et visdomligt forbehold. Detta gjorde Honom da, Honom måtte lukke den dör var människors gätterier icke får grobund. De mest inviede, hellige och evige mysterier som Gud icke har uppenbaret är endast spekulationer når de betraktes från et människoligt standpunkt, blot teorier der forvirrer sinneet. Der är dem som känder sanningen men praktiserer den icke. Dessa länges mycket efter något nyt, frammed de kan bringe. Någon vilt i deres stora iver for att vara originale, komma med fantasifulle idéer som blot är avner. Också nu degenereres de upphögonde och levände emner for denna tid till det latterlige och fantasifulle, och modtagelige människosssinne står parat till att gribe formodningerne och gätterierne och människolige teorier och falsk videnskap som sanning, och accepteres och lära.

28 (1 Corinthians 3:13). Preach the Word, Omit the Chaff—In regard to entering into the subject of the divine mystery of the essence of God, Christ ever maintained a wise reserve. He did this that He might close the door where human conjectures should not be encouraged. The most sacred, holy, and eternal mysteries which God has not revealed are but speculations when considered from a human standpoint, mere theories that confuse the mind. There are those who know the truth but do not practice it. These greatly long for some new, strange thing to present. In their great zeal to become original some will bring in fanciful ideas which are but chaff. Even now there is a descending from the sublime and living issues for this time to the ridiculous and fanciful, and sensational minds stand ready to catch up suppositions and guesses and human theories and false science as truth to be accepted and taught.{4BC 1157.4}

(1157)  Dessa sätter frelsens pröva på spekulationer utan det tydelige ”Så säga Herren.” Derved bringer de en masse skrammel, hö, halm och stubbe, som dyrebart materiale der lägges som grundstene. Detta vilt icke stå eldpröven, men vilt fortäres, och i fall dem som har själva har troet på dessa teorier är så selvbedragede och icke känder sanningen alligevel omvändes, är deres liv frelste, som av eld från anger och odmjukelse över for Gud. De har haft med alminelige ting att göre, i stedet for de hellige. Många griber de tanker som icke har betydning och sätter dem fram for Guds hjord som föde, skönt det blot är avner som aldrig vilt gavne eller styrke Guds hjort, men vilt holde dem på lavvande, fordi det icke bespiser med det der icke har den minste livskraft eller näring. Vad är avner och vad är hvede (MS 45, 1900)?

These put the test of salvation on speculation without one plain, “Thus saith the Lord.” They thus bring in a mass of rubbish, wood, hay, and stubble, as precious material to be laid upon the foundation stone. This will not stand the test of fire, but will be consumed, and if the ones who have made themselves believe these theories are so self-deceived and know not the truth yet are converted, their life is saved as by fire through repentance and humiliation before God. They have been dealing in common things in place of the sacred. Many catch up ideas which are of no consequence and place them before the flock of God as food, when they are only chaff which will never benefit or strengthen the flock of God, but will keep them in the lowlands, because they are feeding upon that which contains not the least virtue or nourishment. What is the chaff to the wheat (Manuscript 45, 1900)?{4BC 1157.5}

(1157)