Aicpa- special committeé on assurance services

1 Inledning 4

1.1 Problembakgrund 4

1.2 Problem 7

1.3 Syfte 7

1.4 Avgränsningar 7

1.5 Uppsatsens fortsatta disposition 8

2 Metod 8

2.1 Metod- varför behövs en sådan? 9

2.2 Inledningsfasen- att skapa sig förförståelse och bakgrund 9

2.3 Perspektiv 10

2.4 Vårt synsätt och strävan efter en objektiv forskning 11

2.5 Undersökningen 13

2.5.1 Undersökningsform 14

2.5.2 Kvalitativ kontra kvantitativ metod 14

2.5.3 Validitet och Reliabilitet 16

2.5.4 Urvalet 17

2.5.5 Enkäter 19

2.5.6 Frågor 19

2.5.7 Bortfall och uppföljning 20

3Assurance services, definition och gränsdragning 21

3.1 Utvidgad definition av ”assurance services” 21

3.1.1 Independent 22

3.1.2 Professionell services 22

3.1.3 Improve the quality of information, or its context 22

3.1.3.1 Ett teoretiskt resonemang kring relevans och tillförlitlighet 23

3.1.4 Decision makers 24

3.2 Skillnaderna mellan revision, AS, ”attestation” och Managment Consulting 25

3.2.1 Illustration och förklaring av sambanden 25

3.2.1 Avgränsning mot ”attestation” 26

3.2.2 Avgränsning mot ”Management Consulting” 26

4 Omvärldsfaktorer och SCASs förslag på Assurance Services 28

4.1 Omvärldsfaktorer som påverkar utvecklingen av AS 28

4.1.1 IT-utvecklingen 28

4.1.2 Nya företagsstrukturer 30

4.1.3 Ökad efterfrågan på redovisningsinformation, både från det förflutna och för framtiden 30

4.1.4 Globalisering av konsumenter, leverantörer och kapitalmarknader 31

4.1.3 Förändring av befolkningens åldrande 31

4.2 Kommitténs arbete 31

4.2.1 Business Performance Measures 32

4.2.2 Risk Assessments 32

4.2.3 Systems Reliability 33

4.2.4 Electronic Commerce 33

4.2.5 Health Care Effectiveness 34

4.2.6 ElderCare Plus 34

5Revisionsyrket i förändring 34

5.1 Förtroendet för revisionsyrket, kan AS ha någon påverkan? 34

5.2 Revisionen som kvalitetsstämpel- en fråga om risk och ”trust” 36

5.3 Kritik mot nuvarande revision 38

5.4 Vilken kompetens kommer att krävas av revisorerna i framtiden? 38

5.4.1 Konsumentfokus 39

5.4.2 Förflyttning till mer värdehöjande informationsaktiviteter 39

5.4.3 Hastighetsförändring och komplexitet 40

5.4.4 Konkurrens 40

5.4.5 Informationsteknologi 40

5.5Verksamhetsplan för att höja kompetensen 40

5.5.1 Högre utbildning 41

5.5.2 Samhällets och statens agerande 42

5.5.3 Byråerna 42

5.5.4 Individerna 42

5.6Konkurrensfördelar 42

5.7 Vilka är kunderna 43

5.4 Konsumentfokus 44

6 Amerikanska kontra svenska förhållanden 48

6.1 Den amerikanska revisionstraditionen 48

6.2 Revisonstraditionen i Sverige 49

6.2.1 Revisorsintyg enligt FAR 50

7 Analys 52

8 Slutsatser 62

9 Avslutande diskussion 63

10 Källförteckning 65

ASSURANCE SERVICES 68

ett paradigmskifte inom revisionen 68

Bilagor
Bilaga 1: Frågeformulär

Bilaga 2: Dagordning från symposiet i Amsterdam

Figur 1: Paradigmskiftet inom revisionen Källa: Gary Holstrum 981106 5

Figur 2: Förändring av informationsbehovet Källa: Accounting Horizons, nr 9 1995 23

Figur 3: Struktur och interaktion mellan revisionstjänsterna Källa: AICPA Assurance Services – Definition and Interpretive Commentary 25

Figur 4: Skillnad mellan AS och MC Källa : AICPA Concept of Assurance Services 27

Figur 5: Sammanställning av skillnaderna mellan revisionstjänsterna Källa: AICPA Assurance Services Definition and Interpretive Commentary 28

Figur 6: Beslutsfattares informationskällor Källa: The future of Audits 29

Figur 7: Sambandet mellan informationsvärde och informationskostnad Källa: Grundläggande Redovisningsteori. 30

Figur 8: Matris över AICPAs sixpack Källa: AICPA New Assurance Services Development 32

Figur 9: Kompetensgapsanalys Källa: AICPA Competencies for the Future 41

Figur 10: Nya assurance möjligheter Källa: Journal of Accountancy, september 1996 43

Figur 11: Omarbetad modell från Porter beträffande värdekedjan Källa: AICPA New Assurance Services 45

1 Inledning

För att kunna förstå ett problem måste man kunna sätta in det i ett sammanhang. Därmed inleder vi vår magisteruppsats med en bakgrundsbeskrivning till vårt valda ämne som sedan för oss till vår problemformulering. Utifrån vårt problem har vi därefter formulerat ett syfte. Vidare redogör vi för de avgränsningar som gjorts vid vår undersökning.

1.1 Problembakgrund

Under det sista årtiondet har revisionsmarknaden i USA varit relativt stabil och efterfrågan på dessa tjänster förväntas inte öka betydligt inom överskådlig framtid. Inom marknaden anses den traditionella revisionen¹ ha nått mättnadsstadiet.² Detta i kombination med ökad användning av informationsteknologi på arbetet leder till att ett behov av förändring finns om revisionsbyråerna även fortsättningsvis önskar vara lönsamma. På samma gång påverkar även IT behoven hos beslutsfattarna vilket även skapar förutsättningar för nya tjänster.³ För att revisorerna ska kunna förstå klienternas transaktioner och affärer är det mycket viktigt att de följer med IT-utvecklingen och att de förstår hur denna påverkar och förändrar företagens sätt att arbeta. Hur pass väl de följer med förändringarna kommer vara avgörande i frågan om hur pass värdefull revisionen kommer vara i framtiden.⁴

Då förtjänsterna inom revisionen inte har ökat det senaste decenniet i kombination med priskonkurrens mellan byråerna så har förtjänsterna hållits nere. Däremot visar konsultmarknaden ständigt högre vinster. Utöver den priskonkurrens som råder ökar konkurrensen även p.g.a.:

• 
  Istället för att vid kreditbedömningen använda sig av redovisningshandlingar kan bankerna förlita sig på informationen om klienternas processer, dvs. de utnyttjar information från företagens oreviderade dataanalyser.
  
• 
  Förändring i information och kommunikation: IT-utvecklingen har lett till att det numera erbjuds mindre kostsamma, mer kraftfulla och mer användarvänliga mjukvaror som kan konkurrera med revisorer.
  
• 
  Minskad efterfrågan på finansiell data
  
• 
  Andra än revisorer som kan erbjuda nya innovativa produkter på en marknad som inte är begränsad till att gälla endast revisionsbyråerna. Dessa konkurrenter har möjlighet att ta större risker eftersom de inte regleras av lagar och normer på samma sätt som revisorerna gör. ⁵
  

Konkurrens kan uppstå både internt och externt. De tendenser till stagnerad marknad för den traditionella revisionen som uppvisats i USA gäller även för de svenska byråerna. Inom byråerna har vidareutveckling och storsatsning på konsulttjänster och rådgivningsfunktioner gjorts. Idag står management consulting och affärsanalys för den största tillväxten på samtliga stora byråer, medan revisionsdelen av verksamheten får mindre betydelse relativt sett och hamnar i skymundan.⁶ Externt kommer konkurrensen från bl.a. konsultbyråer och handelsbanker.

Vidare genomgår revisionen för närvarande ett större paradigmskifte. Nedan tydliggörs vad detta skifte innebär.



Gamla revisionsparadigmet Nya revisionsparadigmet

Granskning av en årsredovisning Ständigt uppdaterad finansiell

som utmynna r i en revisions- och ickefinansiell information som

berättelse fortlöpande bekräftas av ”assurance”

Figur 1: Paradigmskiftet inom revisionen Källa: Gary Holstrum 981106

Det är viktigt att samtliga berörda parter följer paradigmskiftet då allas situationer kommer att förändras. Revisorerna kommer kunna upprätthålla sin nuvarande roll som tillförlitlig affärsrådgivare om de är förmögna att tillföra mer värde till den traditionella revisionen av årsredovisningen, om de kan hjälpa till vid utformandet och implementeringen av andra typer av prestationsmått och om de hjälper till vid diskussionen av aktuella frågor så som den ökade riskexponeringen som de elektroniska marknaderna utsätts för.⁷

I detta syfte bildade AICPA⁸, 1994 Special Committée on Assurance Services⁹. Kommitténs ursprungliga uppgift var att analysera och rapportera hur den rådande situationen var samt hur framtiden skulle kunna te sig vad det gäller revisionsfunktionen och de trender som formar revisionens omgivning. Fokus lades på rådande behov samt de förändringar i behovet som existerar hos användare av information vid beslutsfattande. De konstaterade då att det existerar ett behov av tjänster som leder till bättre beslutsfattande. Som ett led i detta utvecklade kommittén en definition på tjänster som revisorn kan erbjuda, men som avser mer än den traditionella revisionen. Dessa tjänster kallas assurance services. ¹⁰
AS tar sin utgångspunkt i internkontrollbegreppet som uppkom på 30-talet. Under 80-talet förändrades förhållandena på den amerikanska marknaden till följd av hårdnad konkurrens, arvodespress samt ökad risk för stämning. Därmed uppstod ett behov av att definiera sitt arbetsområde snävare. Vad är revision samt vad är internkontroll? Det är denna utveckling som fungerat som bakgrund till rapporten från AICPA.¹¹
AS definieras som ”independent professional services that improve the quality of information, or its context, for decision makers” ¹². Om den som erbjuder tjänsten inte förbättrar informationen vid beslutsfattande har tjänsten definitionsmässigt inte naturen av en AS. AICPA försöker vid sin definition av AS framhäva vikten för beslutsfattare att informationen är av kvalitet samt ta i beaktande helheten av de möjligheter som erbjuds genom behoven.¹³
SCAS undersökte de skilda faktorer som påverkar AS samt identifierade betydelsefulla möjligheter för revisionsyrket att utveckla AS. Vidare identifierade kommittén över 200 AS vilka redan erbjuds på den amerikanska marknaden. Strategin som kommittén hade var att de skulle utveckla tjänster för yrket som helhet parallellt med att varje företag individuellt utvecklar tjänster som passar deras struktur och kunder. Vidare utvecklade kommittén detaljerade affärsplaner för sex tjänster och utvecklade andra möjliga tjänster översiktligt i sin rapport.¹⁴
SCAS uppgift var att hjälpa revisorer att identifiera klienternas behov vid beslutsfattandet samt att skapa och erbjuda AS för att täcka dessa. Således lade SCAS ned omfattande arbete på att föra samtal med befintliga och potentiella kunder för att identifiera deras befintliga informationsbehov samt vad detta skulle kunna tänkas vara i en framtid. Vidare analyserades den sociala, ekonomiska samt politiska omgivning som tjänsterna skulle verka inom de närmaste tio åren. Ett antal av de tjänster som framkom i undersökningen var tjänster som redan var befintliga. Arbetet gick således till så att SCAS skapade ett ramverk med generella tjänster som sedan revisorerna får använda och anpassa till rådande omständigheter i deras företag.¹⁵
Den undersökning som SCAS genomförde var varken statistisk eller empirisk utan var snarare kvalitativ. Intervjuer, observationer och analyser genomfördes för att skapa en vision över den omgivning som den framtida revisionen kommer verka inom. De områden som studerades var kundbehov, megatrender, informationsteknologi och revisorernas kompetens.¹⁶
En betydande drivkraft för utvecklandet av nya AS är behovet att skapa ett informationsflöde till användarna som reflekterar över rådande processer, operationer och resultat. Denna information skall sammantaget förhöja relevansen, tidsenligheten och sammanhanget.¹⁷
Förutsättningen för att revisorn ska vara lämpad att erbjuda AS är att dessa tjänster bygger på revisionstraditionen. Revision skapar en tillgång av professionell art med ett värde som är oöverskådligt. Revisionen har tillkommit för att marknaden efterfrågar högkvalitativ information som påverkar beslutsfattandet. Revisionen av årsredovisningen medför en försäkran att den information som presenteras för investerare och kreditgivare är tillförlitlig och relevant. Dock finns det efterfrågan på mer än bara tillförlitligt historiskt räkenskapsmaterial varför AS inte bara fyller en funktion vid problem av en eventuellt stagnerade traditionella revisionsmarknaden, utan AS kan lätt anpassas till nya marknader och behov.¹⁸ I ett samhälle där informationsbehovet ständigt tilltar, kan efterfrågan på AS likväl antas öka. Då revisorer är experter på att försäkra den ekonomiska informationens tillförlitlighet, kan det förväntas att en utveckling av AS kommer bidra till en ökad marknad för revisionsbyråerna och att därmed revisorernas arbetsuppgifter kommer att förändras.
Den traditionella revisionen av ekonomisk information ökar värdet för användarna och klienterna. Revisorn är uppskattad för dennes förmåga att ge fullständig information till kapitalmarknaderna genom påskrivandet av revisionsberättelsen. Detta bidrar till att revisorerna har ett rykte om sig att vara objektiva och hederliga. Således kommer det i en framtid att finnas ett behov av revisorer, men de största tillväxtmöjligheterna ligger troligtvis inom AS-området. Av anledningen att behovet av informationstjänster ökar lavinartat och därmed uppstår möjligheter för revisorsyrket om de följer trenden. Revisorernas rykte om att vara oberoende, ärliga, objektiva och pålitliga är en stor marknadsfördel i konkurrensen om AS.¹⁹ Att revisorer vore särskilt lämpade är något som påvisats av organisationer som verkar för revisorer
Förutom den undersökning angående AS som SCAS har genomfört i USA har vi tagit del av en studie som genomförts i Singapore²⁰ av professor Theodore J. Mock och Charlene See.²¹ Dessa har genomfört en empirisk studie där de försökt kartlägga marknaden för AS i Singapore samt försökt få en uppfattning om de faktorer som har påverkat och kommer påverka utvecklingen av AS.
AS är ett relativt nytt begrepp i Sverige och det finns ingen entydig definition. Således finns det ingen svensk motsvarighet till SCAS definition på AS. Däremot tenderar Sverige att följa den internationella revisionstrenden varför AS även erbjuds i Sverige. Begreppet AS är inte allmänt vedertaget i Sverige och är ingenting som behandlas på exempelvis FAR-dagarna. Därmed finns en risk att den revisor som inte av eget intresse följer den internationella utvecklingen inte har någon kunskap inom detta område.²²
Efterfrågan i Sverige finns för AS även fast kunderna inte definitionsmässigt vet att det är AS de frågar efter. Revisionsbyråerna erbjuder AS till både befintliga och potentiella kunder d.v.s. tjänsterna riktar sig även mot andra kunder än nuvarande klienter.²³