Aicpa- special committeé on assurance services
Yüklə 420,41 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- De enheter som planerats att undersökas men som ej är anträffbara
- De personer som har planerats att undersökas men vägrar att svara eller deltaga i undersökningen
- De personer som vi har planerat att undersöka, men som utgör bortfall av någon annan anledning
- Analys och presentation av undersökningen
- AS som erbjuds i dagsläget
- Potentiella AS - vart leder utvecklingen
- Faktorer som begränsar utvecklingen av AS
- Faktorer som påverkar en utveckling och expansion av AS
- Uppskattad tidsåtgång för respektive affärsområde – nu och i en framtid
7 AnalysVi har valt att inte presentera vårt undersökningsresultat i ett separat kapitel utan har istället i samband med resultatredovisningen även analyserat det som framkommit. Resonemang kring egna reflektioner och tolkningar har förts i samband med presentationen och dessutom har paralleller dragits till tidigare bearbetad teori. Kapitlet är indelat i två delar där vi inledningsvis genomför en bortfallsanalys. Detta då vår svarsfrekvens inte är helt tillfredsställande. Sammanlagt svarade 18 stycken av de 65 som vårt urval utgjordes av. Den andra delen utgörs av den ovan nämnda resultatredovisningen. Bortfallsanalys Innan en analys av den insamlade informationen inleds bör bortfallet studeras. Vid alla respondent- och enkätundersökningar blir det ett större eller mindre bortfall. Det finns alltid människor som vi inte får tag på eller som inte vill deltaga i undersökningen av en eller annan anledning. Av vikt blir här att göra detta bortfall så litet som möjligt och samtidigt försöka ta reda på så mycket som möjligt om det kvarstående bortfallet. Vidare bör det interna bortfallet ses över, d.v.s. då vi saknar upplysningar rörande enskilda enheter på enskilda variabler. Det interna bortfallet var inte något större problem i vår undersökning. Däremot fann vi det sammanlagda antalet som svarat inte vara helt tillfredsställande och det är inte riktigt att anta att detta bortfall är slumpmässigt fördelat. D.v.s. att dessa svarar på ett överensstämmande sätt med de som valt att inte skicka in sin enkät.159 Därmed genomförde vi efter sista svarsdagen en telefonpåminnelse till samtliga respondenter. De som vi där inte fick tag på skickade vi ett e-mail till. Vidare vid en studie av de svar vi erhållit återfinns intressant information. Vi har vetskap, efter intervju med Åke Danielsson, att samtliga byråer i vår population på ett eller annat sätt erbjuder AS och har även fått det bekräftat från respondenter från samtliga byråer. Dock återfinns respondenter från ett antal av byråerna som svarade nekande på frågan om AS erbjuds. Vidare kan vi på deras svar i övrigt se att en viss begreppsförvirring råder om vad som är AS och var som är rena konsultationstjänster då ett antal av respondenterna anger att de har konsultavdelningar som handhar tjänster i stil med AS. Med utgångspunkt från den tillgängliga ramen och därmed också rampopulationen definieras bortfall som de enheter i ramen som har planerats att undersökas, men som svar ej erhållits från. Anledningar till att bortfall erhålls i en undersökning kan översiktligt hänföras till någon av följande kategorier:
Problemet med ett stort bortfall är att vi inte vet vilka egenskaper de respondenter som utgör borfallet har och om de skiljer sig från de som har svarat. I många undersökningar finns det troliga förklaringar till att grupper i undersökningen faktiskt är olika med hänseende till undersökningsvariablerna och att bortfallet riskerar att snedvrida resultatet. Intressant för oss blir då att skapa oss en kunskap om på vilket sätt vi kan kontrollera hur mycket borfallet faktiskt snedvrider resultatet. En förklaring till varför vi anser att bortfallet avviker alternativt inte avviker från svarandegruppen blir en naturlig följd men dessa förklaringar får anses vara mycket spekulativa. Den grupp som vi ser som störst problem vid borfallet och som även utgör den största bortfallsgruppen är den som utgörs av respondenter som bortsett från att svara. Som tidigare nämnts anser vi att denna grupp till vissa delar skulle skilja sig från de som valt att svara. Detta då det finns anledning att anta att flertalet av de auktoriserade revisorerna inte är insatta i ämnet AS, i det hänseende att de ej är insatta utifrån vad som definitionsmässigt är AS. Det kan vara rimligt att anta att de som begreppsmässigt känner till AS finner större incitament till att svara än de som känner en viss osäkerhet inför ämnet. Ett alternativ för oss hade varit att redovisa undersökningsresultaten separat för olika svarsomgångar. Då vi påmint de respondenter som inte i ett första skede svarat kunde vi sammanställt de svar vi erhöll innan påminnelsen och de vi erhöll efter separat. Den slutsats som möjligen hade kunnat dras är att borfallets egenskaper troligen mest överensstämmer med en sist inkomna svarsomgångens. Detta var dock inte särskilt aktuellt för oss då de svar vi erhöll efter uppföljningen inte var så många till antalet samt att svaren inte skilde sig märkbart från de tidigare erhållna. Vid alla undersökningar, både total- och urvalsundersökningar, uppkommer borfall varför olika åtgärder måste försökas vidtas redan vid planeringen. Det gäller åtgärder dels för att minska omfattningen, dels för att minska konsekvenserna av borfallet. Exempel på övergripande åtgärder vi gjort är att vi genomfört en provundersökning för att testa frågeformuläret. Vidare har vi genom ett introduktionsbrev framhållit vikten att respondenten svarar samt att vi nämnt att inget obehörigt intrång i den personliga integriteten behöver befaras. Att vi använde oss av ett så pass utförligt introduktionsbrev har grund i att Åke Danielsson hävdade att flertalet auktoriserade revisorer inte skulle veta vad vi ämnade undersöka om vi skickade ut formuläret utan en vidare förklaring. Det vi dock i detta hänseende kunde ha förbättrat är att på en mer klart sätt fastställa att vi har för avsikt att få vetskap om auktoriserade revisorers inställning och förväntningar och att vårt syfte inte är att få kontakt med specialistavdelningar. Detta då vi fann att ett antal respondenter trodde att det skett ett misstag att just de fått enkäten. Att ersätta de från början utvalda, men ej anträffbara, personerna med andra som är lättare att få tag på är inte att rekommendera. Detta då vi inte vet vilka effekter sådana substitutioner får på snedvridningen.160 Skulle vi förslagsvis i ett senare skede ha kontaktat revisorer verksamma inom specialistavdelningar, då dessa kan anses vara mer motiverade att deltaga, skulle vi förmodligen fått en högre svarsfrekvens, men samtidigt ett annat resultat. Vilket inte hade varit förenligt med vårt syfte. Analys och presentation av undersökningen Nedan följer den analys som vi genomfört med undersökningen som grund. Analysen bygger till största del på löpande text vilka bitvis kan kopplas till de tabeller vi infogat. I svarsformuläret hade våra respondenter möjlighet att på respektive fråga svara inom intervallet 1 till 5, där 1 står för ”inte av större betydelse” och 5 för ”av stor betydelse”. Sammanställningen av respondenternas svar är således uträknade genom att ett genomsnitt räknats på respektive fråga. AS som erbjuds i dagsläget För att vi skulle kunna genomföra en produktjämförelse med USA ställde vi frågan till de auktoriserade revisorerna vilka tjänster som erbjuds inom området AS i nuläget i Sverige. I vårt frågeformulär hänvisade vi respondenterna till en bilaga där vi redogjorde för de sex tjänster som AICPA arbetat fram verksamhetsplaner för. Genom att göra så fick vi direkt en reflektion över vilka av dessa som erbjöds i Sverige. Generellt kan sägas att de fyra områdena Risk Assessment, Business Performance Measurement, Information Systems Reliability och Electronic Commerce samtliga täcks upp av ett antal tjänster inom respektive byrå. Tjänsterna Elder Care och Health Care Performance Measurement tar sig inte i uttryck på samma sätt som i USA. Detta har dock sin grund i hur de sociala systemen i respektive land är uppbyggda. I Sverige är alla medborgare garanterade sjukvård och omvårdnad på ett annat sätt än i USA. De som erbjuder sjukvård och omvårdnad får även till stor del fortfarande finansiellt stöd från staten. Dock kan den privatisering som stegvis införs i samhället leda till ett ökat behov av AS även inom dessa områden. Detta poängterade även ett antal av respondenterna, då de hävdade att både Elder Care och Health Care Performance Measurement är tjänster som kan komma att bli verklighet även i Sverige. Vissa av respondenterna tog fasta på det engelska ordet ”assurance” och redogjorde därefter för vilka revisorsintyg som i dagsläget är aktuella på respektive byrå. Trots att dessa faller utanför de sex definierade tjänsterna från AICPA får dessa anses falla under begreppet ”attestation” vilket är en del av AS. Intressant med dessa svar var att dessa respondenter samtidigt påpekade att framtiden inte är helt enkel för revisorsintyg. Detta då kraven på dessa intyg ökar och att orimliga krav ställs på dessa varför ingen kan eller vågar intyga. Detta kan kopplas till rädslan för skadeståndsanspråk vid felaktig intygsgivning. Tendenserna internationellt sett är att revisorer i allt större grad ställs som ansvariga för felaktiga handlingar och därmed åläggs att betala skadestånd. Att detta är en utveckling som även kommer att bli ett faktum i Sverige är inte alls otänkbart. Märkas i sammanhanget bör dock att Åke Danielsson i vår intervju med honom uppgav att risken att stämmas är mindre vid erbjudandet av AS än vid ett erbjudande av traditionell revision. Detta av den anledningen att en av revisorn granskad och attesterad årsredovisning blir publik och därmed vänder sig till en vidare krets av icke definierade intressenter och då samtliga berörda har möjlighet att stämma revisorn. Vid AS går mottagaren av tjänsten att identifiera och det är därmed endast denna berörda part som kan föra fram skadeståndsanspråk. Dock kan risken upplevas större vid ett erbjudande av AS av den anledningen att dessa är relativt nya tjänster vilka inte är reglerade genom praxis eller rekommendationer. Eftersom det saknas rekommendationer på området är det svårt för revisorn att veta inom vilka ramar det är tillåtet att röra sig. I sammanhanget är det intressant att reflektera över att Åke Danielsson inte tror att det är sannolikt att standarder uppkommer inom området AS. Således kommer risken förknippad med skadeståndsskyldighet i samband med erbjudandet av AS inte nödvändigtvis minskas i en framtid. Det blir istället upp till revisorerna och byråerna att själva arbeta fram lösningar som minskar risken. Förslagsvis kan problemet minskas genom att det tydligt och klart uttrycks i avtalen vad som intygas och i vilken omfattning. De respondenter som uppger att deras kontor inte erbjuder AS har samtliga menat att företaget har konsultavdelningar som sköter dessa uppgifter. Detta kan antas vara en uppfattning som är gällande hos ett stort antal auktoriserade revisorer. För en extern intressent kan det tyckas vara märkligt att revisionsföretag som består av avdelningar som revision, management consulting, affärsanalys, skatt etc har behov av att identifiera och öronmärka tjänster som tillhör respektive avdelning. Men det kan då vara av vikt att ta i beaktande hur dessa företag från en början är uppbyggda. Samtliga är från grunden revisionsföretag som under tidens gång utkristalliserat olika avdelningar. Detta från början till stor del p.g.a. att revisionsavdelningen behövde avlastas från t.ex. skatterådgivning och fann det mest lämpligt att utveckla speciella avdelningar för dessa områden. Detta bl.a. av den anledning att det på 80-talet i Sverige började bli vanligt med offertgivning vilket ledde till att den allt hårdnande konkurrensen medförde en revision som innehöll ett absolut minimum av tjänster. Dessa sammantaget var ett minimum av vad som krävdes för att revisorn skulle kunna avlägga en revisionsberättelse. Traditionellt innehöll således revisionen ett antal olika delar men offertgivningen medförde att de mer konsultliknande tjänsterna rationaliserades bort161. Resultatet av detta blev att revisionsbyråerna inte längre genererar tillräckligt med intäkter på den traditionella revisionen. Det är istället på konsulttjänsterna som de övriga avdelningarna erbjuder som pengar går att tjäna. Detta är således en anledning till att revisorer skulle vilja öronmärka AS som sina tjänster då dessa tydliggör nyttan för kunden mer än traditionell revision. Här ska inte bortses från den faktiska skillnad som föreligger mellan AS och MC. Än så länge föreligger en gräns, om än så diffus, om vad för slags tjänster som tillhör AS och vad som är traditionella konsultationstjänster, MC. Men det ska inte förbises att konsulter har lika stor möjlighet som revisorer att öronmärka AS som deras tjänster, även om revisorer besitter vissa konkurrensfördelar. Revisorn är från sitt traditionella arbete van att attestera arbetet han utför. Frågan kan ställas huruvida konsulten verksam inom MC är villig att utföra liknande attestering eller inte. Här besitter enligt oss revisorerna en konkurrensfördel genom att de är vana vid detta handlande och sedermera är mer bekanta med detta. Vidare vet revisorerna utifrån sin historia vad det innebär för åtaganden och risker att skriva under arbete som utförts. Vidare är det av vikt att i sambandet konsultation - revision ta i beaktande hur mycket en byrå kan konsultera och fortfarande gå in och revidera. Detta är ett dilemma för revisionsbyråer då avdelningarna från en början är tänkta att komplettera och erhålla kunder från varandra. Således kan det inom byråerna finnas en känsla av att avdelningarna inte jobbar med varandra utan snarare mot. Utveckling av en produkt inom en avdelning kan leda till att en annan avdelning omöjligt kan fortsätta sitt arbete oförändrat med ett gemensamt bolag. Detta problem kommer även vara förknippat med AS. I vissa situationer går inte AS att förknippa med revisionstjänsterna p.g.a. att jävighet kan tänkas uppstå. Frågan är om det inte vid erbjudandet av AS blir än mer viktigt att hålla hårt på kravet att jävighet inte får förekomma då det här inte längre är endast samma företag som erbjuder skilda tjänster utan t.o.m. samma person, revisorn. Potentiella AS - vart leder utvecklingen Vad det gäller framtiden och vilka produkter som auktoriserade revisorer tror kommer utvecklas hänvisar många av respondenterna till den globala utveckling som sker inom respektive byrå. Detta innebär att den produktutveckling som kommer bli fallet i Sverige till stor del kommer styras av den internationella utvecklingen, vilket är en följd av att de byråer vi undersökt ingår i globala nätverk. Vidare nämndes att AS i stor grad är en reflektion av den övriga utvecklingen i samhället. IT-utvecklingen har hittills påverkat samhället på en rad områden och det är inte rimligt att anta att utvecklingen nått sitt slut. Av historien att döma kommer det i takt med att nya möjligheter uppstår med IT även följa ett antal negativa effekter vilka måste i största möjliga mån elimineras med förslagsvis delvis hjälp av AS. I samband med utvecklandet av IT kommer konsumenter att lättare kunna handla varor där det är mest kostnadseffektivt och den gemensamma valutan i stora delar av Europa kan bidra till att denna försäljning kommer öka.162 Vad detta skapar för möjligheter och hot är dock till stor del ovisst då det förutsätts att handeln sätter i gång i stor skala innan problemen får sin rätta dimension. Således är det till stor del så att AS skapas utifrån de problem som uppstått genom den utveckling som samhället, organisationer, teknik samt efterfrågan skapat. D.v.s. förändringar i omvärlden skapar nya förutsättningar och möjligheter för att utveckla AS. Här blir det dock mycket upp till byråerna vad som blir resultatet då det är en generell uppfattning att det inte finns någon definierad efterfrågan hos kunderna. Således blir det byråernas uppgift att marknadsföra och påvisa för kunden varför en viss tjänst kan vara lämplig. Vidare ställs det ett ökat krav på Svenska byråer vid en jämförelse med t.ex. USA där AICPA går in och hjälper till vid definiering och framarbetande av arbetsplaner för AS. Detta då FAR som motsvarar USAs svar på AICPA väljer att helt stå utanför utvecklingen av AS när det kommer till området att identifiera tjänster163. Här kan dock frågan ställas om det inte är av större vikt att AICPA går in och hjälper till vid identifiering då USA ligger i täten för utvecklingen av revisionen. Byråerna i Sverige kan således på ett helt annat sätt dra nytta av det som i ett tidigare skede hänt inom deras internationella organisationer och nyttan av att FAR skulle gå in och identifiera redan identifierade tjänster anses kanske inte vara så stor. Även fast möjligheten att identifiera tjänster specifika för den svenska marknaden inte ska förbises. Tendensen hittills inom byråerna har varit att speciallistavdelningar har skapats för ett flertal av AS. T.ex. har flertalet byråer speciella IT-revisionsavdelningar som handhar frågor som berör Information System Reliability och Electronic Commerce. Att utvecklingen av AS ska gå tillväga på detta sätt ser vi till viss del som ett hot. Vad är det i ett nästa skede som hindrar att IT-revisionsavdelningen inte även denna utkristalliserar sig som en konsultavdelningen och tjänsterna inte längre är självklara för revisorerna? Å andra sidan ser vi självklart fördelen med att specialistavdelningar framarbetas då dessa då har möjlighet att besitta den optimala kunskapen. Men fortfarande anser vi det vara en fördel om respektive revisor har en viss grundkunskap om vilka AS som finns och då mer direkt har möjlighet att kunna marknadsföra dessa för kunden när de är på plats och genomför en revision. Detta anser vi vara av än större vikt då det påpekats att kunden inte själv vet vad det är han efterfrågar. Här har således revisorn möjlighet att själv påvisa för kunden vad denne skulle kunna tänkas efterfråga. Detta genomförs på ett naturligare sätt om råden kommer från en revisor som företagsledningen är van att ta emot information ifrån. Dessutom har revisorn på ett helt annat sätt än en annan verksam på specialistavdelning möjlighet att se potentiella tjänster då de har en helt annat inblick i företaget än en utomstående. De har möjlighet att på ett systematiskt sätt undersöka hur aktiviteterna inom företaget verkar samt hur de påverkar varandra. Det kan tänkas att det är här de största potentiella möjligheterna finns till att framarbeta nya AS då de nu i mycket större omfattning involveras i informationen som flödar i ett företags värdekedja. Således tycker vi det vore önskvärt om respektive revisor hade en god grundkunskap inom AS som sedan förbättrades genom samarbete med specialistavdelning vid ett erbjudande. Vidare tror vi att det i dagsläget finns störst potentiell marknad hos redan existerande kunder eftersom problemet med att de inte har en definierad efterfrågan föreligger. Lämpligen borde revisorerna undersöka vilka behov kunderna har som ännu ej är tillmötesgångna och därigenom få en viss vägledning om vad för AS som efterfrågas. Att skapa sig kunder utöver denna krets vore positivt för revisorn sett ur synvinkeln jävighet. Således skulle det i en framtid när revisorer är mer kunniga inom vad området AS kan erbjuda vara intressant att ta sig in på en marknad med icke tillmötesgångna kunder och erbjuda AS. D.v.s. att inte först skapa sig en kundrelation genom revisionsarbetet utan skapa denna genom AS. Denna möjlighet är i dagsläget inte speciellt utvecklad enligt våra respondenter att döma utan dessa uppskattar att ca 90% av de kunder som de erbjuder AS till även är deras revisionsklienter. Faktorer som begränsar utvecklingen av AS För att skapa sig en uppfattning om vilken omfattning AS kan tänkas få i en framtid var det av vikt att undersöka vilka faktorer som auktoriserade revisorer ansåg vara viktiga anledningar till ett avböjande att erbjuda AS.
Tabell 1: Anledningar till att inte erbjuda AS Bland de faktorer som listades i vår undersökning var oberoende den faktorn som ansågs vara den största begränsningen. Revisorer har traditionellt sett utmärkt sig från andra tjänsteerbjudare liksom konsultfirmor och handelsbanker på grund av deras rykte att vara oberoende. Naturligtvis är ett upprätthållande av detta anseende av vikt för revisorerna. Detta då förtroendet för revisorn vilar på de tre grundstenarna kompetens, tystnadsplikt och oberoende. Att arbeta till sig ett rykte om att förhålla sig oberoende har tagit år för revisorskåren men detsamma skulle kunna förstöras i en betydligt snabbare takt. Att respondenterna uppgav oberoende som den viktigaste faktorn tyder dock på att de är medvetna om att deras oberoende är värdefullt och inte är något statiskt. En faktor som togs upp av ett antal respondenter under faktorn ”annat” var avsaknaden av den kompetens som fordras för en utveckling av AS. Detta finner vi å ena sidan lite märkligt då det på samma gång poängteras vilken stor inverkan den internationella utvecklingen har på Sverige. Således borde det vara möjligt att genom den internationella integration som råder skapa sig kunskap. Å andra sidan förstår vi synpunkten då den internationella utvecklingen inte direkt medför att kompetensen i Sverige höjs. Byråerna måste således lägga vikt vid utbildning inom området AS för att på så vis undanröja eventuella kompetensgap. Däremot kan det antas att de internationella nätverk som de större byråerna har kommer underlätta. Detta då dessa centralt arbetar fram arbetsplaner och metoder. Men i slutändan är det ändock mycket upp till de enskilda individerna då AS ställer ytterligare krav på deras kunskaper och vilja att lära sig. Faktorer som påverkar en utveckling och expansion av AS I tabell 2 återfinns en sammanställning av de faktorer som anses vara av vikt vid utveckling och expansion av AS i Sverige.
Tabell 2: Faktorer som kan komma att påverka den eventuella expansionen av AS Faktorn med den högsta graderingen är den som rör efterfrågan på dessa tjänster vilket direkt relaterar till den fundamentala ekonomiska teorin om utbud och efterfrågan. Med koppling till den tid som de auktoriserade revisorerna uppskattar att de i en framtid kommer spendera på AS kan en generell känsla av att efterfrågan kommer öka utläsas. Revisionsbyråer erbjuder redan tjänster som faller utanför den traditionella revisionen och detta i kombination med förändringar i informationsbehovet, företagsstukturer, teknik samt samhället skapar förväntningar på att antalet AS som erbjuds kommer öka. Frågan är bara om dessa tjänster kommer tillfalla revisionsbyråer då andra verksamma än revisorer kan erbjuda flertalet av de av AICPA föreslagna AS. Detta knyter an till ”Konkurrens från andra yrkesutövare” vilket är den faktor som graderats näst högst av respondenterna. Det är därför av vikt för revisorer att förstå marknadsbehovet och härifrån inta marknadsandelarna före deras konkurrenter. Här besitter revisorerna ett antal konkurrensfördelar i förhållande till andra erbjudare vilka inte ska förbises. Att det vid AS används en liknande metodik som vid revision är av stor vikt då det innebär att revisorerna redan besitter yrkesfärdighet i större grad än andra. Vidare kan det i dagsläget vara svårt för andra tjänsteerbjudare än revisorer att veta vad som efterfrågas. Detta då revisorerna redan verkar inom företaget och besitter stora delar av den information som behövs för att utveckla AS som är anpassade för företaget. Kunskapen om AS får anses vara relaterad till övning och färdighet inom AS varför dessa med fördel diskuteras samtidigt. Med den skilda affärsutövningen som revisorer verkar inom finns det knappast någon som ifrågasätter deras kompetens som är relaterad till att erbjuda ”assurance” på finansiella aspekter164. Det är istället vid de ickefinansiella aspekterna som vissa tvivel kan riktas mot revisorers kompetens. Säkerligen kan företagets kompetens förbättras genom träning och utbildning alternativt att byråerna anställer experter inom respektive område. Detta är något som får anses gälla i dagsläget då flertalet av de AS som erbjuds går via specialistavdelningar. Vidare kan byråerna genom att erbjuda utbildningar och seminarier om AS i stor grad själva styra vilken utveckling tjänsterna kommer ha. Som ovan nämnts är risk för skadeståndsskyldighet en risk som existerar i de flesta ekonomier och Sverige är inget undantag. Dock är beloppen på dessa samt hur frekvent de uppstår inte att jämföra med USA där detta tillhör vardagen. Risken kan dock kontrolleras något genom uttryckssättet i AS engagemanget. Om omfattningen och ansvaret av engagemanget tydligt uttrycks i kontraktet kan risken för att drabbas av stämning minska. Här gäller det således för revisorerna att vara kunniga om hur de ska utveckla avtal och intyg för att dessa ska vara så pass gynnsamt formulerade som möjligt för revisorn. En faktor som inte rankades som att vara av större betydelse gällande vad som påverkar den eventuella expansionen av AS är ”brist på tydliga normer relaterade till AS”. Således uppfattar inte våra respondenter det som ett större hot att det inte existerar några normer. Detta trots den ökade risken för skadeståndsskyldighet som kan föreligga då en marknad är oreglerad och parterna inte vet vad som kan förväntas för motprestationer. Naturligtvis finns det även fördelar med att marknader är oreglerade. Det ökar möjligheterna för byråerna att skräddarsy tjänster för kunder och sedermera handla mer konsumentfokuserat. Uppskattad tidsåtgång för respektive affärsområde – nu och i en framtid
Tabell 3: Hur mycket tid i % kommer byråerna lägga ned på respektive affärsområde165 Som ovan nämnts kan i tabellen utläsas att auktoriserade revisorer har en förväntan på att tiden som läggs ner på AS väsentligt kommer öka. Vidare kan det utläsas att förväntningar finns på att tiden som läggs ner på traditionella revisionstjänster kommer minska. Detta då till stor del av den anledning att dessa tjänster mer och mer renodlas. Vidare uppgav ett antal respondenter att de hade svårt att uttala sig om hur revideringen av årsredovisningar skulle te sig 2004. Förändringar har skett i och med IT-utveckling och ett allt mer effektiviserat arbete men även andra förändringar kan tänkas komma. IT-utvecklingen har ju inte endast medfört att arbete effektiviserats utan även att den information som finns tillgänglig för externa intressenter ökat. Således kan det tänkas bli en mattad efterfrågan på årsredovisningar och istället en ökat efterfrågan på löpande granskning. Detta med sin naturliga koppling till AS då dess syfte är att förbättra informationen vid beslutsfattande. Då det är önskvärt att skapa sig kunskap om i vilken omfattning informationen som framkommer är framförallt relevant men även tillförlitlig. Yüklə 420,41 Kb. Dostları ilə paylaş:
|