Kansallinen näyttöaineisto

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier inom examen

3.1.1Mätning och kartläggning, 24 sv

Hela studiehelhetens kunskapmål framställs i nedanstående tabell. Målen framställs även som exempel på arbetsuppgifter, som grundar sig på kraven i examensgrunderna. Tabellen kan användas som hjälp, när man väljer arbetsuppgifter och söker en lämplig yrkesprovsplats eller –situation, eftersom tabellen uppvisar vad det centrala innehållet i studiehelheten är.

Det centrala innehållet i examensgrunderna och kraven för att få berömligt vitsord.		Kunskapsnivå för arbetsuppgifterna, berömlig nivå.
	Den studerande	Den studerande
Kännedom om kart-produkter och läges-information samt tolkning av kartor	känner igen olika typer av kartor	söker de karttyper och -blad från arkivet som behövs för att utföra arbetet. Kan även söka information från kartdatabaser och kan kombinera den information som behövs. utreder vilket utgångsdata som behövs i arbetet. kan utifrån kartor och register tolka detaljer, höjdskillnader och fastighetsinformation. kan använda lägesinformationsmaterial t.ex. vid kundservice. kan tolka koordinater, avstånd och ytor från kartorna. kan lägga till koordinatkända objekt i kartor och databaser. kan ändra koordinater mellan olika koordinatsystem och känner till de olika kartprojektionerna och vad som skiljer dem. kan bestämma skalor på kartor, kartutdrag och utskrifter.
	behärskar bladindelningen
	behärskar tillverkningsprocessen för terrängkartor
	behärskar informationsinnehållet i kartan
	behärskar karttecknen
	behärskar tolkning av detaljer i terrängen, höjdskillnader och fastighetsinformation från kartor
	behärskar skalorna
	kan bestämma avstånd och ytor från kartor
	känner till de allmänna kartprojektionerna i Finland
	känner till de allmänna koordinatsystemen som används i Finland
	kan bestämma koordinater från kartor
	kan placera objekt på kartan med hjälp av koordinater
	förstår kartors och lägesinformationens sammanhang så, att han kan använda sig av lägesinformationsmaterial i kundbetjäning

Utförande av mätning vid uppdatering av en terrängkarta	kan utreda utgångsdata som t.ex. koordinater för en fixpunkt och redan befintligt kartmaterial	reder ut befintligt och erforderligt utgångsdata, fixpunkter och kartmaterial över mätområdet väljer lämpliga metoder och instrument för arbete med plan- och höjdmätningar, och tar med sig alla redskap som behövs för att utföra mätningen. utför linje-, profil- och ytavvägning samt gör de utskrifter som behövs. gör ortogonal utsättning och kartläggning samt gör de utskrifter som behövs. kan utföra radiell utsättning och kartläggning med en takymeter och GPS-utrustning i realtid (RTK-mätning). Skriver ut resultaten i den form som behövs. tömmer och kontrollerar terrängmätningsresultaten och gör en kontrollskiss. planerar, bygger, mäter bruksfixpunkter med takymeter eller GPS-utrustning. Utför utjämning i tåg och uppgör punktkorten. kontrollerar mätnoggrannheten, korrigerar problemen i utgångs-punkterna och mätningens noggrannhet med beaktande av mät-omständigheterna och arbetets krav. beaktar prismakonstantens, temperaturens, lufttryckets och dylika fenomens inverkan på mätutrustningen. utreder hur instrumenten fungerar med hjälp av manualer, och kan vid behov använda sig av ett främmande språk vid kundservice. använder korrekt typkodning vid utförande av mätningar.
	kan göra polygontågsmätningar
	kan utföra kartläggningsmätningar
	kan kontrollera och bedöma mätresultatets riktighet
	behärskar olika mätmetoder
	kan bygga polygonpunkter och göra upp punktkort
	kan använda olika mätinstrument
	kan välja de redskap som bäst lämpar sig för uppgiften
	känner till principerna och noggrannhetsnivåerna på positionsbestämning med hjälp av satellit och kan utföra kartläggningsmätningar i realtid
	förstår skillnaden mellan en karta och en flygbild och kan utnyttja flygbilden vid uppdatering av kartan.
	kan utföra signalering
	känner till fysikaliska fenomen och hur de inverkar på mätinstrumenten och kan tillämpa informationen
	behärskar grundbegreppen på ett främmande språk

Positions-bestämning med hjälp av satelliter	känner till grunderna inom positionsbestämning med hjälp av satellit samt de noggrannhetsnivåer som gäller	utreder noggrannhetskraven för mätningen och väljer rätt GPS-mätmetoder för att uppfylla kraven. använder sig av en lämplig metod vid en kartläggningsmätning i realtid vid produktion av en karta. beaktar koordinatsystemens olikheter i mätningarna.
	kan göra realtida kartläggningsmätningar

Utnyttjande av flygbilder vid uppdatering av terrängkartor	förstår skillnaderna mellan en flygbild och en karta	Gör arkivundersökning och en signaleringskarta för kartläggnings-uppgiften Signalerar terrängpunkter och beaktar terräng- och fotograferings-omständigheterna. Klargör med hjälp av flygbilder objekt i omgivningen som skall kartläggas. (punkter som saknas från kartan, eller som ändrats). Gör kompletteringsmätningar i terrängen av områden som inte kunnat tolkas vid stereokartläggningsarbetet.
	kan utnyttja flygbilder vid uppdatering av terrängkartor
	kan utföra signalering

Beräkning	kan med hjälp av räknare och dator utföra de geodetiska grunduppgifterna	räknar med hjälp av räknare och dator ut arbetsobjekts ytor, volymer, punkters koordinater och utsättningsmått, samt vinklar, sträckor höjdskillnader och lutningar mellan punkterna. räknar ut koordinater, sträckor och ytor från kartor. kontrollerar att resultaten är riktiga enligt de bestämmelser som finns.
	kan kontrollera och bedöma riktigheten på beräkningsresultaten
	kan utnyttja trigonometri och geometri i mätuppgifterna

Kartfram-ställning	kan tillverka kartor med kartprogram med hjälp av mätresultat och direktiv	tömmer och behandlar sitt mätdata klart samt editerar det så att det lätt går att flytta över till en kartdatabas. tillverkar självständigt terrängkartor enligt instruktioner, t.ex. en bas-karta eller bottenkarta för en plan. slutför kartans bildteknik och innehåll så att den motsvarar bestämmelserna och instruktionerna. gör de kartutskrifter som behövs.
	kan i sitt arbete beakta de faktorer som inverkar på utseendet av kartan
	behärskar de vanligaste sätten av kopiering och utskrift

Arbetarskydd och att arbeta i en arbetsgrupp	kan arbeta säkert, undviker hälsorisker och upprätthåller sin arbetsförmåga	följer givna instruktioner för arbetarskyddet och använder sig av skyddsutrustning. förutspår eventuella riskfaktorer i arbetet. reagerar på ändringar i arbetsförhållandet på arbetsplatsen. sköter om att arbetet fyller kvalitetskrav och följer tidtabeller. arbetar på eget initiativ både ensam och i grupp, men ber vid behov om hjälp. rapporterar om uppgiften enligt överenskommelse.
	tar eget initiativ och känner ansvar
	klarar sina arbetsuppgifter enligt tidtabellen
	kan förklara sin arbetsinsats med hjälp av branschens terminologi
	vågar vid behov be om handledning
	kan arbeta ansvarsfullt som en medlem i en grupp

Beskrivning av yrkesprov
I yrkesprovet skall den studerande göra en kartläggningsmätning. Provets bedömare ger den studerande ett arbetsobjekt och begränsar den del som hör till yrkesprovet och förklarar vad arbetsmålet är.
För att kunna utföra arbetet skall den studerande skaffa sådant utgångsdata som behövs, t.ex. punktinformation, gamla kartor och markanvändningsplaner, samt tolkar den information som behövs ur dessa. För att få tag på utgångsdatat skall den studerande använda tillgängliga register och arkiv. Han skall även kunna söka information ur elektroniska databaser.
I mätningarna bör den studerande använda metoder och redskap som är ändamålsenliga och tillräckligt noggranna för uppgiften. Dessutom skall den studerande även beakta ikraftvarande lagar, bestämmelser och instruktioner vad gäller ifrågavarande arbete.
Den studerande utför kartläggningsarbetet som en vanlig arbetsprocess i yrkesprovet, och följer en normal tidtabell. Utförandet av yrkesprovet kan delas in i flera sekvenser.
Den studerande skall utforma kartläggningens resultat i den form som krävs i målet för arbetet.



Exempel på yrkesprov
Ett arbete som skall utföras som yrkesprov kan t.ex. vara:

• 
  en kompletteringsmätning av en redan befintlig bottenkarta (baskarta) över ett överenskommet område.
  
• 
  en terrängmodellmätning av ett område för kommunalteknisk planering.
  
• 
  att göra en (ägo)kartläggning för en fastighetsförrättning.
  
• 
  en uppgift på motsvarande nivå.
  

Beskrivning av yrkesprovsmiljön
Den studerande utför en mätning i en för arbetet typisk mätgrupp. Examinanden fungerar som gruppens ledare. Den studerande sköter som individuellt arbete om att all utgångsdata finns, och behandlar dessutom resultaten.
Yrkesprovet utförs i verklig arbetsmiljö, eller en situation som motsvarar en sådan, där arbetet kan utföras och där material och redskap finns tillgängliga. De allmänna instruktionerna bör beaktas då man söker efter en lämplig miljö. Arbetarskyddet i arbetsmiljön skall fylla de krav som finns.

Bedömning av yrkesprov
Som en del av bedömningen används det kartläggningsmaterial som den studerande samlat ihop. Till materialet bifogas det utgångsmaterial som använts och resultaten av mätningen som karta eller en målsenlig utskrift
Studiehelhetens bedömningskriterier presenteras i tabellen på följande sida. Kriterierna framställs så att de täcker hela studiehelhetens mål.
Det nöjaktiga (N1) vitsordet fungerar som gräns för godkänt utförande. För att få goda (G3) som vitsord skall man uppfylla kraven i både nöjaktiga och goda spalterna. För att få vitsordet berömliga (B5) måste kriterierna i alla spalter (nöjaktiga, goda, berömliga) uppfyllas.

Bedömningspunkt	Bedömningskriterier
	N1 Nöjaktiga	G3 Goda	B5 Berömliga
	Den studerande	Den studerande	Den studerande
BEHÄRSKANDE AV ARBETSPROCESSEN
Planenlighet Verkställande av arbetet Bedömning av det egna arbetet samt beredskap att utveckla det	kan förklara arbetets gång och använder i huvudsak branschens terminologi. strävar till att klara sig självständigt men behöver i de flesta uppgifter handledning. beaktar prismakonstantens inverkan på mätningarna. är osäker på riktigheten av sin arbetsinstats vid bedömningen.	beaktar temperaturens inverkan på mätinstrumenten. överför mätresultaten till dator strävar till att vara noggrann och följa kraven i bestämmelserna. Tar ansvar för sig själv och utveckling av sitt arbete.	tillverkar självständigt terrängkartor, t.ex. en baskarta eller en bottenkarta för en plan i den form instruktionerna anger. kontrollerar mätnoggrannheten, rättar till problemen i utgångspunkterna och mätningens noggrannhet genom att beakta mätomständigheterna och kraven på arbetet. beaktar lufttrycket och andra fysikaliska fenomens inverkan på mätutrustningen. behandlar mätresultaten fullständigt och utformar dem så att de blir överföringsbara till en kartdatabas. slutför kartans bildteknik så att innehållet är enhetligt med bestämmelser och instruktioner.
BEHÄRSKANDE AV ARBETS-UPPGIFTEN
Behärskande av arbetsmetoder och –redskap Tolkning av kartor Beräkning Höjdmätning Kartläggning och utsättning Behandling av resultat Signalering Behärskande av material	är osäker på val och användning av arbetsmetoder och –redskap och det märks på resultatet. kan tolka avstånd från kartorna. kan med hjälp av räknare räkna ut vinklar, avstånd och höjdskillnader mellan olika punkter. utför en linjeavvägning. gör ortogonal kartläggning. bygger bruksfixpunkter.	väljer en metod med vilken arbetet kan utföras kan använda de valda redskapen i arbetet. kan lägga till objekt vars koordinater man känner till i kartan. tolkar ytor ur kartor. bestämmer kartornas skalor. räknar med räknare ut punktkoordinater och utsättningsmått. utför profilavvägning. gör ortogonala utsättningar. mäter bruksfixpunkterna med en takymeter. signalerar terrängpunkter enligt instruktioner.	väljer och använder medvetet de arbetsmetoder och –verktyg som lämpar sig bäst för arbetet. lägger till objekt vars koordinater man känner till i databaser. tolkar koordinater ur kartor. ändrar koordinater mellan de olika koordinatsystem som används. bestämmer skalorna på kartutdragen och utskrifterna. räknar med hjälp av räknare och dator ut arbetsplatsens ytor, volymer, punktkoordinater och utsättningsmått samt vinklar, avstånd, höjdskillnader och lutningar mellan olika punkter. utför ytavvägning. utför radiell utsättning och kartläggning med en takymeter och GPS-utrustning. planerar, bygger och mäter bruksfixpunkter med takymeter och GPS-utrustning. Utjämnar fixpunkterna och gör punktkort. behandlar terrängmätningsresultaten med ett kartprogram till en karta och gör de utskrifter som behövs. signalerar terrängpunkter och beaktar terräng- och fotograferingsomständigheter. utreder med hjälp av en flygbild objekt som skall kartläggas i terrängen (objekt som saknas på kartan, eller förändrats). utför i terrängen stereokartläggningsarbetets kartkomplettering vad gäller skymda områden. väljer korrekta metoder och redskap för plan- och höjdmätningar.
BEHÄRSKANDE AV DEN KUNSKAP SOM LIGGER TILL GRUND FÖR ARBETET
	söker de karttyper och –blad som behövs i arbetet ur arkivet.	söker upp den information som behövs i arbetet ur kartdatabasen. söker och tolkar erforderliga terrängdetaljer, höjdförhållanden och fastighetsinformation ur kartor. använder given typkodning vid utförande av mätningar. känner till det koordinatsystem som används vid mätningen. beaktar de centrala faktorerna i arbetet.	kombinerar den information som behövs. utreder vilka utgångsmaterial som behövs i arbetet. tolkar de terrängdetaljer, höjdförhållanden och den fastighetsinformation som behövs från register. använder den lägesdatabas som står till buds i t.ex. kundbetjäning. använder rätt typkodning vid utförande av mätningar. reder ut noggrannhetskraven på mätningarna och väljer rätt mätmetoder för att uppnå dessa. beaktar de olika koordinatsystemens skillnader i mätningar. kontrollerar resultatens riktighet i enlighet med bestämmelserna.
BEHÄRSKANDE AV ARBETssäkerhet
	beaktar arbetarskyddet i sitt arbete.	arbetar säkert och enligt instruktioner.	arbetar säkert och upprätthåller sin arbetsförmåga. sköter även om andras och arbetsplatsens säkerhet.
DEN FÖR ALLA BRANSCHER GEMENSAMMA BASKOMPETENSEN
Inlärningsförmåga Förmåga att lösa problem Växelverkan och kommunikationskunskap Samarbetsförmåga Etiska, estetiska och emotionella kunskaper	arbetar som en medlem i en grupp. behöver uppmuntran för att ta eget initiativ och ansvar.	fungerar som en medlem i en grupp vid tillverkning av terrängkartorna. strävar till att slutföra arbetet. klarar sig i situationer som kommer emot i det vanliga arbetet. är redo att mottaga respons.	arbetar på eget initiativ och tar ansvar både självständigt och i grupp. reagerar på ändringar i omständigheterna på arbetsplatsen. ber vid behov om handledning. rapporterar om uppgiften enligt överenskommelser.

3.1.2Fastighetsuppgifter, 10 sv

Kraven på kunskapsnivån för studiehelheten presenteras i tabellen nedan. Målen framställs även i examensgrunderna, som krav på kunskapsnivå i arbetsuppgifterna. Tabellen fungerar som hjälp när man väljer en uppgift som passar för yrkesprovsmiljön och –situationen. Genom denna uppgift visas att det centrala innehållet i studiehelheten behärskas.

Det centrala innehållet i examensgrunderna, och kraven på att få berömligt vitsord.		Kunskapsnivå för arbetsuppgifterna, berömlig nivå.
	Den studerande	Den studerande
Att känna till fastighetsförrättningar och användning av fastighets-informationsregister.	känner till det fastighetsregistersystem som används i Finland	söker efter den information som behövs ur fastighetsregister och tar fram de registerutdrag som behövs i t.ex. kundbetjäningssituationer. utreder fastighetens servitut och andelar i samfällda områden. söker efter information som behövs i lagfarts-, intecknings-, köpeskillings- och fastighetsinformationsregister. utreder vilken typ av fastighetsförrättningar som behövs i olika situationer, t.ex. i samband med kundbetjäning. använder det andra inhemska språket vid utförande av arkivforskning och kundbetjäningssituationer.
	känner till registreringsmetoderna för fastigheter
	kan söka efter information i fastighetsregister
	kan förklara åt kunder, när olika fastighets- och vägförrättningar kommer i fråga
	behärskar de centrala begreppen på det andra inhemska språket

Förrättningsförbe-redning vid styckning och upprättande av handlingar	kan förklara en styckningsförrättningsprocess åt kunden.	utreder förrättningsförfarandet vid styckning t.ex. i en kundbetjäningssituation. utför den arkivforskning som behövs i samband med en styckningsförrättning. förbereder handlingar i en förrättning t.ex. tillkännagivande, protokollutkast etc. utformar förrättningskartan utifrån mätningar.
	kan utföra arkivforskning för styckning i glesbebyggelse och tätbebyggelse
	kan uppgöra en förrättningskarta
	kan förbereda förrättningshandlingar

Kunskap att utnyttja kontors-automation	kan använda textbehandlings-, databas- och kalkylprogram vid utformning av förrättningsförhandlingar	använder kontorsprogram vid utformning av förrättningshandlingar och sökning samt behandling av information. använder kartprogram vid t.ex. uppgörande av en förrättningskarta. använder sig av registerprogram vid t.ex. arkivforskningsuppgifter. använder e-postprogram t.ex. i samband med information och kontakter angående en förrättning.
	kan sända och motta e-post och telekopior
	kan söka efter information på internet, och bedöma informationens riktighet kritiskt

Mätning av fastighetsgränser	identifierar råmärken i terrängen	utreder den nuvarande fastighetsindelningen, information om gränsmärken och förbereder mätningar med hjälp av kartor på förrättningsobjektet. söker efter fastighetens gamla gränser och utför rågångsterrängarbeten. kartlägger och märker ut fastighetens råmärken i terrängen, beroende på situation antingen rätvinkligt, radiellt eller med GPS-utrustning och kontrollerar mätresultaten. räknar vid fastighetsförrättningar ut råmärkenas koordinater och ytorna på olika områden, samt kontrollerar beräkningsresultaten. utför de grundförbättringsmätningar som behövs för fastighetsregistret.
	kan mäta råmärkens läge
	behärskar olika mätmetoder
	kan kontrollera och bedöma riktigheten på sina mätresultat
	kan använda olika mätinstrument
	kan för varje uppgift välja de redskap som lämpar sig bäst för utförandet
	kan utnyttja fastighetsregisterkartan vid utredning av fastighetsindelningen
	kan beräkna koordinater från mätresultaten
	kan beräkna ytor från mätresultaten
	kan kontrollera och bedöma riktigheten på sina beräkningsresultat

Arbetarskydd och beredskap att fungera i en arbetsgemenskap	kan arbeta säkert utan att ta hälsorisker och upprätthåller sin arbetsförmåga	följer givna arbetarskyddsinstruktioner och använder skyddsutrustning. förutspår eventuella riskfaktorer i arbetet. reagerar på ändringar i omständigheterna på arbetsplatsen. sköter om att kvalitetskraven i arbetet fylls och att tidtabellerna följs. arbetar på eget initiativ både självständigt och som medlem i en grupp, men ber vid behov om hjälp. rapporterar om uppgiften enligt överenskommelse.
	tar eget initiativ och ansvar
	utför sina arbetsuppgifter enligt tidtabellen
	kan förklara sin arbetsinsats med hjälp av branschens terminologi
	kan vid behov be om handledning
	kan arbeta ansvarsfullt som en medlem i en grupp

Beskrivning av yrkesprovet
Den studerande gör en fastighetsförrättnings arkivforskning eller använder register, arkiv och databaser för att få sådan information om fastigheten som behövs vid en förrättning.
Yrkesprovets övervakare ger ett förrättningsobjekt åt den studerande och bestämmer hur stor del av förrättningen som hör till yrkesprovet.
För att utföra arbetet skaffar den studerande de utgångsmaterial som behövs, detta kan vara information om gränser, kartor, andelar i samfällda områden, servitut, ägare och inteckningar. För att få tag på utgångsmaterialet kan den studerande använda de register, arkiv och elektroniska källor som står till buds.
Den studerande använder i sitt arbete ändamålsenliga informationskällor, metoder och utrustning samt följer de lagar, bestämmelser och instruktioner som gäller.
Den studerande utför yrkesprovet i samband med en sedvanlig fastighetsförrättning (bilden nedan) enligt en normal förrättningstidtabell. Utförandet av yrkesprovet kan delas in i flera delar och dess skeden kan även koncentreras på olika förrättningar.
Den studerande behandlar och omvandlar yrkesprovsresultaten till den form fastighetsförrättningen kräver.


Exempel på yrkesprov
Arbetet som utförs i samband med yrkesprovet kan t.ex vara:

• 
  utförande av arkivforskning (anskaffning av utgångsmaterial) för styckning.
  
• 
  uppgöra en förrättningskarta i samband med en fastighetsförrättning.
  
• 
  att reda ut fastighetens gränser, eller bestämma dem i terrängen.
  
• 
  annan uppgift av motsvarande nivå
  

Beskrivning av yrkesprovsmiljö
Den studerande utför yrkesprovet individuellt. Terrängarbeten sköts i typiska grupper för arbetet. Examinanden fungerar som ledare i gruppen. Som hjälpreda i terrängarbete i fastighetsförrättning fungerar en sakägare i förrättningen, en på förhand överenskommen hjälpreda eller mätgrupp.
Yrkesprovet utförs i en verklig arbetsmiljö, eller en situation som motsvarar en sådan, där arbetet kan utföras och det material och de redskap som behövs finns tillgängliga. Vid val av miljö bör de allmänna instruktionerna beaktas. Arbetarskyddet i miljön bör fylla de regler som ställs.

Bedömning av yrkesprov
Som en del av bedömningen används det material som den studerande samlar ihop och sammanställer. Till materialet bifogas det insamlade utgångsmaterialet och resultatmaterialet som görs i samband med yrkesprovet.
Studiehelhetens bedömningskriterier presenteras i tabellen på nästa sida. Kriterierna framställs så att de täcker hela studiehelhetens mål. Alla kriterier (allt innehåll i studiehelheten) kommer nödvändigtvis inte fram i ett enskilt yrkesprov, beroende på plats, uppgift och situation.
Det nöjaktiga (N1) vitsordet fungerar som gräns för godkänt utförande. För att få vitsordet goda (G3) skall man uppfylla kraven i både nöjaktiga och goda spalterna. För att få vitsordet berömliga (B5) måste kriterierna i alla spalter (nöjaktiga, goda berömliga) uppfyllas.

Bedömningspunkt	Bedömningskriterier
	N1 Nöjaktiga	G3 Goda	B5 Berömliga
	Den studerande	Den studerande	Den studerande
BEHÄRSKANDE AV ARBETSPROCESSEN
Planenlighet Verkställande av arbetet Bedömning av den egna arbetsinsatsen och beredskap att utveckla sig	kan förklara arbetets gång genom att i huvudsak använda sig av branschens begrepp. strävar till att självständigt klara av uppgifterna, men behöver oftast hjälp. är osäker på den egna arbetsinsatsens riktighet i bedömningen.	utreder med hjälp av kartor förrättningsobjektets nuvarande fastighetsindelning. förbereder en förrättningskarta. utför den givna förrättningsuppgiften. strävar till den noggrannhet som krävs i bestämmelserna. tar ansvar för sig själv och utvecklandet av sitt arbete.	utreder med hjälp av register förrättningsobjektets nuvarande fastighetsindelning och information om råmärken, samt förbereder mätningar. utför arkivforskning med registerprogram i samband med en styckningsförrättning. förbereder handlingar som hör till förrättningen. utför de grundförbättringsmätningar som behövs för fastighetsregistret. kontrollerar mät- och beräkningsresultaten enligt kraven.
BEHÄRSKANDE AV ARBETS-UPPGIFTEN
Behärskande av arbetsmetoder och –redskap Mätning av fastighetsgränser Beräkning Behärskande av material	är osäker på val och användning av arbetsmetoder och –redskap och det märks på arbetsresultatet.	väljer en metod, med vilken man får arbetet utfört. kan använda de redskap som valts för arbetet. söker efter fastighetens gamla gränser. räknar i samband med fastighetsförrättningar ut koordinater för råmärken.	väljer medvetet ut de metoder och –redskap som lämpar sig bäst för uppgiften, och kan använda dem. kartägger och märker i terrängen ut var fastighetens gränser går, beroende på situation rätvinkligt, radiellt eller med hjälp av GPS-utrustning. utför rågångsterrängarbete. räknar ut arealer på områden. söker och behandlar förrättningsinformation och utformar handlingar med hjälp av datorprogram. utformar en förrättningskarta baserad på mätresultaten med ett kartprogram.
BEHÄRSKANDE AV DEN KUNSKAP SOM LIGGER TILL GRUND FÖR ARBETET
		söker upp den information som behövs från fastighetsregistret. utreder fastighetens servitutsinformation. beaktar de centrala faktorerna som inverkar på arbetet. utreder styckningens förrättningsförfarande i t.ex. en kundbetjäningssituation.	tar erforderliga registerutdrag i t.ex. en kundbetjäningssituation. utreder en fastighets andel i samfällda områden. söker efter den information som behövs från lagfarts-, intecknings-, köpeskillings- o.dyl. fastighetsuppgiftsregister. utreder de fastighetsförrättningar som behövs i olika situationer t.ex. i en kundbetjäningssituation.
BEHÄRSKANDE AV ARBETSSÄKERHET
	beaktar arbetarskyddet i det egna arbetet	arbetar säkert enligt instruktionerna.	arbetar säkert, och upprätthåller sin arbetsförmåga. sköter även om andras och arbetsplatsens säkerhet.

DEN FÖR ALLA BRANSCHER GEMENSAMMA BASKOMPETENSEN
Inlärningsförmåga Förmåga att lösa problem Växelverkan och kommunikationskunskap Samarbetsförmåga Etiska, estetiska och emotionella kunskaper	arbetar som en medlem i en grupp. behöver uppmuntran för att ta eget initiativ och ansvar.	fungerar som en medlem i en arbetsgrupp. strävar till att slutföra arbetet. klarar sig i situationer som kommer emot i det vanliga arbetet. är redo att mottaga respons.	arbetar på eget initiativ och tar ansvar både självständigt och i grupp. använder det andra inhemska språket vid t.ex. arkivforskning och kundbetjäning. reagerar på ändringar i omständigheterna på arbetsplatsen. ber vid behov om handledning. rapporterar om uppgiften enligt överenskommelser.
GEMENSAMMA BETONINGAR
Internationalisering En hållbar utveckling Kunskap att utnyttja teknologi och informationsteknik Företagsamhet Kvalitativ och kundnära service Service- och konsumentkunnande Att sköta om hälsan och arbetarskydd	behöver oftast extra tid för att lösa uppgifterna. beaktar upprätthållandet av arbetsförmågan i sitt arbete.	följer tidtabeller.	ser till att kvalitetskraven i arbetet fylls och att tidtabellen följs förutspår eventuella riskfaktorer i arbetet.

3.1.3Markanvändning och byggande, 16 sv

Kraven på kunskapsnivån för studiehelheten presenteras i tabellen nedan. Målen framställs även i examensgrunderna, som krav på kunskapsnivå i arbetsuppgifterna. Tabellen fungerar som hjälp när man väljer en uppgift som passar för yrkesprovsmiljön och –situationen. Genom denna uppgift visas att det centrala innehållet i studiehelheten behärskas.

Det centrala innehållet i examensgrunderna, och målen för att få berömligt vitsord.		Kunskapsnivå för arbetsuppgifterna, berömlig nivå.
	Den studerande	Den studerande
Tolkning av markanvändningsplaner	känner till planesystemet	söker reda på arbetsområdets generalplan och detaljplan samt de planebestämmelser som gäller området. utreder från planen områdets bruksändamål, byggnadsrätter o.dyl. bestämmelser som berör byggande och fastighetsbildning. utreder markanvändningsplanens inverkan på miljövård och en hållbar utveckling. utreder eventuella konflikter mellan de fastighetsgränser som finns och det område som tolkats från planen. utreder ur gatu-, väg-, lednings- o.dyl. kommunaltekniska planer information för utsättning i terräng. uppgör en stationsplan med ett CAD-program. utreder hur olika planer inverkar på byggandet på ett visst område, t.ex. i en kundbetjäningssituation.
	känner till planeringens inverkan på markanvändningen
	kan med hjälp av planebeteckningar och -bestämmelser ta reda på hur planerna styr byggandet och fastighetsbildningen
	känner till huvuddragen i planering av byggnader samt de centrala planritningarna i kartläggarens arbete
	känner till huvuddragen i planering av trafikleder samt de centrala planeritningarna i kartläggarens arbete
	kan reda ut hur planritningar styr byggandet
	kan utforma en stationsplan med ett CAD-program
	känner till principerna för en hållbar utveckling
	känner till möjligheterna för miljövård i samband med planering av markanvändning

Utsättning av en byggnad	kan beräkna utsättningsmåtten	tolkar och beräknar en byggnads eller konstruktions utsättningsmått och gör en utsättningskarta eller –skiss utgående från en stations- eller planritning. samlar ihop den utgångsinformation som behövs för utsättning, beroende på val av mätinstrument och metod och gör de överföringsfiler som behövs för mätapparaturen. märker ut byggnaden på en tomt (x, y, z) på det ombedda sättet, genom att använda lämpliga redskap och metoder för situationen. utför mätningar och gör utskrifter för en lägessyn på en byggnad. kontrollerar sina beräkningar och noggrannheten på utsättningen och kartläggningen så att de motsvarar kraven.
	kan kontrollera och bedöma riktigheten i beräkningsresultaten
	kan märka ut en byggnads läge och höjdläge i terrängen
	kan utföra de kontrollmätningar som behövs i samband med en lägessyn
	behärskar olika mätmetoder i uppgifterna
	kan bedöma och kontrollera riktigheten i sina mätresultat
	kan använda olika mätinstrument
	kan välja de redskap som passar bäst för uppgiften

Arbetarskydd och att fungera i en arbetsgemenskap	kan arbeta säkert, undvika hälsorisker och upprätthålla sin arbetsförmåga	följer de givna arbetarskyddsinstruktionerna och använder sig av skyddsutrustning. förutspår eventuella riskfaktorer i arbetet. reagerar på ändringar i omständigheterna på arbetsplatsen. sköter om att kvalitetskraven fylls och tidtabellerna följs i arbetet. arbetar på eget initiativ både självständigt och i grupp, men ber vid behov om hjälp. rapporterar om uppgiften enligt överenskommelse.
	tar eget initiativ och ansvar
	klarar sina arbetsuppgifter enligt tidtabellen
	kan förklara sin arbetsinsats med branschens terminologi
	kan vid behov be om handledning
	kan arbeta ansvarsfullt som en medlem í en grupp

Beskrivning av yrkesprov
Den studerande tolkar ur markanvändningsplanerna de koordinat- och höjddata som behövs för utsättning i terräng eller för terrängmätning eller utför de kartläggnings- eller utsättningsmätningar som behövs utifrån planerna.
Yrkesprovets övervakare ger den studerande ett arbetsobjekt, begränsar den del som hör till yrkesprovet och utreder vad arbetets mål är.
För att kunna utföra arbetet skaffar eller väljer den studerande de planer och tolkar den information som behövs ur markanvändningsplanerna. I samband med tolkningen av planerna kan den studerande använda planer i antingen grafisk eller numerisk form, samt informationsregister eller databaser och tillgängliga datorprogram.
Den studerande utför arbetet genom att använda ändamålsenliga metoder och redskap, och följer även noggrannhetskrav, lagar, bestämmelser och instruktioner.
Den studerande utför en normal arbetsprocess (bilden på nästa sida) som en del av yrkesprovet, enligt en normal tidtabell. Utförandet av yrkesprovet kan tidsmässigt utföras i olika delar. Yrkesprovet kan utföras enbart på denna studiehelhet, eller sammanslagen med yrkesprovet i samhällsbyggande. I detta fall ingår tolkning av planer i markanvändning och byggande, och utsättning i terräng i yrkesprovet i studiehelheten samhällsbyggande.
Den studerande behandlar och ändrar arbetets resultat i den form målet förutsätter.





Exempel på yrkesprov
Arbetet som utförs i ett yrkesprov kan t.ex. vara:

• 
  tolkning av en situationsplan för utsättning i terräng och utsättning av en byggnad i terrängen baserad på ritningen.
  
• 
  lägessyn på en byggnad.
  
• 
  utredning av information från gatu-, väg, vattenlednings- eller avloppsplaner som behövs i samband med utsättning.
  
• 
  annan uppgift på motsvarande nivå
  

Beskrivning av yrkesprovsmiljö
Den studerande utför yrkesprovet individuellt. Terrängarbetet utförs i för arbetet typiska grupper. Examinanden fungerar som gruppens ledare.
Yrkesprovet utförs i en verklig arbetsmiljö, eller en situation som motsvarar den, där arbetet kan utföras och det material och de redskap som behövs finns tillgängliga. Vid val av miljö bör de allmänna instruktionerna beaktas. Arbetarskyddet i miljön bör fylla de regler som ställs.

Bedömning av yrkesprov
Som en del av bedömningen används det material som den studerande samlar ihop och sammanställer. I materialet bifogas även de markanvändningsplaner som använts, och det material som kommit till genom den studerandes tolkningar eller utsättningsdokument (t.ex. terrängutsättningskarta eller dylikt).
Studiehelhetens bedömningskriterier presenteras i tabellen på följande sida. Kriterierna framställs så att de täcker hela studiehelhetens mål. Alla kriterier (allt innehåll i studiehelheten) kommer nödvändigtvis inte fram i ett enskilt yrkesprov, beroende på plats, uppgift och situation.
Det nöjaktiga (N1) vitsordet fungerar som gräns för godkänt utförande. För att få vitsordet goda (G3) skall man uppfylla kraven i både nöjaktiga och goda spalterna. För att få vitsordet berömliga (B5) måste kriterierna i alla spalter (nöjaktiga, goda, berömliga) uppfyllas.

Bedömningspunkt	Bedömningskriterier
	N1 Nöjaktiga	G3 Goda	B5 Berömliga
	Den studerande	Den studerande	Den studerande
BEHÄRSKANDE AV ARBETSPROCESSEN
Planenlighet Verkställande av arbetet Bedömning och utvecklingsberedskap av den egna arbetsinsatsen.	kan förklara arbetets gång och använder i huvudsak branschens terminologi. strävar till att klara av uppgifterna självständigt, men behöver handledning i de flesta uppgifterna. är osäker på riktigheten av sin arbetsinsats vid bedömningen.	utför arbetet. strävar till den noggrannhet som krävs. tar ansvar för det egna arbetet och dess utvecklande.	tar reda på den information och de utsättningsmått som behövs vid utsättningen ur byggnadsritningarna. tar reda på den information som behövs för utsättning ur gatu-, väg-, lednings- o.dyl. kommunaltekniska planer. utreder konflikter mellan ett tolkat objekt och de redan existerande fastighetsgränserna från en ritning. kontrollerar sina beräkningar, utsättning och kartläggning så att de följer noggrannhetskraven.

BEHÄRSKANDE AV ARBETSUPPGIFTEN
Val och användning av arbetsmetoder och –redskap Situationsplan Behärskande av material	är osäker på val och användning av arbetsmetoder och –redskap och det märks på arbetets slutresultat.	väljer en metod, med vilken man får arbetet utfört. kan använda de valda redskapen. renritar en situationsplansskiss med ett CAD-program. tolkar och räknar en byggnads utsättningsmått från en situationsplan. överför den uträknade informationen till mätinstrumenten. märker ut en byggnad på en tomt på önskat sätt.	väljer medvetet de redskap och metoder som lämpar sig bäst för arbetet och kan använda dem. utformar en situationsplan med ett CAD-program. tolkar och beräknar utsättningsmåtten för en byggnad eller en konstruktion från en situationsplan eller planskiss och gör en utsättningskarta eller –skiss. gör de överföringsfiler som behövs till mätinstrumenten. märker ut en byggnad i terrängen genom att använda de metoder och redskap som behövs i situationen. utför mätningar och utskrifter på en lägessyn för en byggnad.
BEHÄRSKANDE AV DEN KUNSKAP SOM LIGGER TILL GRUND FÖR ARBETET
		söker reda på arbetsområdets generalplan och detaljplan, samt de planebestämmelser som gäller området. beaktar de centrala faktorerna som inverkar på arbetet. samlar ihop det utgångsdata som behövs för utsättning.	utreder från planen områdens bruksändamål, byggnadsrätter o.dyl. bestämmelser som styr byggandet och fastighetsbildningen. utreder de markanvändningsplaner som berör området och hur planerna inverkar på miljövård och på en hållbar utveckling av området. utreder planernas inverkan på ett visst område i t.ex. en kundbetjäningssituation. samlar ihop utgångsdata om området och beroende på valda mätinstrument och –metoder de utgångsuppgifter som behövs för utsättningen

BEHÄRSKANDE AV ARBETARSKYDDET
	beaktar arbetarskyddet i sitt arbete.	arbetar säkert enligt instruktioner.	arbetar säkert och upprätthåller sin arbetsförmåga. sköter även om andras och arbetsplatsens säkerhet.
DEN FÖR ALLA BRANSCHER GEMENSAMMA BASKOMPETENSEN
Inlärningskunskap Problemlösningsförmåga Växelverkan och kommunikationskunskap Samarbetsförmåga Etiska, estetiska och emotionella kunskaper	arbetar som en medlem i en grupp. behöver uppmuntras för att ta eget initiativ och ansvar.	arbetar som en medlem i en arbetsgrupp. strävar till att göra arbetet klart. klarar sig ur situationer som kommer emot under normalt arbete. är redo att få respons.	arbetar på eget initiativ och ansvarsfullt både självständigt och i grupp. reagerar på ändringar i omständigheterna på arbetsplatsen. ber vid behov om handledning. rapporterar om uppgiften enligt överenskommelse.
GEMENSAMMA BETONINGAR
Internationalisering En hållbar utveckling Kunskap att utnyttja teknologi och informationsteknik Företagsamhet Kvalitativ och kundnära service Service- och konsumentkunnande Att sköta om hälsa och arbetarskydd	behöver oftast extra tid för att lösa sina uppgifter. beaktar upprätthållandet av sin arbetsförmåga i arbetet.	följer tidtabeller.	sköter om att kvalitetskraven och tidtabellerna hålls i arbetet. förutspår eventuella riskfaktorer i arbetet.