3.1.4Kartverksuppgifter, 20 sv
Hela studiehelhetens kunskapmål framställs i nedanstående tabell. Målen framställs även som exempel på arbetsuppgifter, som grundar sig på kraven i examensgrunderna. Tabellen kan användas som hjälp, när man väljer arbetsuppgifter och söker en lämplig yrkesprovsplats eller –situation, eftersom tabellen uppvisar vad det centrala innehållet i studiehelheten är.
Det centrala innehållet i examensgrunderna, och kraven på att få berömligt vitsord.
|
Kunskapsnivå för arbetsuppgifterna, berömlig nivå.
|
|
Den studerande
|
Den studerande
|
Stommätningar
|
känner till stomnätens planeringsprinciper
|
planerar, bygger och mäter planstomnät med hjälp av takymeter och GPS-utrustning, samt räknar ut och dokumenterar resultaten.
Planerar, bygger och mäter höjdstomnät genom precisionsavvägningar och med GPS-utrustning. Räknar ut och dokumenterar resultaten.
bedömer sina mätresultat i förhållande till de krav, instruktioner och bestämmelser som gäller för uppgiften.
|
behärskar stommätningar och de noggrannhetskrav som ställs på dem
|
kan bygga och mäta plan- och höjdstomnät på sätt som olika kartläggnings- och utsättningsmätningar kräver
|
kan utnyttja instrument för positionsbestämning med hjälp av satelliter i stommätningar.
|
Terrängmätnings- och kart-produktions-uppgifter
|
kan utföra de terrängmätningar som krävs för kartläggningsuppgifter (x, y, z)
|
söker den punktinformation, de kartor o.dyl. till buds stående grafiska och numeriska lägesinformationsmaterial som behövs i uppgifterna och fastställer vilka mätningar och objekt som skall användas i terrängen.
gör de stom-, kompletterings-, utsättnings- och kontrollmätningar som behövs i kartproduktion med lämpliga metoder.
behandlar mätdatat så att innehållet är i rätt form för att flyttas till en databas.
använder sig av ett kartprogram för att behandla kartan eller databasen så att dess innehåll och avbildningsteknik är ändamålsenliga.
använder lägesinformations- och kartprogram för att behandla mätdatat samt för produktion av de numeriska material, kartor och utskrifter som behövs.
tolkar ur flygbilder skillnader mellan kartan och terrängen samt de detaljer som behövs.
kan bedöma sitt arbete enligt de mål som satts och kontrollerar riktigheten i mätresultaten och att de noggrannhetskrav som satts följs.
behandlar (överför, räknar och kontrollerar) terrängmätningsresultaten, flyttar över materialet till en databas och gör de utskrifter som behövs med ett kartprogram.
upprätthåller en numerisk karta.
gör flygbildstolkningar.
beaktar skillnaderna mellan flygbilderna som används, terrängen och kartavbildningarna.
|
kan behandla mätresultaten så att de kan flyttas över till en kartdatabas
|
känner till felmöjligheter och –källor i samband med mätverksamhet
|
kan kontrollera och bedöma riktigheten i kartläggnings- och mätresultaten enligt de noggrannhets- och tillförlitlighetsprinciper som finns
|
kan förbereda kartläggningsprojekt inför flygfotografering
|
kan göra stödpunkts-, kompletterings- och kontrollmätningar som hör till kartläggningsprojekt
|
kan tolka flygbilder i kartproduktion
|
kan producera och uppdatera en numerisk karta med hjälp av något all-mänt kartbehandlings- eller lägesinformationsprogram.
|
Användning av lägesinformations-material och produktion av temaprodukter.
|
känner till de viktigaste numeriska och grafiska lägesinformationsmaterial som finns tillhanda
|
söker efter information i olika organisationers lägesinformationsmaterial.
använder riktiga klassificerings-, kodnings- och uppsamlingsinstruktioner vid uppsamling av data.
söker de lägesinformationsmaterial som behövs och finns om objektet.
använder lägesinformations- och kartprogram för att producera en standardenlig presentation av en temakarta (t.ex. ägo-, fritidsområdes- eller ruttkarta).
kombinerar vid produktion av en temaprodukt raster- och vektorbaserat material och ändrar presentationssättet och utseendet så att de uppfyller kraven i beställningen och följer anvisningarna.
|
känner till lägesinformationens insamlings- och uppdateringsmetoder
|
känner till skillnaderna mellan raster- och vektorinformation
|
kan utnyttja lägesinformationsmaterial i sitt arbete
|
känner till de vanligaste sätten att producera en temakarta samt de regler som gäller kartproduktionen.
|
förstår möjligheterna till att åskådliggöra lägesinformationen med de olika produktionssätten
|
kan göra en presentation i form av en temakarta
|
Att fungera i en arbetsgemenskap
|
kan fungera som en likvärdig, aktiv, ansvarsfull och företagsam medlem i en grupp som arbetar med kartverk.
|
planerar och verkställer arbetet kvalitativt och ekonomiskt.
gör sitt arbete motiverat, rättfärdigt samt inspirerar och hjälper arbetsgruppens medlemmar.
organiserar vid behov arbetsgruppens verksamhet.
samarbetar med arbetsplatsen och informerar om eventuella problemfall.
betjänar kunderna enligt deras behov.
|
är service- och samarbetsvillig
|
har hög kvalitet, nöjda kunder och lönsamhet prioriterade i sitt arbete
|
har beredskap att fungera som förman i en arbetsgrupp
|
Bedömning och utveckling av det egna arbetet.
|
behärskar uppgifterna som helheter
|
blir inte konfunderad i problemsituationer, utan utnyttjar och tillämpar det inlärda i nya situationer.
ser till att arbetet sköts planenligt, kvalitativt och att noggrannhetskraven fylls i respektive arbete.
kan bedöma sig själv kritiskt, och strävar till att lära sig av felen.
ger och mottar respons, och utnyttjar den i sitt arbete.
är intresserad av sitt arbete, redo för tilläggsskolning och kan bedöma riktigheten i resultaten.
gör de rapporter och utskrifter som behövs om arbetet.
beaktar hur det egna arbetet hör ihop med helheten och andras önskemål om utförandet och målen med arbetet.
|
kan anpassa sin kunskap i nya situationer
|
utförandet av arbetet är planenligt och löpande, och kvaliteten är god
|
kan förklara och vid behov rapportera om sin arbetsinsats åt sin förman, arbetskollega eller kund genom att använda branschens terminologi
|
kan bedöma sin egen arbetsinsats i förhållande till de noggrannhets- och kvalitetskrav som ställts
|
kan utnyttja responsen från arbetsinsatsen till att utveckla sitt arbetssätt
|
har beredskap att följa med utvecklingen av kartverksuppgifter både nationellt och internationellt
|
har beredskap att använda sig av nya redskap och metoder
|
Beskrivning av yrkesprov
Den studerande utför i samband med karttillverkningen en stommätningsuppgift, en kartläggnings- eller kartuppdateringsuppgift eller producerar en temakarta. I arbetet ingår vanligtvis både mätning i terräng och överföring av mätdata och behandling av det numeriska materialet med kartbehandlingsprogram. Materialet behandlas innehållsmässigt och till sin framställningsform så, att det kan flyttas över i en databas.
Yrkesprovets övervakare ger den studerande ett arbetsobjekt, och begränsar den del som hör till yrkesprovet, och klarlägger målet med arbetet.
För att kunna utföra arbetet måste den studerande skaffa den utgångsinformation som behövs, t.ex. punktinformation och kartmaterial. Vid anskaffande av utgångsdata kan den studerande använda sig av de register, arkiv och databaser som finns tillgängliga.
Den studerande använder i sitt arbetsutförande de metoder och redskap som är ändamålsenliga och följer noggrannhetsbestämmelserna samt gällande lagar, bestämmelser och instruktioner.
Den studerade utför yrkesprovet som en del av en normal arbetsprocess inom kartverksuppgifter enligt normal tidtabell. Yrkesprovet kan tidsmässigt delas in i flera delar. Den studerande behandlar arbetets resultat så, att den motsvarar målen för avbildningstekniken för en kartprodukt, samt fyller de noggrannhetskrav som ställs.
Exempel på yrkesprov
Yrkesprovsuppgifterna kan t.ex vara:
-
behandling av mätdata i en numerisk karta, både innehållsmässigt och avbildningstekniskt så, att man får en färdig produkt i ett visst format.
-
mätning av nya brukspunkter i stomnätet.
-
produktion av en temakarta för ett visst område.
-
en uppgift på motsvarande nivå
Beskrivning av yrkesprovsmiljö
Den studerande utför yrkesprovet i en för arbetet typisk grupp, som en likvärdig medlem.
Yrkesprovet utförs i en verklig arbetsmiljö, eller en situation som motsvarar en sådan, där arbetet kan utföras och det material och de redskap som behövs finns tillgängliga. Vid val av miljö bör de allmänna instruktionerna beaktas. Arbetarskyddet i miljön bör arrangeras enligt gällande regler.
Bedömning av yrkesprov
Som en del av bedömningen används det material som den studerande samlar ihop och sammanställer. Till materialet bifogas ett utdrag av det använda utgångsmaterialet och det resultat eller den produkt som görs i samband med yrkesprovet.
Studiehelhetens bedömningskriterier presenteras i nedanstående tabell. Kriterierna framställs så att de täcker hela studiehelhetens mål. Alla kriterier (allt innehåll i studiehelheten) kommer nödvändigtvis inte fram i ett enskilt yrkesprov, beroende på plats, uppgift och situation. Det nöjaktiga (N1) vitsordet fungerar som gräns för godkänt utförande. För att få vitsordet goda (G3) skall man uppfylla kraven i både nöjaktigt och gott spalterna. För att få vitsordet berömliga (B5) måste kriterierna i alla spalter (nöjaktiga, goda, berömliga) uppfyllas.
Bedömningspunkt
|
Bedömningskriterier7
|
N1 Nöjaktiga
|
G3 Goda
|
B5 Berömliga
|
Den studerande
|
Den studerande
|
Den studerande
|
BEHÄRSKANDE AV ARBETSPROCESSEN
|
|
Planenlighet
Verkställande av arbetet
Bedömning och utveckling av den egna arbetsinsatsen
|
kan förklara sin arbetsinsats åt sin förman, arbetskollega eller kund, genom att använda branschens terminologi.
strävar till att klara av uppgifterna självständigt, men behöver handledning i de flesta uppgifterna.
kan bedöma sin verksamhet på enskild arbetsuppgiftsnivå.
|
utför arbetet.
strävar till den noggrannhet som krävs i bestämmelserna, och tar ansvar för utvecklandet av sig själv och sitt arbete.
|
beaktar det egna arbetet i förhållande till helheten och beaktar de andra parternas önskemål om utförande av arbetet och dess mål.
planerar plan- och höjdstomnät.
kombinerar raster- och vektorbaserade material vid produktion av temaprodukter och ändrar produktens framställningssätt och utseende enligt beställning och instruktioner.
kan bedöma det egna arbetet i förhållande till målen, kontrollerar riktigheten på mätresultaten och ser till att noggrannhetskraven fylls.
|
BEHÄRSKANDE AV ARBETS-UPPGIFTEN
|
|
Behärskande av arbetsmetoder och –redskap
Stommätning
Kartproduktion
Behärskande av material
|
är osäker på val och användning av arbetsmetoder och –redskap, och det märks på arbetetsinsatsens slutresultat.
bygger höjd- och planstompunkter.
|
väljer en metod, med vilken man får arbetet utfört. Kan använda de redskap som valts.
mäter planstomnät med takymeter.
mäter höjdstomnät genom precisionsavvägning.
utför de kompletteringar som krävs inom kartproduktion.
använder kartprogram i kartproduktion.
|
väljer medvetet de mest lämpliga arbetsmetoder och –redskap för arbetet, och kan använda sig av dem.
bygger och mäter planstomnät med takymeter och GPS-utrustning samt räknar och dokumenterar dem.
bygger och mäter höjdstomnät genom precisionsavvägning och GPS-utrustning, samt räknar och dokumenterar dem.
utför de utsättnings- och kontrollmätningar som krävs inom kartproduktion med lämpliga metoder.
behandlar mätdatat så att det är i rätt form för att flyttas över till en databas.
använder lägesinformations- och kartprogram för att producera och skriva ut de numeriska materialen och kartorna.
|
BEHÄRSKANDE AV DEN KUNSKAP SOM LIGGER TILL GRUND FÖR ARBETET
|
|
|
ser sin arbetsuppgift som delar som är oberoende av varandra och behöver handledning för att se dem som en helhet.
|
söker efter de önskade lägesinformationsmaterialen
använder flygbilder för att utreda behovet av att komplettera kartorna.
använder sig av riktiga kodningsinstruktioner vid uppsamlandet av information.
beaktar de centrala faktorerna som inverkar på arbetet.
|
söker efter punktinformation, kartor o.dyl. grafiska och numeriska lägesinformtionsmaterial som finns tillhanda och som behövs i uppgiften samt bestämmer i terrängen de mätningar och objekt som behövs.
söker efter information i olika organisationers lägesinformationsmaterial.
tolkar vilka skillnader och detaljer som är olika mellan kartan och terrängen.
använder information vid uppsamling av riktiga indelnings- och uppsamlingsinstruktioner.
|
BEHÄRSKANDE AV ARBETssäkerheten
|
|
|
beaktar arbetarskyddet i sitt arbete.
|
arbetar säkert och enligt instruktioner.
|
arbetar säkert, och upprätthåller sin arbetsförmåga.
sköter även om andras och arbetsplatsens säkerhet.
|
DEN FÖR ALLA BRANSCHER GEMENSAMMA BASKOMPETENSEN
|
|
Inlärningsförmåga
Problemlösningsförmåga
Växelverkan och kommunikationskunskap
Samarbetsförmåga
Etiska, estetiska och
emotionella kunskaper
|
arbetar som en medlem i en grupp.
behöver uppmuntas för att ta eget initiativ och ansvar.
|
fungerar som en medlem i en arbetsgrupp.
ber om instruktioner och är redo att ta emot respons.
klarar sig ur problemfall som kommer emot i vanliga arbetssituationer.
|
kan fungera som förman i en arbetsgrupp.
utnyttjar responsen på arbetet, och kan utveckla sig genom responsen.
är intresserad av sitt arbete och har en beredskap att följa med arbetets gång.
utnyttjar det inlärda i nya situationer.
fungerar som en likvärdig, aktiv, ansvarsfull och företagsam medlem i en arbetsgrupp.
|
GEMENSAMMA BETONINGAR
|
|
Internationalisering
En hållbar utveckling
Utnyttjar teknologi och informationsteknik
Företagsamhet
Kvalitativ och kundnära verksamhet
Service och konsumentkunnande
Sköter om hälsa och
arbetarskydd
|
kan kombinera serviceinriktning, kunden som utgångspunkt och kraven på lönsamhet i ofta förekommande situationer i sin verksamhet.
|
strävar till att följa tidtabeller och ha ett gott arbetsresultat som mål.
utför vanligt arbete enligt vanliga kvalitetskrav.
|
tar eget initiativ och klarar av arbetsuppgifterna enligt tidtabellen.
planerar och verkställer arbetet kvalitativt och ekonomiskt och ser till att kvalitetskraven fylls.
betjänar kunder enligt deras behov och har kvalitet, nöjda kunder och lönsamhet som mål med sitt arbete.
fungerar serviceinriktat och samarbetsvilligt.
|
Dostları ilə paylaş: |