Landstingsplan 2007-2009

Nettokostnadsandel av skatteintäkter

Ett annat sätt att uttrycka en god ekonomisk hushållning är att mäta verksamhetens nettokostnads andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. För att uppnå god ekonomisk hushållning ska högst 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag användas för att finansiera den löpande verksamheten.

Likviditet

För att klara tillfälliga svängningar i ekonomin ska landstinget ha en likviditetsreserv på lägst tio procent av nettokostnaderna. Med likviditet avses i huvudsak behållningen på landstingets koncernkonton. I likviditeten exkluderas de långsiktiga placeringarna vars främsta syfte är att reservera medel för framtida pensionsutbetalningar.

År 1997 avsattes 650 mkr och 2005 avsattes 100 mkr för pensioner. Dessa medel har ökat i värde och hade vid månadsskiftet oktober/november 2007 ett marknadsvärde på 1 392 mkr. Landstingets pensionsskuld uppgår till ca 5 600 mkr och växer fortlöpande, därför ska årliga avsättningar för de framtida pensionsåtagandena ska göras när likviditetsmålet nåtts.

Förändringsarbete för en god ekonomisk hushållning

För att nå de finansiella målen krävs en långsiktig kostnadsreducering eller intäktsökning på ca 450 mkr. Detta kräver att verksamheten drivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt med en fortsatt verksamhetsutveckling kombinerad med vardagsrationaliseringar och effektivisering i en ändamålsenlig struktur.

Ändamålsenligt (rätt saker görs)

• 
  Tydliga och mätbara mål.
  
• 
  Rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger svar på om avvikelser finns mot uppställda mål.
  
• 
  Resultatanalyser, för rätt prestationer till rätt kvalitet i förhållande till fastställda mål.
  

Hög kostnadseffektivitet (saker görs rätt)

• 
  Effektivt utnyttjande av befintlig verksamhetskapacitet.
  
• 
  Effektivt utnyttjande av lokaler och utrustning.
  

• 
  Nyttjande av egna lokaler optimeras.
  
• 
  Investeringsbeslut föregås alltid av nyttoeffektbedömning, d v s vilka krav på förändring i arbetssätt, rutiner och metoder som erfordras.
  

• 
  Tillgång till kompetent personal, konkurrenskraftiga anställningsvillkor samt systematiskt arbetsmiljöarbete.
  
• 
  Utvecklings- och kvalitetsarbete som leder till förbättringar och effektivisering.
  
• 
  Hållbar hushållning med energi och material.
  

Landstingets ekonomi 2007

Resultatet för perioden januari-oktober visar ett överskott på 25 mkr före finansiella poster, vilket 25 mkr sämre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är positivt med 90 mkr, vilket är 3 mkr sämre än förra året.

Verksamhetens nettokostnad har ökat med 3,3 procent perioden januari-september jämfört med samma period föregående år, och visar en negativ avvikelse mot budget på 74 mkr. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 2,7 procent jämfört med samma period föregående år.

Årsprognosen pekar på ett överskott på 15 mkr, vilket är 15 mkr bättre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 51 mkr, vilket är 7 mkr sämre än föregående år.

Divisionernas och de gemensamma verksamheternas prognoser pekar på ett underskott på 169 mkr, vilket är en försämring med 15 mkr jämfört med bokslut 2006. I divisionsplanerna finns beslutade sparåtgärder på 49 mkr, varav man beräknar att klara av 37 mkr under året, medan övriga kostnader har ökat med 52 mkr.

Principer för ramfördelning

Landstingsfullmäktige fördelar skatteintäkter och statsbidrag och utjämning till divisionerna samt till landstingsstyrelsen för de gemensamma kostnaderna. Fördelningen av ramarna till divisionerna baseras på en historisk fördelning. Under målavsnittet beskrivs vilka krav verksamheten har under perioden. De ekonomiska ramarna är den yttersta begränsningen för vilken verksamhet som kan bedrivas.

I divisionsplaner konkretiseras målen och verksamheternas åtaganden. Divisionsplanerna fastställs av landstingsdirektören.

Utgångspunkten för divisionernas resurser år 2008 är divisionsbudgetarna för 2007. Dessa förändras enligt principerna i följande avsnitt.

Löne- och priskompensation

Verksamheten kompenseras för kostnadsökningar till följd av löneavtal när revisionsförhandlingarna är klara. Reserv för kommande löneavtalsökningar finns bland gemensamma intäkter och kostnader. Kompensation för förväntade prisökningar tillförs divisionerna.

Effekter av avtalsförändringar med större ekonomiska konsekvenser under perioden ska behandlas av landstingsstyrelsen.

Landstingsinterna intäkter och kostnader för laboratorieanalyser samt lokaler uppräknas inte inför 2008. Division Diagnostik ska återkomma med analys över hur de olika enheternas priser är i förhållande till andra externa laboratorier.
Procentuell uppräkning av anslag enligt nedan:

	2008	2009	2010
Prisindex, i genomsnitt	3,7	4,0	3,9

Läkemedel

Avtalet med staten avseende statsbidraget för läkemedelsförmånen gäller
t o m 2007. Ett nytt avtal är ännu inte klart, men enligt budgetpropositionen kan landstingen inte räkna med någon uppräkning av statsbidraget för 2008 och framåt. Vilket redovisas under statsbidrag och utjämning i resultaträkningen.

Prisnivån på befintliga läkemedel utvecklas långsammare är övriga priser, men kostnaderna ökar dock vilket beror på nya dyra läkemedel och nya behandlingsprinciper.

Kostnaderna för läkemedel, både läkemedel inom förmånen samt läkemedel i verksamheten, ökade för landstinget med 5 procent eller 34 mkr 2006 jämfört med 2005. Kostnadsökningen januari-oktober 2007 är knappt 5 procent och i årsprognosen för år 2007 antas en kostnadsökning på 5 procent, men det varierar mycket mellan divisionerna.

I budget för 2008 avsätts en del av prisuppräkningen för kostnadsökningar

p g a nya läkemedel.

Riks- och regionsjukvård

Landstinget köper högspecialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet framförallt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Vård utanför regionen köps
bl a från Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.

Kostnaderna har utvecklats enligt nedan, mkr:

	2004	2005	2006	Prognos 2007
Regionsjukvård	262	273	268
Rikssjukvård	97	90	82
Totalt	359	363	350	366

Under 2005 gjordes en hemtagning av PCI (ballongsprängning) som innebar minskade kostnader 2006 med 8 mkr jämfört med 2005, men även inom kirurgi, onkologi och ortopedi minskade kostnaderna. Däremot ökade kostnaderna inom neurokirurgi, neurorehabilitering och övrig hjärtsjukvård.

Fr o m 2007 baseras debiteringen på Nord-DRG för ett antal behandlingar, vilket innebär en merkostnad för landstinget på 10 mkr om landstinget köper samma mix av vård som 2006. Prognosen för året varierar mellan divisionerna. Division Opererande specialiteter räknar med en kostnadsökning jämfört med 2006, beroende på att den genomsnittliga vårdtyngden inom slutenvården ökat. Division Medicinska specialiteter redovisar ett tillfälligt lägre vårdbehov för svårt sjuka barn samtidigt som en centraliserad remisshantering inverkar positivt på utflödet av remisser.

Enligt avtalet för regionsjukvården beräknas prisökningen enligt landstingsprisindex exklusive läkemedel plus 0,1 procent, d v s 4,0 procent. Till detta kommer nivåhöjning p g a slutlig kompensation av ersättning för regionsjukvård 2007.

Ramarna till divisionerna räknas därmed upp med 4,15 procent jämfört med budget 2007.

Tandvård

För finansiering av Folktandvårdens och den privata tandvårdens åtaganden avseende barn- och ungdomstandvård anslås 64 mkr till landstingsstyrelsen. Det är 1 mkr lägre (exklusive prisjustering) än 2007 på grund av färre antal barn och ungdomar.

Ersättning per barn och år för 3–19 år är 1 321 kr till både division Folktandvård och privata tandläkare.

Tandvårdstaxan ska inte höjas för 2008.