Landstingsstyrelsens rapport Till landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011

Strömavbrott på sjukhusen i malmfälten

Natten mellan den 17 och 18 juni skedde två relativt korta strömavbrott på Kiruna sjukhus med resultatet att reservkraften inte fungerade efter det andra strömavbrottet. Detta fick till följd att medicinskt ansvarig (MA) fattade beslutet att eventuella respiratorpatienter skulle skickas direkt till Gällivare. Reservkraften reparerades efter ett par dagar och restriktionen vad avsåg respiratorpatienter hävdes omedelbart när detta var gjort.

Den 26 juli skede ett cirka fem timmar lång strömavbrott på Gällivare sjukhus i samband med det åskoväder som drabbade stora delar av Norrbotten. Reservkraften fungerade enligt plan, ett riskanalysarbete för att kunna hantera situationen om även reservkraften skulle sluta fungera påbörjades. Gällivare kommun fick de allvarligaste störningarna, men även i Pajala, Övertorneå, Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner skede störningar. Landstingets tjänsteman i beredskap (TiB) medverkade vid ett antal telefonmöten som genomfördes i Länsstyrelsens regi.

TiB genomförde också stickprovskontroll vid Arvidsjaurs vårdcentral, där det också bekräftades att störningar förekommit på telekommunikationen.

Utøya-katastrofen

Landstingets tjänsteman i beredskap (TiB) blev aldrig kontaktad i samband med de tragiska händelserna i Norge den 22 juli då 77 personer dog och 96 personer skadades, varav 21 stycken allvarligt.

Nationellt gick Socialstyrelsen upp i stabsberedskap för att kunna möta förfrågningar från Norge samt fortlöpande kunna informera Socialdepartementet. Socialstyrelsens TiB samverkade under de inledande timmarna av händelsen med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Västra Götalandsregionen och Västerbottens läns landsting vad avsåg beredskap och resurser. Under kvällen den 22 juli skickade Västra Götalandsregionen två ambulanser till Norge.

I Luleå öppnades domkyrkan främst för turistande norrmän. Landstinget följde och bevakade läget med beredskap för eventuella insatser om behov skulle uppstått, vilket dock aldrig blev aktuellt.

Tillgänglighet till flygplatser

I min rapport till styrelsen den 9 februari 2011 redovisade jag den uppvaktning av infrastrukturminister Catarina Elmsäter-Svärd politiker och tjänstemän i norra sjukvårdsregionen gjorde i frågan om öppethållande vid flygplatserna i regionen på kvällar, nätter och helger.

Bakgrunden till uppvaktningen är att flertalet flygplatser i de fyra länen inte är tillgängliga för akuta transporter med ambulansflygplan stora delar av dygnet. De senaste åren har det dessutom blivit allt svårare att få flygplatsoperatörerna att öppna flygplatserna på obekväm arbetstid. Detta äventyrar patientsäkerheten och är även ett arbetsmiljöproblem för den personal vid SOS Alarm som har till uppgift att dirigera ambulansflygplanen liksom för den berörda sjukvårdspersonalen.

Successivt har landstinget noterat att det blivit allt svårare att få tillgänglighet till flygplatserna i Malmfälten på tider då flygplatserna inte är öppna. Det har förekommit ett antal situationer då transporter av patienter från länet till universitetssjukhuset i Umeå fördröjts p g a detta. Vid uppvaktningen betonades särskilt Kiruna och Gällivare flygplatser i Norrbotten samt Lycksele och Hemavans flygplatser i Västerbotten.

Regeringen har nu gett Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheten att genom frivilliga överenskommelser säkerställa att det finns ett nationellt nät av flygplatser som dygnet runt håller en grundläggande beredskap för att ta emot plan och helikoptrar som utför t ex akuta eller prioriterade sjuktransporter.

Landstingen i norra regionen är, via Norrlandstingens Regionförbund, beredda att bidra med konkreta erfarenheter och synpunkter för att bra lösning ska komma till stånd. Kontaktperson i frågan är förbundsdirektör Sara Ekström.

I början av augusti redovisade Trafikverket sitt uppdrag till regeringen. De redovisar två alternativ. Det ena omfattar tio flygplatser, varav två finns i Norrbotten, Luleå Airport och Gällivare flygplats. Det andra förslaget omfattar 12 flygplatser, men omfattar inte någon ytterligare flygplats i Norrbotten. Mot denna bakgrund har landstinget begärt tid för att på nytt uppvakta infrastrukturministern för att framhålla vikten av att även Kiruna flygplats inkluderas i det statliga systemet av flygplatser som ska vara tillgängliga dygnet runt. Ännu har inget besked lämnat om uppvaktningen kan genomföras.

Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus

Landstingsstyrelsen fastställde utvecklingsplanen för Sunderby sjukhus den 5 februari 2009 (§14).

Nulägesrapport

Sedan föregående rapport 31 maj 2011 har aktiviteterna varit av begränsad omfattning på grund av semesterperioderna. Därför rapporterar jag endast kortfattat de viktigaste händelserna.

Etapp F Hotellet

Landstingsstyrelsen beslutade den 31 maj (§140) att tillstyrka det fortsatta arbetet med patienthotellet innefattande projektering och anbudsinfordran för en nybyggnad. Upphandling av entreprenör har genomförts. Sex anbud inkom och efter utvärdering har anbudet från Arkitekthuset Monarken AB antagits. Uppdraget omfattar konsulttjänster, projektering och byggadministrativa tjänster för nybyggnad av hotell vid Sunderby sjukhus.

Projektering startar hösten 2011 och beräknas pågå ca ett år. Det innebär att byggstart kan ske tidigast hösten 2012. Byggnationen av det nya hotellet beräknas vara klar våren 2014.

Parallellt kommer processen med inredning och utrustning att pågå under samma tid.

Som tidigare rapporterats är hotellprojektet uppdelat i två steg. Steg ett är avslutat och redovisas i en delrapport. En sammanfattning fanns med i min föregående rapport till landstingsstyrelsen.

Uppdraget i steg två har påbörjats och kommer också att pågå parallellt med övriga processer som ingår i hotellprojektet. I steg två fortsätter processen med en ändrad inriktning av hotellets verksamhet genom att ta fram målgrupper, upprätta vårdplaner och utarbeta gemensamma rutiner och riktlinjer. Vidare ska ett förslag på organisation och bemanning redovisas samt konsekvenser för befintlig verksamhet.

Övriga etapper

Arbetet inom de övriga etapperna löper enligt planerna, men jag har beslutat om en prioriteringsordning för att tillgodose lokalbehoven och säkerhetsaspekterna inom vuxenpsykiatrin och akutmottagningen. Följande prioriteringsordning föreslås:

1. 
   Vuxenpsykiatri (etapp B).
   
2. 
   Akutmottagning (del i etapp D/E).
   
3. 
   Rehabiliteringscentrum m m (etapp C innefattande Navet).
   

För vuxenpsykiatrin är den kostsiktiga lösningen klar, så det fortsatta arbetet koncentreras på den långsiktiga planeringen. Beträffande akutmottagningen pågår utredning av både de kort- och långsiktiga lösningarna, vilket även ställer krav på planeringen för radiologi, operation inklusive sterilcentralen m m, som kommer att lokaliseras i samma byggnad som akutmottagningen.

Vad avser etapp C koncentreras arbetet till Navet (restaurang, huvudentré) och vilka verksamheter som ska lokaliseras dit.

I övrigt gäller de slutsatser som redovisades i föregående rapport.