Landstingsstyrelsens rapport Till landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011

Persontrafik på Haparandabanan

Järnvägen mellan Kalix och Haparanda är under uppbyggnad och beräknas vara färdig i slutet av 2012. Banan byggs i huvudsak för godstransporter, men kommunerna längs sträckan har visat intresse också för persontrafik. Syftet är att skapa förutsättningar för pendling och därmed också större arbetsmarknadsområden.

Norrtåg planerar för trafikstart avseende Luleå-Umeå och Luleå-Kiruna i december 2011 och det finns en option för persontrafik på sträckan Luleå- Haparanda. För att persontrafik ska bli verklighet krävs, förutom finansiering, att fordon anskaffas och att stationer som är anpassade för persontrafik byggs. Mot denna bakgrund samlades representanter för landstinget, kommunerna längs sträckan, Länstrafiken och Trafikverket samt Tornio kommun i Kalix i augusti för att diskutera hur arbetet ska fortskrida. Vid mötet visade deltagarna en vilja att medverka till finansiering av trafiken och att arbeta för att staten genom Trafikverket skjuter till en så stor del av kostnaderna som möjligt.

Det beslutades att en tjänstemannagrupp tillsätts med representanter för landstinget och berörda kommuner. Gruppen kommer att utreda möjligheterna till en rimlig finansiering av persontrafik på Haparandabanan.

Sträckan Skellefteå-Piteå
viktig för Norrbotniabanan

Norrbotniabanan AB hade samrådsmöte den 11 augusti i Umeå. Vid mötet gavs ägarnas syn på ett eventuellt finansiellt engagemang från de berörda regionernas sida. Förhandlingar pågår beträffande ett finansiellt upplägg av sträckan Skellefteå-Piteå och avsikten är att innan årsskiftet presentera ett gemensamt förslag som tillställs berörda kommuner samt mellan dessa och de två regionerna/landstinget.

Trafikverket presenterade en bild av det aktuella planeringsläget och betonade det angelägna med att kunna fortsätta med nästa fas; järnvägsplanearbetet, när järnvägsutredningarna är klara vid årsskiftet. F n har inte Trafikverket några resurser för detta, utan förutsättningen är att sådana tillförs.

I den efterföljande diskussionen gavs tydliga besked på ett antal punkter.
Bl a betonades att det, även om det är sträckan Skellefteå-Piteå som nu är aktuell i regeringsuppdraget, är viktigt att se till helheten i systemet. Alla kommuner och de båda regionerna har för avsikt att medverka i den form av finansiering som kan bli aktuell. Någon indikation beträffande storleken på medfinansieringen gavs dock inte vid mötet.

AER Summer School 2011

Den interregionala samarbetsorganisationen Assembly of European Regions (AER) ordnar varje år, sedan 2001, en europeisk sommarskola kallad AER Summer School. Sommarskolan är ett forum där unga, politiker samt tjäns-temän från de olika medlemsregionerna träffas för att utbyta erfarenheter och kunskaper samt för att diskutera aktuella ämnen. Sommarskolan ska stärka unga i att påverka och engagera sig i regionen samt visa på vikten av ungas delaktighet i den regionala utvecklingen.

Landstinget har i fem års tid gett specialdesignade stipendier till två unga norrbottningar som vill delta på AER:s sommarskola. Detta år gick stipendierna till Maria Harila, 19 år från Luleå samt Juliana Bergman, 23 år från Korpilombolo. Ida Karkiainen från landstingets regionala enhet deltog också.

Vid årets sommarskola, som ägde rum den 22-27 augusti i Nederländerna och staden Almere, deltog beslutsfattare och ungdomar från 50 olika regio-ner i 21 länder. Varje år har sommarskolan ett särskilt tema. I år var temat ”unga i ett föränderligt samhälle” och berörde bl a ämnen som klimat, för- och nackdelar med sociala medier, ungas deltagande i regionalt beslutsfattande och utbildning. Monica Carlsson från landstinget höll en workshop kring jämlikhet och jämställdhet inför cirka 30 deltagare. Workshopen belyste bl a ojämlikheterna i vården och löneskillnader mellan könen.

Under sommarskolan har Maria och Juliana bloggat om alla upplevelser och nya erfarenheter. Bloggen kan man läsa på: http://youthsummerschool2011.blogspot.com/

Ny styrelse och ny VD i Norrbottens Turistråd AB

Syftet med bolagets verksamhet är att främja utvecklingen av en långsiktigt uthållig turismnäring i länet. Norrbottens Turistråd AB har sedan 2001 inte haft någon verksamhet utan är ett vilande bolag.

Vid bolagets stämma valdes:

Ordinarie ledamöter	Ersättare
Monica Carlsson, ordf	Agneta Granström
Kenneth Backgård	Elisabeth Lindberg

Vid det konstituerande styrelsemötet utsågs Carina Jenslid till verkställande direktör.

Kraftsamling 2011-2015

Stora investeringar i tunga industrier räcker inte - Norrbottens befolkning fortsätter att minska. Nu krävs en gemensam kraftsamling för att få ännu fler människor att bo och trivas här. För att lyckas måste vi erbjuda en god livsmiljö för alla. Därför har landstinget tagit initiativ till en Kraftsamling som är en serie konferenser och aktiviteter som sträcker sig från 2011-2015.

Den 8 juni 2011 genomfördes den första Kraftsamlingskonferensen i Luleå. Totalt planeras åtta konferenser fram till 2015. Syftet med konferensserien är att få en bred insamling av värdefulla tankar och idéer, från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som framkommer under processen.

Under lunchen den 8 juni genomfördes rundabordssamtal. Samtalen ledde till inriktningen på de frågor som Norrbotten ska fokusera på för att skapa tillväxt. På så sätt skapades en stor delaktighet hos alla deltagare på konferensen. Varje samtal genomfördes med en i förväg utsedd ordförande.

Att engagemanget är stort märktes även i utvärderingen av konferensen där deltagarna fick utvärdera evenemanget.

Ordförandena vid rundabordssamtalen utgör också tillsammans det s k Tillväxtrådet. Det har till uppgift att sammanfatta rundabordssamtalen, dra slutsatser och ange inriktningen till nästa konferens. Intervjuer med samtliga ordföranden, reportage och bilder finns på www.nll.se/kraftsamling

Europa Direkt Norrbotten

Europa Direkt Norrbotten har varit med i informationsnätverket Europe Direct sedan starten i maj 2005. Landstinget är sedan årsskiftet 2009 medfinansiär av Europa Direkt kontoret. Norrbotten täcker ett mycket stort geografiskt område och behovet av väl fungerande informationstjänster är viktigt för medborgarna. Europa Direkt Norrbotten ingår i det stora Europe Direct-nätverket med 400 informationskontor i EU:s 27 medlemsländer. Målsättningen med verksamheten är att erbjuda opartisk EU-information i form av föreläsningar, tryckt och elektroniskt material, konferenser, seminarier och andra aktiviteter till allmänheten.

Under årets första sex månader har kontoret genomfört följande aktiviteter förutom löpande informationsutskick och svarsservice via telefon, post och e-post:

• 
  39 EU-föreläsningar, workshops och rollspel på gymnasienivå. Merparten av föreläsningarna har varit generella föreläsningar för att höja kunskaps- och intressenivån. Ca 15 föreläsningar har varit tematiska och handlat om EU:s miljöpolitik, ekonomisk återhämtning, asyl och flyktingpolitik.
  
• 
  Tre EU-föreläsningar för tjänstemän i offentlig förvaltning; på kommuner och landsting.
  
• 
  Nio EU-föreläsningar för övriga målgrupper (studieförbund, ungdomsråd, folkhögskola, högstadieskolor etc). Merparten av dessa föreläsningar har varit tematiska och handlat om EU 2020 samt EU:s miljö- och klimatpolitik.
  
• 
  Europadagsfirande i Haparanda och Torneå, på gränsen mellan Sverige och Finland. Utställningar, tävlingar, kultur, musik, mingel och tal för att uppmärksamma Europadagen.
  
• 
  Europaveckan i Norrbotten, 9–15 maj med bl a: föreläsning om EU:s paket för den inre marknaden, Pierre Schellekens från EU-kommissionen i Sverige. Föreläsningen arrangerades inom landstingets seminarieserie Morgonrock, medverkan i radio P4 Norrbotten tre gånger denna vecka samt föreläsningar om Islam och Europa med Ingmar Karlsson, Sveriges f.d generalkonsul i Istanbul.
  

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ur landstingsstyrelsens protokoll
den 29 september 2011

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Miljömedicinsk kompetens i regionen

Direktionen för Norrlandstingens regionförbund beslutade den 15 september 2009 att uppdra till förbundsdirektören att ta fram ett underlag till förbundsdirektionen kring miljömedicinsk kompetens i norra sjukvårdsregionen.

För genomförande av uppdraget utsågs en arbetsgrupp som skulle klargöra och ta fram underlag kring den miljömedicinska verksamheten i norra sjukvårdsregionen avseende:

Mål

Avgränsning av uppdraget

Organisation med alternativa lösningar

Gränsdragning mot andra myndigheter och organisationer

Samordning med näraliggande kompetensområden som yrkesmedicin, epidemiologi

Ekonomi och finansiering

Förslag från gruppen och kompletterande information lämnades vid förbundsdirektionen 1 – 2 mars 2010. Förslag till utformning av verksamheten redovisas i bilaga. Mot bakgrund av redovisningen beslutade förbundsdirektionen att förankring av framtaget underlag skulle ske i respektive landsting för senare beslut i förbundsdirektionen.

Frågan om miljömedicinsk regionverksamhet har därefter förankrats i respektive landsting varvid samtliga uttalat sig för att genomföra alternativ C i bilagan. Därutöver har Jämtlands läns landsting föreslagit att en utredning genomförs även av den yrkesmedicinska verksamheten i syfte att identifiera samordningsmöjligheter med den miljömedicinska verksamheten. Denna utredning är påbörjad.

Vid sammanträde den 1 – 2 december 2010 beslutade förbundsdirektionen (§ 51 – 2010) att rekommendera landstingen att etablera en verksamhet inom miljömedicin enligt alternativ C i bilagda utredning. Det innebär att Norrbottens läns landsting åtar sig ett finansieringsansvar om 673 000 kronor per år från och med år 2012.

Styrelsens beslut

1. 
   Rekommendationen antas.
   
2. 
   Finansieringen inarbetas det reviderade ekonomiavsnittet i landstingsplanen för år 2012 – 2014 som fastställs av landstingsfullmäktige i november 2011.
   

Handlingsplan för jämställd vård
och medborgarservice 2011-2013

Landstingsfullmäktige beslutade den 23 september 2008 (§ 198-11) att underteckna den europeiska jämställdhetsdeklarationen. 2009-2010 intensifierades jämställdhetsarbetet genom Sveriges Kommuner och Landstings satsning på Hållbar jämställdhet (HÅJ). Inom projektet NLLJämt har landstinget under 2010 arbetat med utbildning av landstingsstyrelsen, divisionsledningar och landstingsdirektörens stab. Centrala styrdokument har jämställdhetsintegrerats och jämställda och evidensbaserade standardiserade aktivitetsplaner har utvecklats inom ett antal diagnosområden/processer i vården.

För att nå jämställd vård och medborgarservice arbetar landstinget utifrån metoden/strategin jämställdhetsintegrering. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i ordinarie besluts- och uppföljningsprocess, planering samt genomförande av verksamhet.

Undertecknandet av jämställdhetsdeklarationen innefattar också att fastställa en handlingsplan som beskriver hur landstinget ska bedriva det fortsatta arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheterna kommande år.

I förslaget till handlingsplan beskrivs de nationella jämställdhetsmålen samt landstingets jämställdhetsmål. Handlingsplanen beskriver också hur landstinget ska arbeta med jämställdhetsintegrering inom områdena:

• 
  Kompetensförsörjning och utbildning
  
• 
  Styrning och ledning
  
• 
  Metoder, arbetssätt och organisation
  
• 
  Uppföljning
  

Styrelsens beslut

• 
  Handlingsplan för jämställd vård och medborgarservice 2011-2013 antas.
  

Strategi för landstingets energieffektivisering

Regeringen beslutade under 2009 att förstärka det lokala och regionala energi- och klimatarbetet i landet genom statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i de egna verksamheterna.

Landstinget har under 2010 sökt och beviljats stöd för fortsatt arbete med energieffektivisering. Stödet, som är ett administrativt stöd, avser åren 2011-2014. En förutsättning för stödet är att en tydlig energistrategi, enligt Energimyndighetens riktlinjer, med mål fram till 2014 och 2020 tas fram och fastställs.

Strategin ska bidra till att uppfylla internationella, nationella och regionala klimat- och energieffektiviseringsmål samt de visioner som fullmäktige fastställt i landstingets miljöpolicy.

Internationella mål

Europeiska rådet fastställde under 2009 ett energi- och klimatpaket för medlemsländerna. I det ingår att medlemsländerna gemensamt åtar sig att sänka sina utsläpp av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt ska man effektivisera energianvändningen med 20 procent och öka andelen förnybar energi med 20 procent.

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster ska offentlig verksamhet föregå som goda exempel vad gäller energieffektivisering.

Nationella mål

Den nationella klimat- och energipolitiska inriktningen enligt 2009 års riksdagsbeslut är att utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

Regionala mål och visioner

Landstinget har deltagit i framtagandet av den regionala Klimat- och energistrategin för Norrbottens län. Det regionala målet är bl.a. att den specifika energianvändningen ska minska med 25 % från 2005 till 2020.

Visioner i landstingets miljöpolicy:

• 
  Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i fråga om långsiktig hållbar energi. Landstinget nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet av energi har minimerats
  
• 
  Norrbottens läns landsting är ledande i Europa på att ersätta fysiska transporter med andra alternativ.
  

Styrelsens beslut

Energieffektivisteringsstrategin för Norrbottens läns landsting antas.

Kraftsamling 2011-2015

Stora investeringar i tunga industrier räcker inte. Norrbottens befolkning fortsätter att minska. Norrbottens läns landsting planerar därför en serie konferenser/seminarier med fokus på tillväxt – en kraftsamling för att få ännu fler människor att bo och trivas i Norrbotten.

Syftet med konferensserien Kraftsamling 2011-2015 är en bred insamling av värdefulla tankar och idéer, från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som framkommer under processen.

I programförklaringen inför den första av konferenserna uttrycktes det på följande sätt: ”Vad kan alla organisationer – privat, ideell och offentlig sektor – göra för ett attraktivare Norrbotten med ökad befolkningsmängd och framtidsanda? Vi kraftsamlar för att se helheten: Hur saker och ting hänger ihop och hur sambanden kan skapa tillväxt för Norrbottens län.”

Programmet vid den första konferensen, den 8 juni 2011, fylldes av innovationer, entreprenörskap, kultur och framtidsplaner med fokus på tillväxt och attraktivitet. Totalt planeras åtta konferenser: 14 februari och 11 september 2012, 12 februari och 10 september 2013, 11 februari och 9 september 2014 samt 10 februari 2015.

För att samordna den breda insamlingen av hela länets tankar och idéer, har ett antal ordföranden valts ut, vilka i sin tur leder ett 10-tal personer i ett rundabordssamtal under konferenserna. De frågor som kommer upp ska ligga till grund för innehållet i kommande konferenser. På så sätt skapas en bred förankring och stor delaktighet i hela länet.

Ordförandena vid rundabordssamtalen utgör tillsammans det s k Tillväxtrådet. Det har till uppgift att sammanfatta rundabordssamtalen, dra slutsatser och ange inriktningen av nästa konferens. Tillväxtrådet har dessutom till uppgift att utse ett antal rapportörer, vars uppgift är att arbeta för att seminarieresultaten inarbetas i olika regionala strategier och plandokument, exempelvis:

Regionalt utvecklingsprogram

Landstingsplan

Klimat- och energistrategi

Kulturplan

Infrastrukturplan

Folkhälsostrategi

Strategi för kreativa näringar

Europaforums positionsdokument m fl.

Förväntade resultat

• 
  Attraktivare Norrbotten
  
• 
  Ökad tillväxt
  
• 
  Ökad befolkningsmängd
  

Kostnaden för att arrangera seminarierna med tillhörande arbete inom tillväxtrådsgruppen beräknas till ca 1 500 000 kr per år.

Styrelsens beslut

1. 
   Norrbottens läns landsting arrangerar seminarierna Kraftsamling 2011-2015 enligt ovanstående
   
2. 
   Medel för 2011, 750 000 kr, anvisas ur styrelsens anslag för oförutsedda utgifter. Resterande medel, 1 500 000 kr för 2012, 1 500 000 kr för 2013, 1 500 00 kr för 2014 samt 750 000 kr för 2015 inarbetas i landstingsplanen för respektive år.
   

Ny anslutningstrafik till stomlinjer

Länstrafiken i Norrbotten AB har, i samband med en pågående upphandlingav delar av stomlinjetrafiken, sett över behovet av en direkt förbindelse mellan stomlinjetrafiken från Haparanda/Kalix/Töre/Råneå och Sunderby sjukhus. Det finns ett önskemål från allmänheten om att kunna resa till sjukhuset norrifrån på E4:an utan att behöva göra omvägen via Luleå. Enligt Länstrafikens beräkningar skulle omkring 1 400 personer teoretiskt kunna nyttja en sådan linje. Ursprungligen har alternativet att upphandla en direktbuss utretts, till en kostnad av ca 1,1 Mkr kr/år. Ett annat alternativ som setts över är att bruka ett mindre fordon för anslutningstrafik på sträckan Råneå – Sunderby sjukhus och som därmed ansluter till stomlinjetrafiken på E4:an.

Länstrafiken har beslutat sig för att förorda det senare alternativet, eftersom det är mer motiverat ur ett ekonomiskt perspektiv. I anbudet är avtalstiden 2012-08-20 – 2015-06-12. Linjen skulle ansluta i Råneå för avgående och ankommande turer på linje 20 och 100 för att möjliggöra snabbare resväg för pendlare, allmänt resande och för sjukresor från Haparanda, Kalix, Töre och Råneå. Linjen skulle trafikeras måndag – fredag under perioden augusti – juni med sju dubbelturer/dag.

Enligt den kostnadsfördelningsmodell för Länstrafiken, som antogs av landstingsstyrelsen den 3 juni 2009 (§116) har landstinget ekonomiskt och politiskt ansvar för trafikutbud avseende stomlinjer och den regionala järnvägstrafiken. Då den aktuella linjen avser anslutningstrafik till stomlinje faller finansieringen på landstinget.

Styrelsens beslut

Resenärer med Länstrafiken som reser till och från Sunderby sjukhus på stomlinjerna norrut längs kusten har uttryckt önskemål om möjlighet att resa till och från sjukhuset utan att tvingas åka via Luleå centrum. De nuvarande linjedragningarna utgör en säcklösning för resenärer på denna sträcka. Enligt Länstrafikens beräkningar föreligger underlag för att en sådan förbindelse skulle vara motiverad.

Sunderby sjukhus är en av länets största arbetsplatser och, förutom allmänt resande, skulle linjen kunna nyttjas av anställda vid sjukhuset som bor längs kusten norr om Luleå. Därtill skulle linjen ha ett stort värde när det gäller möjliggörandet av smidigare sjukresor.

Mot den bakgrunden beslutade styrelsen:

1. 
   Norrbottens läns landsting förordar att Länstrafiken upphandlar anslutningstrafik mellan Råneå och Sunderby sjukhus, för anslutning till befintlig stomlinjetrafik längs E4:an.
   
2. 
   Medlen anvisas ur kommunikationsramen.