Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Fru talman! Först vill jag kort gå in på ledamoten Katrin Sjögrens och ledamoten Barbro Sundbacks replikskifte där ledamoten Sjögren nämnde om att vi har varit emot servicesedlar och checkar. Det vill jag inte riktigt hålla med om. I alla fall kommer jag ihåg att när jag satt i ÅHS styrelse och med understöd av vicetalman Jansson föreslog till 2007 års verksamhetsplan om att man skulle utreda tillgången till en mer allmän tandvård. Då var det en ganska öppenfriserad att utreda. Sedan på hösten blev det regeringsbyte och sen hände det väl inte så mycket.

Nu fru talman vidare till den här frågan varför jag egentligen begärde ordet. Då pratar man om polisen och språkfrågan där. Fru talman, den här regeringen har jobbat för språkfrågan och tidigare idag så var det upp om polisens möjligheter att få tillgång till utbildning på svenska. Det nämndes specialkurser på svenska för polisen och idag är utbudet ganska litet. Det mesta går på finska idag. Jag sitter som ersättare i folktinget och lyfte upp frågan om polisens möjligheter till specialkurser på svenska under våren. Jag fick faktiskt i fredags respons från Folktinget och om att frågan nu var upp i Folktingets Förvaltningsutskott och de arbetar som bäst med en skrivelse till inrikesminister Päivi Räisänen. Jag kommer också att mejla folktinget under den här veckan om Polisen på Åland speciella behov av special utbildning. Så vi jobbar från flera håll på att förbättra polisens möjligheter att jobba och utbilda sig på svenska. Ledamot Anders Eriksson nämnde då att det här är regeringens ansvar att driva denna fråga. Jag tycker vi alla har ett ansvar på olika ställen där vi sitter och där vi har inflytelsemöjligheter. Vi har ett viktigt ansvar att jobba för det svenska språket.

Det blir lite speciellt det här i och med att det är vicetalman Eriksson som sitter här som sittande talman. Igår nämnde nämligen vicetalman Eriksson om hur vi socialdemokrater har försämrat för vår målgrupp genom att förändra i sjukkostnadsavdraget. Och ledamot Perämaa skarvade till idag och ville se det som så att socialdemokraterna som försämrat för så många och framförallt för vår målgrupp. Intressant att Liberalerna vill och kan bedöma vilken vår målgrupp är. Vi arbetar för hela Åland och ett jämställt Åland.

Sjukkostnadsavdraget är någonting som man blir kompenserade med en viss eftersläpning. Där har vi istället sett vad vi kan göra annorlunda. Där t.ex. har vi gjort ändringar i grundavdraget. Sedan år 2011 har grundavdragets maxbelopp höjts med 680 euro vilket har gynnat alla låginkomsttagare. I frågan om det här med sjukkostnadsavdraget. Har liberalerna siffror på hur det här drabbar de som fått det sämre som det nämndes igår? Finns det siffror på det? Finns det fakta?

Vi har vår egen politik som vi för, men har man ingen egen politik så letar man väl efter halmstrån att dra i. Sen vidare nämnde ledamot Perämaa i sitt anförande idag om att införa låginkomstskyddet. När jag satt i ÅHS styrelse så var jag faktiskt med och tog bort låginkomstskyddet och istället satte vi in högkostnadstaket. Vi ansåg då i styrelsen att låginkomstskyddet blev allt svårt att söka och det var allt för få som använde det och istället införde vi högkostnadstak. Där gällde det att försöka sänka kostnaderna.

Jag nämnde tidigare att den här regeringen har höjt grundavdraget och höjt hemvårdsstödet. Så det finns saker som vi har gjort. Det finns saker som vi har gjort tillsammans och vi jobbar alla tre regeringsparier tillsammans med familjepolitik, för hela familjen och för hela Åland.

Tack, fru talman.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag hade också på min agenda tänkt att jag tänkte nämna om det här, men fem minuter är ganska kort tid så man hinner inte riktigt med vad man ska säga. När det gäller det här engagemanget som ledamoten Göte Winé har tagit i den här språkfrågan och om finlandssvenska folktinget också är med i det här så ger det ju ett ytterligare påtryckningsmedel. Jag tänkte lyfta upp att vi har ju ett dokument där man har kartlagt de problemen som personalen ser på myndigheten och som man också måste ta på allvar och att det är inte bara en politisk fråga. Vad är det centralaste som man måste ta i itu när det gäller språkfrågan och att man kanske har det med som underlag till det här och där vi kanske lyfta framförallt Viktor Johansson som har gjort ett väldigt bra arbete med att ta fram det här tillsammans med förvaltnings personal.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det stämmer ledamoten Mattsson och det är bra att ledamoten påminner mig. Jag skickar med det som en bilaga när jag kommer att mejla. Jag har varit i kontakt med polismästaren om vilka som är de centrala frågorna just nu inom utbildningen eftersom det är där det ligger men jag kommer också att bifoga den där rapporten. Det var bra att jag blev påmind om den för det är jätte viktigt att vi lyfter fram det här och att vi på flera håll lyfter fram behovet av svenskspråkig service för polisen på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag måste bara nämna det att det kom upp i förra replikskiftet hur snabbt fem minuter går. Pratar man med folk som lyssnar på debatter så säger de att det är otroligt intressant att man slipper de halvtimme långa utläggningarna. Så jag tror att fem minuter är bra fast det kan vara lite besvärligt för oss. Till sak, lagtingsledamot Winé sade att det var fel av mig att säga att det var regeringens ansvar att få det att fungera på svenska inom polisväsendet. Det var allas ansvar sade han och det är givetvis sant. Det är allas ansvar, men han tog mitt uttalande ur sitt sammanhang då vi diskuterade då och flera vojade att det kostar två miljoner att översätta ett dataprogram. Det går inte. Ingen sade det öppet men innebörden är ju förstås och då får vi traggla vidare på finska och det är inte acceptabelt för en åländsk myndighet. Det är inte polismästarens och det är inte myndighetens ansvar utan det är den åländska landskapsregeringens ansvar och den finska regeringens i slutändan att få det här att fungera.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Först vill jag förtydliga att jag aldrig nämnde att det var fel. Bara att ledamoten Eriksson pratade om att det är regeringens ansvar. Jag vill komplettera att vi har alla ett ansvar. Ledamot Eriksson sitter bl.a. i Nordiska Rådet och kan lyfta frågor där och vi har andra organisationer. Vissa sitter också i Folktinget. Vi måste alla jobba för hur viktigt det svenska språket är Åland och att vi driver den här frågan från alla håll. Sen håller jag med om att det slutliga ekonomiska ansvaret det har Landskapsregeringen men jag vill betona att vi alla har ett ansvar, att driva det här och jobba för det här och inte skyffla på någon annan utan att vi verkligen tar det och jag ville bara gå vidare med frågan och då citerade jag ledamoten Anders Eriksson. Så det var ingen kritik på det sättet utan jag ville bara komplettera.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ingen fara. Jag tog det inte heller som kritik, men jag råkade vara utanför när jag hörde mitt namn nämnas och då tänkte jag att det är bäst att rusa in. I vilket fall som helst så som jag sade tidigare när den här frågan var upp till diskussion så den tidigare polismästare sade ju faktiskt att när det gäller de här frågorna så fick han inte stöd av landskapsregeringen. Det är ganska allvarligt och det var det som jag ansåg att var viktigt att spinna vidare på för man kan inte lämna en myndighet för sig själv med den här typen av frågor och jag håller inte med lagtingsledamoten Winé när han säger att det är landskapsregeringens ansvar när det gäller det ekonomiska. Det är faktiskt den finska regeringens ansvar att se till att det här fungerar, men vi vet hur det är för det tvåspråkiga Finland är en chimär. Vi måste passa oss innan det också är enspråkigt åländska samhället blir en chimär. Det vill säga att man måste kunna finska för att kunna för att t.ex. kunna arbeta på Ålands Polismyndighet för så är det tyvärr redan idag.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Sen Ålands Polismyndighet kom till så tycker jag ändå att det har funnits en bra dialog mellan Ålands Polismyndighet och landskapsregeringen oberoende om vad tidigare polismästaren sade och det kan vara också hur man uppfattar situationen. Man har bl.a. nu jobbat med att få anvisningar på svenska och man har jobbat ganska mycket från också Ålands Landskapsregering med den här frågan och språkfrågan. Så jag upplever ändå att man lyfter upp den här frågan och att man jobbar vidare med den. Sen kan det vara i vissa sammanhang att man kanske velat ha mer hjälp med någonting men det är ändå så att det jobbas på det här och man har tittat på det här från flera håll och jag vet att både lantrådet och kansliministern har sett på den här frågan och diskuterat med mig bl.a. och säkert med flera i polisstyrelsen. Så den här frågan lever och har alltid gjort det. Det har gjort det ända sedan Ålands polisstyrelse tillsattes. Jag har varit med där och även tidigare är jag övertygad om så jag tror inte att det är ett bekymmer det här. Man har jobbat med det. Utmaningen, det är att få de i Finland att förstå vårt stora behov av det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Fru talman! Jag vill berömma liberalernas ordförande Katrin Sjögren för att hon tog upp frågan om trygghetslarm. Läget med trygghetslarmet är att föregående polismästare tog bort trygghetslarmet. Då kan man reagera ganska emotionellt på den informationen om att har inte de åländska kvinnorna någon trygghet då. Orsaken till det är dels det att de gamla larmen var dysfunktionella och när man mätte i minuter så såg man att det inte skapade någon rejäl trygghet d.v.s. traditionell larmning gjorde att patrull anlände med exakt samma tidsrymd som med trygghetslarmet. Det här förutsätter en helhetsbedömning också ur den aspekten att det ju kan vara en trygghet och en markant förhöjning av livskvaliten i och med att man har trygghetslarm som man kan trycka på ifall det finns en hotbild.

Den här frågan är till sin karaktär en polisoperativ fråga, som avgörs av polismästaren och den kommer att diskuteras i polisstyrelsen. Det kunde också vara en lämplig fråga att fördjupa sig i finans- och näringsutskottet. Vad man framförallt bör titta på i den här frågan är om det finns ett behov, hur gör man i vår omvärld och den helhetsbedömningen är vår polismästare bäst lämpad att göra.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Tack, för den informationen minister Valve. Det uppskattar jag. Då utgår jag ifrån att det jobbas vidare på den här frågan och att man kan ha ett motsvarande system eller ett system som fungerar för de kvinnor som lever under hot och att man har ordning på det systemet. Det är väldigt angeläget och viktigt med beaktande på vad vi diskuterade igår t.ex.

Minister Wille Valve, replik

Tack! Utgångspunkten är den att ingen kvinna ska behöva leva under hot. Sen är frågan om just de trygghetslarmen som har funnits har varit de rätta medlen för att uppnå det eller om det finns andra medel som den här talaren inte kommer på så det kan jag inte ta ställning till men den kommer att dryftas och förädlas i polisstyrelsen bl.a.

Tack ännu en gång för att ledamoten Sjögren tog upp den här viktiga frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! För er som hörde mitt anförande igår så står det säkert klart över att både min politiska drivkraft och regeringens ambition det är att vi ska förbättra den sociala välfärden för ålänningarna, för barn och unga, barnfamiljer, äldre, personer med funktionsnedsättningar, inflyttade, barn- och unga som omhändertas, de som lever under ekonomisk utsatthet och för de som är sjuka. Vi har gjort väldigt mycket under de här tre åren i regeringen. Det har vi verkligen åstadkommit, men en sak har vi inte gjort och det är att vi inte har försämrat ekonomin för ålänningarna under de här tre åren.

Jag skulle gärna vilja att vicetalman Eriksson vid tillfälle när det är möjligt, redogör för varifrån hon hämtar sina uppgifter att så skulle vara fallet. Varför för liberalerna fram det här och på vilka grunder? Enligt ÅSUB:s senaste rapport om inkomstfördelning och välfärd som presenterades härom veckan den 24 oktober så står det klart och tydligt att så inte är fallet. Medianinkomsten på Åland har ökat. Ålänningarnas ekonomi har inte generellt försämrats. Om vi tittar på t.ex. utkomststödet så är det ett ganska intressant mått när det gäller de mest utsatta. Då att efter år 2009 ta antalet mottagare av utkomststöd minskat. År 2009 ökade de visserligen men efter det så har antalet mottagare av utkomststöd minskat både på Åland och i Finland. År 2013 då gjorde landskapsregeringen ganska stora höjningar av utkomststödet både när det gäller grunddelen för ensamförsörjare men också den allmänna grunddelen. Sen måste man också komma ihåg att det handlar inte bara om intäkter. Det handlar ju också om service och den servicenivå som ålänningarna har möjlighet ta del av. Här tänker jag både på den servicen som ges inom kommunerna, barnomsorg och skola, men också landskapet, ÅHS och gymnasieskolorna.

Beträffande sjukdomskostnadsavdraget så där förstår jag att liberalerna gärna vill återskapa det till sin tidigare nivå. Det skulle innebära en höjning av budgeten med 800 000 euro.

Jag tycker att det var ett bra förslag som ledamoten Danne Sundman gav att utskottet skulle få en redogörelse av finansavdelningen över vilka effekter det här avdraget de facto har. Från vår förvaltning är man ganska tydlig. Det här är inte ett samhällsekonomiskt sätt att kostnadsfördela till rätt målgrupp. Dels är det en ganska stor fördröjning i utbetalningen. Upp till två år. Dels så är det svårt att mäta om avdraget ger effekt för rätt målgrupp, alltså de som är mycket sjuka, gör de något avdrag överhuvudtaget alls och kostnaderna för administrationen till FPA. Det är dyrt. Det som förvaltningen menar är att det borde vara mer ändamålsenligt att man utjämnar sjukdomskostnaderna där de uppstår inom hälsovårdssystemet. Det är främst då inom ÅHS eftersom vi inte har behörighet inom sjukvårdslagen.

Min inställning är att vi fortfarande borde fasa ut det här avdraget, men gör vi det så måste vi i så fall införa allmän tandvård. Ett annat alternativ är att höja grundavdraget betydligt i beskattningen. Det skulle innebära högre kostnader för att kompensera det här. I och för sig så skulle alla med lägre inkomster få nytta av det här och inte bara de sjuka. Nu har vi i alla fall stanna kvar ett modifierat sjukdomskostnadsavdrag och vi kan konstatera att de som har inkomster under 8000 euro de gynnas inte alls av det. De som har mellan 8000–15000 euro de får 100 procents avdrag och de som har en inkomst över 15000 euro de får 50 procent i avdrag och så kompenserar vi det till kommunerna.

En annan sak som vi har gjort är att vi har höjt grundavdraget med 680 euro sedan år 2011 och nu höjer vi det ytterligare med 40 euro. Det blir alltså ett minskat skattetryck för de med löneinkomster upp till 25000 euro per år också för de som har pensionsinkomster.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Tar man till den sammantagna bilden hur hushållsekonomin utvecklar sig på Åland så kan man konstatera att medborgarna är beroende av hur kommunerna agerar. Allt som avgiftshöjningar, skattehöjningar och fastighetsskatter så jag tror att tar man den samlade bilden så har pengarna i börsen minskat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Man tror ja, men vi har fakta på bordet. Vi har ÅSUB:s statistiks om säger att så är inte fallet. År 2010-2011 då hade ålänningarna mindre disponibla hushållsinkomster, men sen dess har det ökat. Så det vi gör nu från landskapsregeringen i den här budgeten, det är att vi kompenserar också alla de avdrag. Vi höjer grundavdragen och det kompenserar vi med 195 000 euro. Sjukdomsavdraget är kvar och kompenseras med 890 000 euro. Pensionsavdraget höjs, resekostnadsavdragets självrisk är kvar osv. så vi kompenserar för att det här inte ska slå så hårt mot kommunerna så att medborgarna fortfarande ska ha ett måttligt skattetryck.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det finns en grupp som faller utanför systemet och det är de med som lever på utkomststöd och det som man tittar närmare på nu i den här ekonomiskt utsatthet och där man ska komma med förslag från landskapsregeringens sida. När man införde den här förändringen i sjukdomskostnadsavdraget så sade man från landskapsregeringen att man skulle komma med andra åtgärder. Man skulle kompensera och man skulle titta på helhetsperspektivet i hela den här frågan. Ministerns förslag är att om man tar bort sjukdomskostnadsavdraget totalt så ska man få allmän tandvård. Alltså det var osäkert när man gjorde det här. Landskapsregeringen sade att man skulle komma med andra åtgärder. Det tycker jag att vi har sett väldigt lite av.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är ju så att ska vi komma med andra åtgärder då är det t.ex. en höjning av grundavdraget, men då är den nästan lika hög som sjukdomskostnadsavdraget eller högre. Så det är ett alternativ. Ett annat är allmän tandvård. Det är något vi får fortsätta att diskutera. Just här och nu så är de det här förslaget som ligger och beträffande de som lever på utkomststöd så där har vi också gjort höjningar under den här mandatperioden. Rejäla sådana. Vi får fakta på bordet nu i mars om hur det här slår på enskilda personer. Det allra viktigaste när det gäller personer med små inkomster det är att det finns jobb och att man kan få andra stödsystem som fungerar. Såsom låga avgifter t.ex. för barn och ungdomar för det har ledamoten själv varit inne på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska ägna min begränsade talartid åt att diskutera ett ämne som redan kort har berörts i den här debatten av bl.a. ledamoten Sundman. Det handlar om vår åtgärdsmotion nr 8 om att införa starkt fokus på programmering och på den digitala kompetensen i våra grundskolor. Det intressanta förstås här för oss även på Åland är att ta del av den omvärldsutveckling som pågår runtomkring oss när vi diskuterar hur vi ska ta oss an de här problemen och studera exempel från omkringliggande länder i Europa och vilken utveckling som sker där och om det är fortsättningsvis så att vi har höga ambitioner på IT-området och att vi vill ge våra barn möjlighet att hänga med i den utveckling som går allt snabbare på området.

Jag ska ge några exempel på hur man har gått framåt i Storbritannien från och med den här hösten så inför man redan från årskurs ett att man diskuterar med eleverna om hur man ska förhålla sig till information på internet. Vilken information ska man sprida och hur ska man hålla den informationen man vill hålla privat osv. Man diskuterar nätmobbning och man diskuterar annat. Man inför också då i samband med matematikundervisningen och som ett eget ämne programmering och hur man ska förhålla sig till de här nya språken som i allt större utsträckning styr våra barn och ungdomars vardag. Man ska ha från årskurs 7 ha lärt sig att hantera grunderna i två programmeringsspråk samt en grundläggande förståelse för binära tal. Vi kan jämföra med vad läroplanen för årskurs 6 säger att våra barn ska lära sig på IKT området i dagsläget. Då säger man så här: ”våra barn ska kunna söka och hitta filer, de ska kunna byta namn på en befintlig fil, man ska kunna öppna en internet sida där adressen är given och man ska kunna kommunicera med hjälp av IKT.” När man ser den här texten så förstår man ju att det finns ett behov av att ta tag i det här området för det är väl ingen här i salen som tror att våra barn i årskurs 6 inte har lärt sig att kommunicera med hjälp av IKT. Nej, tvärtom. De är otroligt aktiva på det här området. De har i många fall betydligt större kunskap på det här området än vad kanske lärare och föräldrar har.

Vi har haft en aktiv diskussion här idag om hälsan i skolan och ungdomars psykiska hälsa osv. när vi vet att nätmobbning är en del av den utmanande verklighet vi ser och någonting som man absolut borde belysa i större utsträckning.

Det har gjorts ett positivt försök från Röda Korset och Rädda Barnen som är samfinansierat av PAF, barnens internet för att belysa den här problematiken och diskutera det här med barnen i våra skolor. Det här är ett arbete som är positivt och som har gett ganska intressanta resultat. Bara av att läsa de tankar som barnen har på de här områdena så visar ju just det som jag var inne på att barnen i många fall ligger långt före skolan och föräldrarna på det här området. Man kan gå in på Rädda Barnens hemsida och läsa de här tankarna som en expertgrupp bestående av barn i årskurs 4-6 och vad de har kommit fram till och man kan få ganska intressanta och tankeväckande kommentarer. Bl.a. så skriver de så här till frågan: ”Finns det sociala medier som är dåliga för barn?” ”På MSP finns det mycket mobbning. Om du t.ex. inte köper saker för riktiga pengar kan du bli utsatt för mobbning.” Hur många i den här salen förstår innebörden av det här? Den frågan är ganska relevant. Inte ens jag själv gör det. Så det finns ett behov av att vi uppdaterar oss och ser till att den digitala kompetensen stärks i skolorna. Det är A och O att vi får till en bättre diskussion och inte bara genom ett enskilt projekt som det här Positiva Barnens Internet har varit, utan att vi faktiskt inför det i den obligatoriska undervisningen som ett statiskt element i läroplanen.

Varför ska man då satsa på programmering om man tar den andra biten av det hela? Alltså att ge våra barn större möjligheter att faktiskt utveckla sin förmåga att hantera och att skapa egna digitala instrument. Det grundläggande och absolut viktigaste argumentet är ju att i alla branscher i dagsläget så är den digitala utvecklingen allt mer närvarande. Vi ska ge våra barn det, förstå den utvecklingen och att själva delta i den utvecklingen. Om vi ska kunna förstärka vår IT sektor framöver så måste vi också införa det här ämnet. Antingen som ett eget läroämne eller som en del av de befintliga ämnena i grundskolan. Det är vi övertygade om.

Tack, fru talman.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att ledamoten Axel Jonsson är inne på helt rätt spår när det gäller behovet av att satsa på det här området och från landskapsregeringens sida har vi de senaste åren jobbat rätt mycket med att utveckla IKT eller IT, beroende på vad man väljer för term i det här sammanhanget. Det är också så att när man jobbar med lärare och de som finns där i verkligheten så visar det sig att precis som ledamoten var inne på så finns det sådana som är väldigt långt komna både hos lärare och hos elever och det finns de som behöver just de här målen som ledamoten läste upp nu ur vår läroplan. Det vi har jobbat med nu är dels först det att förstärka lärarnas kunskaper kring det här för att få med de på tåget, men den här tankegången kring programmering som den här motionen handlar om, det är någonting som vi måste ta vidare och vi följer nu med de olika försök som görs på andra ställen. Vi kommer också att se till att vi hela tiden är med på tåget så att vi kan stiga på det också så småningom här.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi hoppas från Ålands Framtids sida att det här är ett arbete som prioriteras och minister Ehn är ju inne på en relevant del av det hela om vilken kunskap lärarna har i dagsläget och hur vi ska utveckla den. Om man ser på de lärartjänster som söks i dagsläget så har de ofta ganska många sökanden till våra grundskolor. Skolorna borde ha med det här som ett tydligt kompetensplan när man söker lärare och att man prioriterar lärare som har den här kunskapen vid rekryteringen. Det kan vara ett exempel på hur man kan gå vidare. Fortbildning är givetvis en viktig del av det hela, men ska vi hänga med i utvecklingen runt omkring oss så måste vi ganska snabbt också ta ställning till den här frågan och se hur vi implementerar det här i vår läroplan som helt klart är utdaterat.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Ja, vi är nog helt överens kring arbetsmetodiken i det här sammanhanget och vi har från i fjol avsatt ganska mycket av de här utvecklingspengarna som vi har på avdelningen från PAF-medlen för just det här projektet. Det är faktiskt så att redan före det så hade man satsat på att ha en särskild IKT utvecklare just på utbildningsavdelningen i utbildningsbyrån.

Jag upplever att vi är väl med men det att ta de här avgörande stegen för att börja implementera och där är vi ganska snart nu också att man börjar se de här resultaten. Det som jag har sett under de här tre åren är när jag haft mer insyn, det är hur utvecklingen på lärarnas kunskaper har gått väldigt mycket framåt. Där har vi också en utmaning i det att lärarutbildningarna runt omkring oss kanske inte heller tidigare har satt speciellt stort fokus just på det här området utan man har haft fokus på andra områden. Så därför är fortbildning någonting av det viktigaste vi behöver satsa på i det här läget, men framtiden är precis den som ledamoten Axel Jonsson beskriver. Där är vi helt överens.