Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju det som är problemet med samarbete och samordning. Många olika viljor som ska jämkas ihop. Det är jätte viktigt att man får med olika intressenter förstås i arbetet. Det är viktigt att lyssna på de olika synpunkter som kommer fram. Så jag uppmuntrar vicetalman Jansson att fortsätta att jobba för vi tror väldigt mycket på att här finns det faktiskt ekonomiska vinster att göra genom att samordna på teknisk nivå. Både vinster men också funktionellt. Kvalitetsmässigt så kan vi höja nivån på den infrastrukturella servicen till landskapets invånare.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag hade inom gruppen ett kalkylöverslag på att åtskilliga miljoner kunde tjänas för det åländska samhället inom de här sektorerna. Det är klart att man blir ganska uppgiven när man sedan har enskilda tjänstemän runtomkring i landskapet som inte ser den här helhetsbilden utan ser bara till sin egen lilla verksamhet och har en stark ställning att kunna bromsa framgångarna för det.

Jag har genom åren försökt jobba för att sjöfartsnäringen på Åland kunde utvecklas i stark motvind och det här är ett nytt område där man möter den här starka motvinden. Nog måste vi landskapspolitiker ta ett större ansvar för att vi kan göra de nödvändiga rationaliseringarna och förbättringarna för medborgarna samtidigt som vi kan spara pengar. Vi måste ta ett större ansvar och försöka vara lite mera eniga.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I sin första replik så redogjorde vicetalman Jansson om att man nu har riktat in sig på samarbete mellan landskapet och staden när det gäller vägar och där har vi från liberalerna sett att just när det gäller väghållning, underhåll och plogning av vägar. Det är så konstigt det här att när man har sina kommunala vägar. Man plogar sina vägar och lyfter upp plogen när man kommer till kommungränsen och svänger vid kommungränsen. Det är helt oförnuftigt att hantera landskapets och kommunernas resurser på det här sättet. Så det finns anledning att också fundera på att få med andra kommunernas vägar under samma hatt som vi har förespråkat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Först tar jag lite om det här med vägunderhållet som nämndes här och den motionen. Där ser jag också att det skulle vara lättare för landskapet att komma vidare om man hade haft en större dialog med kommunerna än med staden för jag tror att vi har så mycket mer liknande vägar och vi har kanske inte som jag uppfattar i staden med trottoarer och mer sådant kanske mer komplext, men jag är inte med i den här gruppen så jag vet inte hur diskussionerna går.

Det jag begärde replik till är mer om besökscentret i Bomarsund, som jag själv drev år 2005 tror jag att det var och jag tyckte det var angeläget om att det skulle komma. Jag blev samtidigt ganska glad när den förra regeringen lyfte upp det. Jag blev lite fundersam, hur har liberalerna tänkt driva driften av den, för förra gången satte man allt på kommunerna?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterar att ledamoten Winé och jag är eniga på det här med vägarna, att man borde hitta ett samarbete där. Så jag är glad för det stödet.

När det gäller besökscentret i Bomarsund så står det nu i budgeten att man ska utreda vidare om den här driften och ett tag var det ju på gång ett avtal mellan kommunerna och landskapet, som jag vet att kanske inte är lika aktuellt idag. Åtminstone inte i den form som är. Det som vi ser från liberalernas sida är att Sunds Kommun måste definitivt vara med i den här planeringen och kanske bidra med det man kan och verkligen också stötta upp det här så att det här besökscentret kommer till stånd för det har stor betydelse för regionen och det har stor betydelse för landskapet. Så att man faktiskt kommer i mål. Sen finns det lite andra planer också som jag vet att man i Bomarsunds sällskapet diskuterar.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är ju så att när det här togs upp i kommunen, jag tror det var år 2010, så var jag starkt kritisk och det som jag då kallade för utpressningspolitik som landskapet drev att ska ni ha det här så ska ni ansvara för driften. Jag var jätte orolig vad det skulle innebära för Sunds Kommun och de andra verksamheterna. Idag sitter vi i Sunds Kommun och vänder på varenda cent för en skola som skulle behöva betydligt mer resurser än vad den har. Vi har en äldreomsorg som skulle behöva mer resurser än vad den har. Vi har inte råd i en sådan liten kommun att börja ansvara för drift som liberalerna vill. Däremot håller jag med vicetalman Eriksson att det är en jätteviktig satsning för regionen, men däremot så behöver den här regeringen sitta och se att om man gör ett besökscenter att vem ansvarar för driften för en långvarig och hållbar besökscenter och inte bara någonting som man bygger för att det ser bra ut och sen får det bli som det blir.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Avsikten var väl att Sunds kommun skulle vara med och någon annan skulle sköta driften och att Sunds Kommun inte skulle helt själv sköta driften utan att man skulle bjuda ut den till någon entreprenör men att man skulle vara delaktig i det. Så uppfattade jag diskussionen då. Det som är intressant nu är att är Sunds Kommun intresserad av den här satsningen. Är man intresserade av att landskapet fortsätter med de här planerna att intresseföreningar och Visit Åland som också har visat intresse, att man samlar alla goda krafter nu och ser till att få det här förverkligat och där har ledamoten Winé och socialdemokraterna en stor möjlighet att verkligen medverka till att förstärka norra Åland som region.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi är helt och hållet överens om vikten av att använda sig av den värdefulla historia som finns ute i Bomarsund och ett projekt finns redan planerat. Problemet som vi såg från landskapsregeringens sida var att vi dels hade en situation där driften var oklar fortsättningsvis. Vi hade också det problemet att vi hade problem att få pengarna investeringsmässigt räcka till i det här skedet. Däremot att vi ska vidare med projektet och se till att vi kan få något till stånd är det vi är fullständigt eniga om men vi vill ta nästa år på oss för att ytterligare gå in på det här. Trots att det är en kommentar till en replik så ska jag också säga att Sunds kommun fortsättningsvis har visat intresse för att den här satsningen ska göras och ingen skugga ska falla på dem. Det är vi som finansiär som har fått fundera efter både en och två gånger vad vi i dagsläget kan få in, men att projektet besökscenter ska leva vidare är helt klart.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är bra besked för det som står i budgeten är att man bara ska fortsätta utreda driften. Det är klart att man måste ha klart det när man kör igång projektet, men jag vill verkligen understryka och efterlysa att landskapsregeringen tillsammans med Sunds Kommun, olika intresseföreningar nu samlar sig och det gemensamt. Vi pratar om samarbete i andra sammanhang. Här ska man verkligen samarbeta kring ett så här viktigt projekt som har betydelse för faktiskt hela Åland.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Bomarsunds sällskapet har varit i kontakt med landskapsregeringen och vi har lovat att återkomma till dem för att då diskutera de här nya tankegångarna som vicetalmannen Eriksson också var inne på. Så att vi kommer att träffa dem och vi kommer också att diskutera vidare kring det här med kommunen om hur man kan föra projektet vidare, men några pengar tas inte upp det här året eftersom vi inte såg att det fanns budget möjligheter att förverkliga det. Däremot att kunna projektet vidare för att sen så småningom när det finns budgetutrymme också föra in då en eventuell investering.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har i andra sammanhang pratat om det här med PAF-medel när det handlar om drift och där har vi ju varit kritiska men och andra sidan så har vi ju också varit positivt inställda till att man använder PAF-medel när det handlar om investeringar. Särskilt när det gäller investeringar för kulturella ändamål. Det här är ett projekt inte bara för kulturen för att lyfta fram vår historia. Det är ytterst också en stor satsning för vår besöksnäring. Det är också därför jag har hört de signalerna att Visit Åland är mycket positiva och vill vara med och driva det. Så det är ytterligare en samarbetspartner. Kanske också fredsinstitutet eller fredsföreningen, som säkert också har ett allmänt intresse av den här satsningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Ja, ledamot Viveka Eriksson uttalar sig om det här med Godby och de problem som ligger där. Jag trafikerar ju genom Godby alla dagar när jag ska på jobb och hem med och jag vet hur situationen är där. Givetvis behöver det göras förbättringar på väganslutningar och kanske en rondell också där i Godby och tids nog så tror jag att det kommer. Just nu har landskapets trafikavdelning jobbat med projekten i Lemland Söderby och Jomala Solberget och vilket man har löst och byggandet har till vissa delar börjar bli slutfört.

Vad gäller samordning på byggsidan om upphandlingar osv. så där är det jätte stor skillnad mellan kommunerna och hur man har det upplagt. Därav också kostnaderna för vad man har i de enskilda kommunerna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är kanske det att man åtminstone från Finströms Kommun och kanske också från någon andra kommuner på norra Åland börjar bli smått otåliga för det här sinom tid har pågått så väldigt länge. Det är ett faktum att ena landskapets vägar skär mitt i norra Ålands centrum och det är nästan omöjligt att bygga vidare på ett attraktivt centrum när man har en sådan stor väg där det hela tiden är mycket trafik. Vi har också en ganska stor trafikosäkerhet där. Det är alltså inte direkt säkert. Plus alla de andra planeringar som inbegrips som kommunen har gjort med bostads och affärscentrum. Där behövs det också trafiklösningar för att man ska komma vidare.

Så vad vi efterlyser nu är att landskapsregeringen faktiskt sätter sig ner med kommunen och gemensamt kommer överens om hur man ska lösa det här.

Ltl Anders Englund, replik

Ja, det är jag helt överens med vicetalman Eriksson om här. Det som man diskuterar här det här övriga med samarbetet kommunalt med byggnadsinspektionen osv. så där har ju också vicetalman Eriksson säkert också erfarenhet med hur det har fungerat med Geta. Där drog man sig ur det här samarbetet. För att man ville ha självbestämmande rätt över de här områdena. Det förmodar jag också att det är många andra kommuner som har så och vill inte ge bort den här självbestämmanderätten. Många gånger i byggnads- och planerings frågor osv. och jag är helt övertygad om att så som vi har i Vårdö så är det ingen som kan göra det billigare om man ingår i en gemensam upphandling på det här området. Vi samarbetar även idag från kommunens sida och upphandlar och plogar vägar åt landskapet. Man kan göra vice versa också.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju just det som är problemet med samarbete. Inte ens på norra Åland fast vi då är bara några kommuner kan vi riktigt komma överens hur samarbeten ska utformas och hur vi ska gå vidare. Trots att vi på möte efter möte sitter och säger att vi måste samarbeta mer så är det ändå svårt sedan när man kommer till den här konkreta verkställigheten av planerna. Oavsett det så måste vi alla ta ett ansvar och se till att man kommer till mer konkreta samarbeten mellan kommunerna och mellan kommunerna och landskapet och förstås också för hela landskapet Åland i vissa områden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag övervägde att avstå för jag har delvis fått svar på mina frågor, men det är en fråga som är kvar och det handlar om trafiklösningen i Godby. Jag har noterat att vicetalman Eriksson sade att man skulle föra trafiken förbi Godby. Jag har läst motionen och ser att man pratar om en rondell och att man vill ha ett bättre samarbete med landskapet. Det har jag fullförståelse för men det här med att föra trafiken förbi Godby det gör man ju de facto redan nu österut på Sundsvägen. Jag tror att vicetalman Eriksson kan det här bättre än mig men jag tror att vi har en ganska stark överetablering av handeln också i Godby. Jag tror att det är viktigt att man har sådana trafiklösningar att inte trafiken helt plötsligt förs förbi Godby för då kan det faktiskt istället för att hjälpa stjälpa kommuncentrumet. Är det någonting som vicetalman Eriksson har tänkt på?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Till den delen har kommunen utarbetat en vägplan där man pekar på olika lösningar och man måste få någon form av rondell som gör att det flyter på ett annat sätt. För idag är det tvärstopp och det är mycket trafik och det är också det att det är både för dem som rör sig gående och de som kör med bil, så det gör det väldigt svårt att förstärka den här attraktiviteten i norra Åländska centret. Alltså det finns en vägplan och den är överskickad till landskapsregeringen och vi väntar på att man nu ska vara positiv till olika förslag som finns.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det där förstår jag fullt ut och det har jag förståelse för. Alla som har varit i Godby vilket de flesta ålänningar säkert har varit många gånger säger ju att det är ganska knöligt där mitt i korsningen. Det håller jag med om. Det jag reagerar lite över är när det sades i presentationen att man skulle föra trafiken förbi Godby, men jag förstår att det inte är det som är tanken med det här förslaget för jag tror nämligen att handeln och näringslivet behöver all trafik, allt intresse, all uppmärksamhet och alla kunder man kan få för det förefaller vara också där en ganska stor överetablering i handeln.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tror till och med att det är nästan ogörligt att föra trafiken till norra Åland till Geta, Saltvik, norra Finström på sidan om Godby utan man måste ju fortsätta göra det rakt igenom men man kan göra det på ett mera smidigt mera anpassat sätt så att man kan höja attraktiviteten i centret. Jag kommer ihåg att för många år sedan hade landskapsregeringen en trafikplan där man föreslog tre rondeller längs den här vägen. Det var möjligen medan ledamoten Runar Karlsson var trafikminister. Han tyckte om rondeller. Det var synd att det inte då blev mer konkretiserat att åtminstone just den här rondellen så behövs faktiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Och tack vicetalman Eriksson som för fram flera viktiga frågor här. Trafiksituationen i Godby Centrum är ju en fråga som måste lösas för att centrum ska kunna växa och få ihop de båda sidorna med dagis och skola på ena sidan och bostadsområden på andra sidan. Jag sitter själv som representant i Godby fastighetscenter där jag har varit med och försökt att vara delaktig och få det här framåt. Någonstans fastnar det här lite och vi måste hitta en lösning nu där alla parter kan sätta sig ner och få fram den allra viktigaste länken i för att få ihop hela Godby och att få de här gångtrafikanternas säkerhet är otroligt viktigt. Tillika om vi ser på olycksstatistiken i Godby centrum av biltrafikanter så händer ju ganska mycket och mindre incidenter där.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är precis så. Det har fastnat. Det har fastnat därför att man från kommunens sida har tagit fram alla underliggande dokument, planeringar för affärsområden, bostäder och trafikplan. Det finns en arbetsgrupp som jobbar med just det här med att höja attraktiviteten och sen har det skickats både plan och förfrågningar till landskapsregeringen och sen har det fastnat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Sen till besökscentrumet i Bomarsund. Det här är ju också en helhetsbild som vi måste ta över våra attraktioner, att hur vi ska lyfta fram dem. Vi har Bomarsund och vi har Eckerö Post- och tullhus där vi pratade om att bilda stiftelse. En nyckel är det här som också vicetalman Eriksson lyfter fram att kommunerna och att flera måste vara med och samverka. Jag vet att i Eckerö var kommunen villig att samverka, men det står ändå still. Vi måste komma vidare. Vi måste få ett grepp om hur vi löser och synliggör våra kulturarv.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterar att ledamoten Hilander och jag tänker väldigt lika för jag håller också med om det här Eckerö Post- och Tullhus. Här är två centra i vårt landskap där vi har så stora möjligheter att särskilt lyfta fram vårt kulturarv och stärka besöksnäringen, men det som behövs till det är intresse från flera parter och att man faktiskt samarbetar och för samarbetet vidare så att det blir konkretiserat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Vår befolkning förändras och på Åland förändras den snabbare än det nordiska genomsnittet. Vi blir äldre. Detta kommer att innebära att varje person i arbetsför ålder inom två decennier utom sig själv kommer att försörja nästan en annan person.

Utmaningen vi står inför är stor och vi bör verkligen stå förberedda så mycket vi kan. Därför är det bra att landskapsregeringen nu har lovat att i mars kunna presentera en ny lag om servicesedlar. Det kommer att öppna många nya möjligheter såväl inom äldreomsorg som inom handikappvård och annan närståendevård, vilket helt enkelt är toppen.

Vi ger valmöjligheter. Om man läser i den finska lagen om servicesedlar så står det bl.a. att med hjälp av servicesedlar inom social- och hälsovården öka valmöjligheterna för klienter och patienter. Jag hoppas och tror att den Åländska lagstiftningen kommer att likna denna? I Esbo kan du till exempel köpa hemtjänst, i Helsingfors hemvård och i Vanda stöd för närståendevård. Som ordförande i demensförbundet på Åland måste jag säga att våra medlemmar efterfrågar valmöjligheter speciellt när det gäller närstående vårdarens rättigheter till avlastningsvård. Det här öppnar upp möjligheten till att kunna få din avlastning hemma i ditt hem om det är det som passar din familj bäst. Det här öppnar möjligheten till privata boenden men även att de kommunala boendena vi har kan specialisera sig inom vissa områden. Alla behöver inte vara bra på allt. Landskapsregeringens målsättning är ändå att alla ska ha rätt till en likvärdig och kvalitativt god äldreomsorg och får klienterna en större valfrihet kommer alla att bli lyckligare och jag tror att de vårdproducenter som är dåliga kommer att konkurreras ut. Så funkar det. Vem skulle vilja anlita någon som inte gör ett bra jobb? Det är också bra att lagen för närståendevård ses över. Syftet är att se till att tillgången på avlastningsplatser är tillräcklig och att ersättningsnivåerna ses över samt att stärka närståendevårdarnas arbetshälsa genom att utveckla stödtjänster. Det är bra. Då vi verkligen behöver dessa närståendevårdare för att vårt samhälle skall överleva på bästa sätt när vi går in för den här demografiska utmaningen med en äldre befolkning. Vi vill att de gamla skall kunna stanna hemma så länge som möjligt, då är det av yttersta vikt att vi ser till att de som vårdar har alla stödfunktioner som behövs. Det är också viktigt att landskapsregeringen med krafttag inspekterar och kontrollerar de boenden vi har runt omkring i kommunerna kontinuerligt. Jag är orolig att de resurser som ÅMHM har för detta inte räcker till. Jag anser att en äldre person som inte behandlas korrekt är totalt oacceptabelt och tyvärr är det så att det förekommer även på Åland att gamla kommer i kläm för kommunernas sparkrav. Jag förstår att kommunerna har det tungt ekonomiskt men jag kan ändå inte acceptera att någon far illa och om någon far illa så är det landskapsregeringens verktyg i detta, ÅMHM som ska se till att det inte sker igen. Och saknas resurserna för att göra detta bra så bör vi se över det igen.

Jag hoppas även att den nya revideringen av socialvårdslagen nu blir mer användarvänlig som det nämns i regeringsprogrammet. Jag hoppas att den paragraf som utlovas i programmet om anmälan och avhjälpande av missförhållanden i vården som finns i Sverige under Lex Sarah nu verkligen införs även här på Åland.

Vidare, det gläder mig att äldreomsorg på distans får fortsatta medel då det här projektet är en underbar framgångssaga, som jag hoppas får fortsätta och utvecklas under många år. Utvecklingsmöjligheterna är många. Här kunde t.ex. både fysioterapin & sjukvården använda sig av detta.

Sen till sist, äntligen är arbetet med en ny äldreomsorgslag är på gång. Toppen. Den är efterfrågad och efterlängtad. Jag hoppas att arbetet fortskrider snabbt. Lagen behövs nu.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var sagt. Servicesedlarna drev liberalerna igenom med en åtgärdsmotion här för ungefär två år sedan nu. Den nuvarande lagtingsmajoriteten så avslog den motionen. Då hette det i regeringen att vi slog in öppna dörrar. Jag är glad nu för den skrivningen som finns här i budgeten och som ledamoten refererar till och att moderaterna arbetar hårt för det här med hjälp av övriga regeringen. Till moderaternas fördel ska jag säga att ledamoten Petri Carlsson också försökte stöda de lite, men ändå avslog dem. Tack för det att det här kommer igång.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Jag fick faktiskt också vara med när vi arbetade med det i regeringsprogrammet och jag vet att inom Moderata Samling så drev vi hårt att få med att det skulle arbetas under den här mandatperioden med servicesedlar. Så ja, vi är jätte glada att det nu kommer att presenteras i mars.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ledamoten Annette Holmberg-Jansson är entusiastisk och det är bra. De här servicesedlarna, i det sammanhanget nämndes äldreomsorg, närståendevård osv. det är alltså kommunalt ansvar. Hur har ledamoten Holmberg-Jansson tänkt sig att de här skulle finansieras de här sedlarna och av vem? Det naturliga är att kommunerna finansierar de här när det gäller kommunal verksamhet. Det skulle vara intressant om ledamot Holmberg-Jansson kan vara lite mera konkret och säga på vilket sätt kan det här förbättra socialvården. Man kan kanske på viss mån öka valfriheten men det förutsätter att det finns privata företag. Det är osäkert om den kommunala marknaden har sådana dolda behov.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det stämmer ledamot Sundback att det finns för mig också många frågetecken men det här arbetet pågår som bäst. Jag önskar verkligen att de här servicesedlarna ska kunna på något sätt ske också oberoende av kommunalgränserna. Att man skulle i de bästa världar så skulle det kunna vara så att om det t.ex. finns personer på Åland som har Huntington. Vi vet att det är en väldigt dyr vård för de här patienterna. De passar inte riktigt in någonstans i vårt samhälle just nu som hemmen är upplagda. I de bästa världar så skulle man kunna ha ett boende någonstans t.ex. i Sund som har hand om Huntington patienter och specialiserar sig på det och genom servicesedlarna kunde man ges möjligheten att köpa sig den platsen. Det ger den som är sjuk en valmöjlighet och det ger också kommunerna en valmöjlighet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, om det nu är fråga om sjukvård så är det ju på ÅHS ansvar. Om det är boende och boendestöd så är det antagligen kommunalt ansvar om det går under handikappservicelagen. De här servicesedlarna ger inte som jag ser det någon mer vård. Det ger inte bättre tjänster. Utan vi får ett system till att hantera. Då är det nog viktigt att man vet vad man håller på med. Det är säkert en bra tanke att man ordnar ett gemensamt boende för den grupp som ledamot Holmberg-Jansson talar om men på vilket sätt skulle servicesedlarna bidra till att upprätthålla ett sådant boende.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ja, så fungerar det på fastlandet så varför skulle det inte fungera här? Det är min första fråga. Jag ser det här som bara möjligheter. Det kommer att öppna upp speciellt för kvinnliga företagare som vi vet är i den här branschen. De kan t.ex. uträtta tjänster och gå hem till folk och ta hand om t.ex. demenssjuka och att anhöriga får möjligheten att i trygg miljö lämna den som är sjuk. Det är en stor skillnad för det vet jag att det är den största farohagen för närståendevårdare att lämna ifrån sig den som är sjuk. Det är den största fasan, att de inte ska ha det bra och att de inte ska trivas på det hem där de hamnar än om de får bli vårdade hemma. Vad är bättre än det?