Plenum den 28 september 2010 kl. 09. 30

Enda behandling efter bordläggning

4 Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

Ärendet bordlades 3.6.2010 och vid plenum den 8.9 avbröts diskussionen.

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen. Talmannen vill påminna om att det aviserats om omröstning om alla tre motioner.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Som jag har aviserat i den här frågan så är jag något skeptisk till att sänkningen till 0,2 får de positiva effekter som har beskrivits i motionen. Efter att jag har funderat lite mera har jag konstaterat att det som finns i utskottets betänkande, ett resonemang om sänkningen av gränsen tillsammans med andra åtgärder, så kan jag tänka mig att stöda utskottets förslag. Det är inget definitivt ställningstagande för 0,2.

Jag tror att man måste vidta kraftfulla åtgärder för att få till stånd en förändring av attityderna vad gäller alkohol och bilkörning. Eftersom jag har haft och fortfarande har svårt att se att det finns ett klart och tydligt samband att göra en sänkning från 0,5 till 0,2 så kan jag i det här läget inte rakt av acceptera detta. Jag vill se förslag som syftar till att på en mycket bredare front jobba med de här frågorna. Jag tycker inte att man ska i en så här viktig fråga plocka ut vissa delar ur detta. Jag tycker att man måste ha en väldigt tydlig bild av hur man ska jobba med de här frågorna.

För egen del ser jag att problemet ligger på dem som kör med väldigt höga promillehalter i blodet. För mig är en av de viktigaste åtgärderna att göra någonting åt gränsen för grovt rattfylleri. Jag skulle gärna se en sänkning där i första hand.

Jag vill också poängtera att det här är min personliga åsikt. Det är inte partiets eller gruppens åsikt. Det här är min personliga åsikt som jag framför i den här frågan som jag, efter moget övervägande, har valt att driva på detta sätt.

Jag kan inte tänka mig i det här skedet att rakt av stöda en sänkning. Däremot när jag ser ett batteri av olika typer av åtgärder, som jag också kan känna att kommer att leda till ett minskat rattfylleri, då kan ju också vara med och stöda de bitarna. Det tycker jag att utskottets betänkande ger uttryck för.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Johan Ehn är den som mest kraftfullt här i salen har pratat emot 0,2 sänkningen. Man vill bibehålla den gränsen och man tycker att det är okej med 0,5. Man ska köra berusad. Ungdomarna ska se någon sätta sig i bilen som har svept i sig en starköl och det är inte en anledning till att man inte också ska hoppa in i bilen, för man har ju rätt att köra. Man vill ha sådana personer som kör på vägarna.

Jag vill referera till en byggnadsherre som är i färd med att bygga en hel del hus och man frågar hur man ska sälja alla lägenheter. Man svarar att Åland är ett så tryggt samhälle att leva i, kan ni bibehålla det är så är det bra. Då kan man fundera på om ltl Johan Ehn tycker att det blir ett tryggt samhälle om folk ska köra omkring påverkade av alkohol upp till 0,5 promille. Ska även skolchaufförerna få köra med 0,5 promille? Är det riktigt bra det här? Är man emot för att ta ett steg i taget, eller måste man ta allting på en gång? Det här kan vara ett litet steg och en signal.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det där var en av de grövre repliker som jag har varit med om hittills i den här salen, måste jag ärligt säga. Jag tycker att ltl Åke Mattsson på ett väldigt osmakligt sätt har valt att tolka det som jag sade.

Jag tror också att det inte är någon större idé att jag fortsätter att föra en debatt med någon som så avsiktligt försöker förvränga det som jag försökte säga.

Jag säger att 0,2 inte heller är en nollgräns. 0,2 promille, ltl Åke Mattsson, är lika mycket att tillåta alkohol i trafiken, precis lika mycket. Vill man åstadkomma det som Åke Mattsson nu efterfrågar då måste man ta en ordentlig funderare på om 0,2 verkligen är den rätta gränsen. Ska vi dra ner gränsen ännu mera, är det möjligt att åstadkomma det?

För min del handlar detta inte om den här gränsen. Jag inte tror att det kommer att ha någon betydelse om folk kör mellan 0,2 och 0,5. Det handlar om att få ett paket som jag känner att kommer att leda till förbättringar av chaufförernas trafiksäkerhetstänkande.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avlutat.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Jag vill inledningsvis i mitt anförande hänvisa till den parlamentariska referensgruppen för alkohol- och narkotikafrågor. Förra gången detta debatterades så diskuterade vi detta lite. Efter det har gruppen tagit initiativ till en skrivelse till landskapsregeringen. Det är information i sakfrågan. Skrivelsen lyder enligt följande: ” Den av landskapsregeringen tillsatta parlamentariska referensgruppen för alkohol- och narkotikafrågor har vid sitt möte den 17.8.2010 sammanställt sina diskussioner kring promillegränsen för rattfylleri på Åland. Det konstateras att den parlamentariska referensgruppen är enig i frågan om att promillegränsen för rattfylleri bör sänkas till 0,2 promille. Gruppen önskar nu med detta initiativ informera landskapsregeringen om detta ställningstagande”. I gruppen sitter representanter för samtliga partier.

För att återgå till mitt anförande så är jag personligen av den uppfattningen att det stora flertalet som blir tagna för rattfylleri är alkoholister. Man har svåra alkoholproblem. Undantag är ungdomar, kanske testosteronstinna, som hoppar i bilarna och kör iväg efter festen och som vill bevisa någonting. Det talar också för överrepresentationen av män som kör rattfulla.

Icke rattfyllerister dricker inte så mycket på en lördag att de långt på söndagseftermiddag fortsättningsvis blir tagna för rattfylleri. Icke missbrukare blir inte tagna på vardagskväll eller mitt på dagen för rattfylleri. Det är frågan om personer med allvarliga alkoholproblem. Vi ska ha detta i åtanke när vi diskuterar det här.

Hur kommer man åt det här problemet? De flesta anför hårdare straff, det är det som grejen. Samhället ska gå in och ha en effektiv hämnd mot de här personerna som kör. Det är hämndtanken som är det centrala. Det ska också skrämma så många som möjligt ifrån det här med rattfylla.

Det funkar med vanliga människor men för dem som är gravt alkoholiserade fungerar inte det här på. Man lever i nuet, man tar inte till sig av sina gamla misstag och man har svårt att titta in i framtiden. Det är stundens ingivelse som gäller för de här personerna. Det kanske inte har så mycket effekt med strängare straff. Vi skulle kunna ha bättre straff, det kan vi vara överens om.

Vissa förslag finns att man skulle beslagta bilen. Man hänvisar till jaktlagen. Det är en ganska komplicerad jämförelse i.o.m att i jaktlagen krävs det speciella tillstånd för att man överhuvudtaget ska få jaga. Man ska ha examen. Man ska ha tillstånd för att få inneha gevär. Det finns ju inte specialtillstånd för att inneha bil och den rätten som kan tas ifrån en. Det gevär som man använt vid själva brottet försvinner. Övriga vapen försvinner normalt i samband med det här. Man måste sälja sina vapen, man får inte ens rätt att inneha vapen. På sikt, med tanke på att beslagta bilen, skulle det vara så att man skulle tappa rätten att inneha bil också?

Upptäckarrisken är viktigt, jag tänker på mitt eget bilkörande. Jag har haft körkort i 40 år snart. Jag har blivit stoppad 2-3 gånger i razzia fast jag är väldigt ofta ute på vägen. Det är inte ofta som jag har blåst, trots allt. För dem som åker fast för rattfylleri så är det knappast första gången de kör i fyllan. Man har kört många gånger. Man kanske inte börjar med att köra med 2 promille i knoppen. Man börjar köra med lite alkohol i sig, en öl, två öl, tre öl och så bygger man på. Det börjar med en knappnål och kanske slutar med en silverskål. Till slut hamnar man ordentligt på fyllan.

Hur ska man få bort rattfylleristerna när de åker fast gång? I Sverige har så gott som samtliga kommuner idag anammat Sollefteåmodellen, man har gjort utvärderingar också. Sollefteåmodellen innebär att den som åker fast för rattfylleri omedelbart får en hänvisning till behandling av sitt alkoholmissbruk. Man förutsätter ifrån polisens sida att man ska ta itu med sitt alkoholmissbruk. Här får man två flugor i samma smäll. Dels blir man av med sitt alkoholmissbruk och dels blir vi av med några rattfyllerister ytterligare på vägen, om man få dem att söka vård och få dem att inse att de har problem. Det är ett stort problem som gäller i princip alla missbruk och framförallt alkoholisten, man inser inte att man har problem. Det är en del av symtomen i alkoholistsjukdomen.

En ytterligare åtgärd som borde gälla är att den som åker fast för rattfylleri måste ta sitt körkort på nytt. Körkortet ska i princip alltid vara förbrukat. Är man så pass korkad att man har inte har förstått att man inte sätter sig i bilen och kör påverkad av alkohol så tycker jag också att man ska göra ett nytt dataprov och köra upp med en bilskolelärare på egen bekostnad, och visa att man faktiskt har förstått detta med körkortet och vet vad det handlar om.

Vi pratar om att sänka rattfyllerigränsen. Det viktigaste är signalen att sänka till 0,2. För mig är 0,2 en kompromiss. Jag skulle hellre ha 0,1 eller 0,0. Det som har visat sig vara enklast att få ett samförstånd i är 0,2. Därför gäller det för mig just nu. Målet med detta är att rikta sig mot ungdomarna, att få dem att förstå att man inte ska köra i fyllan. Att man slipper höra sina föräldrar diskutera med vänner och bekanta; visst kan du dricka en cognac till kaffet efter maten, visst kan du ta en välkomstdrink och visst kan du dricka ett och halvt glas vin till maten. Det är inte så lyckat.

För att korta ner mitt anförande så drar jag igenom det här. Jag anser att rattonykterhet införs som brottsrubricering vid 0,2 promille och tidigare 0,5 som rattfylleri. Jag skulle gärna ha sett det på ett annat sätt. Men för att få så många överens som möjligt, att man inte kör påverkad i trafiken överhuvudtaget, så för den skull så används brottsrubricering. Är det så att det finns en enighet för att allt ska vara rattfylleri från 0,2 så omfattar jag naturligtvis detta omedelbart.

För att detta med 0,2 överhuvudtaget ska fungera så måste polisen se till att skaffa en precisionsalkometer. Det är obegripligt för mig att man inte har kommit till skott med den saken ännu. När man blåser i en precisionsalkometer får man svaret direkt. Det har inte så stor betydelse var den är stationerad. Man hade problem med utrymme tidigare, förstod jag. Man kanske t.o.m. kan skaffa en mobil mätare som man kan ha med dig i bilen och få svaret direkt på plats. Att fara och ta blodprov och besvära läkare sätter polisen sätter bort väldigt många timmar på. T.ex. vid en razzia i Eckerö och den tredje chauffören i bilen som blåser är en rattfyllerist och så är den razzian över. En precisionsalkometer ska vi ha.

Angående tvång om alkolås, den lagstiftningen borde införas, men för dömda rattfyllerister. Ska man få körrätten tillbaka så borde det absolut vara så att man ska ha alkolås en tid i all fall. Det är också en påföljd, ett straff i sig. Det kanske inte är pengar eller man kanske inte tar tid ifrån den här personen, men det ska vara jobbigt.

Det viktiga med körkortet är att det ska villkoras för att man ska få tillbaka det. Man kanske inte bara nöjer sig med att man ska köra upp en gång och göra ett nytt prov. Jag anser att om man åker fast för rattfylleri och körkortet dras in ska man visa rena levervärden. Är det så att man har spår att missbruk i levervärdena, leverproven är ganska tillförlitliga idag, så ska man överhuvudtaget inte ha körkort. Det är också ett led i att man kommer åt alkoholismen som kanske är grunden till de grova rattfyllerierna. Nu pratar jag om dem som kör mellan 1 och 2 promille. En normal människa är ordentligt packad vid den promillehalten. Redan att man kommer upp till de promillehalterna visar att man har problem.

Det här läkarintyget ska man inte enbart uppvisa vid enstaka tillfällen. Man ska visa upp läkarintyget fortgående. Under två års tid, med längre intervaller, ska man visa upp intyget.

Jag har pratat om fotboja förut. Det är ett väldigt bra alternativ. Man ser till att det blir ett alternativ i stället för villkorligt fängelse. De flesta anser att villkorligt fängelse är en stor vinstlott. Man kan vinna pengar på lotteri men man kan också få en villkorlig dom. Domen saknar fullständigt vettig praktisk betydelse.

Även tull- och gränsbevakningen kan göra egna rutinkontroller för att upptäcka berusade förare.

Ska man angripa problemet, och framförallt de riktigt ordentligt fulla personerna, så måste vi hela tiden tänka att vi har att göra med människor som är alkoholberoende, många av dem på gränsen till alkoholister fast de inte är fullfjädrade. Hur gör man för att få dem att sluta supa? Hittar man svaret på den frågan så tror jag att man kommer längre med att hantera rattfyllerister här i landskapet. Tack.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! För det första vill jag tacka för stödet angående min motion om alkolås. Det är väldigt positivt att ltl Åke Mattsson stöder den.

För det andra var det viktig information som vi fick från ordförande för den parlamentariska kommittén för översyn av alkohol- och narkotika politiska programmet. Vår ledamot i den här kommittén har efterhört om inte informationen har kommit oss tillhanda. Det var väldigt bra och på sin plats att ordförande meddelade kommitténs åsikter i den här frågan. Man är enhällig om en sänkning till 0,2. Det var bra att vi fick den informationen. Tack för det.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Vi var överens redan tidigare. Det är ganska viktigt att man lyfter fram den biten. Vi har berört den här biten ganska mycket. Det är ett stort bekymmer med rattfylleriet. Ungdomar har en ganska nonchalant inställning till detta. Vi är helt överens i den här frågan.

När det gäller alkolås så tycker jag att det är de som har kört i fyllan som ska belastas med alkolås. Det är ett litet straff i sig att hålla på att bråka med alkolåset. Om man tar körkortet av dem som behöver ha det för att ta sig till sitt arbete, om det är första gången man åker fast, det kan leda till att man blir utslagen, man bli missbrukare och försvinner bort från samhället. Med tanke på våra framtida pensioner är det viktigt att så många som möjligt är kvar och är produktiva i det här samhället.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Produkter och konkreta beslut eller skrivningar i från nämnda kommitté har lyst med sin frånvaro. Det här är en skrivning som man ändå tillsammans har lyckats komma med. Hur ska man tolka det här mottagandet av den parlamentariska kommitténs skrivning angående en sänkning från 0,5 till 0,2 i och med att lagutskottet har valt en annan väg? Lagutskottet talar om en bot istället för att man sänker till 0,2. Hur tolkar ltl Åke Mattsson det mottagandet som man har fått i regeringen? Vilken direkt respons har man fått på den parlamentariska kommittén skrivelse?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Nu fördjupade vi oss inte så mycket i diskussionen i den parlamentariska kommittén angående olika straffgränser. Det centrala i det här sammanhanget är att komma ut med budskapet att det är förbjudet att köra bil påverkad, att man överhuvudtaget inte ska dricka när man kör. Därför måste man få gränsen sänkt, det är för högt när man kör med 0,5. Det är en allmän signal. Huvudsaken är att man får bort den.

För mig personligen hade jag varit nöjd om man från lagutskottet hade varit väldigt tydlig med att det bara är 0,2 som gäller och ingenting annat, eller ännu hellre 0,1. Men om man känner att det är så svårt att komma framåt med 0,2 och få det till rattfylleri, så är en medelväg det bästa så att vi kommer framåt i den här frågan och att vi inte står och stampar på stället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Med anledning av ett tidigare replikskifte mellan mig och ltl Åke Mattsson så nu pratade ltl Åke Mattsson om fördelen med att införa begreppet rattfylleriförseelse. Jag sade i mitt anförande att jag har kommit fram till att jag kommer att stöda utskottets betänkande där den här biten finns. Jag förstår kanske ännu mindre det synnerligen hätska utfallet i den senaste diskussionen eftersom jag just lyfte fram den här biten. Dels att jag står bakom utskottets betänkande till den här delen och att jag dels gärna ser att man gör mera kraftfulla åtgärder som tillsammans skulle kunna leda till att man får konkreta resultat av de åtgärder som man vidtar. Det vore väl konstigt om ltl Åke Mattsson var emot att man skulle nå resultat. Det var det som jag pratade om i mitt anförande här senast och som jag fick det synnerligen hätska svaret på.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! I de här frågorna så är jag ofta ganska engagerad. Det är möjligt att det blev mer hätskt än vad jag avsåg att det skulle vara. Jag vill lyfta fram det raljerande kring att det inte finns någon anledning till att sänka, man kan gå med på det för fridens skull och man lyfter fram väldigt många argument för att det inte har någon betydelse att sänka från 0,5 till 0,2. Det var egentligen det underförstådda budskapet i ltl Johans Ehns anförandet. Att detta inte har någon betydelse, att det är viktigare åtgärder som man kommer framåt med. Det kanske jag håller med om. Men, för att man ska kunna gå fram på något annat område så måste man vara överens om det finns vissa områden som ska vara nyktra; arbetslivet, trafiken, skolan, graviditeten och idrottslivet osv. Man tar en sådan gräns och håller den. Men om man inledningsvis ska prata om att det inte är så noga med 0,5 eller inte så det förstår jag inte.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag inledde mitt anförande med att säga att jag har gått in för att stöda utskottets betänkande. I utskottets betänkande finns just den biten som ltl Åke Mattsson själv nu lyfte upp. Sedan kompletterade jag ytterligare med att säga att jag inte ser det som de enskilt största och viktigaste bitarna för att åstadkomma en förbättring i trafiken. Jag såg ett antal andra åtgärder som också behöver göras, precis på samma sätt som man ser i utskottets betänkande. Därför vill jag i den här repliken lyfta fram detta. Ltl Åke Mattsson lyfte också i sitt anförande fram att rattfylleriförseelse kunde vara en väg framåt. Jag förstår ännu mindre varför man då hetsar upp sig på det här sättet. Det känns som att repliken kanske inte riktigt gällde mitt anförande, utan någonting som påskrevs utgående från vad man tror att någon annan säger.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det kan ligga ganska mycket i det som ltl Ehn säger. Utgående från våra tidigare diskussioner kan man ha en förutfattad mening om vad som sades, det kan jag gå med.

Kanske jag reagerade mot det här raljerande mot 0,5 som man säger att inte har någon betydelse.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Vi har ju haft många och intressanta diskussioner här i plenum rörande trafiksäkerhet, promillegränser och alkolås. Nu fortsätter den här debatten ytterligare under dagen. Det visar på att det finns ett starkt engagemang från den åländska politikerkåren i de här frågorna. Jag är också väldigt glad över trafikministerns närvaro. Kanske vi nu kan få besked om vad som väntar? Och hur hon och regeringen ser på den här problematiken och vad man anser om lagutskottets betänkande?

För socialdemokraterna är en sänkning av promillegränsen ett sätt att förändra attityder och beteenden. Det behövs också andra åtgärder, precis som föregående talare påpekade. Vi har hört här ifrån talarstolen gång efter annan att knappast bryr sig inbitna rattfyllerister om vare sig upplysning, attitydfostran eller skärpta promillegränser. Jag tror att ett obligatoriskt alkolås skulle kunna vara en bra men tuff lösning för dem som vid upprepade gånger åkt fast för rattfylleri. Men alkoholister är ju bara en av de målgrupper som man ska rikta in sig på när det gäller att förändra beteenden beträffande att dricka och köra bil.

En stor grupp som däremot är mottaglig för både information, attitydfostran och sänkta promillegränser är unga blivande och nya bilförare. Det är ungdomar mellan 18 och 24 år som står för 30 procent av de alkoholrelaterade trafikolyckorna. Det behövs verkligen en hel rad kraftfulla och målgruppsinriktade åtgärder om vi ska få bort den största delen av de berusade från våra vägar. Det tror jag att vi kan vara enig om.

Andelen rattfulla ökar, åtminstone enligt den statistik som jag har tagit del av både från Sverige och från Finland. I Sverige var 42 procent av de bilförare som körde ihjäl sig, år 2006, påverkade av alkohol. Under 90-talet var det cirka 20 procent så det har ökat. I Finland ser statistiken ut på samma sätt. Dödsfallen i rattfylleriolyckorna har ökat med 14 procent de senaste åren.

Det svenska vägverkets pensionerade expert i alkoholfrågor, Hans Laurell, som fick före detta minister Runar Karlsson och ltl Sirpa Eriksson att delta i den här första ”promillemiddagen” i Mariehamn 2008, han menar att en av orsakerna till detta är att polisen och Vägverket inte har tagit sitt ansvar. Man har färre blåskontroller, man gör mindre insatser för att påverka ungdomarna. Man måste berätta gång på gång om riskerna med att köra berusad.

Hans Laurell påpekar i en artikel i tidningen Alkohol och Narkotika att man måste ta itu med alla som har alkoholproblem, även de som åker fast med lägre promillehalter, och inte bara de som åker fast för grovt rattfylleri och har över 1 promille alkohol i blodet. Han menar att i princip alla som ertappas berusade i trafiken borde genomgå kontroller för att bevisa att de inte har alkoholproblem. Jag tycker att det här är ett intressant resonemang som skulle kunna vara värt att testa på Åland.

Något som vi absolut också måste testa på Åland är att påverka ungdomarna. Här tror jag att det måste vara samverkan mellan många olika aktörer, både från landskapets trafiksäkerhetskonsulent, polisen, försäkringsbolagen och från Power Club. Tänk att ta ut representanter från de olika brandkårerna till skolorna, speciellt Jomalas frivilliga brandkårer som är specialiserade på trafikolyckor, att ha körkortutbildning för mopedförare i högstadiet, det finns massor med saker man kan göra. Jag anser att det är dags att man tar itu med det.

Lagutskottet föreslår nu att landskapsregeringen borde överväga att införa begreppet rattfylleriförseelse för dem som har mellan 0,2 och 0,5 promille alkohol i blodet. Nej, det tycker jag att är att förminska och mildra handlingen. Då kan det ta udden av den effekt som skärpta promillegränser bör sträva efter.

Bästa regering, gör inte som lagutskottet föreslår! Ta en sänkning av promillegränsningen på allvar.

Jag anser också att landskapsregeringen absolut bör överväga att införa obligatoriskt alkolås för de förare som vid upprepade tillfällen har åkt fast för rattfylleri. Att som lagutskottet föreslå att man bara rekommenderar att installera alkolås tror jag knappast är speciellt verkningsfullt.

Jag hoppas verkligen att en majoritet här i lagtinget följer sitt hjärta och sitt förnuft och stöder förslaget om att motionen nummer 36/2207-2008 ska godkännas. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag vill påminna om att lagutskottet har fört ett resonemang där vi bl.a. konstaterar att attitydförändringarna med 0,2 är positiva, att olyckor minskar och att landskapsregeringen i sitt omsorgsfullt beaktade lagstiftningsarbete ska överväga om man ska ha olika straffgränser. Det kvarstår oberoende av vad som händer med motioner och förslag. Det är lite väl att påstå att lagutskottet här kommer med något pang-på-förslag att gör si och gör så. Vitsen är ju att man för ett resonemang för att övertyga så många som möjligt på det man tror. Det är parlamentarism och demokrati.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Lagutskottet har fört ett resonemang som jag inte tycker att leder till någon positiv utveckling av det här. Jag tycker att vår motion är mycket bättre. Jag föreslår att regeringen och lagtinget i första hand lyssnar på mig.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det här är ju rena rama advokatyren. Det viktiga är ju att vi får bukt med alkoholproblemen i trafiken. Då kan man gå fram på olika sätt. Det finns ingen enhetlig åsikt. Det finns ingen rätt auktoritet som säger hur det ska vara. Därför tycker jag åtminstone att om man för ett resonemang som håller ihop så är det bättre att man kan överväga vissa saker. Hur det sedan blir i salen får vi se. Det är ju inte färdigt på något sätt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Man kan föra hur mycket resonemang som helst. Det viktigaste är att vi nu skrider till handling och tar ett beslut och säger hur vi vill att det ska se ut och hur det ska genomföras så att vi ger ett uppdrag till landskapsregeringen att komma med åtgärder. Vi kan inte bara fortsätta att vänta och se och låta andelen rattfulla öka på våra vägar. Vi har ett ansvar och vi ska ta det ansvaret idag.