Årsrapport 2010 sdn befolkningsramen Version 2011-01-26
Bilagor 8.1Nettokostnader per verksamhet
Yüklə 0,62 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 8.2Stadsdelsnämndens fördjupning med uppföljning av prioriterade målen
- 8.2.2Många människor söker bostad, därför skall det byggas 1500 nya bostäder under 2010.
- 8.2.3Barn behöver social träning i pedagogisk miljö, därför skall det vara full behovstäckning i förskolan
- 8.2.4Unga människor behöver en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betyg öka
- 8.2.5Barn och ungdomar behöver trygghet och en god arbetsmiljö i skolan, därför ska mobbningen minska
- 8.2.7Äldre göteborgare behöver mänsklig samvaro, därför ska äldres möjligheter att vistats ute och delta i sociala aktiviteter öka.
- 8.2.8Många människor med psykiska funktionsnedsättningar saknar idag arbete och bostad, därför ska antalet fullvärdiga bostäder och möjligheter till meningsfull sysselsättning öka
- 8.2.9Andelen ungdomar i Göteborg som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka
- 8.2.10Barn behöver kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande, därför ska alla barn i grundskolan förutom ordinarie undervisning ges plats i kultur- och musikskolans verksamheter
- 8.2.11Göteborgarna vill ha en ren och trygg stad, därför ska nedskräpningen i Göteborg minska
- 8.2.12Den normala anställningsformen i Göteborg är heltid och tillsvidareanställning, därför ska ofrivilligt deltidsanställda inte förekomma
- 8.2.13Andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska minska
- 8.2.14Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen i Göteborgs Stad
- 8.2.15För att omsätta kunskap till handling ska förvaltnings- och bolagsledningars samt övriga chefers och nyckelpersoners kunskaper i genusfrågor öka
- 8.2.16El-effektiviteten ska öka
- 8.2.17Förbrukningen av fossila bränslen ska minska
- 8.2.18Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka
- 9Skolornas kvalitetsredovisning
8Bilagor8.1Nettokostnader per verksamhet
* Övrig verksamhet avser: politisk verksamhet, tekniska hjälpmedel, miljö/hälsa, avtalspensioner och finansiella poster. Minskningen av nettokostnaden i jämförelse med 2009 beror främst på minskande kostnader för pensioner. 8.2Stadsdelsnämndens fördjupning med uppföljning av prioriterade målen8.2.1Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken.
*Samtliga anställda får en enkät årligen om sina resvanor f o m 2008. ** Utfallet hämtas från Stadsmiljöenkäten som genomförs i hela Göteborg vartannat år vilket gör att det inte finns mål eller utfall för 2007 och 2009 (värden 0-10) Upplägget att den kommungemensamma aktiviteten "Nya vägvanor" ändrades 2010 och fick en sådan utformning så att deltagandet komplicerades och blev betydligt lägre. 8.2.2Många människor söker bostad, därför skall det byggas 1500 nya bostäder under 2010.
Målet uppnått. Stadsdelsnämnden arbetar aktivt tillsammans med SDN Gunnared inom Vision Angered för att påskynda bostadsbyggandet i Angered. Kontinuerlig samverkan sker också med Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret. På grund av konjunkturläget är efterfrågan på nybyggda bostäder fortsatt låg. Under 2010 färdigställdes 17 bostäder i Lärjedalen, samtliga småhus. 8.2.3Barn behöver social träning i pedagogisk miljö, därför skall det vara full behovstäckning i förskolan
Alla barn som har behov av förskoleplats i stadsdelen har fått detta. Troligt är att målet för antal barn i egen regi var för högt ställt i förhållande till behov och befolkningsutveckling. 8.2.4Unga människor behöver en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betyg öka
*Avser Salsavärde för andel elever som uppnått målen. Salsa är en jämförelse mellan verkligt betygsutfall och förväntat utfall utifrån andel pojkar, föräldrars utbildningsbakgrund och andel elever födda utomlands. Andel elever som uppnått minst godkänt i samtliga ämnen var glädjande nog högre än uppsatt mål. Samma gäller andelen elever som upnått minst godkänt i de tre kärnämnena. Ett antal av stadsdelens elever deltog i sommarskola och fick på så sätt sin behörighet att söka nationellt program på gymnasieskolan. Salsavärdet för Hammarkullskolan är inte fastlagt beroende på för dåligt underlag från SCB vad gäller vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund. Variationerna är stora mellan åren. Nytorpsskolans stora variation ska lyftas fram och bör vara underlag för en djupare analys.
*Eftersom ingen enkät genomförs 2010 så behålls målsättning för 2009 och mäts genom enskilda mätningar. Inga elevenkäter genomfördes under 2010. Skolorna har själva kartlagt och bedömt måluppfyllelsen utifrån egna enkäter och kartläggningar. Förskolor och grundskolor i stadsdelen har ett alltmer systematiserat värdegrundsarbete som även innehåller verktyg för uppföljning och analys. 8.2.6Äldre Göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande över sin livssituation, därför skall äldre få ökade valmöjligheter när det gäller vilka insatser som ska utföras inom ramen för beviljad hemtjänst
Måltalen ej jämförbara eftersom Göteborgsenkäten för brukare ej genomförs 2010. Nöjd Vårdtagarindex kan av samma skäl ej redovisas. "Lärjedalsenkät"* för bedömning av ovanstående faktorer kommer att genomföras med bedömning på en skala 1-10. Mätetalen/resultaten är ej jämförbara mellan åren på grund av olika mätmetoder. De uppsatta målen har inte nåtts, men samtliga resultat ligger över 8,0 på en 10-gradig skala, vilket får anses tyda på en hög grad av nöjdhet vad gäller trygghet och inflytande. 8.2.7Äldre göteborgare behöver mänsklig samvaro, därför ska äldres möjligheter att vistats ute och delta i sociala aktiviteter öka.
Måltalen är ej helt jämförbara eftersom Göteborgsenkäten för brukare genomförs ej 2010. "Lärjedalsenkät"* genomfördes för att få fram resultat som så mycket som möjligt liknar tidigare mätningar via Göteborgsenkäten. Bedömningen är på en skala 1-10. De uppsatta målen har ej uppnåtts trots stort fokus på arbetet med just dessa faktorer. Vad gäller "sociala aktiviteter" kan definitionen av detta begrepp spela en stor roll - vad är en "aktivitet"? Många aktiviteter sker exempelvis inom ramen för en avdelning på ett boende, men alla kanske inte uppfattar detta som en aktivitet. Övriga faktorer som påverkar är givetvis respektive vårdtagares fysiska och mentala status och vilja att delta i det som anordnas. Den ökning som ägt rum av antalet besök på dagcentral/träffpunkt pekar dock på ett motsatt förhållande än det som framkom i enkätundersökningen. Det som i största grad påverkar faktorn utevistelse är tillgång till personal och respektive vårdtagares fysiska och mentala status. Även här kan definitionen av begreppet påverka resultatet. 8.2.8Många människor med psykiska funktionsnedsättningar saknar idag arbete och bostad, därför ska antalet fullvärdiga bostäder och möjligheter till meningsfull sysselsättning öka
* antal korttidsplatser ** egen träffpunkt Det saknas bostäder med särskild service vilket innebär att personer med stora omvårdnadsbehov får bo på korttidsplats i långa perioder, målet har inte uppnåtts. Stadsdelens egen träffpunkt är välbesökt. Under den gemensamma mätveckan (v 24) hade Lärjedalens träffpunkt 87 besökare, vilket innebär cirka 12 besökare dagligen.
Målet för 2010 är nått och överskridet. Den intensiva sommarsatsning som stadsdelen gjorde under året gav utrymmer för fler ungdomar att ta ledaruppdrag. 8.2.10Barn behöver kulturell stimulans och möjligheter till eget skapande, därför ska alla barn i grundskolan förutom ordinarie undervisning ges plats i kultur- och musikskolans verksamheter
8.2.11Göteborgarna vill ha en ren och trygg stad, därför ska nedskräpningen i Göteborg minska
* Utfallet hämtas från den återkommande stadsmiljöenkäten (värden 1-10) som genomförs i hela Göteborg vartannat år. ** Utfallet mäts årligen genom att ta del av berörda bostadsbolags kundenkäter. Enligt bostadsbolagens mätningar av Rent och snyggt så ligger Lärjedalen på något lägre nivå än 2009. Enligt Stadsmiljöenkäten för 2010 ligger Lärjedalen något högre än 2009. 8.2.12Den normala anställningsformen i Göteborg är heltid och tillsvidareanställning, därför ska ofrivilligt deltidsanställda inte förekomma
Ofrivilligt deltidsanställd är den som till arbetsgivaren anmäler intresse om högre sysselsättningsgrad samt har tillräckliga kvalifikationer för att tillgodose arbetsgivarens behov av arbetskraft. Arbetstagaren måste vara villig att ändra arbetsuppgifter inom sina yrkeskvalifikationer, att ändra sina arbetstider samt att byta arbetsplats inom driftsenheten. De ofrivilligt deltidsanställda finns inte samlat inom någon speciell befattningsgrupp utan är jämnt fördelade inom alla verksamhetsområden i förvaltningen. En bemanningsenhet där deltidsanställda har möjlighet att lägga arbetstid som motsvarar tid upp till heltid hade möjliggjort att flera av de deltidsarbetslösa hade fått önskad sysselsättningsgrad. 8.2.13Andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska minska
Den arbetade tiden utförd av timavlönade har ökat något jämfört med 2009. Arbetet med optimerad bemanning har inte tagit fart och korttidsvikariat utförs ofta av timavlönade både inom äldreomsorg, funktionshinder och förskola. 8.2.14Rekryteringar till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av befolkningsstrukturen i Göteborgs Stad
Andelen utrikes födda chefer har minskat med 2,5 procentenheter jämfört med 2009. Flera nya chefer har rekryterats till förvaltningen, främst områdeschefer som anställdes i slutet av året. Dessa rekryterades internt och urvalet har bestått av redan anställda i Göteborgs stad. 8.2.15För att omsätta kunskap till handling ska förvaltnings- och bolagsledningars samt övriga chefers och nyckelpersoners kunskaper i genusfrågor öka
Inga gemensamma kompetensutvecklingsinsatser i form av utbildning har genomförts under året. Kompetensutveckling har skett på de enskilda arbetsplatserna men ej i form av en mätbar insats. Flera arbetsplatser har arbetat med genusfrågor på arbetsplatsträffar vilket ökat kunskapen hos både chefer och medarbetare. Flertalet chefer har presenterat Jämställdhets- och mångfaldsplanen och diskuterat den med medarbetarna. Flera av förvaltningens chefer har använt sig av de spel, frågekort och filmer som finns att låna på personalavdelningen. Tjänsteutlåtanden skrivs med analys av konsekvenser ur ett genusperspektiv. Några chefer har använt sig av teater med efterföljande genusdiskussion. Förvaltningen har inte prioriterat en samlad kompetensutvecklingsinsats för målgruppen vilket hade ökat måluppfyllelsen ännu mer. 8.2.16El-effektiviteten ska öka
Förvaltningens mål är att elanvändningen på skolor skall minska 2 procent och på förskolor 1 procent. Elanvändningen i skolor ligger oförändrad jämfört med samma period förra året. Förskolorna har ökat något, cirka 1 procent jämfört med samma period förra året. 8.2.17Förbrukningen av fossila bränslen ska minska
Målet 100 procent miljöbilar har inte uppnåtts. En handikapputrustad minibuss är inte miljöklassad. Jämfört med samma period 2009 så har bensinanvändningen minskat men dieselanvändningen har ökat något. 8.2.18Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka
Andelen miljömåltider ökade inte utan ligger på ungefär samma nivå som förra året. Däremot serveras fler vegetabiliska produkter än tidigare och svinnet har minskat. 8.2.19Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina egna liv, därför ska insatser göras för att förbereda människor med särskilt fokus på gruppen unga vuxna och därmed begränsa behovet av försörjningsstöd.
Den förväntade ökningen av försörjningstödskostnaderna uteblev. Den snabba ökningen hösten 2009, nådde sin kulmen i juni 2010, för att sedan successivt minska under hösten 2010. Analysen ger att arbetsmarknaden återhämtade sig fortare än förväntat, insatser för brukare genom andra myndigheter och insatser inom socialtjänsten egna regi har minskat förväntad kostnadsökning. Insatser i egen regi; TrappaUpp, resultat och analys. TrappaUpp verksamheten har till syfte att successivt rusta brukarna för att nå egen försörjning. 2010 var målet att 600 brukare skulle beredas insatser/rustas inom verksamheten, målet uppnåddes väl. 640 brukare fick insatser inom de sex olika stegen som verksamheten inbegriper. 2010 var målet vara att 150 av dem som erhållit insatser genom TrappaUpp skulle gå vidare till egen försörjning . Målet har väl uppnåtts, 189 personer har under året erhållet egen försörjning. Insatser som Gröna jobb och Unga i jobb kommer att ge effekten, egen försörjning 2011, när dessa insatserna för målgruppen unga under 25 avslutas. Ålders- och genusperspektiv TrappaUpp har riktade insatser för åldersgruppen 18- 24 år, 118 av de 640 brukare som erhållet insatser har tillhört för denna åldersgrupp, av dessa var 56 unga män och 62 unga kvinnor. Jobbhörnet som är en del inom TrappaUpp, de tar emot unga vuxna i åldergruppen 20-24 år. Jobbhörnet av det totala antalet 640 tagit emot 86 brukare, för jobbsökande insatser på nivå sex i trappan. Av dessa var 54 unga män och 32 unga kvinnor. En tredjedel av det totala antalet insatser har under 2010 varit riktad mot målgruppen unga vuxna. Fler unga män står närmre arbetsmarknaden vilket resulterat i insatser på nivå sex för dem. Ett flertal unga kvinnor har erhållet insatser på lägre nivåer, där de främst arbetat för att utveckla sina språkkunskaper i svenska, Insatserna har varit både under och efter föräldraledigheten. 9Skolornas kvalitetsredovisningYüklə 0,62 Mb. Dostları ilə paylaş:
|