Utrikesutskottets betänkande

37 Colombia

I motion 2001/02:U281 (v, c, fp, m, kd, mp) framhålls att det i Colombia sedan decennier råder en väpnad kamp som skördat hundratusentals offer. Regelrätta stridigheter förekommer i olika delar av landet mellan gerilla, paramilitära grupper och den colombianska armén. Respekten för mänskliga rättigheter och demokratins institutioner är svag. Brott mot internationell humanitär rätt förekommer från både militären och gerillarörelser. Den så kallade Plan Colombia har utarbetats av den colombianska regeringen tillsammans med USA med det uttalade syftet att utrota kokaodlingar. Sverige stöder olika biståndsprojekt men har också aktivt deltagit i och organiserat fredssamtal. Motionärerna föreslår ett fortsatt ökat svenskt engagemang i fredsförhandlingarna och i kontaktskapande aktiviteter. Sverige bör inom EU verka för att EU fortsätter ett alternativt program för Colombia och utarbeta en sammanhållen strategi för sitt arbete för Colombia samt främja insatser inom EU och FN till stöd för mänskliga rättigheter, demokrati, social rättvisa och fredsförhandlingar.

Utskottets överväganden

Utskottet anser att utvecklingen i Colombia påverkar såväl landets demokrati som den regionala stabiliteten. Den mångåriga väpnade konflikten fortsätter att skörda offer bland civilbefolkningen. Behovet av stöd utifrån för att landet skall uppnå fred och en hållbar demokratisk samhällsutveckling är alltmer uppenbart. Bristen på förtroende mellan konfliktens parter är så djup att den sköra fredsprocessen bryter samman om inte medverkan från tredje part äger rum. Insikten om att allt större ansträngningar och resurser utifrån måste sättas in i Colombia har ökat. Sverige deltar aktivt i detta engagemang och arbete.

Det internationella samfundets medverkan genom FN och med deltagande av flera EU-länder har varit viktig för fredsprocessens bevarande och utveckling. Den senaste utvecklingen innebär inte att den väpnade konflikten i Colombia är över utan kommer att kräva fortsatt aktivt och nära stöd av det internationella samfundet. Utan denna internationella medverkan finns det risker för att konflikten förvärras.

Sverige har en klar policy beträffande Colombia. En svensk biståndsstrategi för Colombia för perioden 2001–2002 finns. Den svenska Sydamerika-strategin för det svenska biståndet 2003–2007 håller på att utarbetas och skall innehålla ett särskilt preciserat och operativt avsnitt om Colombia. Det ökade svenska engagemanget i fredsbiståndet och i fredsförhandlingarna i Colombia konkretiseras i olika insatser och projekt, som till övervägande delen går via enskilda organisationer.

Sverige verkar inom EU för att EU skall fortsätta biståndsinsatserna till Colombia. Under det svenska EU-ordförandeskapet gjordes ett särskilt uttalande om fredsprocessen och Europaparlamentet en särskild resolution om Colombia. Även inom FN agerar Sverige fortsatt för fredsförhandlingarna i Colombia, mänskliga rättigheter, demokrati och social rättvisa. Sverige vill ge FN en starkare konkret roll i Colombia.

Det nya inslaget i den senaste fasen av fredsprocessen har varit aktiv medverkan av det internationella samfundet genom FN och den s.k. tiogruppen, där fyra EU-länder ingår och där svenska diplomater spelat en framträdande roll. Utskottet konstaterar dock att fredsprocessen ställer krav på ett fortsatt nära och aktivt stöd från det internationella samfundets sida. Konflikten, med upptrappat våld, militära sammandrabbningar och omfattande massakrer på civila har visat att bristen på förtroende mellan konfliktens parter är djup men också att medverkan från en tredje part på ett positivt sätt kan bidra till att minska spänningarna. Utskottet ser med djup oro på situationen för mänskliga rättigheter i Colombia och ser det som synnerligen angeläget med starkt svenskt engagemang såväl bilateralt som inom EU och FN. Tillsammans med regeringens insatser spelar också stödet från enskilda organisationer, fackliga organisationer och näringslivet en viktig roll. Utskottet har vid ett flertal tillfällen tagit emot representanter för parterna i konflikten.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U281 (v, c, fp, m, kd, mp) kan besvaras.

38 Kuba

I motion 2001/02:U328 (fp) framhålls att Sverige är i ett dilemma vad gäller biståndet till Kuba. Å ena sidan vill Sverige inte bidra med stöd till den kubanska staten om denna inte förbättrar situationen gällande mänskliga rättigheter, å andra sidan vill Sverige inte öppet bidra med stöd till dem som faktiskt arbetar för demokrati. I yrkande 10 krävs att Sverige med utgångspunkt i erfarenheterna från Vitrysslandsprogrammet och med samma typ av riktlinjer utarbeta ett nytt Kubaprogram. Programmet bör ha som främsta mål att stärka demokratirörelsen i Kuba för att möjliggöra demokratisering i framtiden. Även i motion 2001/02:U345 fp) yrkande 55 framförs liknande synpunkter och vikten av att Sverige aktivt verkar för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Kuba understryks.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att från svensk sida fästs stor vikt vid demokratirörelsen i Kuba. Sverige har kontakt med såväl myndigheter som organisationer och enskilda. Dessa kontakter skall utvecklas vidare på lämpligt sätt, bland annat genom att främja dialog om bl.a. mänskliga fri- och rättigheter liksom yttrande- och pressfrihet med olika delar av det kubanska samhället. Värdefulla erfarenheter från demokrati- och MR-insatser i Vitryssland kan tas till vara i den mån de är relevanta i den kubanska kontexten. Utskottet har inhämtat att det svenska utvecklingssamarbetet med Kuba, under de närmaste åren, planeras behålla nuvarande inriktningen och ungefär samma omfattning.

Sverige har aktivt stött ett bevarande av EU:s gemensamma ståndpunkt om Kuba. Utifrån den gemensamma ståndpunkten har EU genom förklaringar, demarcher och andra kontakter med Kubas regering vid upprepade tillfällen framhållit vikten av att Kuba respekterar de mänskliga rättigheterna. Även FN:s kommission för mänskliga rättigheter är ett viktigt forum för att verka för respekt för mänskliga rättigheter i Kuba. Samtidigt vill utskottet understryka att den amerikanska blockaden av Kuba inte gagnar ett öppnare och mer demokratiskt samhälle.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U328 (fp) yrkande 10 samt 2001/02:U345 (fp) yrkande 55 kan besvaras.