Granskning av Handikappgruppen

Dnr SÄN 2007/263

Utredare:

Margaretha Wrååk

Margaret Hackman

Granskning av Socialtjänstens

handikappgrupp

JANUARI 2008

Sammanfattning och slutsatser
Sammanfattning

En granskning har genomförts av handikappgruppen med anledning av en stressig arbetssituation och en upplevd stor ärendebelastning. Som underlag har använts statistik, externa rapporter, jämförelser med andra kommuner och deltagande observationer.

Arbetsbelastningen är och har varit stor under flera år. Trots att ärendemängden per handläggare i Nacka kommun har minskat under åren 2006 och 2007 hade man tillsammans med Österåker i oktober 2006 fortfarande i medel högst antal ärende per handläggare i jämförelsegruppen av kommuner.
Handläggarna i Nacka måste använda betydligt mer tid åt arbete som inte direkt tillhör kärnuppgifterna och har inte samma effektiva stöd i handläggningen i verksamhetsstödet som till exempel handläggarna i Österåker.
Antalet LSS–ärenden har sedan 2004 till idag ökat med 20,7 %.
Ingen annan kommun har så många olika utförare för de funktionshindrade som Nacka. Totalt är det minst ett hundratal 100 utförare som handläggarna skall känna till och ha kontakt med.
Intern samverkan saknar rutiner.

Ofta fungerar samverkan bra men de relativt få fall där det inte fungerar innebär stor frustration och att mycket energi går åt.

Förslag till åtgärder

Personalförstärkning

En tillfällig förstärkning tillförs för att arbeta ikapp det arbete som ligger efter såsom till exempel omprövningar av beslut.

Vidareutveckling av arbetsmetoderna

Fler gemensamma rutiner och mallar behöver utvecklas för att effektivisera arbetet.

Förändrat ansvar för gruppchefen

Gruppchefen föreslås få budgetansvar.

Intern samverkan

Beslut om vilka regler som skall gälla de personer som inte har en given arbetsgrupptillhörighet eller har behov av insatser från olika enheter arbetas fram.

Utveckling av verksamhetssystemet

Verksamhetssystemet behöver utvecklas snarast.

Fortsatt volym- och kostnadsuppföljning

Ett urval statistik och nyckeltal definieras och följs upp kontinuerligt.

Innehåll

Inledning 1

Bakgrund 1

Granskningens syfte och underlag
Syfte 1

Underlag 1

Historik 1

Socialstyrelsens rapport 2

Handikappgruppens organisation och personal 3

Organisation 3

Personalkompetens 4

Personalbemanning 4

Ärendetillströmning och insatser 5

Ärenden 5

Insatser 6

Handikappgruppens arbetssätt 8

Utveckling av myndighetsrollen 8

Val av insatser 8

Utförare av insatser 9

Insatsmätning 9

Mallar 9

Samverkan och uppsökande arbete 10

Dokumentation 10

Deltagande observation 10

Tillvägagångssätt 10

Erfarenheter 10

Jämförelser med andra kommuner 12

Arbetsbelastning, handläggare i några kommuner 12

Studiebesök i kommunerna Täby och Österåker 14

Jämförande rapporter från Socialstyrelsen 15

Sammanfattande diskussion och slutsatser 16

Sammanfattning 16

Handläggarnas kompetens 16

Bemanning 16

Ärendetillströmning. 16

Ärende per handläggare 16

Antal insatser 16

Verksamhetsstöd, stödsystem 17

Antal utförare 17

Samarbetspartners 17

Intern samverkan 17

Slutsatser 17

Arbetsbelastning 17

Förslag till åtgärder 18

Personalförstärkning 18

Förändring av gruppchefens yrkesroll 18

Vidareutveckling av arbetsmetoder 18

Utveckling av verksamhetssystemet 18

Intern samverkan 18

En fördjupad volym- och kostnadsuppföljning 18

Inledning

Bakgrund

Granskningen av handikappgruppen genomförs med anledning av den upplevda situationen, att ärendebelastningen varit hög under en längre tid. En annan anledning är att yrkesrollen är förhållandevis ny och under utveckling vilket bland annat innebär ändrade krav på personalens kompetens.

Granskningens syfte och underlag
Syfte

Granskningen ska ge en bild av situationen i Nacka och i jämförelse med andra kommuner. Den ska ge ett underlag för bedömning av behovet av framtida utveckling och resurser. Rapporten ska belysa ärendetillströmning, fördelning av resurser och personalbemanning. Granskningen ska belysa om nuvarande arbetssätt är funktionellt.

Underlag

• 
  Statistik över anmälningar/ansökningar och insatser för åren 2004-2006.
  
• 
  Genomgång av bemanning och personalomsättning inom handikappgruppen.
  
• 
  Jämförelser av statistik, bemanning och arbetssätt med andra kommuner i Stockholmsregionen.
  
• 
  Samråd med gruppchef och personal
  
• 
  Externa rapporter
  
• 
  Deltagande observation
  

Historik

Funktionshinder i vid bemärkelse omfattar många människor. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken anges att ungefär var femte person i yrkesverksam ålder har något slag av funktionshinder. Hjälpmedelsinstitutet uppger att drygt 1,3 miljoner människor eller 19 procent av befolkningen i åldrarna 16 – 84 år har något slag av funktionshinder. De allra flesta kommer dock inte i kontakt med socialtjänsten.
Under de senaste tjugo åren har samhällets stöd till personer med funktionshinder genomgått stora förändringar. Verksamheten har decentraliserats från landstingen till kommunerna när det gäller socialt stöd och sociala insatser både till äldre människor och till människor med psykiska, fysiska och begåvningsmässiga funktionshinder. Utvecklingen inom socialtjänsten medför ändrade krav på personalens kompetens. Förändringarna är också en följd bl. a. av att den enskildes inflytande ökar, att allt fler klienter och brukare kommer från annan kultur och att socialtjänsten strävar efter en mer kunskapsbaserad verksamhet.
Eftersom myndighetsutövning för personer med funktionshinder är ett delvis nytt arbetsområde inom socialtjänsten har det ännu inte funnit sin professionella roll. Yrkesrollen som handläggare uppfattas på många håll som oklar. Kommunernas handläggare har olika titlar och det finns ingen officiell statistik som anger exakt hur många de är eller hur många ärenden de har. Det saknas i stort sett forskning om yrkesrollen, handläggningsprocessen och kompetensbehov och det finns därför behov av att förtydliga yrkesrollen.