8 Slutsatser
Undersökning har kommit fram till att inte alla revisorer är bekanta med begreppet AS och att de inte heller är helt insatta i dessa tjänsters innebörd. Detta har dels framkommit genom att vi haft ett stort bortfall av de respondenter vi hade för avsikt att undersöka. Därtill har det visat sig att somliga av de som faktiskt medverkat i undersökningen inte har förstått innebörden av AS då de svarat nekande på frågan om huruvida de erbjuder AS eller inte. Detta trots att vi erhållit svar från andra verksamma inom samma byrå som svarat att de erbjuder dessa tjänster. Vidare har vi kommit i kontakt med ett antal respondenter som inte varit villiga att medverka då de inte själva ansett sig varit tillräckligt insatta. Av de som svarat har det visat sig att dessa varit verksamma som auktoriserade revisorer under en längre tid, varför vi drar den slutsatsen att kunskapen kring AS är högre bland de som varit verksamma inom revision en längre tid än de som varit auktoriserade under en kortare tid.
Det har visat sig att Sveriges tjänsteutbud har liknande drag med de i USA erbjudna tjänsterna och att Sverige tenderar att följa med den internationella trenden. Då vissa av SCAS speciellt utformade tjänster är anpassade till att fungera i det amerikanska samhället har dessa tjänster ännu inte vunnit terräng i Sverige. Dock har det påpekats att Sverige tenderar att följa efter USA och den internationella trenden varför vi på sikt kan komma att finna även dessa tjänster bland de svenska byråerna. I och med att de stora byråerna ingår i globala nätverk strävar byråerna efter att kunna erbjuda liknande tjänster världen över. Många av våra respondenter hänvisar till den globala utvecklingen i samband med vilka tjänster som kommer finna en framtid i Sverige. Därtill har det framkommit att AS utvecklingen även är en reflektion av den övriga utvecklingen i samhället, då framförallt den fortgående IT- utvecklingen.
Det har framkommit att det inte existerar någon generell efterfrågan på AS. Dock har det påpekats att efterfrågan finns fast kunden inte vet att det är AS den frågar efter. Slutsatsen blir därmed att det är viktigt att revisorerna besitter kunskap om AS så att de lätt kan uppfatta kundernas behov och förstå vad de efterfrågar. Dock föreligger problemet att många AS erbjuds av byråernas specialistavdelningar och att alla revisorer därmed inte besitter den grundkunskap kring AS som vore önskvärt.
Bland de faktorer som är en anledning till att inte erbjuda AS har våra respondenter graderat faktorn ”svårt att hålla sig oberoende” som den viktigaste. Detta visar på att revisorerna är mycket medvetna om hur viktigt det är att upprätthålla sitt anseende som tillförlitlig rådgivare och expert. En annan anledning till att avstå från att erbjuda AS är att den övning och färdighet som erfordras inte anses föreligga. Våra respondenter anser att den faktor som i särklass är av största vikt gällande expansionen av AS är ”efterfrågan på dessa tjänster”. Även konkurrensen från andra yrkesutövare förmodas påverka den framtida expansionen i hög grad. Därtill påpekas att kunskapen kring AS kommer inverka på hur expansionen kommer fortskrida. Däremot är revisorerna inte av den uppfattningen att det faktum att det inte existera några normer på området kommer ha någon större påverkan på framtida expansionen.
Respondenterna tror att de i en framtid allt mer kommer ägna sig åt AS. Uppskattningsvis tror de att de kommer att ägna fyra gånger så mycket tid åt denna sorts revision om fem år än vad de gör i dagsläget. Detta kommer att ske på bekostnad av den traditionella revisionen som i framtiden förväntas få en mindre marknad.
AS har visat sig vara ett lyckat koncept i USA och utvecklingen där har gått långt. SCAS har varit aktiv vid identifieringen av tjänster. Sverige har inte kommit lika långt i utvecklingen. Vi ställer oss dock frågande till om vi någonsin kommer att komma lika långt som USA. Vi tror att p.g.a. att den svenska revisionstraditionen skiljer sig från den amerikanska i många hänseenden är det inte självklart att utvecklingen kommer te sig likadant i Sverige. Därtill ställer vi oss tvekande till en del av de tjänster som erbjuds i USA och tror inte att de kommer finna en marknad i Sverige. Vi tror att den traditionella revisionen kommer fortsätta fungera som revisorernas huvudarbetsuppgift under en längre period och att det paradigmskifte som revisionen genomgår kommer ta längre tid. Detta inte minst p.g.a. att det i Sverige inte finns något normgivande organ som är med i identifieringen av tjänster och som påskyndar utvecklingen.
I och med att det har visat sig att revisorerna inte besitter den kunskap, övning och färdighet inom AS som vore önskvärt vill vi fundera över hur man skulle kunna lösa detta problem. Frågan som blir ett naturligt led att ställa sig är huruvida utbildningen för studenter på revisionsinriktningen på universiteten bör vara mer praktiskt inriktad eller inte. Ska utbildningen vara direkt förberedande för arbetslivet eller är det kanske ett tankesätt som kan vara värdefullt att erhålla. Personligen tror vi att det bästa resultatet nås om lärandet sker i samband med utövandet. D.v.s. att kunskapen intags genom kurser och ”learning by doing” direkt på arbetsplatsen. Av vikt blir här att respektive byrå väljer sin strategi. Ska AS erbjudas av specialister eller vill byrån istället satsa på en bred kunskap. Vi tror att det är mest lönsamt för företagen att satsa på bredden. Det blir då enklare att kunna erbjuda ett mervärde för kunden genom att revisorn har kunskap om vad för AS som kan tänkas vara lämpligt för företaget. Att sedan inte samtliga revisorer är specialister på samtliga AS som erbjuds ser inte vi som något hot. Istället tror vi det skulle fungera mycket bra just för revisorer att utbyta kunskap vid direkta frågeställningar. Det är ju det de i stor utsträckning gör redan nu i sitt traditionella revisionsutövande. Inom grupper och avdelningar är det i dagsläget väl känt vilka personer som besitter kunskaper inom vissa områden.
Då vi i vår undersökning kommit fram till att revisorerna i Sverige inte är helt insatta i AS innebörd och dess utbredning kan vi i efterhand tycka att vår undersökning gjorts för tidigt i tiden. Svarsfrekvensen på vår enkätundersökning var inte alldeles tillfredsställande och bland de personer som svarade ingick revisorer som uppenbarligen missuppfattat begreppet AS. Därmed kan vi i efterhand ställa oss kritiska till vårt metodval. I dagsläget torde det varit bättre att i förhand ta reda på vilka personer som är insatta på området och kanske genomfört intervjuer med enskilda specialister. Dock var detta metodsätt inte förenligt med vårt syfte att få en uppfattning om de auktoriserade revisorernas uppfattningar och inställningar till AS. Vi skulle dock finna det intressant i fall en liknande undersökning skulle genomföras i framtiden för att se om AS kommit att bli ett vedertaget begrepp som alla känner till.
Vidare är det i många fall en hög arbetsbelastning på de revisorer som kommit till stadiet auktorisation. Således kan frågan ställas om huruvida revisorerna känner sig motiverade att öka sin arbetsbörda ytterligare. Dock tror vi att det företag som lyckas profilera sig som en duktig AS erbjudare har mycket att vinna i en framtid. Vem vet hur den traditionella revisionen kommer arta sig i en framtid? Anta att den faktiskt kommer stagnera av t.ex. den anledning att revisionsplikten skulle försvinna på mindre företag. I det läget vore det värdefullt för revisorerna att redan på ett tidigt stadium ha profilerat sig som en värdeskapande källa. D.v.s. att revisorn ses som en tillgång och inte nödvändigtvis endast en kostnad och belastning. Detta knyter an till den diskussion vi fört kring de institutionella skillnaderna som föreligger mellan Sverige och USA. I USA finns det ingen allmän revisionsplikt för företagen, men där har ändå revisorn funnit en viktig roll. Revisionen är mer diversifierad i USA än i Sverige och där har man haft möjligheten att kundanpassa tjänsteutbudet på ett helt annat sätt. Detta bevisar att det inte är revisionsplikten som styr behovet av revision utan att det faktiskt existerar ett behov av professionella uttalanden och värdehöjande information. Därför anser vi att det är viktigt att de svenska byråerna i största möjliga mån följer den internationella revisionstrenden och att de lär sig att snabbt anpassa sig till de nya behov som skapas.
Dostları ilə paylaş: |
