Ekonomi I balans

5.2 Resursfördelning per vårdområde

Av nedanstående resultaträkning framgår hur förslaget fördelar sig per vårdområde. Som jämförelse redovisas bokslut 2005 samt budget 2006 och prognos per augusti 2006. ”Budget 2006” som fastställdes i januari avser ursprunglig budget. I prognosen beaktas effekter av reviderad budget enligt beslut i maj 2006. Fullmäktiges beslut 16 augusti om tilläggsanslag till vården ingår inte.

*Bokslut 2005 justerat för organisatoriska förändringar för ökad jämförbarhet. Norrtälje ingår ej
I tabellen ovan och i följande tabeller gäller att de procentuella jämförelserna i den första kolumnen avser förslag 2007 jämfört med ursprunglig budget 2006 enligt HSU: s beslut den 31 januari 2006. I den sista kolumnen görs jämförelse mellan förslag 2007 och prognos 2006 för intäkter och kostnader. I prognosen för intäkterna beaktas det höjda landstingsbidraget 2006 enligt reviderad budget i maj.
Som redan kommenterats ovan är den verkliga ökningen av landstingsbidraget 2007 jämfört med budget 2006 inte 4,3 procent utan 3,3 procent när ökningar 2007 av teknisk karaktär räknats bort.
Förslag till budgeterad kostnadsökning per vårdgren 2007 jämfört med prognos 2006 fördelat per beställaravdelning framgår av diagrammet nedan.


Till skillnad från de två senaste åren ökar den somatiska specialistvårdens¹ resurser återigen snabbare än närsjukvårdens. Visserligen är en del av ökningen 2007 att hänföra till inväxling av dels ägarstillskottet till Karolinska universitetssjukhuset, dels tillskott för nattarbetstid som under 2006 gått direkt till SLL-producenter vid sidan om BV: s budget. Den kostnadsökningen har alltså skett redan 2006 men då med annan finansiering. Den snabbare ökningen av resurser för akutsjukvården accentueras ytterligare när fullmäktiges beslut 16 augusti om tilläggsanslag till vården beaktas.
Närsjukvårdens utveckling skiljer sig mellan de tre länsdelarna. I förhållande till prognosen 2006 är utrymmet 2007 lägre för särskilt primärvård och geriatrik inom Närsjukvård Stockholm. När det gäller geriatriken förklaras detta av de uteblivna kostnadsreduceringarna 2006 för geriatriken i Bromma till följd av överklagandet av den genomförda upphandlingen. Under 2007 förutsätter budgeten att den lägre kostnadsnivån får genomslag. För primärvården är situationen mer komplex och det i förhållande till budget för höga kostnadsläget 2006 gör att utrymmet är litet. För Närsjukvård Stockholm är det mindre än en procent jämfört med prognos 2006. För att säkra en ekonomi i balans förutsätter budgeten därför en rad åtgärder vilka beskrivs i avsnittet om närsjukvård Stockholm nedan.

Närsjukvård Norra länet

Närsjukvård Norra länet får i förslaget till budgetfördelning 2007 en uppräkning av ramen med 2,7 procent i förhållande till reviderad budget 2006. (Om överskottet i prognosen 2006 beaktas är utrymmet 3,2 %).
Större delen av avdelningens resurser är upp­bundna i fleråriga avtal. Utfallet för vissa områden är svårbedömda, till exempel läkemedels­kost­nader och kostnader för medicinsk service.
Förstärkning kommer att ske 2007 inom såväl geriatriken som inom ASiH-verksamheten med tyngdpunkt mot länets nordvästra del.

Inom äldreområdet har ett flertal satsningar gjorts 2006, t ex inrättande av äldreläkarteam i tre kommuner samt en äldrevårdscentral inom en kommun. Beställare Vård kommer att göra en utvärdering av detta. Inom primärvården kommer åtgärder att genomföras för att förbättra verksamheterna vid ett antal identifierade vårdcentraler.

Närsjukvård Stockholm

Den ekonomiska ramen har räknats upp med 2,8 procent mot reviderad bud­get. Om underskottet i prognosen för 2006 beaktas är ökningen 1,1 procent.
Under åren 2004 och 2005 har stora satsningar gjorts inom närsjukvården. Under 2006 har återstående delar av dessa satsningar fått full effekt. Tillgänglighet och det lokala omhändertagandet har förbättrats genom nya närakuter, utbyggda vårdcentraler/hus­läkar­mottagningar och utökad psykosocial kompetens. Befolkningens förtroende för närsjukvården har ökat.
Närsjukvård Stockholm har ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Detta har bl a sin grund i utvecklingen under 2005 då avdelningen hade minskad andel av resursfördelningsindex samtidigt som effekter av satsningar beslutade under 2004 innebar fortsatta kostnadsökningar. Även 2006 har indexandelen för Stockholm minskat och anpassningen av kostnadsnivån till den förväntade enligt index har inte kunnat göras tillräckligt snabbt.
Resursfördelningsindex fortsätter att sjunka även under den kommande planeringsperioden på grund av att andelen äldre minskar.
Inom vissa områden kommer en stor inflyttning ske under planeringsperioden. Det gäller särskilt i västerort inom Hässelby - Vällingby, Bromma och Ekerö, i innerstaden inom Danviksområdet, Kungsholmen och Östermalm och i söderort inom Hägersten, Skärholmen, Älvsjö och Liljeholmen. Det är främst barn, ungdomar och personer i yrkesverksam ålder som flyttar in. Detta ökar vårdkonsumtionen främst på vårdcentraler och inom mödra- och barnhälsovården. Vårdutbudet för äldre behöver anpassas till att andelen äldre minskar.
I hemsjukvården har besöken 2006 jämfört med samma period 2005 ökat med cirka åtta procent och besöken hos husläkare och närakuter har ökat med närmare fem procent vilket har resulterat i stora kostnadsökningar och ett beräknat överskridande 2006 med cirka 50 mkr. Jämförande siffror med Norra och Södra länet visar att befolkningen i Stockholm får en väsentligt högre andel hemsjukvård per invånare över 65 år än övriga länet. I Stockholm är genomsnittet 5,7 mot länets 2,93. Orsakerna till detta utreds för närvarande.
En stor del av ramökningen 2007 är kostnader som är svåra att påverka. Prisjusteringar beräknas ge en ökad kostnad om 158 mkr, bl a indexuppräkning av befintliga avtal, ersättningen till privata specialister och för läkemedel. Befolkningsförändringar, produktionsökning i primärvården, helårseffekter av beslutade nya verksamheter 2006 mm beräknas ge merkostnader på drygt 100 mkr. Det prognostiserade underskottet på 110 mkr försämrar situationen ytterligare. Totalt beräknas detta ge kostnader utöver ram på cirka 328 mkr d.v.s. närmare 145 mkr mer än den beslutade ramökningen. Det finns en risk för att prognosen för 2006 kan försämras ytterligare.
För att balansera dessa ökade kostnader har åtgärder vidtagits, bl a har geriatriken i Västerort upphandlats, upphandling av jourbilar, läkarinsatser i särskilt boende och kvälls- och nattpatruller genomförs och lägre ersättningar har avtalats för vissa vårdgivare. Sammantaget beräknas dessa planerade åtgärder sänka kostnaderna med cirka 75 mkr.
Totalt sett ger dessa förutsättningar ett behov av ytterligare kostnadsreducerande åtgärder. Förslag på områden har tagits fram. En minskning av kostnaderna för hemsjukvård är nödvändig och rimligheten i besöksutvecklingen behöver diskuteras tillsammans med vårdgivarna. Utgångspunkten i diskussionerna är att kostnaderna måste minska till en nivå närmare det tak som finns i avtalen i den norra länsdelen. Om inte diskussionerna ger förväntat resultat så måste möjligheten att riva upp avtalen och förhandla in tak i alla hemsjukvårdsavtal övervägas. Möjligheterna till medicinsk revision utreds och delegeringsproblematiken diskuteras tillsammans med kommunen. En översyn kommer att göras av närakuternas öppettider.
Ersättningssystemets utformning att husläkarna automatiskt får kapiteringsersättning för nyfödda och nyinflyttade ses över. Ett arbete har påbörjats inom Beställare Vård för att bl a se över ökningen av särskilda åtgärder för privata sjukgymnaster enligt ARV. Kostnadsutvecklingen inom läkemedelsområdet följs noga. Arbetet med läkemedelsgenomgångar är fortsatt prioriterat och tecknade läkemedelsavtal med husläkarmottagningarna följs upp.

Ytterligare förslag till åtgärder kommer att tas fram.

Närsjukvård Södra länet

Landstingsbidraget för Närsjukvård södra länet uppgår till totalt 3 697,4 mkr d.v.s. en uppräkning med 2,7 procent i förhållande till reviderad budget 2006. Om överskottet i prognosen för 2006 beaktas är utrymmet 3,0 procent.
Befolkningsutvecklingen i Södra länet ser i stort ut som länet i helhet. Dock tenderar gruppen äldre att öka mer än i övriga länet. Även andelen unga invånare ökar. Tillsammans har kommunerna cirka 521 000 invånare och befolk­ningen förväntas öka med 2,9 procent under budgetperioden beräknat på befolkningsprognos den 31 december 2005 samt med 4,6 procent till och med 2009. Befolkningen ökar i samtliga åldersgrupper. Antalet barn mellan 0-6 år förväntas öka med 2 346 (4,9 procent) under perioden 2007 - 2008. Antalet personer över 65 år förväntas öka med 5 940 (9,4 procent) till och med 2008.
För att möta behovet hos den ökande, både yngre och äldre, befolkningen påbörjades under 2006 verksamheter i form av bl a familjecentraler, äldreteam och hemrehabilitering samt ungdomsmottagningar och neuropsykiatrisk verksamhet. Under 2007 fortsätter den påbörjade förstärkningen av äldreteam och stroketeam/hemrehabilitering. Arbetet med att bygga upp stroketeam följer den nationella handlingsplanen. Parallellt med utvecklingen av äldreteam kommer befolkningen i Huddinge och Botkyrka att få tillgång till mobil jourverksamhet. I södra länet fortsätter satsningen på finansiell samordning för rehabilitering.
Somatisk specialistsjukvård

Landstingsbidraget för somatisk specialistvård uppgår till 18 849,2 mkr vilket är en uppräkning med 4,6 procent i förhållande till reviderad budget efter fullmäktiges beslut den 9 maj. I ökningen på 837 mkr ingår 361 mkr avseende helårseffekter av satsningar beslutade i budget 2006. Helårseffekterna avser cancervård, intensivvårdsverksamheten och minskad nattarbetstid samt överförande av ägarbidrag till Karolinska Universitetssjukhuset. När hänsyn tagits till detta återstår 2,6 procent eller 476 mkr för nya kostnadsökningar. För läkemedel har avsatts 138 mkr (5,3 procent) för kostnadsökningar. För övrig akutsjukvård inklusive ambulansverksamheten återstår ett utrymme om 338 mkr eller cirka två procent för kostnadsökningar. Se tabellen nedan.

Budget 2007	%	mkr
Uppräkning mot reviderad budget 2006	4,6	837
Helårseffekter: Cancervård Intensivvård Minskning av nattarbete Överförande till Vårdguiden Ägartillskott till Karolinska		-361
Återstående	2,6	476
Läkemedel	5,3	-138
Återstår för akutsjukvård	2	338

Prissättning av vårdtjänster

Den nationella vårdtaxan, som beslutas av Riksdagen, styr prissättningen av besöken hos privata specialister på taxa och med vårdavtal. Ett normalbesök ligger i intervallet 600-800 kronor/besök beroende på specialitet.

I stort sett samtliga avtal med större privata producenter såsom Aleris, Ortopediska Huset, Nacka närsjukhus mm har varit föremål för upphandling de senaste åren. Avtalade priser ligger generellt något högre än priserna i den nationella vårdtaxan.
Skillnaden i DRG-pris mellan sjukhusen har successivt minskat. Det finns också svårigheter att jämföra sjukhuspriserna med verksamheter utanför sjukhusen eftersom dessa verksamheter inte har något akutuppdrag. Generellt kan dock sägas att öppenvårdspriserna på sjukhusen ligger relativt högt och inriktningen måste således vara att så långt det är möjligt föra ut öppenvård från sjukhusen till närsjukvården. Alla riktade satsningar i den i maj reviderade budgeten för 2006 kommer att ingå i underlaget för prisberäkning på respektive sjukhus.
Avdelningen för särskilda vårdfrågor

Avdelningen ansvarar för hjälpmedelsfrågor, tandvård, inkontinenshjälpmedel, individuella vårdärenden och sjukresor.
Landstingsbidraget för särskilda vårdfrågor uppgår till 2 227, 9 mkr vilket innebär en uppräkning med 4,4 procent i förhållande till reviderad budget. Om hänsyn tas till underskottet i prognosen för 2006 är utrymmer 3,5 procent. Fördelningen inom avdelningen innebär att samtliga verksamheter får en uppräkning med 2,7 procent med undantag för hjälpmedel som pga av en anpassning till behov och kostnadsläge får ett utökat utrymme med 6,7 procent.
I Budgetdirektiv 2007 finns uppdrag att Färdtjänsten ska ta fram ett förslag på en plan för hur Beställare Vårds enhet för sjukresor kan samordnas organisatoriskt med Färdtjänsten från och med den 1 januari 2007. Detta medför att avdelningens budget reduceras med cirka 199 mkr (landstingsbidrag plus övriga intäkter).
Avdelningens verksamheter styrs i huvudsak av regelverk och utvecklingen inom övrig sjukvård. Patienter skrivs hem allt tidigare från akutsjukhusen och har behov av avdelningens resurser. En ökad produktion leder till ökat behov av sjukresor, rehabilitering, hjälpmedel etc. Övriga faktorer som påverkar avdelningens förutsättningar och som landstinget inte kan påverka är kommunens ombildning av särskilda boendeformer till eget boende och kommunens rätt att förskriva hjälpmedel på landstingets bekostnad.
Link Stockholm som ansvarar för försörjning av inkontinenshjälpmedel är i huvudsak en renodlad produktionsverksamhet. Link Stockholms verksamhet har under de två senaste åren tillhört Beställare Vård. Beställare Vård ser det som naturligt att i sin helhet organisatoriskt överföra Link Stockholm till SLSO samtidigt som Beställare Vård även fortsättningsvis träffar avtal om inkontinenshjälpmedel.