De övergripande målen för hälso- och sjukvården år 2007 är enligt fullmäktiges budgetdirektiv:
Att befolkningens hälsa är god
Att befolkningen erbjuds en jämlik hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och som ges i rimlig tid
Att sjukvårdens resurser utnyttjas effektivt och att ekonomin är i balans
Strategier
Följande strategier är viktiga för att nå de övergripande inriktningsmålen.
Att ha en ekonomi i balans och utnyttja resurserna effektivt.
Att utveckla arbetet med behovsanalyser.
Att satsa på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder.
Att förbättra tillgängligheten till närsjukvården.
Att styra patienterna till rätt vårdnivå.
Att ytterligare stärka en systematisk, samordnad och långsiktig uppföljning på såväl övergripande nivå som på leverantörsnivå, t ex genom att göra fler resultat från uppföljningar tillgängliga för befolkningen.
Att se till att det finns enhetliga uppdragsbeskrivningar, ersättningsmodeller och uppföljningsplaner inom alla vårdområden.
Åtgärder under 2007 För att landstinget långsiktigt skall kunna utveckla hälso- och sjukvården i länet i enlighet med ovan angivna strategier och samtidigt som ekonomisk balans bibehålls krävs att ett antal åtgärder vidtas under år 2007.
Under budgetarbetet har Beställare Vård genomfört en snabbanalys av utfallet av de förändringar som anges i det inriktningsbeslut om den framtida sjukvårdsstrukturen som landstingsfullmäktige fattade i maj 2005. Analysen redovisas i bilaga 9. Slutsatserna är att intentionerna i 3 S-beslutet har infriats till en delmedan effekterna i andra avseenden inte har blivit de avsedda. Det är angeläget att en fördjupad analys genomförs tillsammans med vårdgivarna för att ta fram underlag för eventuellt nya eller förändrade struktur- och investeringsbeslut. Konkreta åtgärdsförslag måste därefter tas fram för beslut i politiska organ. Särskilt viktigt är att hitta lösningar som underlättar vårdgivarnas effektiviseringsarbete och tillgodoser invånarnas vårdbehov med rätt insatser på effektivast möjliga sätt.
I detta arbete bör följande områden och förslag till åtgärder tas i beaktande:
Utbyggnaden av närsjukvården med bl a fler närakuter och fler besök har genomförts men en motsvarande minskning av besöksvolymerna inom akutsjukvården inte har skett. Idén i 3 S-beslutet att utbyggnaden inom närsjukvården till en betydande del skulle finansieras genom en minskning av besöken vid akutsjukhusen har inte förverkligats. Fortfarande söker patienter sjukhusens akutmottagningar trots att de skulle kunna tas om hand inom närsjukvården.
Den öppna vården behöver belysas mera ingående än vad som skedde i 3 S-utredningen för att klargöra vilken vård som är ändamålsenlig att ge vid akutsjukhusen och vad som kan och bör utföras inom närsjukvården.
Ett konkret samarbete föreslås inledas mellan berörda vårdgivare med ett tydligt uppdrag att patienter som inte kräver akutsjukhusens resurser förs över till närakuterna, husläkarmottagningarna samt specialistläkarmottagningar i närsjukvården.
Specialistläkarmottagningar föreslås omfördelas inom närsjukvården så att en jämnare geografisk fördelning uppnås. Samarbetet mellan akutsjukhusens och närsjukvårdens specialistläkare föreslås fördjupas. Särskild vikt föreslås läggas vid att utveckla samverkansformerna mellan privata specialistläkare med ersättning enligt den nationella taxan och den övriga landstingsfinansierade vården. Bedömningen är att ett förbättrat samarbete kan innebära fördelar för berörda patienter och ge en effektivare vård.
En precisering föreslås ske av de strukturella förändringar vid Karolinska som krävs inför anpassningen till den verksamhet som ska finnas i det nya sjukhuset.
De strukturella förändringar som krävs på de övriga större sjukhusen och i närsjukvården som en konsekvens av förändringarna på Karolinska behöver också konkretiseras.
De avtal som ingås med vårdgivarna är idag inte alltid tillräckligt styrande. För att komma till rätta med detta behövs en kraftfull uppföljning och en fortlöpande dialog med vårdgivarna om verksamhetens utveckling.
I det fortsatta analysarbetet och vid utformningen av åtgärdsförslag är det viktigt att utveckla dialogen med befolkningen och patienterna. Genom bl a Vårdguiden skall befolkningen ges information om vårdutbudet så att patientströmmarna styrs i viss utsträckning. Ytterst är det ändå den enskilde patienten som bedömer vilken vårdgivare han eller hon vill söka. En minskning av besöken vid akutsjukhusen uppkommer först när invånarna anser att närsjukvårdens resurser ännu bättre möter deras behov.
Kortsiktiga åtgärder krävs redan 2007 Även om arbetet med en analys och åtgärdsprogram inleds omedelbart uppnås effekterna först efter en längre tid av målmedvetet arbete. Följande åtgärder föreslås övervägas i det fortsatta budgetarbetet för att begränsa kostnadsökningarna under 2007.
Ansvarigt politiskt organ föreslås få i uppdrag att pröva vilka begränsningar som behöver göras av planerade utbudsökningar och av dåligt utnyttjad kapacitet i befintlig verksamhet. Prövningen föreslås också gälla om beslutade och föreslagna verksamhetsförändringar i alla delar ska genomföras och om de är rätt avvägda. Därvid föreslås att det särskilt prövas om den planerade fortsatta expansionen av närsjukvården ska genomföras, till exempel etableringen av fler närakuter.
Initiativ bör skyndsamt tas för att vårdgivarna ska inleda ett arbete där verksamheternas innehåll och omfattning prövas för att nå en högre effektivitet/lägre kostnadsläge.
Intagningskriterierna samordnas mellan akutsjukhusen.
Volym och ekonomiska tak kan komma att prövas.
Införandet av differentierade patientavgifter prövas.
Höjd ram 2007 Under avsnittet om ekonomiska föresättningar redovisas förvaltningens beräkning som visar att prisökningar för befintlig verksamhet, helårskostnader för under 2006 ny verksamhet och redan beslutad ny verksamhet 2007 samt effekterna av befolkningsökningar överstiger ökningen av landstingsbidraget med cirka 2,5 procent.
Beställare Vård föreslår HSU att begära ökat landstingsbidrag med 298 mkr som konsekvens av fullmäktiges beslut den 9 maj om reviderad budget 2006 och fullmäktiges beslut den 16 augusti tilläggsanslag till akutsjukhusen och finansiering av ytterligare insatser till följd av vårdgarantin.
För att tillgodose ökade behov till följd av befolkningsförändringar och möjligheter till förbättrad vård och behandling tack vare den medicinska utvecklingen föreslår Beställare Vård HSU att därutöver begära ökat landstingsbidrag.
I budgetunderlaget redovisas flera angelägna åtgärder som inte har kunnat inrymmas i budgetförslaget. Detta illustrerar behovet av ett ökat landstingsbidrag. Exempel på detta är bl.a.
fortsatt finansiering av satsningar inom psykiatrin som finansierats med den tillfälliga statliga satsningen (”Miltonpengar”) cirka 20 mkr
ökade kostnader för vård av för tidigt födda (framför allt neonatal intensivvård) vid Karolinska-Solna, cirka 16 mkr
screening av tjocktarmscancer, cirka 15 mkr på helår,
överviktsprojekt cirka 10 mkr,
fortsatt finansiering av prehospitalt centrum vid Södersjukhuset (enligt beslut i landstingsstyrelsen den 21 mars 2006) cirka 5 mkr
inrättande av FOU-enheter för äldreområdet cirka 3 mkr,
förbättring av strokevårdkedjan cirka 3 mkr
Ramen skulle efter höjningen även beakta att kostnadsnivån redan nu överstiger budget. Ramen medger ett fortsatt arbete med att säkerställa en god tillgänglighet till hälso- och sjukvården i hela länet samt arbetet med att uppfylla vårdgarantin på alla områden.
Effektmål De tidigare effektmålen har reviderats och kopplats till den övergripande uppföljningsmodellen samt avtalsuppföljningen. Effektmålen redovisas i bilaga 6.
