Ekonomi I balans
Yüklə 239,54 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Tillgänglighet
- Jämlik och jämställd vård
- Akut omhändertagande
- Rehabilitering
- Barn och ungdom
- Psykisk ohälsa
- Habilitering
6.2 Prioriterade områdenEnligt Beställarplan 2007 är de områden som ska prioriteras följande; tillgänglighet, vårdgaranti, jämlik vård, jämställd vård, akut omhändertagande, folkhälsofrågor, rehabilitering, samverkan, barn och ungdomar, äldre, psykisk ohälsa samt habilitering. Den ena prioriterade frågan utesluter inte någon annan. Tvärtom samverkar dessa frågor i sin betydelse för innehållet i hälso- och sjukvården. Tillgänglighet Inriktning Med tillgänglighet avses möjligheten att komma i kontakt med vården under dygnets samtliga timmar, att nå vårdgivare per telefon samt möjligheten att vid behov kunna få vård i sitt eget hem. Vårdens lokaler ska vidare utformas så att alla kan nå dem för att bli behandlade och undersökta - även de som har ett handikapp. För att öka tillgängligheten har husläkarverksamhet och närakuter byggts ut. Under år 2007 bedöms dessa satsningar ge full effekt och därmed öka tillgängligheten ytterligare. Mätningar av telefontillgängligheten görs regelbundet och resultatet påverkar ersättningen för flertalet av vårdgivarna. Vårdguiden Vårdguiden på telefon består dels av allmän information med cirka 10 000 samtal per månad, dels av sjukvårdsrådgivning för barn och vuxna med totalt cirka 100 000 samtal per månad. Under 2006 ökade antalet samtal med 10 - 15 procent jämfört med 2005, troligen beroende på ökad kännedom hos allmänheten genom marknadsföring i TV. Sjukvårdsrådgivningen svarar även på cirka 250 frågor/månad via e-tjänsten Mina vårdkontakter på vårdguiden.se. Under 2006 har beslut fattats om landstingets anslutning till det nationella projektet Vårdråd på telefon/1177
Vårdgaranti Inriktning I november 2005 infördes en vårdgaranti (0-7-90-90) som innebär att man ska kunna komma i kontakt med primärvården samma dag, att få tid hos husläkare inom sju dagar, hos specialistläkarbesök inom nittio dagar samt behandling inom ytterligare nittio dagar. Krav ställs att samtliga verksamheterna uppfyller vårdgarantin. Den följs därför kontinuerligt upp och IT rutiner för detta utvecklas. Under 2006 har ett mycket stort antal patienter med långa väntetider kontaktat landstingets särskilda vårdgarantikansli och därigenom beretts vård snabbare. Det klart dominerande området är ortopedi och där såväl höft- och knäledsplastiker som rygg och axeloperationer berörs. Inom allmänkirurgin har framför allt överviktsoperationer blivit föremål för garantiåtgärder. Under 2006 har även extra utprovningar av hörapparater beställts.
I den reviderade budgeten för år 2006 beslutade landstingsfullmäktige bl a att anslå 15 mkr per år för att inrätta särskilda kontaktsjuksköterskor vid cancerbehandlande enheter. Rekrytering pågår och bedömningen i nuläget är att samtliga tjänster kommer att vara tillsatta under första kvartalet 2007. Thoraxkirurgi Den för år 2006 beställda volymen på 1 700 vårdtillfällen beräknas bli underskriden med cirka 150-200. Andelen tyngre hjärtoperationer har ökat något men kliniken når inte upp till den beställda totalvolymen. Detta har medfört ökande köer för bl a hjärtpatienter. Ett antal patienter har därför under 2006 erbjudits vårdgarantioperationer i Uppsala, Karlskrona och Örebro. Verksamhetsförändringar
Jämlik och jämställd vård Inriktning Utbud och tillgänglighet behöver anpassas bättre efter befolkningens behov. Resurserna inom de paramedicinska verksamheterna omfördelas mellan olika områden för att få en mer jämlik fördelning av vården. Inom geriatriken anpassas beställningarna efter de befolkningsförändringar som sker. Resurser för psykosociala insatser, rehabinsatser och ungdomsmottagningar ska utjämnas mellan olika geografiska områden. Syftet är att uppnå ett jämlikt vårdutbud i länet och geografisk närhet i vårdutbudet. Uppföljningen av befolkningens/patienternas syn på vården förbättras, framförallt när det gäller metoder för att nå grupper med låg svarsfrekvens. Jämställd vård innebär att verksamheterna ska planera sin verksamhet utifrån en strävan att alla medborgare oavsett kön ska ha samma tillgång till vårdgivaren och få samma kvalitet avseende service och tjänster. Genomförandet kan följas upp i och med att alla vårdgivare ska lämna könsuppdelad statistik.
Akut omhändertagande Inriktning I enlighet med 3S-utredningens inriktningsbeslut ska det akuta omhändertagandet i närsjukvården vidareutvecklas. Enligt inriktningsbeslutet ska detta ske genom förbättrad sjukvårdsrådgivning, ökad tillgänglighet till husläkarmottagningarna, tydligare ansvarsfördelning mellan närakuter och sjukhusmottagningar, ökat öppethållande under jourtid, ökade möjligheter för äldre att omhändertas i hemmet vid akut insjuknade och en förbättrad samverkan mellan ambulansverksamheten och närakuterna samt husläkarmottagningarna för de patienter som inte är i behov av akutsjukhusens resurser. Kunskapen om vart man vänder sig kvällar och helger vid behov av råd/vård ska öka liksom befolkningens kunskap om egenvård. Närsjukvårdens kompetens att omhänderta barn och äldre som insjuknar akut måste utvecklas och anpassas efter lokala förutsättningar. I dagsläget finns tretton närakuter i länet med öppethållande 08.00- 22.00. Under 2006 har närakuterna fått ett gemensamt och delvis utökat uppdrag som bl.a. innebär ökade krav på samverkan med övriga vårdgrannar i närområdet. Särskilt betonas arbetet med att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan närakuter och husläkarmottagningar. I det nya uppdraget ingår att i ökad utsträckning omhänderta direktsökande patienter och för vissa mottagningar också att tillhandahålla observationsplatser. Beställare Vård avser under 2007 att utvärdera närakuterna och deras uppdrag.
I den reviderade budgeten för 2006 beslöt landstingsfullmäktige att avsätta 14,5 mkr för 2006 och 40 mkr för 2007 för utökad intensivvårdskapacitet. Under första kvartalet 2007 beräknas utökningen vara genomförd. Under 2006 utbetalas den ökade ersättningen i DRG-priset, d.v.s. på samma sätt som övrig ersättning för intensivvård. Verksamhetsförändringar
Folkhälsa Inriktning Den av SLL antagna folkhälsopolicyn förverkligas successivt inom BV: s område. Husläkarmottagningars och vårdcentralers roll i arbetet med förebyggande insatser stöds genom integrering av folkhälsoarbete i husläkaruppdrag och uppföljningsplaner. Livsstilsfrågor och förebyggande insatser ges hög prioritet för att främja ett friskt liv under en längre tid och motverka psykisk och fysisk ohälsa. Samverkan med kommuner/stadsdelar och andra aktörer sker för att gemensamt åstadkomma förbättringar kring livsstilsfrågor med prioritering av förebyggande av övervikt hos barn och ungdom, missbruk och psykisk ohälsa. Landstingsfullmäktige beslutade i reviderad budget 2006 att avsätta tre mkr för utveckling av hälsocentraler i hela Stockholms län. Arbetet som ska fortgå under minst tre år har påbörjats genom diskussioner med Centrum för allmänmedicin (CeFam) Statistik om den vuxna befolkningens tandhälsa saknas. Beställare Vård har kartlagt den självupplevda tandhälsan för invånare äldre än 70 år. I ett nästa steg kommer en kartläggning att genomföras av tandhälsan för personer i åldrarna 20 till 70 år. Distriktssköterskeledda mottagningar för de stora folksjukdomarna, astma/kol, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar och fetma finns på många vårdcentraler och under 2007 stimuleras fler vårdcentraler bland annat i norra Innerstaden i Stockholm att starta någon/några mottagningar. Kolorektal cancerscreening En utredning har genomförts inom SLL för att belysa förutsättningar, erfarenheter, kostnader och konsekvenser för kolorektal cancerscreening. Screeningen avses ske vartannat år hos alla invånare i åldern 60-69 år. Utredningen rekommenderade att screeningen inleds år 2006 för att vara fullt utbyggd år 2012 till en kostnad av slutlig årskostnad på 15 mkr. Kostnaden beräknas till 6,8 mkr första året. Under en förankringsprocess av ett förslag från Socialstyrelsen om nationella riktlinjer för kolorektal cancer i regionen Stockholm-Gotland har regionens samlade medicinska expertis enhälligt tillstyrkt att kolorektal screening införs. Samverkansnämnden Stockholm-Gotland har mot den bakgrunden beslutat att tillstyrka att kolorektal screening ska anses vara medicinskt godtagbar insats samt att den införs i regionen. Verksamhetsförändringar
Samverkan Inriktning Enligt 3S-utredningen ska vårdgivarna arbeta i nätverk så att patienterna får tillgång till rätt kompetens för sina olika vårdbehov och att vårdinsatserna är samordnade. I vårdnätverket ska offentliga och privata vårdgivare inom såväl kommun som landsting samarbeta och vårdgivarna ska ha tillit till varandras kompetens. Kommuner, stadsdelar, försäkringskassa, skol - och företagshälsovård samt apotek är viktiga samarbetspartners. Det måste även finnas tydliga samverkansformer mellan närsjukvård och sjukhusvård så att sjukvårdssystemet utgör en helhet för befolkningen. Samverkan mellan landstinget och kommuner/stadsdelar har under senare år utvecklats avseende barn och ungdom, äldre samt personer med fysiskt och psykiskt funktionshinder. Exempel på verksamheter i samverkan är familjecentraler, ungdomsmottagningar, lokala beroendemottagningar, vårdlots, äldrelots, äldreteam, stroketeam och förtroenderåd. Samverkan sker också fortlöpande med patient- och handikapporganisationer. Finansiella samordningsförbund finns i Södertälje och i Botkyrka och kommer att upprättas mellan Haninge kommun, Huddinge kommun och Stockholms läns landsting. Syftet med samordningen anges avsiktsförklaring och förbundsordning antagna av Landstingsstyrelsen. Effekter av samordning inom och mellan huvudmän måste följas upp för att säkerställa att man uppnår både kvalitativa vinster och ekonomiska fördelar kopplade till befolkningens behov. Beställare Vård avser att göra en uppföljning av befintligt samordningsarbete. Syftet är att beskriva vilka samverkansformer som finns och på vilket sätt önskade effekter kan nås. Socialstyrelsen har beviljat statliga stimulansbidrag för FoU-enheter på äldreområdet efter en ansökan som landstingsstyrelsen beslutade om den 27 oktober 2005. I enlighet med beslutet har överläggningar förts med kommunerna i norra länet som resulterat i förslag till avtal om inrättande av två nya FoU-enheter på äldreområdet. Verksamhetsförändringar
Rehabilitering Ökade beställningar av rehabilitering kan komma att aktualiseras för 2007 för att svara upp mot ökad akutsjukvårdsproduktion inom områden där rehabilitering utgör en viktigt och ibland helt nödvändigt komponent i vårdkedjan. Den nyligen införda vårdgarantin medverkar till att redan på kort sikt öka behoven. En analys av hur resurserna för rehabilitering i primärvård är fördelade över länet ska genomföras. Syftet är att fördela resurserna mer jämlikt. Utveckling sker av mer kontinuerlig rehabilitering för patienter med kroniska funktionshinder. Behovet av medicinska insatser i samarbete med kommunerna ökar vid behandling av patienter med nedsatt andningsfunktion och som bor i eget boende. En överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om att under perioden 2007 – 2009 årligen tilldela landstingen totalt 1 miljard kronor årligen för åtgärder i syfte att minska sjukfrånvaron. Enligt beslutet tilldelas SLL årligen en fast summa, på 53 mkr under treårsperioden. Utöver detta tilldelas landstinget medel utifrån hur sjukfrånvaron i länet har minskat. Senaste prognos för denna rörliga ersättning pekar på att landstinget år 2007 erhåller cirka 160 mkr, d.v.s. totalt drygt 210 mkr. Med anledning av detta har landstingsstyrelsen godkänt en treårig överenskommelse med Försäkringskassan Stockholms län inklusive en treårig åtgärdsplan för minskad sjukfrånvaro i länet. Fokus i arbetet ligger på de tre områden som särskilt lyfts fram i den nationella överenskommelsen – ledning, kompetens och samverkan. Inom dessa tre områden ska behov av åtgärder för de stora sjukdomsgrupperna liksom problem rörande kvinnors ohälsa uppmärksammas. Hjälpmedel Arbetet med att implementera Hjälpmedelsguiden kommer att intensifieras under år 2007. Sedan Hjälpmedelsguiden infördes sker förskrivning efter behovs-/aktivitetsstegar som sätter fokus på verkliga behov och ger ökat ansvar och frihet vid förskrivning. Brukare med störst behov prioriteras framför brukare med ett mindre behov. Kloka Hjälpmedelslistan där ett första- och andrahandsalternativ erbjuds innebär att ett tydligt och aktuellt sortimentsurval erbjuds förskrivarna. Sjukresor Antalet sjukresor för 2006 fortsätter att öka jämfört med 2005. Även kostnad per resa ökar. Uppföljning av efterlevnad av regelverket samt utbildning och information ska intensifieras. Att lägga ut budget till tillståndsgivare bör övervägas. Ansvaret för sjukresor planeras att bli överfört från HSU till Färdtjänstnämnden. Frågan utreds för närvarande av Färdtjänstnämnden och BV. Förändringen är planerad att behandlas den 24 oktober i Färdtjänstnämnden.
Barn och ungdom Inriktning Främst som en följd av befolkningsökningen och den medicinska utvecklingen behöver beställningen av både slutenvård och öppenvård inom den specialiserade och högspecialiserade barnsjukvården ses över. Delar av behovet av utökad slutenvård kan tillgodoses genom en utökning av resurserna för avancerad hemsjukvård. Inom närsjukvården avser Beställare Vård under 2007 att ta fram en samlad bild över angelägna vårdbehov hos målgruppen. Kartläggningen kommer att omfatta behov av såväl förebyggande som medicinska insatser. Syftet är att åstadkomma ett jämlikt utbud av såväl medicinska och förebyggande insatser som psykosociala och rehabiliterande insatser. Struktur och innehåll i vårdutbudet inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP), barnhälsovård (BVC) och barnläkarmottagningar/barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BLM/BUMM) kommer både ses över och följas upp under 2007. Beträffande BUP gäller det utvärdering av den nya organisationsstrukturen samt samarbete med BVC och skolhälsovården och psykologstöd till BVC och BLM/BUMM. Utvärdering av övergången för patienter från BUP till vuxenpsykiatrin ska göras. Till detta kommer även en utvärdering av den tillsammans med Stockholm stad genomförda BUS-utbildningen. I länet i sin helhet fortsätter utvecklingen av barn- och mödrahälsovården mot fler familjecentraler i samverkan med primärkommunerna. Inom ramen för denna ökande samverkan med kommunerna ryms även utvecklingen av ungdomsmottagningarnas verksamhet som inför år 2007 kommer att få en länsgemensam uppdragsbeskrivning. Tillgången till barnkompetens vid länets närakuter kommer att utökas.
Sedan ett par år tillbaka har riktade insatser vidtagits i områden med sämre tandhälsa. Det handlar främst om förstärkta förebyggande insatser. Även om det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om värdet av insatserna så har tandhälsan förbättrats, särskilt för treåringar i socioekonomiskt svaga områden. De treåringar som fått förstärkta förebyggande insatser som tvååringar har en påfallande bättre tandhälsa än de som inte tagit del av insatserna. Inom ramen för det medicinska programarbetet inleds ett arbete med avsikt att undersöka förutsättningarna för prioriteringar inom barn och ungdomstandvården. Det handlar t ex om att säkerställa att de behandlingsmetoder som gör störst nytta används. Den studie som Beställare Vård genomförde år 2005 om barn och ungdomars erfarenheter av barn och ungdomstandvård visade bl a annat att personer med invandrarbakgrund är mer missnöjda med bemötandet i vården än vad övriga grupper är. Grupper med invandrarbakgrund har generellt sämre tandhälsa jämfört med övriga. Verksamhetsförändringar
Äldre Inriktning Äldres behov av vård och trygghet ska kunna tillgodoses i närsjukvården genom samordnade gränsöverskridande insatser mellan landsting och kommun. Målen för behovsgruppen ska utformas gemensamt mellan huvudmännen. Inom det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Den uppsökande verksamheten fungerar väl i särskilda boenden. Ytterligare ansträngningar krävs för att berättigade personer i eget boende ska nås av den uppsökande verksamheten. Detta ska i huvudsak genomföras genom en förbättrad samverkan med kommunerna. Samarbete mellan olika huvudmän utgör grunden för en god äldrevård och därför kommer fortsatta diskussioner att föras med kommunerna om utveckling av äldreteam. Vårdkedjan för äldre ska förbättras för att stärka behovet av kontinuitet och trygghet. Syftet är att skapa tydligare ansvarsområden och säkerställa att äldre får den vård de är i behov av samt att vägleda till dem rätt vårdform. Eventuellt kommer ett lagförslag som innebär att ansvaret för den basala hemsjukvården ska föras över från landstinget till primärkommunerna. Genomförandet av ett sådant förslag kommer i så fall att behöva förberedas under 2007. Landstinget har för år 2006 ansökt om 36,7 miljoner kronor för bl a läkemedelsgenomgångar vid äldreboenden, särskilda läkarteam för äldre, nutritionsteam för äldre och stroketeam. För år 2007 ökar det belopp som landstinget har möjlighet att ansöka. En utvärdering av de nya vårdformer som prövas för äldre med sammansatt vårdbehov genomförs. Utvärderingen avser Äldrevårdscentralen i Solna samt äldretjänsten i Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna. Ett förbättrat omhändertagande av äldre multisjuka ska diskuteras tillsammans med kommunerna och tillsammans med dem formulera gemensamma mål för hur arbetet med äldre multisjuka utvecklas. Behovet av särskilda insatser för äldre multisjuka ska utredas i de kommuner inom norra länet där försök inte pågår. En lägesrapport om hemsjukvård och hemtjänst för äldre utifrån ett patient- och brukarperspektiv har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från stadsdelar i Stockholm och landstinget. Rapporten lägger fram flera förslag till förbättrad samverkan i Stockholm söderort som kommer att följas upp under 2007. Som ett led i förbättrad äldrevård sker en satsning på mellanvårdsplatser och intensivrehabilitering i Huddinge och Botkyrka. Verksamheten ska utvärderas och ligga som grund för fortsatt utvecklingsarbete. Verksamhetsförändringar
Psykisk ohälsa Inriktning Satsningar som finansieras via de s.k. Miltonmedlen genomförs inom psykiatrin i samverkan med stadsdelar och kommuner. Detta innebär bl a införande av mellanvårdformer. Inom länet pågår 67 Miltonprojekt vilka kommer att utvärderas successivt. Efter utvärderingen tas ställning till om vissa av projektet ska permanentas eller inte. Fortsatt satsning görs på behandlingsformer för personer med missbruk och psykisk sjukdom och som har komplexa vårdbehov samt på utredning och behandling för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Under 2007 fortsätter arbetet med att tillsammans med KSL ta fram en ny gemensam policy för missbruksvården i länet. En översyn görs av hur beroendevård för unga är organiserad i olika delar av länet och med utgångspunkt från erfarenheterna av översynen formuleras ett gemensamt uppdrag kring denna målgrupp. Uppföljning görs inom vuxenpsykiatrin för att följa upp slutenvårdsstrukturen och uppnå den mest effektiva omhändertagandenivån. Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är allt vanligare förekommande. Samarbetet mellan primär- och skolhälsovård behöver därför stärkas och tydliggöras i syfte att så tidigt som möjligt identifiera problem. De förändringar som genomförts inom länets barn- och ungdomspsykiatri med syfte att skapa ett mellanvårdsutbud och skapa strukturella förutsättningar att bygga upp specialiserad kompetens inom den lokala barnpsykiatrin kommer att utvärderas och följas upp under perioden 2007-2008. Inom den specialiserade ätstörningsvården pågår sedan flera år en stark utveckling. Trots flera genomförda volymökningar finns tecken på en viss fortsatt obalans mellan behov och vårdutbud. Under år 2007 kommer en översyn att göras av behoven i relation till vårdutbudet. Primärvården har hälso- och sjukvårdens förstalinje ansvar för psykisk ohälsa och där finns stort behov av att öka det psykosociala stödet i verksamheten. Budgetmässiga förutsättningar under 2007 medger inte en utbyggnad motsvarande de behov som har identifierats. Förstärkningen med psykologkompetens inom primärvården för utrednings/utvecklingsbedömning av förskolebarn kommer att utvärderas. Satsningen på psykiatriker på Liljeholmens, Rågsveds och Skärholmens vårdcentraler ska utredas för att se om behovet av denna kompetens behöver förstärkas på fler vårdcentraler. Under 2007 påbörjas ny förhandling kring de vård- och boendeplatser för somatiskt svårt sjuka hemlösa som finns på Ersta och som drivs gemensamt av landstinget samt Stockholms stad. Redan nu kan noteras att antalet platser är i underkant i förhållande till vårdbehovet. Genomförande av den plan för utveckling av den neuropsykiatriska verksamheten i länet som fastställts av HSU ska ske.
Habilitering En kartläggning ska göras beträffande förekomst av funktionshinder och behov av habilitering hos befolkningen i länet. Resultatet av den utredning som pågår med uppdrag att kartlägga och utreda forskning, utveckling och utbildning inom området utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsstörningar bör beaktas under 2007. I samband med utredningens slutrapport vid årsskiftet 2006/2007 kan behov av medel komma att aktualiseras. Läkarmedverkan i habilitering för barn och vuxna ska säkerställas. Den plan för utveckling av den neuropsykiatriska verksamheten som fastställs av HSU ska genomföras. Utökning av habiliteringsinsatser till ungdomar och vuxna som får diagnosen Aspergers syndrom i syfte att säkerställa insatser inom tre månader. En strukturerad samverkan kring vuxna med neuropsykiatrisk problematik mellan kommuner och landsting är nödvändig. Ökad kunskap om funktionshinder i närsjukvården är ett viktigt utvecklingsområde. Primärvården ska aktivt arbeta med att erbjuda vård, utveckla sin kompetens och anpassa tillgängligheten för personer med grava funktionsnedsättningar. Den allmänna screeningen av nyfödda barns hörsel innebär att cirka 75 spädbarn med inopererade Cochleaimplantat får habiliteringsinsatser vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dessa små barn behöver mer insatser än de äldre barnen.
Hörselhabilitering för Barn och Ungdom Den allmänna screeningen av nyfödda barns hörsel innebär att cirka 75 spädbarn med inopererade Cochleaimplantat får habiliteringsinsatser vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dessa små barn behöver mer insatser än de äldre barnen. Läkemedel Under 2007 fortsätter det långsiktiga arbetet med fokus på att utveckla beslutsstöden och de ekonomiska incitamenten samt att integrera läkemedel som en del av vårdprocessen. Läkemedelsstrategin är förlängd att omfatta även 2007 och under året ska ett förslag till strategi och handlingsprogram för läkemedelsarbetet inom Stockholms läns landsting för perioden 2008-2011 tas fram. Arbetet med att utarbeta modeller för introduktion av nya läkemedel och gemensamma rekommendationer för specialläkemedel ska fortsätta där syftet är att få ett evidensbaserat och strukturerat införande i vården. Läkemedel mot cancer är ett särskilt prioriterat område. De äldre är de största läkemedelskonsumenterna. I deras vård och behandling finns de stora kvalitetsbristkostnaderna och därmed bristerna i patientsäkerheten. Arbetet med att hitta modeller för läkemedelsgenomgångar som stöd för vårdavtalen ska prioriteras och bör inriktas på att skapa systematiska uppföljningssystem som tillgodoser utvärdering av de äldres läkemedelsanvändning. Utvecklingen av de elektroniska beslutstöden ska fortsätta i nationell samverkan. Vårdgivarna inom SLL ska engageras i piloter och projekt som syftar till att ställa krav på och prioritera innehållet i tjänsterna. Prioriteringarna ska bygga på tjänsternas patientnytta. Det nationella registret över befolkningens läkemedelsuttag, läkemedelsförteckningen, bör av patientsäkerhetsskäl snarast göras tillgänglig för vården. Medicinska riktlinjer för användning av läkemedelsförteckningen ska tas fram. Genomförandet av Läkemedelssakkunnigas (Läksak) fortbildningsstrategi ska fortsätta. Metoderna för att göra fortbildningen mer styrd utifrån sjukvårdens och medarbetarnas behov bör dock utvecklas ytterligare i samverkan med vårdgivarna. Under 2006 har vårdgivare med vårdavtal erbjudits och tecknat tilläggsavtal med Beställare Vård om att ingå i den av landstingstyrelsen beslutade incitamentsmodellen för läkemedel. Avtal är främst tecknade med akutsjukhusen och husläkarmottagningar. Under 2007 kommer även vårdgivare inom psykiatri samt geriatrik att omfattas. Under 2007 ska incitamentsmodellen för läkemedel utvärderas och beslut ska fattas om framtida utveckling. En plan för hur farmacevtisk expertis än mer effektivt kan utnyttjas inom SLL de närmaste åren ska tas fram och beslut ska fattas om önskade logistiktjänster inom läkemedelsområdet.
|