Ekonomi I balans

Miljö/hållbarhet

Landstingsfullmäktige har fattat beslut om nytt miljöprogram för SLL – Miljö Steg 5. Programmet innehåller fem sakområden, transporter, energi, läkemedel, kemikalier och kemiska produkter, produkter (varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar och livsmedel). Miljöprogrammet innehåller 23 delmål som ska uppnås under perioden fram till och med 2011. För att uppnå målen måste förvaltningen planera och budgetera för miljövårdsarbetet. Delmål att nå till utgången av 2007 med ungefärliga riktvärden beskrivs i budgetdirektiven, Bilaga 1 sid 13.
Beställare Vård arbetar med miljömålen genom att alla avtal som tecknas med vårdgivare har en gemensam mall för allmänna villkor där ett miljöavsnitt ingår. I bilagan om allmänna villkor framgår tydligt vårdgivarens ansvar samt på vilket sätt uppföljning av miljöarbetet sker. För att nå målen är det viktigt att BV är tydlig vid uppföljningen av miljökraven och uppföljning hos varje vårdgivare med avtal ska göras minst en gång per år.

Vårdgivare som uppfyller miljömålen får miljöcertifiering alternativt miljödiplomering (mindre vårdgivare) samt ersättning för uppfyllda krav enligt bilaga till avtal. Målet för 2007 är 100 procent miljöcertifierade/diplomerade vårdgivare. Resultat av uppföljningar antal certifierade/diplomerade kommer att redovisas i delårs- och helårsbokslut.

7. Uppföljning

För att få en helhetsbild av hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar för befolkning och patienter används sedan ett par år en ny uppföljningsmodell. Uppföljningsmodellen utgår från sex kvalitetsperspektiv men anger även hälsoläget i befolkningen och effekterna på hälsan. Uppföljningsmodellens åtta perspektiv är Befolkningens hälsoläge, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, Säker hälso- och sjukvård, Patientfokuserad hälso- och sjukvård, Effektiv hälso- och sjukvård, Jämlik hälso- och sjukvård, Hälso- och sjukvård i rimlig tid samt Effekter på hälsan. I juni 2006 redovisades resultaten för befolkningen i Stockholm. Beställare Vård har fullmäktiges uppdrag att fortsätta utveckla modellen.
Behovsanalyser är viktiga underlag för att styra inriktningen på hälso-och sjukvården.

Behovsbeskrivningar av befolkningens syn på hälso- och sjukvården, den demografiska utvecklingen, levnadsförhållanden, levnadsvanor, hälsa och vårdkonsumtion sker kontinuerligt. Arbetet med behovskartläggningar/analyser kommer att utvecklas och fördjupas i det interna arbetet.

I syfte att ge förutsättningar för heltäckande analyser på ett strukturerat sätt har en leverantörsuppföljningsmodell tagits fram. Med heltäckande avses att leverantörens resultat beskrivs och jämförs ur flera perspektiv. Med strukturerat menas att det sker på ett systematiskt sätt, samordnat och lika inom varje uppdragsområde. Modellen står även för långsiktighet. Leverantörsuppföljningsmodellen utgör ett stöd för tolkning och presentation av data.

Modellen, som ger stöd för uppföljning på leverantörsnivå, fylls med nyckeltal för respektive uppdrag och samlas i en Leverantörsdatabas (LUD) som är tillgänglig genom ett webbaserat analysverktyg. Modellens indikatorer relateras i möjligaste mån till en gemensam bas, t ex antal ansvarspatienter. Indikatorerna utvecklas endast för den vård som leverantören utför till personer som är bosatta inom Stockholms läns landsting och ingår i Beställare Vårds ansvar.

Under 2006 har nyckeltal inom husläkarverksamhet, geriatrik, allmänpsykiatri, basal hemsjukvård, ASIH, läkarinsatser särskilt boende samt akut sjukhusen lagts in i LUD. Den fortsatta utvecklingen inom leverantörsuppföljningen är att genomlysa fler uppdrag för att presentera nyckeltal enligt modellen. Dessa finns tillgängliga för beställare och leverantörer och nästa steg är att under 2007 i större utsträckning göra dem tillgängliga även för patienter och befolkning. Via en webbportal kommer BV att publikt jämföra leverantörer inom ett urval av områden. Redan i januari 2007 kommer de första nyckeltalen att publiceras inom några uppdrag. Ett arbete har även startats för att ta fram en modell för ranking.

Modellen ligger även till grund för fördjupade analyser genom uppföljning, utvärdering och revision. Rapporter kommer att presenteras inom efterfrågade områden som t ex tillgänglighet till vården, samverkan mellan vårdaktörer, vårdplanering mm. Områden för analys fastställs i en årlig analysplan som beslutas politiskt.

Avtalsuppföljningen har utvecklats genom framtagande av mer enhetliga uppföljningsmallar baserade på gemensamma uppföljningsplaner inom exempelvis husläkarverksamheten, geriatriken och psykiatrin. I samtliga uppföljningsplaner följer man de sex kvalitetskriterierna, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker vård, patientfokuserad vård, effektiv vård, vård i rimlig tid, jämlik hälso- och sjukvård.
Några exempel på verktyg för uppföljning är

• 
  vårdbarometern, en intervjuundersökning som sker fortlöpande under året i alla landsting, där befolkningens synpunkter på vården och dess innehåll följs upp.
  
• 
  patientenkäter som genomförs årligen på vårdcentraler och husläkarmottagningar mot bakgrund av deras nyckelfunktion i utvecklingen av närsjukvården. Akutsjukhusen genomför patientenkätundersökningar vartannat år, liksom geriatrik och psykiatri. Planering finns för undersökningar hos BVC och när det gäller rehabiliteringsinsatser. Senare kan även ungdomsmottagningar och MVC bli aktuella.
  

Den nationella vårdgarantin ställer krav på en god och systematisk uppföljning av vårdens tillgänglighet. Uppgifter om vårdens väntetider måste vara lätt tillgängliga för patienter, vårdgivare, beställare och allmänhet för att dels kunna var ett stöd vid patienters vårdval samt dels vara ett verktyg vid planering och ledning av hälso- och sjukvården. För att uppnå detta finns fler utmaningar som måste mötas under året inom Beställare Vård. Några av dessa är att se över avtalen så att de stödjer kravet på en god uppföljning, att all inrapportering av data datoriseras och kvalitetssäkras samt att säkerställa att rapporteringen täcker alla väsentliga delar av vården.

Patientsäkerhetsarbetet är ett viktigt område som ska utvecklas utifrån det beslutade handlingsprogrammet. Det innebär utveckling av metoder, rutiner och verktyg.

1 I somatisk specialistvård ingår köpt vård från akutsjukhusen, privata specialistläkare och medicinsk service till dessa, övrig akutsjukvård samt utomlänsvård.