Ekonomi I balans

5.3 Risker och möjligheter år 2007

Budgeten för 2007 förutsätter ett nollresultat 2006. För att klara detta får nettokostnaderna inte öka mer än 2,4 procent jämfört med 2005. För de åtta första månaderna 2006 ökar kostnaderna med 3,5 procent jämfört med motsvarande period 2005. Om kostnadsökningen 2006 blir lika stor som 2005 d.v.s. 3,3 procent skulle det innebära att utrymmet 2007 rensat för tekniska förändringar minskar från beräknade 3,3 procent till 2,2 procent. Det motsvarar närmare 400 mkr.
Kostnaderna för primärvården översteg budgeten 2005 med 155 mkr och även prognosen för 2006 pekar mot ett överskridande Detta trots att närsjukvårdsavdelningarna 2006 fick förstärkningar avseende primärvården. Överskridandet beror främst på att husläkarverksamheterna, hemsjukvården och sjukgymnastik har högre kostnader än budgeterat. Orsaker är bl a större besöksökningar än budgeterat och större kapiteringsersättningar pga. befolkningsökningar högre än de prognoser budgeten byggde på.
För att primärvårdens kostnader inte ska överskridas även 2007 är det viktigt att:

• 
  besöksökningarna blir i nivå med budget
  
• 
  att kapiteringsersättningar som 2006 ligger för högt till följd av en större besökandel än beräknat kan anpassas i avtalen för 2007
  
• 
  att kostnaderna för avancerad medicinsk service som är en fri nyttighet för husläkarna sedan 2005 inte ökar ytterligare samt
  
• 
  att kostnadsökningarna för hemsjukvården kan stabiliseras.
  

De landstingsdrivna akutsjukhusen har en bekymmersam ekonomisk situation och prognostiserar stora underskott för 2006. Underskotten beror i allt väsentligt på att sjukhusen har högre kostnader än budgeterat och alltså inte på att intäkterna varit lägre.

För läkemedel i öppen vård beräknas basläkemedlen öka med 0,5 procent och specialläkemedlen med 8,5 procent vilket innebär en sammantagen ökning med 4,1 procent. En förutsättning för att läkemedelsbudgeten ska hålla 2007 är att 2006 års kostnadsökning avtar påtagligt under hösten. Under de åtta första månaderna 2006 har kostnaderna ökat 5,1 procent. För nollresultat är utrymmet endast 2,7 procent. Risker för högre kostnader inom läkemedelsområdet finns i att effekterna av generikautbyten som dämpat kostnadsutvecklingen under senare år nu kommer att vara väsenligt mindre. Samtidigt introduceras nya preparat som i allmänhet är dyrare. Fortsatta besöksökningar inom primärvård och akutsjukvård kan också leda till ökade läkemedelskostnader.
De genomförda upphandlingar inför 2006 som överklagats måste snarast komma till ett avgörande och om landstinget inte får rätt i domstolen kommer det att innebära ytterligare ökade kostnader (uteblivna kostnadsreduceringar).

6. Verksamhetens omfattning och innehåll

Mot bakgrund av bl a de ekonomiska förutsättningarna bör i den fortsatta processen prövas dels om beslutade och föreslagna verksamhetsförändringar i alla delar kan genomföras, dels om de är rätt avvägda.

6.1 Gemensamma vårdgrensfrågor

Fler och äldre invånare i Stockholms län

I avsnittet Behovsanalys redovisas att länets befolkning kommer att öka med cirka 29 000 invånare – eller 2,6 procent - under år 2007. Den största befolkningsökningen sker i åldersgruppen 65 – 79 år. Befolkningsökningen ställer stora krav på hälso- och sjukvården och påverkar ytterligare utrymmet för verksamhetsförändringar år 2007.

Utbyggnad av bostadsområden gör att nya vårdcentraler kan behövas och att upptagningsområden justeras. År 2007 kommer en särskild analys att göras bland annat avseende södra Hammarby, Telefonplan och Vällingby – Hässelby inom Stockholm.

Utvecklad hälso- och sjukvårdsstruktur

Inriktning

Det akuta omhändertagandet utvecklas så att akutverksamhet som inte kräver akutsjukhusens resurser överförs till närsjukvården och då särskilt till de befintliga närakuterna. Närsjukvården ska dygnet runt ha akutverksamhet samt resurser för akuta hembe­sök. Emellertid måste utvecklingstakten i denna inriktning under 2007 anpassas efter de ekonomiska förutsättningarna.

Den fortsatta utbyggnaden av beslutade närsjukvårdscentra kommer att genomföras genom samlokalisering av lämpligt vårdutbud och etablering av kompletterande specialistsjukvård. En bättre geografisk fördelning av privata specialistläkare är önskvärd och en omfördelning, särskilt till södra länet, är angelägen.
För att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvårdsstrukturen kommer en rad kommunikationsinsatser att genomföras under 2007. Det handlar om att tydliggöra för invånarna vart man vänder sig för att få vård och vad man kan förvänta sig av vården. Det behövs både utåtriktad kommunikation med invånarna och intern kommunikation med samtliga vårdgivare. Några utgångspunkter för kommunikationen är att:

• 
  tydliggöra helheten i vårdstrukturen
  
• 
  definiera de olika koncepten
  
• 
  ensa begrepp och terminologi inom vården
  
• 
  tydliggöra vårdstrukturen i Vårdguidens kanaler
  
• 
  använda Vårdguiden som avsändare för kommunikationen till invånarna
  
• 
  skapa förtroende för de olika vårdnivåerna
  
• 
  anpassa och rikta kommunikationen specifikt till olika målgrupper
  
• 
  tydliggöra vårdenheternas tjänster och erbjudanden
  
• 
  skapa rätt förväntningar
  

Verksamhetsförändringar

• 
  Föreslås att handkirurgiska kliniken vid Södersjukhuset inte överförs till Karolinska Universitetssjukhuset 2007-01-01 i enlighet med Landstingsfullmäktiges inriktningsbeslut avseende 3 S. Orsaken är svårigheten att hitta lämpliga lokaler på Karolinska till en rimlig kostnad. Flyttning av verksamheten föreslås ske när det nya universitetssjukhuset är klart för inflyttning.
  
• 
  Tillgången till barnkompetens i närsjukvården ska ses över.
  

Bättre strokevård i Stockholm

Inriktning

Enligt tidigare beslut av HSU ska handlingsplanen ”Bättre strokevård i Stockholm” genomföras. Genomförandet kommer att omfatta husläkarverksamhet, akutsjukvård, geriatrik och rehabilitering.

För att förstärka och förbättra vård och rehabilitering av patienter med diagnosen stroke krävs att de ingående verksamheterna får stöd i metodval och olika incitament för att genomföra handlingsplanens intentioner. För dessa insatser begär Beställare Vård särskilda medel inför 2007.

Verksamhetsförändringar

• 
  Rehabilitering i öppenvården av patienter med stroke förbättras bl a genom att stroketeam inrättas i fler kommuner och stadsdelar.
  

Vårdkedja för förlossningsvården

Inriktning

Vårdgivarvalsmodellen inom vårdkedjan mödrahälsovård – förlossningsvård - eftervård införs, under förutsättning att politiskt beslut tas.

Verksamhetsförändringar

• 
  Strukturförändringar inom mödrahälsovård och inom kvinnoklinikerna kommer att ske som en konsekvens av ett eventuellt beslut om att införa vårdgivarval. En försiktig bedömning är att cirka 70 mkr kommer att överföras från sjukhusen till närsjukvården.
  

Vårdkedja för behandling av övervikt hos barn och vuxna

Det är angeläget att alla barn med fetma i länet oavsett var de bor i länet ska kunna erbjudas en bra behandling på rätt vårdnivå. En sådan vård finns idag endast på ett fåtal ställen. Beställare Vård kommer därför att lägga fram ett förslag om en förstärkt vårdkedja som täcker hela länet.

För att förbättra tillgången i primärvården på utredning och behandling av vuxna överviktiga/feta personer föreslås att de hälsocentraler som ska inrättas får i uppdrag att vara en resurs när det gäller att stödja vårdgivare i arbetet med livsstilsförändringar.
Sjukvården i Norrtälje

Ansvaret för sjukvården i Norrtälje har i allt väsentligt övergått till den för landstinget och kommunen gemensamma nämnden fr.o.m. innevarande år. I de uppföljningar av övergripande natur av sjukvården i länet som kommer att genomföras ska dock även vården i Norrtälje ingå.