Ekonomi I balans

Uppdrag

Den hälso- och sjukvård som landstinget tillhandahåller ska utgå från befolkningens behov. I Hälso- och sjukvårdslagen och Tandvårdslagen uttalas att vården ska ges på lika villkor och med respekt för människors lika värde. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Uppdraget för Beställare Vård är att som professionella beställare skapa förutsättningar för ovanstående.
Stockholms läns landsting tillhandahåller hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, till cirka 1,9 miljoner invånare. Utbudet omfattar akutsomatisk vård, primärvård (vårdcentraler och husläkarmottagningar med mera), psykiatrisk vård, geriatrisk vård, annan specialiserad vård, habilitering, rehabilitering och tandvård. Även läkemedel och hjälpmedel finansieras via landstingets hälso- och sjukvårdsbudget.
För stora befolkningsgrupper, särskilt äldre och psykiskt funktionshindrade, har landstinget ett sjukvårdsansvar som delas med kommunerna. Landstinget svarar i huvudsak för medicinsk behandling, medan kommunerna har ansvar för social omsorg.

3. Behovsanalys

Befolkningsutvecklingen
Länets befolkning uppgick den 31 december 2005 till 1 888 765 invånare. Den prognostiserade ökningen för år 2006 är cirka 20 000 invånare och för år 2007 cirka 28 000 invånare vilket, för de två åren, medför en befolkningsökning på cirka 2,5 procent.
Diagram: Procentuell förändring av antalet invånare, per länsdel och per åldersgrupp, mellan åren 2005 och 2007.


Källa: SCB, Områdesdatabas, Prognos 2005
Den prognostiserade befolkningsökningen är inte jämnt fördelad mellan länsdelarna. Skillnaderna i befolkningsökning är störst för personer över 65 år.
Den prognostiserade befolkningsökningen för Stockholms stad, 1,9 procent, är något lägre än för övriga länsdelar. I åldersgruppen 0-64 år prognostiseras en ökning i Stockholms stad på samma nivå som förväntas i övriga länet. I åldersgruppen 65-79 år är befolkningsökningen mindre än i övriga länet, cirka 2, 4 procent. För de allra äldsta, i åldersgruppen över 80 år, prognostiseras till och med en minskning av antalet invånare med cirka 2,7 procent. I den norra länsdelen prognostiseras, i förhållande till övriga länsdelar, en något högre ökning av antalet invånare 0-39 år. I den södra länsdelen prognostiseras en betydligt högre ökning av antalet invånare över 40 år än övriga länsdelar.
Enligt uppgifter från SCB har det faktiska utfallet 2006 överträffat befolkningsprognosen med cirka 4 000 invånare. Överskottet beror till största delen, cirka 4 000 fler än förväntat, på ökade utrikes inflyttningar som en följd av nybeviljade uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen om gömda flyktingar, men det beror också på att det fötts 1 000 barn fler än förväntat. Inrikes inflyttning var däremot lägre, cirka 1 000 personer färre än förväntat. De flesta nyinflyttade flyktingar bor nu i Stockholms stad, Botkyrka, Södertälje och Huddinge kommuner.
Befolkningens hälsoutveckling
Medellivslängden har de senaste tre decennierna ökat kraftigt både i riket och i länet. Män i länet lever idag 78,8 år och kvinnor 83,4 år i genomsnitt, vilket är högre än i riket både för kvinnor och för män. Även återstående livslängd för dem som är 65 år idag har ökat. I Socialstyrelsens Lägesrapport för 2005 och i senaste analyser från Centrum för Folkhälsa presenteras följande trender i hälsoutvecklingen i länet:

• 
  Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att sjunka. Däremot prognostiseras en konstant ökning av antalet hjärtinfarkter pga förändringar i befolkningen (åldersstruktur och antal) samt riskfaktorer (ökningen av förekomsten av övervikt och diabetes).
  
• 
  Förekomsten av cancer fortsätter att öka. Ökningen beror i första hand på befolkningsförändringar, men en del av ökningen är en följd av en svag men oavbruten ökning av sjukdomsrisker.
  
• 
  Alkoholkonsumtionen i länet visar en viss minskning 2005 efter att ha varit oförändrad under ett par år.
  
• 
  Ingen ökning av alkoholrelaterad och narkotikarelaterad dödlighet i länet.
  
• 
  Andelen unga kvinnor som lagts in på sjukhus för alkoholförgiftningar fortsätter att öka medan andelen unga män är oförändrad.
  
• 
  Slutenvården inom beroendevården ökar för såväl 18-24 åringar som 13-17 åringar till skillnad mot övriga åldersgrupper. År 2005 hade cirka 1,5 procent av 13-24 åringar kontakt med beroendevården, mot en procent för hela befolkningen.
  
• 
  Andelen personer som vårdats i sluten psykiatrisk vård har tidigare minskat under en rad år, men sedan år 2003 ses en viss ökning.
  
• 
  Andelen 13 24-åringar som har kontakt med psykiatri fortsätter att öka.
  
• 
  Allt färre röker medan snusandet ökar. Andelen elever i årskurs nio som röker fortsätter att minska.
  
• 
  Andel 15-åriga pojkar i länet som provat narkotika har minskat vilket inte gäller jämnåriga flickor.
  
• 
  Allt fler barn och ungdomar är överviktiga eller feta.
  

Fler sjuka överlever sin sjukdom vilket ökar behoven av hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta gäller framför allt personer med kroniska sjukdomar, cancer, akut hjärtinfarkt, stroke, och vissa psykiska sjukdomar.

Under hösten 2006 genomförs nästa Folkhälsoenkät. Enkäten har genomförts i länet vart fjärde år sedan1990. Den kommer att ge ytterligare information kring de presenterade trenderna och deras påverkan på befolkningens behov av hälso- och sjukvård.
Vårdkonsumtionsjämförelse
Nedan redovisas en sammanfattande tabell över utvecklingen av vårdkonsumtionen.

Nedan följer några reflektioner rörande vårdkonsumtionens faktiska utfall första halvåret 2006 (januari till juni) jämfört med motsvarande period 2005. Skillnader som beror på förändring av befolkningens storlek och ålderssammansättning har rensats bort. När det gäller de skillnader som kvarstår kan konstateras:

Öppenvård:

• 
  Invånarna i Stockholms stad har, både 2005 och 2006, den högsta vårdkonsumtionen inom akutsjukvård, primärvård och psykiatri jämfört med länsgenomsnittet.
  
• 
  Invånarna i norra länet har lägst vårdkonsumtion inom akutsjukvård och psykiatri jämfört med länsgenomsnittet.
  
• 
  Invånarna i södra länet har länets lägsta vårdkonsumtion inom primärvård när hänsyn tagits till befolkningens storlek och ålderssammansättning.
  
• 
  Inom akutsjukvården ökar besöksvolymerna mest i norra länet jämfört med länsgenomsnittet. Trots det ligger vårdkonsumtionen där fortfarande under länssnittet.
  

Slutenvård:

• 
  Invånarna i södra länet har den högsta vårdkonsumtionen jämfört med länssnittet när det gäller akutsjukvård 2005 och 2006.
  
• 
  Inom psykiatrin och geriatriken har invånarna i Stockholms stad den högsta vårdkonsumtionen jämfört med länssnittet efter hänsyn tagits till befolkningsstorlek och ålderssammansättning.
  
• 
  Invånarna i norra länet har, jämfört med länsgenomsnittet, den lägsta vårdkonsumtionen inom samtliga vårdområden.
  
• 
  Inom akutsjukvården ökar antalet vårdtillfällen mest i norra länet. Trots ökningen ligger vårdkonsumtionen under länssnittet första halvåret 2006.
  
• 
  Inom geriatriken minskar antalet vårdtillfällen mest i norra länet.
  

Husläkarbesöken har hittills under 2006 ökat med 3,7 procent jämfört med budget föregående år. Den förväntade ökningen var 2 procent. Orsaken till ökningen beror främst på en fortsatt utveckling av närsjukvården, bättre bemanning, effekter av högre besöksersättning samt ökat öppethållande och fler närakuter.

För akutsjukvårdens slutenvård har antalet akuta vårdtillfällen ökat med 3 procent till och med augusti 2006 mot samma period 2005. Jämfört med år 2005 var motsvarande skillnad 0,6 procentenheter. För elektiva vårdtillfällen uppgår ökningen till 4,8 procent.
Det är i första hand hos den äldre befolkningen som konsumtionen av akut vård ökar. Inom åldersgruppen 65 år och äldre har antalet akuta vårdtillfällen ökat med tre procent mellan 2005 och 2006. Inom åldersgruppen 20-64 år har konsumtion av akuta vårdtillfällen ökat med två procent medan konsumtionen hos den yngsta åldersgruppen, 0-19 år, är oförändrad.

4.