Ekonomi I balans

Sjukvårdskostnader per kommun/stadsdel

Det förekommer stora variationer i genomsnittskostnader för 2005, dels mellan de geografiska beställarområdena, dels mellan närsjukvårdsområden inom respektive avdelnings geografiska område.
Stockholm stad/Ekerö

Närsjukvård Stockholm har den högsta kostnaden per invånare pga höga kostnader för psykiatri, primärvård och geriatrik samt relativt höga kostnader för akutsomatisk vård och läkemedel. Stockholm har en relativt hög andel äldre vilket delvis kan förklara kostnadsläget. Närheten till ett stort och diversifierat vårdutbud torde också ha betydelse.

Närsjukvårdsområde östra söderort har den högsta kostnaden per invånare i länet bl.a. beroende på höga kostnader för psykiatri och geriatrik. Även västra söderort har hög kostnad per invånare, främst orsakat av höga kostnader för akutsomatisk vård. Höga kostnader för geriatrisk vård bidrar till det relativt höga kostnadsläget i närsjukvårdsområde västra västerort. Samtidigt har närsjukvårdsområde Järva (Spånga Tensta Kista och Rinkeby) de näst lägsta kostnaderna per invånare i länet framförallt beroende på lägre kostnader för akutsomatisk vård.
Norra länet

Norra länet har lägre genomsnittskostnad men nivån dras upp av höga kostnader för akutsomatisk vård i Norrtälje respektive i Solna och Sundbyberg. Akutsjukhusen i respektive närsjukvårdsområde och hög andel äldre i befolkningen torde påverka detta. Även kostnader per invånare för läkemedel och primärvård är relativt höga i norra länet. I närsjukvårdsområde nordväst där Solna/Sundbyberg ligger finns också kommunerna Järfälla och Upplands Bro, vilka båda har bland de lägsta kostnaderna i länet.

Södra länet

Södra länet har de lägsta kostnaderna per invånare. Men kostnaderna har ökat mot tidigare år och kostnaderna för akutsjukvård är nu högre per invånare i södra länet än i Stockholm/Ekerö. Det är särskilt Huddinge Botkyrka och Södertälje som har höga kostnader för akutsomatisk vård. I övrigt ligger södra länet generellt lägre än de båda övriga avseende samtliga vårdgrenar med undantag av habilitering. Området har också den yngsta befolkningen, vilket utgör en förklaring. Vanligtvis finns ett samband mellan nivå på vårdkonsumtion och kostnader. Dock förekommer exempel på bristande samband, exempelvis områden i södra länet som har högt antal besök hos läkare respektive övriga personalkategorier per invånare men inte motsvarande höga kostnader. Närsjukvårdsområde sydost har den lägsta kostnaden per invånare i länet.

3.9Beställarens köpkraft

Efter flera år av sjunkande köpkraft för beställaren har trenden vänt. 2005 noteras en ökad köpkraft jämfört med året innan. Tidigare år ökade kostnaderna betydligt snabbare än den måttliga vårdkonsumtionsökningen. Båda trenderna har brutits. Kostnaderna förändras totalt endast i takt med inflationen samtidigt som vårdkonsumtionen ökat inom närsjukvården.

I årsredovisningen för 2004 redovisades hur beställarens köpkraft utvecklats under perioden 1999-2004, med tonvikt på hur utvecklingen varit 2003-2004. Detta skedde samtidigt som LSF centralt redovisade hur producenternas produktivitet utvecklats.
Begreppet ”beställarens köpkraft”

I begreppet ”beställarens köpkraft” ställs den vårdkonsumtion som kommer länets befolkning till godo i relation till beställarens kostnader för den köpta vården. Beräkningarna kan således komma att skilja sig något mot vårdgivarnas produktivitetsutveckling.

Beräkningarna omfattar perioden 1999-2005. Vårdkonsumtionen har viktats till en ”bruttoproduktion” med utgångspunkt från de självkostnader som gällde för år 2003.
Det är viktigt att framhålla att vårdkonsumtionen (verksamhetstalen) under 2005 förändrats något jämfört med tidigare år. För 2004 har en noggrann revidering gjorts, utifrån kriterierna för 2005. För perioden 1999-2003 har en schablonartad korrigering gjorts av berörda verksamhetstal.

Kostnaderna omfattar köpt vård samt medicinsk service för akutvård, psykiatri, primärvård och geriatrik. Momskostnader har exkluderats ur beräkningarna. Inflationsrensning för perioden 2004-2005 har gjorts med samma procentsats som SLL-producenterna har använt. För perioden 1999-2004 har SKL: s (Sveriges kommuner och landsting) värden för landstingens inflation använts. Under perioden har beställarens köpkraft sjunkit med ca 11 procent i fasta priser, vilket åskådliggörs i nedanstående diagram.

Figuren visar beställarens köpkraft under åren 1999-2005.

Akutsjukvården har utvecklats sämst

Per verksamhetsområde uppvisar akutvården den sämsta utvecklingen med en sänkning på drygt 18 procent av köpkraften. Det beror på att den reala kostnadsökningstakten under perioden vida överstiger den mer måttliga ökningen av vårdkonsumtionen. Primärvård och geriatrik uppvisar en likartad utveckling.

Köpkraften har sänkts med ca 7 procent under perioden. Dessa verksamhetsområden har en något högre real kostnadsökningstakt i relation till en klart högre ökningstakt av vårdkonsumtionen än akutvården.
Positiv köpkraft för psykiatri

Psykiatri är det verksamhetsområde som avviker från de övriga. Under

perioden har köpkraften ökat med ca 21 procent. Det beror både på att real kostnadsökningstakt är påtagligt lägre samt att vårdkonsumtionens ökningstakt är påtagligt högre än för övriga verksamhetsområden. Det är framför allt övriga besök inom psykiatrin som uppvisar en markant stegrande kurva

VO/procent	Vårdkonsumtion	Kostnader	Köpkraft
Akutvård Psykiatri Primärvård Geriatrik Totalt	-0, 4 +3, 6 +5, 9 +5, 2 +1, 4	-2, 0 +1, 3 +2, 8 +3, 5 -0, 1	+1, 6 +2, 2 +3, 0 +1, 6 +1, 4

Tabellen visar utvecklingen av köpkraft i procent för perioden 2004-2005.

Beställarens köpkraft ökar med 1,4 % mellan 2004 och 2005

Mellan 2004 och 2005 beräknas en ökning av beställarens köpkraft med sammantaget 1,4 procent. Köpkraften ökar inom samtliga verksamhetsområden. För tre verksamhetsområden är ökningen orsakad av att vårdkonsumtionen ökar mer än kostnaderna. För akutvården beror ökningen på att minskningen av kostnaderna är större än minskningen av vårdkonsumtionen. Utvecklingen börjar under de senaste åren långsamt gå mot målet att närsjukvårdens andel av vårdkonsumtionen ska öka samtidigt som akutsjukvårdens andel ska minska, kan vara på väg att infrias.

Budgeten för 2006 förutsätter en fortsatt ökning av beställarens köpkraft.

3.10Utblick mot 2006

Med 2005 års bokslut som grund kan en förnyad bedömning göras av styrkan i budgeten för 2006. Kostnadsökningen för 2005 mot 2004 blev 3,3 procent. Motsvarande siffra för 2004 var 2,9 procent. I budget 2006 är utrymmet 2,1 procent.

Trots ett bokslut i balans för 2005 är utgångsläget inför 2006 påtagligt sämre än för de tre senaste åren. Det ekonomiska utrymmet jämfört med bokslutet året innan var för 2004, 3,9 procent (utfall 2,9 procent) och för 2005 3,5 procent (utfall 3,3 procent).
För 2006 är det ekonomiska ökningsutrymmet jämfört med bokslut 2005 2,1 procent. En viktig bidragande orsak till denna skillnad är de strukturbesparingar på cirka 1500 mkr som genomförts dessa år. För 2006 kommer strukturbesparingarna inte att bidra till att dämpa kostnadsökningstakten.
Budgetutrymme för 2006 lägre än tidigare

Med tanke på att 1 procent av HSU: s budget motsvarar ca 340 mkr ställer 2006 års ekonomi ännu högre krav på ekonomistyrning och beredskap för kostnadsreducerande åtgärder.

Visserligen har avtalen med vårdgivarna för 2006 beaktat det lägre budgetutrymmet men som beskrivits i budget 2006 finns riskfaktorer utöver avtalade ersättningar.

Figuren visar Hälso- och sjukvårdens nettokostnadsökning under åren 2002-2006.

Sämre utgångsläge

Exempel på riskfaktorer är läkemedel, privata specialister som får ersättning enligt nationella taxan, medicinsk service och effekter av kommunernas fortsatta omstrukturering av särskilda boenden till egna boenden mm. Primärvårdens fortsatta kostnadsutveckling, där särskilt medicinsk service och hemsjukvård har haft en dramatisk ökning 2005. Ett ökat inslag av rörliga (prestationsrelaterade) ersättningar i ersättningssystemen också införs för geriatrik och psykiatri kan ge effekter som inte förutsetts. För primärvården genomfördes detta 2005.

Ett balanserat resultat för 2006

Kostnadsutvecklingen kommer att följas noga. I samband med månadsbokslut och prognoser under året görs bedömningar om det krävs ytterligare åtgärder för att nå ett balanserat resultat i bokslut 2006.

Ett balanserat resultat 2006 tillsammans med en fortsatt utveckling av närsjukvården och följsamhet till den nationella vårdgarantin förutsätter bl a:

• 
  att den alltför snabba kostnadsökningen för primärvården kan hejdas,
  
• 
  att läkemedelstrategin kan dämpa den stigande kostnadsökningstakten för läkemedel
  
• 
  att kostnaderna för den avtalade vården stannar inom avtalade totalbelopp
  

3.11Beslutade verksamhetsförstärkningar

I budget 2005 specificerades de verksamhetsförändringar som avsågs genomföras i s.k. åtgärdslistor. Dessa redovisas och kommenteras i bilaga 2.

Utveckling

3.12Närsjukvårdens utveckling

Närsjukvårdens utveckling har genomförts i enlighet med 3 S-utredningens intentioner och utgått från de fyra baskoncept som landstingsfullmäktige beslutat om, d.v.s. vårdguiden, husläkarmottagningar/vårdcentraler, närsjukvårdscentrum (inkl närsjukhus) och närakuter.

Närsjukvårdsområde	Kommuner/ stadsdelar	antal hlm/ vc	Närsjukvårdscentrum	Närakut
Södra länet
Sydost	Nacka, Värmdö	9	Nacka	Nacka
Syd	Haninge, Tyresö, Nynäshamn	12	Handen, Nynäshamn*	Handen
Botkyrka -Huddinge	Botkyrka, Huddinge	13	Hallunda, Huddinge, Tumba	Huddinge
Sydväst	Salem, Nykvarn, Södertälje	11	Södertälje C	Södertälje sjukhus **
Stockholms stad och Ekerö kommun
Västra västerort	Bromma, Hässelby-Vällingby samt Ekerö kommun	13	Brommaplan	Bromma-plan
Järva	Spånga-Tensta, Kista, Rinkeby	7	Järva	Järva
Norra innerstaden	Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm	17	Sabbatsberg/ Odenplan*	Norra Innerstaden
Södermalm	Katarina-Sofia, Maria-Gamla stan	7	Södermalm*	Södermalm**
Östra söderort	Enskede-Årsta, Skarp-näck, Farsta, Vantör	11	Dalen/Globen, Farsta	Farsta^**
Västra söderort	Älvsjö, Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen	9	Skärholmen, Liljeholmen	Skärholmen^**
Norra länet
Nordväst	Solna, Sundbyberg, Järfälla, Upplands Bro	19	Solna C, Jakobsberg	Solna C, Jakobsberg
Nord	Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby	12	Upplands Väsby/Löwenströmska	Löwenströmska
Nordost	Danderyd, Lidingö, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker	24	Täby C	Täby C*** jourmottagning
Norrtälje	Norrtälje	7	Norrtälje stad	Norrtälje stad^***

Av tabellen framgår antal husläkarmottagning/vårdcentraler, närakuter och närsjukvårdscentra i vart och ett av länets 14 närsjukvårdsområden.

*planeras, **under 2006, *** jourmottagning

Inledning

Verksamheter och geografiska områden med störst behov har förstärkts och prioriterade frågor och grupper särskilt uppmärksammats.

Telefontillgängligheten och det akuta omhändertagande i närsjukvården har förbättrats.
Baskonceptet tillsammans med övriga delar av primärvård, geriatrik, lokal psykiatri, beroendevård och privata specialister bildar en närsjukvård med ett brett utbud och hög kompetens.
Utvecklingen av närsjukvården i punkter:

• 
  ökad tillgänglighet till och fler läkarbesök på husläkarmottagningar/vårdcentraler
  
• 
  bättre samverkan mellan allmänpsykiatri, beroendevård och kommunernas socialtjänst genom olika utvecklingsprojekt
  
• 
  omfattande medborgardialog
  
• 
  ny rehabstruktur inom paramedicinsk verksamhet i norra länet
  
• 
  gemensam organisation för landstingets hälso- och sjukvård och kom- munernas omsorg i Norrtälje kommun
  
• 
  fyra nya närakuter i Brommaplan, Järva, Stockholms stad och Huddinge
  
• 
  färre antal utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhus och geriatriska kliniker i Stockholms stad
  
• 
  avancerad hemsjukvård i Södertälje, Salem, Nykvarn stärker kvarboende i eget boende och patientsäkerhet
  
• 
  start av äldreteam i Haninge och Tyresö i syfte att möjliggöra kvarboende i eget boende.
  

Närsjukvård i norra länet

Närsjukvården i norra länet består av närsjukvårdsområdena nordväst, norr, nordost och Norrtälje. Det finns 61 vårdcentraler, fem närsjukvårdscentra och fem närakuter som har i uppdrag att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård i området.

Snabbare omhändertagande

Det akuta omhändertagandet i närsjukvården har vidareutvecklats genom förbättrad sjuk- vårdsrådgivning och ökad tillgänglighet vid husläkarmottagningarna. Under 2005 har husläkarbemanningen fortsatt att förbättras. Sedan årsskiftet ses en ökning av läkarbesöken vid mottagningarna, förbättrad telefontillgänglighet och kortare väntetider för läkarbesök.

Omfattande upphandling

Omfattande upphandling har skett av ASiH, av vård för äldre med särskilda behov samt av läkarinsatser i särskilda boenden.

Ny rehabiliteringsstruktur

Inom paramedicinsk verksamhet har den nya rehabiliteringsstrukturen genomförts. En primärvårdsrehabilitering har övertagit hemrehabiliteringen, sex nya arbetsterapeuttjänster har inrättats och 3,5 stroketeam. Dessutom har en för­söks­verksamhet för återkommande rehabilitering av kroniskt sjuka startat.

Ökad samverkan med kommunen

Samverkan med kommun­erna har skett bl.a. avseende livsstilsfrågor såsom övervikt, missbruk och psykisk ohälsa. Inom psykiatrin har statens satsning genom tillförda länsmedel resul­terat i 19 utvecklings­projekt där allmänpsykiatrin och beroende­vård­en samverkar med kommunernas socialtjänst.

Ny psykiatrisk slutenvårdsstruktur

Förändringen av den psykiatriska slutenvårdsstrukturen har fortsatt under året. Barn- och ungdomspsykiatrin samlokaliseras till större enheter för att bl.a. säkra kompetensen i omhändertagandet.

Flera medborgar­dialoger har genomförts i kommunerna under året.
Inom Nordvästberedningens område har tillgängligheten till såväl akuta som planerade läkarbesök blivit bättre genom utökad hus­läkar­be­man­ning samt genom ytterligare utbyggnad av specialist­sjukvård kring närsjuk­vårdscentra Jakobsberg och Solna.
För de äldre har det akuta omhändertagandet förbättrats genom ökad samverkan mellan ambulansverksamheten och den geriatriska kliniken vid Jakobsbergs sjukhus. Tillgången till palliativ vård har säkrats genom att ASiH-verksamhet i Järfälla och Upplands Bro har förstärkts.
SLSO och Solna kommun samverkade inför inrättandet av en äldre­vårdscentral i kommunen.
De allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna har förstärkts genom en omfördelning av resurser inom norra länet.
Inom Norrberedningens område har ett vårdkedjearbete kring äldre vid Löwenströmska sjukhuset inneburit bättre resursanvänding och ökad patienttillfredsställelse. Projektet har utvecklat en vårdkedjan bestående av ambulansverksamhet– jour/hembesöksläkare– sjukvårdsrådgivning–geriatriska kliniker.
Inom Nordostberedningens område har Norrtälje kommun och landstinget utvecklat en gemensam organisation för hälso- och sjukvård och omsorg i kommunen. SLL och Norrtälje kommun har ingått ett kommunalförbund som from 1 januari, 2006 är huvudman för sjukvård och kommunal omsorg i Norrtälje kommun. En särskild nämnd inom Norrtälje kommun ansvarar för verksamheten.
Verksamheter som idag drivs i kommunal eller landstingsregi kommer att drivas i ett nytt bolag som till 100 procent ägs av kommunalförbundet. Den del av kostnaderna för verksamheten som finansieras av landstinget tillförs nämnden direkt från landstingsfullmäktige och inte via HSU.
För 2006 har fullmäktige beslutat att anslaget till nämnden skall uppgå till 905 940 tkr. Av dessa avräknas 903 140 tkr från HSU: s landstingsbidrag för köpt vård (resterande avser administrativa och landstingsgemensamma kostnader). En rapport om den nya sjukvårdsorganisationen i Norrtälje redovisades för HSU: s sammanträde i december 2005.
Närsjukvård i Stockholm och Ekerö

Närsjukvården i Stockholm och Ekerö består av sex områden, Västerort, Järva, Norra Innerstaden, Södermalm, östra söderort och västra söderort.

Det finns 65 husläkarmottagningar, tre närakuter och tio närsjukvårdscentra som har uppdraget att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård i området.
Tre nya närakuter

Närakuterna Brommaplan, Järva och Norra Innerstaden startade i april 2005. Verksamheterna som har öppet mellan 08.00 - 22.00 har tillgång till röntgen och organspecialister för att göra närsjukvården mer tillgänglig och bredda kompetensen. Planeringen för ytterligare tre närakuter lokaliserade till Farsta, Skärholmen och Södermalm har påbörjats.

Psykosocial kompetens i primärvården

Den psykosociala kompetensen i primärvården har förstärkts. Alla husläkarmottagningar/vårdcentraler har tillgång till psykosocial kompetens, i vissa fall även psykiater. Statens psykiatrisatsning har inneburit att Närsjukvård Stockholm startat 29 utvecklings- och samverkansprojekt.

Samverkansöverenskommelse - psykiatri

Inom psykiatriområdet har en samverkansöverenskommelse tecknats mellan SLL och Stockholms stad. Överenskommelsen reglerar samverkan kring utskrivningsklara patienter och vårdplanering, placering på HVB-hem, särskilda insatser för hemlösa, lokala integrerade mottagningar samt frågor i samband med permission enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.

Samverkansöverenskommelse - äldre

Samverkansöverenskommelsen mellan SLL och Stockholms stad kring äldre har bland annat resulterat i att färre antal utskrivningsklara patienter ligger kvar vid sjukhus och geriatriska kliniker.

Medel från Stockholms stads kompetensfond har använts till kompetensutveckling för socialpsykiatri och psykiatri (1 000 personer), läkemedelsutbildning (1 900 personer), BUS-kompetens (2 000 personer när projektet är genomfört 2006).
Stadens omvandling av servicehus till ordinära boenden har lett till utökad hemsjukvård.
Folkhälsosatsningar har genomförts inom området övervikt, fysisk aktivitet på recept, (FaR) och samarbete med Apoteket i hälsotorg.
Inom Västerortsberedningens område fortsätter förstärkningen av husläkare. En mottagning med specialister från S: t Görans sjukhus och röntgen har etablerats i anslutning till den nya närakuten på Brommaplan. Sex vårdcentraler har öppet minst en kväll i veckan för planerade besök.
För barn och ungdom har västerorts lokala BUP-verksamhet förstärkts, en familjecentral etablerats i Rinkeby samt förstärkts på Ekerö.
För äldre har en vårdcentral med äldreprofil etablerats i Bromma. Tillsammans med Hässelby-Vällingby stadsdel utvecklas ”Hässelgården”. Geriatriken i Bromma har upphandlats under året. Stroketeam för personer under 65 år har etablerats och del två av rehabgarantiprojektet har genomförts som pilotprojekt.
Kista vårdcentral, primärvårdsrehabilitering, psykosociala teamet och den lokala försäkringskassan samverkar kring samordnade rehabiliteringsinsatser.
Överviktsprojekt för barn och ungdomar i Järvastadsdelarna startade i december.
Inom Innerstadsberedningens område har avlastningsplatser för primärvården inrättats på Stockholmsgeriatriken för norra innerstaden och på Ersta sjukhus för Södermalm.
På Ersta sjukhus har vårdplatser för svårt somatiskt sjuka hemlösa inrättats. Norra innerstadens strokesjukvård har utökats. Tillsammans med stadsdelarna på Södermalm har Södermalms beroendeteam startats för patienter med beroende- och psykiatriproblematik. För unga vuxna har beslut fattats om en central mottagning med inriktning på könssjukdomar.
Inom Söderortsberedningens område har nya former för äldrevård i samverkan prövats, t ex hälsosamtal för äldre över 75 år vid Hökarängens närvårdscentral och samarbetsprojektet ”fixartjänst och friskvårdsinsatser” i Enskede-Årsta stadsdel. Planeringen av en lokal integrerad beroendemottagning har påbörjats tillsammans med tre stadsdelar i västra söderort. I Bredäng har ett Hälsotorg startats tillsammans med Apoteket.
Närsjukvård i södra länet

Närsjukvården i södra länet består av fyra områden, Nacka och Värmdö, Haninge, Tyresö och Nynäshamn, Huddinge och Botkyrka samt Salem, Södertälje och Nykvarn.

Det finns 45 vårdcentraler, fem närsjukvårdscentra och tre närakuter som har uppdraget att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård i området.
Psykologbedömning av förskolebarn

Behovet av psykologbedömning för förskolebarn har under året tillgodosetts inom södra länet genom att barnklinikerna på HS och SÖS förmedlat psykologer som utfört uppdraget. Inför 2006 samordnas detta uppdrag i en beställning avseende förskolebarn i hela länet.

Landstingsfullmäktige har under året beslutat godkänna förslag till samordningsförbund för rehabilitering i Botkyrka och Södertälje. Genom samordningsförbundet samverkar försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommun och landsting om insatser för personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.
Inom Sydvästberedningens område godkände landstingsfullmäktige i juni 2005 utredningen om den framtida inriktningen av hälso- och sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje. Utredningen bedrevs i sex delprojekt och allmänheten gavs möjlighet att framföra synpunkter i dialogkonferenser och fokusgrupper.
Södertäljeutredningens förslag genomförs successivt: Närakut öppnar i mars 2006, vårdgrannetelefoner införs för konsultationer mellan vårdgivare, Hälsotorg i samverkan med Apoteket AB och projektet Hälsosamt åldrande i samverkan med Södertälje kommun.
Mottagningen för Unga (MU) i Södertälje, som drivits i projektform, permanentas. Hösten 2005 startade MiniMaria i Södertälje. Barn- och ungdomspsykiatrin har omorganiserats under året och Salem har överförts från Tumba BUP till Södertälje BUP. Det innebär att Salemungdomarna får bättre tillgång till nätverket av vårdgivare inom närsjukvårdsområdet.
Inom Sydostberedningens område har primärvården i Nynäshamn förstärkts för att förbättra tillgängligheten.
I Nacka har Nacka Barnläkarmottagning och primärvården inlett ett samarbete med skolhälsovården för att kunna hjälpa överviktiga barn. Överviktmottagningen för vuxna på Älta vårdcentral har permanentats under 2005.
I Tyresö har landsting och kommun startat ett projekt för att utveckla ett aktiverande och rehabiliterande förhållningssätt hos personal inom hemtjänsten. Målsättningen är att bibehålla funktionsnivån hos de äldre så att de kan bo kvar hemma samt minska sjukvårdsinsatser.
Ett äldreteam har startats för att erbjuda stöd och insatser till äldre multisjuka som inte är inskrivna i den avancerade hemsjukvården i Haninge och Tyresö kommuner.
Kommunernas omvandling av servicehus till ordinärt boende har medfört att fler personer får hemsjukvårdsinsatser från primärvården.
Inom Sydberedningens område öppnades en primärvårdsdriven närakut i Botkyrka/Huddinge som resulterat i en minskning av besöken på Karolinska Huddinges akutmottagning. Knuten till närakuten finns en samordningsfunktion ”Vårdlotsen” öppen dygnet runt. Inom Norra Botkyrka finns ett stort antal asylsökande familjer med barn. För att bättre möta barnens och familjernas behov kommer den nya barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Hallunda att förstärkas. Fortsatt samarbete med kommunerna om fler familjecentraler pågår.

Vårdcentralerna har, under året förstärkts med psykiatriker som ett komplement till annat psykosocialt stöd. I Hallunda öppnades en gynekologmottagning för att fylla behovet för kvinnorna i området.

3.13Den somatiska specialistsjukvårdens utveckling

Under 2005 genomfördes en rad förändringar med syftet att renodla sjukhusens uppdrag vilket bland annat innebar en koncentration av den högspecialiserade vården till Karolinska Universitetssjukhuset.

Inledning
I beställningarna för den somatiska specialistsjukvården har hänsyn tagits till behovet av att renodla sjukhusens verksamheter samt till förändringar i befolkningsstrukturen, den medicinska utvecklingen och till besluten i Landstingets budget avseende bland annat den nationella vårdgarantin och utbyggnaden av närakuter.
Följande har koncentrerats till Karolinska Universitetssjukhuset:
1. Operationer av pancreas cancer (bukspottkörtel)

2. Avancerade ingrepp inom matstrupe/magsäck

3. Avancerat tarmkirurgi framför allt avseende cancer

4. Cystectomier d.v.s. uttagande av och rekonstruktion av urinblåsa vid blåscancer

5. Krossbehandling av njursten

6. Robotassisterade operationer av prostatacancer och blåscancer

7. Endokrin kirurgi

Dessutom har:

Kärlkirurgisk specialistverksamhet koncentrerats till Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset. Övergripande jouransvar för denna verksamhet delas av dessa två enheter.

Gynekologisk cancerkirurgi koncentrerats till Karolinska Universitetssjukhuset medan delar av sjukhusets kirurgi inom gynekologi för godartade tillstånd (myom, inkontinens m.m.) överförts till Södersjukhuset.
Jourverksamhet för ballongsprängning inom hjärtats kranskärl inklusive vissa hjärtinfarkter har delats upp mellan Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset.

Både Capio St Görans och Danderyds sjukhus fortsätter med denna verksamhet dagtid vardagar.

Rehabiliteringsmedicinsk verksamhet koncentrerats till Danderyds sjukhus som tog över större delen av den verksamhet som tidigare fanns på Karolinska Universitetssjukhuset.
Sluten infektionsvård överförts från Karolinska Universitetssjukhuset till Danderyds sjukhus
Karolinska Universitetssjukhusets akuta verksamhet i Solna reducerats och Capio S: t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset ökat sin beställning med motsvarande.
Resultat

Resultatet av 2005 års uppföljningar av sjukhusavtalen kan sammanfattas enligt följande:

1. Produktionen vid sjukhusen visar god följsamhet gentemot beställningarna.

2. Koncentrationen av högspecialiserad vård till Karolinska Universitetssjukhuset har fungerat bra
3. Förändringen av verksamheten vid akutmottagningen vid Karolinska/Solna har genomförts och styrningen av patientströmmar till andra sjukhus har fungerat väl
4. Kostnadsutvecklingen ligger på en betydligt lägre nivå än tidigare

5. Akut öppenvård minskar
6. Akut slutenvård ökar

7. Kvalitetsarbetet följer intentionerna i avtalen

8. Arbetet med att effektivisera vårdpro-cesserna pågår
Ett antal relativt kraftfulla förändringar under 2005 har således genomförts på ett bra sätt och med lyckat resultat. Trots satsningar på närsjukvården har dock den akuta slutenvården ökat vilket kräver särskild analys och eventuellt ytterligare åtgärder. Effekter av förändringarna följs upp löpande och systematiskt med hjälp av hälso- och sjukvårdens övergripande uppföljningsmodell.
Karolinska

Universitetssjukhuset 

Utgångspunkten för beställda volymer 2005 har varit 2004 års beställda volymer. Justeringar gjordes för de två stora strukturförändringarna som genomförts under 2005, dels ett ändrat uppdrag för Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna samt koncentrationen av den högspecialiserade vården.

Förändringen av verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhusets akutmottag­ning i Solna genomfördes i april 2005.
Patienter hänvisas till akutmottagningarna vid Danderyds sjukhus, Capio S: t Görans sjukhus och Södersjukhuset samt till närsjukvården.

Under 2005 har cirka 3 700 vårdtillfällen och 15 000 besök flyt­tats från Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Beställare Vård har påbörjat en fördjupad granskning av effekterna och avser redovisa slutsatserna till HSU den 28 mars 2006.

Därutöver förflyttades medicinsk rehabilitering till Danderyds sjukhus samt del av kirurgin för godartade gynekologiska tillstånd till Södersjukhuset. Med två undantag, förlossningar och neonatal, utfördes i stort beställda volymer 2005.
Danderyds

sjukhus

Omstruktureringen av Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna har medfört en större tillströmning av patienter till Danderyds sjukhus än beräknat.

Totalt för sjukhuset har den akuta slutenvården ökat mer än förväntat medan utfallet för akut öppenvård ligger något under förväntat.
Den slutna infektionssjukvården överfördes organisatoriskt från Karolinska Universitetssjukhuset till Danderyds sjukhus i maj 2005. Beställningen utökades med 452 akuta vårdtillfällen, vilka har utförts.
Utfallet för antalet förlossningar ligger något under beställningen. Totalt har sjukhuset utfört årets beställning.
Under året tog Danderyds sjukhus över huvudansvaret för medicinsk rehabilitering. I stort sett all verksamhet vid Karolinska Universitetssjukhusets kliniker i Huddinge och Solna överfördes organisatoriskt till Danderyds sjukhus.
Viss störning av verksamheten har förekommit under 2005, dels beroende på de fysiska flyttarna, dels beroende på de organisationsförändringar som denna sammanslagning medfört.
Vidare utökades beställningen av dagvårdsverksamhet för överviktiga vid enheten MotVikt under andra halvåret 2005 med 10 patienter till totalt 50 patienter under 2005.

Södersjukhuset

I förhandlingarna inför 2005 års verksamhet togs hänsyn till effekten av den begränsning som genomfördes vid Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna. Detta innebar att beställningen ökades avseende akuta vårdtillfällen och akutbesök

Justeringar har genomförts under året med anledning av koncentrationen av högspecialiserad vård till Karolinska Universitetssjukhuset samt särskilt beslut i HSU i juni 2005 om etablering av mottagning för våldtagna kvinnor. I övrigt var beställning oförändrad jämfört med 2004.
Under 2005 har de akuta besöken minskat, medan den akuta slutenvården ökat. Minskningen av akuta besök vid sjukhuset gör det svårt att med säkerhet bedöma omfattningen av eventuell överströmning av patienter med anledningen av begränsningen vid Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna. Främsta orsaken till den ökade akuta slutenvården bedöms vara en ökad tillströmning av patienter från Hägersten och Liljeholmen.
Totalt har sjukhuset utfört årets beställning
Capio S: t Görans sjukhus

Sjukhuset fick i januari 2005 ett nytt åttaårigt avtal. I förhållande till 2004 ökades beställningen 2005.

Grunden till ökningen är dels att sjukhuset i samarbete med Närsjukvård Stockholm etablerade allmänkirurgi, internmedicin och ortopedi vid Brommaplan och dels att neddragningen vid Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna medförde ett ökat ansvar för akutpatienter vid Capio S: t Görans sjukhus. Bland annat överfördes hela Östermalm till Capio S: t Görans sjukhus.
Den förväntade ökningen av akutpatienter har främst uppstått inom slutenvård där ökningen varit 15 procent medan öppenvården endast ökat med 9 procent vilket är under förväntad ökning. Detta kan till viss del förklaras av den hänvisningsfunktion som funnits på sjukhuset under året.
Distriktssköterskor arbetar på akutmottagningen för att ta emot och hjälpa patienter som inte behöver sjukhusets infrastruktur. Patienterna hänvisas till primärvård, närakuter men oftast till egenvård. Antal patienter som hänvisades på detta sätt uppgick till cirka 5 000 under 2005.
Ökningen av den akuta slutenvården överstiger inte den som förväntades i samband med förändringen vid Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning i Solna. Totalt har sjukhuset uppfyllt beställningen för 2005.
S: t Eriks Ögonsjukhus

Sjukhuset har haft problem med långa väntetider till öppenvårdsbesök. På försök har sjukhuset haft lördagsmottagningar under våren och hösten.

Ögonakuten är öppen varje dag mellan 08.00-16.00. Efter kl 16.00 är det möjligt att vid svårare akuta fall, efter telefonöverenskommelse, få besöka ögonakuten och träffa en ögonläkare fram till 21.00. Därefter finns ingen läkare på sjukhuset, däremot ögonläkare i beredskap utanför sjukhuset. Genom denna nya rutin kan patienter som verkligen har akuta behov få hjälp snabbare.
S: t Eriks Ögonsjukhus har vidare tagit initiativ till ett projekt för att utveckla remisshanteringen inom ögonsjukvården så att patienten kan slussas effektivt och med hög kvalitet genom hälso- och sjukvården. Sjukhuset har uppfyllt årets beställning.
Södertälje

sjukhus

Utgångspunkten för beställningen vid Södertälje sjukhus var i huvudsak oförändrade volymer jämfört med 2004. Justeringar i beställningen gjordes med hänsyn till behov och efterfrågan gällande främst ortopedi och förlossningar. Inför 2005 hade sjukhuset sedan flera år tillbaka mycket långa väntetider inom elektiv ortopedisk öppenvård varför beställningen utökades. Målet med denna utökning var att väntetiderna ska ligga på högst 3 månader senast den 30 juni 2005 vilket också uppnåddes.

Antalet förlossningar minskades från 2 200 till 1 750 som anpassning till minskad efterfrågan under flera år. Utfallet visar ett något lägre utfall än beställning. Södertälje sjukhus har i stort uppfyllt beställningen.
Norrtälje sjukhus

Utgångspunkten för 2005 års beställning var med ett undantag 2004 års volymer.

En ny verksamhet under 2005 år var ögonlaserbehandling för glaukompatienter och diabetiker med retinalförändringar. Patienterna var tidigare hänvisade att söka vård på St Eriks ögonsjukhus eller hos privata specialister i Stockholm.

Sjukhuset har i stort uppfyllt beställningen.