Ekonomi I balans

Större privata enheter

Antalet avtal med större privata vårdgivare är drygt 25. Avtalad verksamhet omfattar i huvudsak planerad sluten vård, dagkirurgi och specialistbesök inom specialiteterna allmänkirurgi, ortopedi, gynekologi och urologi, internmedicin med subspecialiteter samt kataraktkirurgi.
Verksamheterna är i huvudsak lokaliserade i Stockholms innerstad, men specialistmottagningar med dagkirurgisk verksamhet finns också på Järva, i Nacka, Upplands Väsby och Handen.
Avtal finns också med Cityakuten, Barnakuten samt BB Stockholm vid Danderyds sjukhus. Efter konkurrensupphandling träffades också avtal med tre vårdgivare inom ryggkirurgi och två vårdgivare inom fotkirurgi.
Inför förlängning av vissa avtal 2005 genomfördes en reducering av uppdraget i cirka hälften av dessa avtal med 25 procent. Utfallet för året visar att beställningen i stort utförts.

Privatpraktiserande specialistläkare

I länet finns drygt 500 privatpraktiserande specialistläkare varav cirka 300 omfattas av sammanlagt 140 vårdavtal. Resterande är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning (etablering). Därutöver finns cirka 300 privatpraktiserande psykiatriker och allmänspecialister som administreras genom de tre närsjukvårdsavdelningarna.
Utvecklingen av denna vårdsektor går mot ett minskat antal besök och en högre andel särskilda åtgärder (kvalificerade åtgärder), vilket betyder att fler patienter som just behöver specialistkompetensen tas om hand samtidigt som besöken blir dyrare. En önskvärd utveckling som styrs via enhetliga avtal och tydliga uppdrag.
Under 2005 utfördes 1 343 000 besök jämfört med 1 432 000 föregående år. Det är en minskning med 89 000 besök eller drygt 6 procent vilket motsvarar en kostnadsminskning med cirka 0,4 procent.

Den största förändringen finns inom ortopedi och kirurgi följt av invärtesmedicin och gynekologi. För specialiteterna hud och öron-näsa-hals blev utfallet drygt 15000 färre besök beroende på remisskravet samt ett besparingsuppdrag gällande hudsjukvården. Samtidigt har andelen särskilda åtgärder ökat med cirka 4,2 procent mellan åren.

Bedömningen är att arbetet med att ge denna vårdsektor ett tydligare specialistuppdrag med färre men mer kvalificerade besök gett resultat.

Ambulanssjukvård

Upphandling av ambulanssjukvård genomfördes 2004 med driftstart i februari. Avtal tecknades med tre ambulansleverantörer och ett direktavtal tecknades med SLL egna bolag. Avtalsperioden är fem (5) år med möjlighet tillförlängning ytterligare två (2) år.
Nyheter i avtalen som har till syfte att ge ambulanssjukvården ett förstärkt medicinskt fokus är: sjuksköterska i alla akutambulanser (45 av 55), ambulansläkare hos ambulansleverantörerna, ett medicinskt råd och en medicinsk styrgrupp.
Akutambulanserna bemannas med en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. I februari 2008 ska alla sjuksköterskor som bemannar akutambulanserna inneha specialistutbildning. Antalet specialistutbildade kommer successivt att öka tills dess att kravet är uppfyllt.
Internt inom avdelningen och i samarbete med ambulansleverantörerna och SOS Alarm har mycket arbete fokuserats på att patienterna så tidigt som möjligt i vårdprocessen ska föras till rätt vårdnivå. Detta har skett bl.a. genom utvecklingsavtal med ambulansleverantörerna samt genom att finna och förmedla nya kontaktvägar via övriga beställaravdelningar inom BV.
Arbetet med att finna en alternativ placering för ambulanshelikoptern fortgår och samverkan sker i frågan med Polisen och Sjöfartsverket som också har behov av helikopterbas.
En upphandling för nuvarande persontransporter - affärsområde Syd har slutförts under året med driftstart i januari 2006. Affärsområdena Nord och Mitt som omfattar resterande affärsområden upphandlades 2004 med driftstart i januari 2005. Verksamheten bedrivs av två leverantörer.

Asylsjukvård

Under 2005 infördes en ny vårdstruktur för barn med uppgivenhetssyndrom. Resultaten är än så länge preliminära men tyder på att familjerna har stärkts och att föräldrarna har en ökad förmåga att delta i såväl vård som vardagslivet i övrigt.
Den psykiatriska slutenvården av vuxna asylsökande har minskat kraftigt under året medan övrig vård inte minskat.
Ett arbete har påbörjats för att ta fram policydokument och riktlinjer för psykiatrisk vård av vuxna asylsökande liknande den som tagits fram inom BUP.
En upphandling av primärvård för asylsökande, offer för människohandel med flera genomfördes under året vilket innebar att nuvarande tre mottagningar ersätta av två i februari 2006.

3.14Övrig länsgemensam vård

Kostnadsökningen har begränsats inom läkemedelsområdet. Viktiga förebyggande satsningar inom tandvården ska minska olikheter i tandhälsa bland länets barn och unga och 2005 var året då habilitering blev del av närsjukvården.

Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel har ökat med 4 procent under 2005. Generikareformen i kombination med patentutgångar har begränsat kostnadsökningen på läkemedelsområdet. Andra faktorer har bidragit till att ökningstakten brutits såsom att färre nya innovativa läkemedel har introducerats på marknaden och Kloka Listan har fått ett ökat genomslag.

Kostnaderna för basläkemedel minskade med cirka en procent samtidigt som kostnaden för specialläkemedel ökade med sju procent. Specialläkemedlen står därmed för en allt större andel av kostnaderna. Primärvårdens andel av kostnaderna (23 % 2005) minskar då primärvården till 90

procent förskriver basläkemedel. Arbetet med genomförandet av läkemedelsstrategin har fokuserats på fyra områden. Dessa fyra områden förväntas effektivast och snabbast öka kvalitén i läkemedelsanvändningen.

Beslutsstöd och uppföljning
Utveckling av elektroniska beslutstöd fortsätter med ett stort inslag av nationell samverkan. SIL – Svensk informationsdatabas för läkemedel har utvecklats i nationell samverkan och är nu färdig för att prövas i ett antal piloter.
Databasen är en förutsättning för att kunna utbyta elektronisk läkemedelsinformation mellan vårdgivare. Förskrivningsstöd som Janusfönster, med integrerad Klok Lista och Gemensam Läkemedelslista (GLL) har under året använts i de sydöstra delarna av landstinget. Utvecklingen är en del i arbetet med att få en Gemensam vårddokumentation i SLL.
E-recept används i majoriteten av alla nya recept och är möjligt att utnyttja i alla större journalsystem. Modellen för att breddinföra systemet har varit framgångsrikt och planering pågår för att överföra arbetssättet till andra områden.
Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och region Skåne har gemensamt påbörjat arbetet med att utveckla/anskaffa en ordinationsmodul för läkemedel. En första delleverans planeras under 2006.
Fortbildning/

kommunikation

De nya avtalen med läkemedelsindustrin förutsätter att vården organiseras och aktivt styr fortbildningens innehåll i enlighet med vårdens prioriteringar.

Under året har en satsning gjorts på att utveckla oberoende, konkurrenskraftig och länsövergripande fortbildning för alla kategorier av förskrivare. En strategi för fortbildningen har tagits fram som utgår från identifierade kvalitetsbristområden.
Fokus riktas på äldres läkemedelsanvändning, specialläkemedel och förmågan till kritisk värdering av kunskapsunderlaget till förskrivning.

Ekonomiska incitament

Läkemedel är både en betydelsefull del i och ett alternativ till andra insatser inom sjukvården. Beställare och producenter har gemensamt utarbetat förslag till utformning av en ekonomisk incitamentsmodell kopplad till kvalité och kvalitetsutveckling i förskrivningen. Förslagen har godkänts av landstingsstyrelsen och innebär en stegvis överföring av det ekonomiska ansvaret för läkemedel till produktionen.

Specialläkemedel

Specialläkemedel är både motorn i utvecklingen av läkemedelsterapin och kostnaden för läkemedel. Det är inom detta område de flesta nya läkemedlen lanseras.

Nya krav ställs på säkerhet och kvalitet i införandet samt modeller för uppföljning av vårdresultaten. De läkemedel som klassas som specialläkemedel utgör i dag mer än 40 procent av landstingets läkemedelskostnader och förskrivs i första hand på sjukhusen men även och hos en del privata specialister.
Läkemedelskommittéerna har hittills fokuserat på basläkemedel och främst arbetat gentemot primärvården. Läkemedelskommittéerna har nu börjat rikta in arbetet mot nya målgrupper. Arbetet bedrivs inom tre projektgrupper:
Läkemedelsstrategin innebär:

• 
  Introduktion, uppföljning och värdering av nya läkemedel i ordnade former
  
• 
  Indikatorer för uppföljning av specialläkemedel i SLL
  
• 
  Rekommendationer (Klok Lista) för sjukhussortimentet
  

Sjukhus och äldreboenden
Det finns tydliga kvalitetsbrister i äldres läkemedelsbehandling och önskemål har framförts, såväl från den politiska ledningen som från kommunen, att förbättra läkemedelsanvändningen hos dessa multisjuka patienter, exempelvis genom läkemedelsgenomgångar.
LÄKSAK har därför skapat ett Äldreutskott för att främja ökad kvalitet i förskrivningen till äldre. En ny datorstödd landstingsgemensam modell för läkemedelsgenomgångar har utvecklats och börjat användas. För ytterligare information om statistik mm kring läkemedel se bilaga 13.