3.2Hälsoutveckling och kvalitet utifrån effektmål
Under 2005 har ett viktigt arbete påbörjats som innebär möjligheter att följa upp övergripande indikatorer för hälso- och sjukvårdens utveckling i landstinget (övergripande uppföljningsmodell).
För ytterligare information se bilaga 1.
Även nationellt pågår arbete med att ta fram övergripande indikatorer som kommer att användas för att jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet mellan olika landsting.
I arbetet med SLL: s övergripande uppföljningsmodell sker en kontinuerlig avstämning gentemot det nationella arbetet. Strukturen används även i avtalsuppföljningar. Även effektmålen för 2005 har i redovisningen delats in i de perspektiv som modellen består av:
Uppföljningsmodellens perspektiv är:
-
Befolkningens hälsoläge
-
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
-
Säker hälso- och sjukvård
-
Patientfokuserad hälso- och sjukvård
-
Effektiv hälso- och sjukvård
-
Jämlik hälso- och sjukvård
-
Hälso- och sjukvård i rimlig tid
-
Hälsoeffekt i befolkningen
Av de 28 effektmål som redovisas (se bilaga) har elva helt eller delvis uppnåtts. Flera mål kan inte följas upp 2005 men data från tidigare år visar på positiva trender.
1. Effektmålen som tillhör perspektivet Befolkningens hälsoläge:
Andelen invånare år 2005 som skattar sin hälsa som god ska närma sig 2003 års högsta värde
|
Effektmålet är ej uppnått
|
Andelen dagligrökare år 2005 ska minska jämfört med 2004
|
Effektmålet är uppnått
|
Andelen tonårsaborter ska minska med 10 % år 2005 jämfört med år 2004
|
Effektmålet går ej att följa upp för 2005, men mellan 2003 och 2004 kan en minskning ses
|
Den alkoholrelaterade sjukligheten ska inte öka jämfört med tidigare år
|
Tveksamt om effektmålet är uppnått eller ej.
|
Kommentarer: Självskattad hälsa mäts bl a genom Vårdbarometern. Ingen förbättring har kunnat ses jämfört med tidigare år. Befolkningen i Stockholms län är dock ung i jämförelse med resten av riket, vilket gör att hälsan överlag skattas bättre än i nästan alla andra landsting.
Det finns stora regionala skillnader mellan länets kommuner och stadsdelar. Kvinnor skattar sin hälsa sämre än män. Dagligrökandet tycks ha minskat både för män och för kvinnor såväl inom länet som i riket. En minskning av antalet tonårsaborter kunde ses mellan 2003 och 2004 efter en lång uppåtgående trend. Den slutenvårdade alkoholsjukligheten har troligen inte ökat för den vuxna befolkningen men däremot något för ungdomar (preliminära siffror för 2005). Ett ökat antal har kontakt med den öppna vården.
2. Effektmål som tillhör perspektivet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård:
Andelen barn som vaccineras mot mässling, påssjuka och röda hund ska uppgå till 96 % år 2005
|
Effektmålet går ej att följa upp för 2005, men en ökning har kunnat ses de senaste åren.
|
Andel strokepatienter år 2005 som inom tre månader återgår till eget boende ska vara högre än 2003
|
Effektmålet kan ej följas upp för 2005, men ingen ökning har kunnat ses de senaste åren
|
Andelen barn som vid 0-4 veckors ålder respektive 8 månaders ålder utsätts för tobaksrök i hemmet år 2005 ska minska 2005 jämfört med 2004
|
Effektmålet kan ej följas upp för 2005, men de senaste åren har en minskning skett
|
Kommentarer: Vaccinationstäckningen har ökat men uppnår inte i genomsnitt till effektmålets 96 procent utan ligger på 92,4 procent vilket är nära riksgenomsnittet som är 93 procent. Siffror från 2005 finns inte att tillgå ännu. Samma sak gäller resultatet om strokepatienterna, som hämtas från kvalitetsregistret Riks-Stroke. En inte komplett täckningsgrad gör också att data kan vara osäkra. Mellan 2003 och 2004 tycks ändå inte andelen som återgår till eget boende öka. En förstärkning av strokevården med flera stroketeam har genomförts under 2005. Senast tillgängliga data visar dock att färre barn utsätts för tobaksrök i hemmet, men att det finns en stor variation inom länet.
3. Effektmålet som tillhör perspektivet Säker vård är:
Antal nya fall av MRSA ska vara under 100 per år
|
Effektmålet är ej uppnått
|
Kommentar: Smittskyddsenheten inom Landstinget rapporterar att fler fall av MRSA har diagnosticerats i länet vilket troligtvis främst beror på att fler personer som är smittade utomlands upptäcks. Smittspridningen inom sjukvården har däremot fortsatt att minska och endast ett fåtal har smittats inom akutsjukvården.
4. Effektmålen som tillhör Patientfokuserad hälso- och sjukvård:
Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården 2005 ska vara större än 2004
|
Effektmålet är uppnått
|
Andelen av befolkningen år 2005 som anser det lätt att få information om sjukvården ska vara större än år 2004
|
Effektmålet är uppnått
|
Andelen av patienterna/brukarna som år 2005 anser sig ha fått ett värdigt bemötande och den hjälp de förväntat sig vid det senaste besöket ska vara större än år 2004
|
Effektmålen är uppnådda
|
Hälsorelaterad livskvalitet efter höftledsoperation ska öka
|
Effektmålet går ej att följa upp för 2005
|
Barn med autism som får fokuserade habiliteringsinsatser ska öka
|
Effektmålet är uppnått
|
Kommentar: Vårdbarometerns frågor om befolkningens förtroende för vården, hur lätt det är att få information om vården, känslan av ett värdigt bemötande och uppfattningen av att man har fått den hjälp man förväntat sig visar ett bättre resultat 2005 jämfört med 2004. Män uppger ett något större förtroende för vården än kvinnor, för övriga effektmål råder inga skillnader mellan könen. Däremot finns skillnader mellan olika åldersgrupper. Vårdguidens tjänster har också utnyttjats i ökande utsträckning.
5. Effektmålen som rör effektiv hälso- och sjukvård är:
Senast år 2005 ska det finnas dokumenterade handledningsprogram för tidig upptäckt och tidiga insatser för svårt sjuka barn och äldre multisjuka med omfattande vårdbehov
|
Effektmålet är inte uppnått.
Ett arbete har påbörjats.
|
Möjlighet till delad vårddokumentation mellan samtliga vårdgivare ska finnas senast år 2005
|
Projektet GVD pågår
|
En dokumenterad kontrollista för äldre ska finnas senast år 2005
|
Projekt med hälsosamtal för äldre har startat
|
Kommentar: Et arbete har påbörjats med att ta fram handledningsprogram för att tidigt upptäcka och behandla svårt sjuka barn och äldre multisjuka med omfattande vårdprogram.
Projekt GVD pågår och kommer
att slutrapporteras enligt tidsplan. Hälsosamtal har införts inom vissa områden 2005.
6. Effektmålen som tillhör perspektivet Jämlik hälso- och sjukvård:
Faktisk resursförbrukning per kommun/stadsdel i förhållande till förväntad resursfördelning enligt index
|
Effektmålet är uppnått
|
Befolkningens uppfattning om de har tillgång till den vård de behöver
|
Effektmålet är uppnått
|
Kommentar: Tre av fyra personer i befolkningen anser, enligt Vårdbarometern, att de har tillgång till den vård de behöver vilket är en förbättring jämfört med året innan. Inga skillnader finns mellan könen.
7. Effektmålen som tillhör Hälso- och sjukvård i rimlig tid:
Andelen av befolkningen år 2005 som sökt vård och anser att väntetiden har varit rimlig ska vara större än 2004
|
Effektmålet är uppnått
|
Andelen av befolkningen år 2005 som är nöjda med telefontillgängligheten till husläkarmottagningarna ska vara större än 2004
|
Effektmålet är uppnått
|
50 % av deltagande enheter i tillgänglighetsprojektet ska uppnå avancerad tillgänglighet, d.v.s. träffa doktorn inom tre dagar inom 18 månader från att de påbörjat projektet
|
Effektmålet går ej att följa upp
|
Den längsta väntetiden från remiss till tidpunkt för besök hos specialist inom närsjukvården får vara högst fyra veckor år 2005
|
Effektmålet är delvis uppnått. Väntetiden varierar men är oftast inte mer än fyra veckor.
|
Andelen bokningsbara tider hos husläkaren inom tre dagar ska öka jämfört med föregående år
|
Effektmålet går inte att följa upp
|
Kommentar: De som anser att väntetiden har varit rimlig har ökat. Dock anser fortfarande nära en fjärdedel (inga skillnader mellan könen) av de tillfrågade att väntetiden inte är rimlig. Fler tycker att det är lätt att komma fram till husläkarna per telefon 2005 jämfört med 2004 vilket antyder att fokuseringen har haft viss effekt. Men även här finns behov av förbättringar då var femte som ringt tycker det är svårt att komma fram på telefon till vårdcentralen. Inga signifikanta skillnader ses mellan könen. Utlandsfödda (utanför Norden) är överrepresenterade bland de missnöjda.
8. Effektmålen som berör perspektivet Effekter på hälsan:
Andelen Invånare med nedsatt psykisk hälsa ska minska jämfört med 2003
|
Effektmålet är ej uppnått
|
Andelen kariesfria treåringar i områden med sämst tandhälsa ska öka med tre procentenheter per år
|
Effektmålet är ej uppnått
|
28-dagarsöverlevnaden efter hjärtinfarkt år 2005 ska bli jämförbar med de resultat som de landsting har som redovisar de bästa värdena
|
Effektmålet är ej uppnått
|
Kommentar: Det finns inga tecken på att den psykiska hälsan förbättras i länet. Enligt den Nationella Folkhälsoenkäten 2005 har var femte man och var fjärde kvinna i länet en nedsatt psykisk hälsa, i termer av koncentrationsproblem, sömnproblem, oro mm, vilket är något fler än riksgenomsnittet. En satsning på tandhälsan i de områden som har sämst tandhälsa har ännu inte visat på någon effekt, men bör kunna göra det om några år. Minskning
en i dödlighet efter hjärtinfarkt tycks ha stagnerat, men kan möjligtvis vara en effekt av ändrade diagnoskriterier. Dödligheten är något högre för män. Stockholm ligger mycket nära riksgenomsnittet.
|