Landstingsstyrelsens rapport Till landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011

Landstingen väljer Gardasil

Den nya upphandlingen av HPV-vaccin som skyddar mot livmoderhalscancer, är genomförd och enligt tilldelningsbeslutet väljer landstingen att köpa Gardasil. Vaccinet ska ges enligt vaccinationsprogrammet till flickor födda efter 1 januari 1999. Priset landstingen ska betala är även denna gång betydligt lägre än dagens pris på apoteket varför landstingens extra erbjudande om kostnadsfri vaccination även till äldre flickor, alla födda efter 1 januari 1993, kommer att genomföras som planerats.

Den tidigare upphandlingen av HPV-vaccin överklagades och ogiltigförklarade av kammarrätten då avtalstiden, enligt den upphandlingsmall som användes vid den tiden, kunde tolkas vara otillåtet lång.

När vaccinationerna kommer igång beror bl a på om beslutet kommer att överklagas eller inte.

Medlemskap i Nätverket hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

Nätverket hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) etablerades 1996 och har idag 30 medlemsorganisationer med nästan 80 sjukhus och vårdorganisationer inom såväl offentlig som privat regi. Nätverkets vision är att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patient, medarbetare och befolkning – så kallad hälsoorientering.

Piteå älvdals sjukhus blev medlem 1997 och har varit och är en aktiv medlem i nätverket. Erfarenheterna vid Piteå älvdals sjukhus har tagits tillvara för arbetet i hela landstinget. Fr o m 2011 deltar hela landstinget i nätverket med målsättningen att uppnå en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård.

Arbetet omfattar de fyra perspektiven: patient, befolkning, medarbetare och styrning/ledning.

Nätverket samarbetar nära med bland annat Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Folkhälsoinstitutet.

F n är landstinget aktivt med följande projekt inom ramen för medlemskapet:

• 
  Livsviktigt – förebyggande av övervikt och fetma
  
• 
  Hälsofrämjande väntrum i tandvården
  
• 
  Hälsoutveckling för medarbetare inom division Service
  

Uppföljning enligt indikatorerna för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Landstinget arbetar systematiskt med att förbättra uppföljningen av verksamheternas hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Ett led i detta är att beskriva pågående aktiviteter med hjälp av indikatorer från det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Även under några år innan landstinget som helhet blev medlem i nätverket, användes HFS-indikatorerna för uppföljning. Ett internt utvecklingsarbete skedde dock till uppföljningen år 2009, för att få svaren så nära den praktiska verksamheten som möjligt (verksamhetsområden). Samtidigt ändrades beräkningssystemet till att redovisa ett faktiskt värde i stället för intervaller Detta system är fortfarande i ett inkörningsskede

Rapporten för år 2010 visar att landstinget som helhet förbättrat sig jämfört med år 2009 avseende tillämpningen av preventiva program för samtliga områden, d v s alkohol, tobak, matvanor, fysisk aktivitet och stressrelaterade problem. Med preventiva program menas dokumenterade rutiner/program för levnadsvaneförändringar, t ex rutiner för rökslutarstöd, fysisk aktivitet på recept eller alkoholriskbruk. Det har också blivit vanligare att använda stödsystem för uppföljning på samtliga av dessa områden.

På medarbetarsidan visar resultaten att landstinget som helhet i högre grad följer en dokumenterad plan för att skapa hälsofrämjande arbetsplats jämfört med 2009. Därutöver har förbättringar skett avseende omfattningen av friskvård och alkoholprevention som landstinget bedriver för medarbetare. Det är också vanligare att verksamheterna har friskvårds-/ hälsoinspiratörer. Däremot bedrivs tobaksprevention för medarbetare i mindre utsträckning än tidigare.

I det nya systemet med en mer verksamhetsnära uppföljning inom organisationen uppfylls inte landstingets målsättning om ett utbrett användande av

metoder för att tillvarata patientens egen kraft och stöd till individer som lever med ökad sårbarhet. Sannolikt går utvecklingen fortfarande mot en
faktisk bild av läget samtidigt som landstingets ambitioner om hälsofräm-jande arbete sprids inom organisationen.

Tobaksfria ungdomar

Tobaksfri Duo är en kontraktsmetod som riktar sig till elever i årskurs sex till nio. Eleven skriver ett kontrakt med en tobaksfri vuxen över 18 år och lovar att vara tobaksfri under årskurs 7–9 fram till gymnasiet.

Varje läsår får eleven, tillsammans med den som han/hon ingått kontraktet med, underteckna en försäkran att han/hon varit tobaksfri under det gångna året. Denna försäkran blir en lottsedel som eleven har möjlighet att vinna priser med. I potten finns bl a en Stockholmsresa, presentkort, CD-skivor, kläder m m.

Årets förstapristagare blev Mathilda Norberg i årskurs 7 vid Fridhemsskolan i Arvidsjaur som vann en Stockholmsresa. Andrapristagare blev Linnea Westin, även hon vid Fridhemsskolan, vann ett presentkort värt 1 000 kr.

Fruktbart samarbete över gränsen

Den 9 juni hölls det tredje och avslutande seminariet för EU-projektet ”Gränslös vård II – Tornedalen”. Huvudmålen för projektet har varit att skapa förutsättningar till ökad rörlighet för regionens invånare och genom samverkan säkerställa en god sjukvård och effektivt nyttjande av de sjukvårdsresurser som redan finns.

Fas 1, Verksamhetsöversyn, genomfördes under tiden 1 oktober 2008–21 juni 2009. Fas 2, Gränslös vård II - Tornedalen, test och genomförande, startade 1 november 2009 och avslutades 31 augusti 2011. Målen med fas II var att genomföra ett antal prioriterade samverkansprojekt, genomföra hospitering och utbildning i nya IT-system, skapa gemensamma vårdprogram samt påbörja informationsöverföring mellan sjukvården i länderna.

I det följande sammanfattas specifika arbetsområden och genomförda aktiviteter.

AO Informations- och kommunikationsteknik har utrett och testat de tre främst prioriterade områdena i det gränsöverskridande vårdsamarbetet; nyttjande av videoteknik för möten och jourkonsultationer mellan länderna, åtkomst till patientens journalinformation samt övergång till digital överföring av röntgenbilder. Testerna har visat att även mindre förbättringar inom IT-stödet har bidragit till både bättre och säkrare vård.

AO Logistik har planerat och genomfört en gränsöverskridande katastrofövning där både svensk och finsk personal ingick. Utvärderingen av övningen har tydliggjort ett antal förbättrings områden som ska åtgärdas. Larmplaner och ambulansavtal har utvecklats och en arbetsgrupp med representanter från Sverige, Finland och Norge har bildats. Arbetsgruppen skall ta fram ett gemensamt avtal avseende ambulans- och helikoptersamverkan mellan hälso- och sjukvården i Nordnorge, Nordsverige och Nordfinland.

AO Arbetssätt och utbildnng, Personal från båda sidor av gränsen har hospiterat hos varandra. En genomgång av de akuta vårdprogrammen i respektive land har genomförts och resultatet visar att vårdprogrammen är i det närmaste likvärdiga och kan medicinskt godkännas för gränsöverskridande vårdsamverkan. En processbeskrivning om ambulansuttryckning över gränsen har också tagit fram.

AO Kommunikation och spridning har producerat folder, bildspel och flertal Power Point-presentationer. Materialet har använts och delats ut vid olika tillfällen som projektet presenterats. Ett fortsatt fördjupat samarbete med epSOS-projektet har bedrivits under projekttiden och kommer att fortsätta med tester av e-recept under hösten/vintern 2011. Ett nätverk och kommunikation med EU-projektet ”Grenseløst i Nord” mellan kommunerna, Enontekiö i Finland och Storfjord i Norge har etablerats. Ett studiebesök till Tromsö genomfördes med syfte att lära och etablera kontakt med Nordnorge avseende akutsamverkan och nyttjande av videoteknik vid läkarkonsultationer.

Projektet har även haft en målsättning att belysa frågor och hinder för gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamverkan inom området lagrum, försäkringar och ersättningar.

Dagens lagstiftning erbjuder inte patienter att fritt välja vårdcentral över landsgränsen. Under fas I genomförde projektet en enkät till befolkningen längs med Tornedalen. Resultat visade att 67 procent skulle vilja använda hälso- och sjukvårdstjänster över gränserna, varav 47 procent till primärvård. Idag har gränsarbetare, personer som bor på ena sidan av gränsen men arbetar på andra, rätt att välja var de önskar att få sin primärvård. En begränsning för denna möjlighet är att mottagande finsk vårdcentral inte får ersättning för dessa patienter. Den finska regeringen har lagstiftat att kommunerna ska stå för gränsgångarna.

Ett annat område är olika och otydliga tolkningar från den svenska respektive den finska försäkringskassan. En patient som nyttjat sjukgymnast i andra landet får ersättning, medan en annan patient får avslag. Den finska patientdatalagen försvårar för gränsöverskridande joursamverkan och tillgång till patients journal eftersom den kräver, förutom patientens medgivande, att läkaren ska ha finsk legitimation och vara anställd vid den vårdcentral där patienten är skriven. Dagens lagstiftning är inte anpassad och utvecklad för akut gränsöverskridande ambulans/helikopter samverkan avseende legitimationer, sjukvårdutövning utanför landstingets område och överföring av läkemedel.

Projektet i Tornedalen har följts med stort intresse, i Sverige, Finland och inom EU, inte minst utifrån det kommande patientrörlighetsdirektivet. Det har också lyfts fram som ett bra exempel på hur man kan nyttja ländernas gemensamma resurser i ett område med gles befolkning. Projektet kommer att i oktober presenteras under ”Open Days” i Bryssel och projektet är av Länsstyrelsen i Norrbotten nominerade till Regio Stars.