IT i vården
Av tio norrbottningar bedömer idag knappt fem att Internet är ett värdefullt verktyg i behandling eller rådgivning, tre tror det har litet värde medan två inte har någon uppfattning. Inga skillnader kan noteras mellan mäns och kvinnors bedömning.
Frågan som ställdes var: Hur bedömer du värdet av att via Internet kunna delta i behandlingsprogram eller program för att kunna förändra levnadsvanor?
Landstingets webb
Fyra av tio norrbottningar uppsöker idag landstingets webbsida för kontaktuppgifter eller information om hälso- och sjukvård. Detta är en betydande ökning av vad tidigare undersökningar visat (t ex vårdbarometern 2009
12 procent). Elva procent av befolkningen i länet har sökt information via Internet om vårdens kvalitet inför sjukvård och/eller behandling medan sex procent använt Internet för att jämföra olika vårdgivare. Detta är nivåer som ligger i jämnhöjd med riksgenomsnittet, men kan här inte ställas i relation till hur många som i realiteten kan ha behov av information inför kommande besök/behandlingar.
Journal via Internet
Andelen som tycker det vore av stort/ganska stort värde att via Internet kunna läsa sina egna journaler är relativt lika över landet (49–59 procent) (figur nedan). Hälften av norrbottningarna (svart prick) tror idag att det vore bra att via sin egen dator ta del av sin journal.
Det finns också en tydlig signal om att yngre personer, men också personer i åldrar upp till pensionsåldern uppskattar Internet som ett verktyg för information.
Val av vårdcentral
Norrbottningarna anser närhet till bostad kunde vara en stark faktor till att byta vårdcentral (30 procent). Kontinuitet av personal, bemötande och väntetider kan vara andra bidragande faktorer till byte.
Möjlighet att byta vårdcentral är idag geografiskt begränsat till ett fåtal tät-orter i Norrbotten. Vart tredje byte som gjorts under vintern 2010/2011 har skett på grund av missnöje med den gamla vårdcentralen. Att ha bytt bostad har orsakat vart fjärde byte.
Nästintill hälften av personerna som bytt vårdcentral är 60 år eller äldre samtidigt som det i gruppen finns lika många män som kvinnor.
Orsak till varför personer bytt vårdcentral i Norrbotten (Intervjuer hösten 2010 och våren 2011. N=225. Extrafråga Norrbotten).
Nya regler om livsuppehållande behandling
Socialstyrelsen har för första gången publicerat bindande föreskrifter om livsuppehållande behandling. De har också tagit fram en särskild handbok som ska ge personalen stöd i arbetet med svårt sjuka patienter.
Det viktigaste syftet med föreskrifterna är att säkerställa att patienter med livshotande tillstånd får en trygg, kontinuerlig och säker vård. Patienten ska
t ex alltid ha en fast vårdkontakt, som ska vara en legitimerad läkare, som ansvarar för planeringen av vården och patientens önskemål att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska respekteras.
Föreskrifterna reglerar också vad läkarna måste försäkra sig om innan de tillgodoser en patients begäran om att inte ta emot livsuppehållande behandling, men även vad de måste göra i samband med ett eget ställningstagande till att inte ge livsuppehållande behandling.
Läkaren ska, innan patientens önskemål kan tillgodoses, göra en bedömning av patientens psykiska status, säkerställa att patienten har förstått den information som givits, är införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ, har haft tillräckligt med tid för sina överväganden och står fast vid sitt beslut. Vidare ska läkaren rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare innan den tar ställning till att inte inleda eller fortsätta en livsuppehållande behandling. Dessutom bör den fasta vårdkontakten även rådgöra med annan personal som har deltagit i vården av patienten.
Handboken vänder sig till vårdgivare, verksamhetschefer, personal och andra som arbetar med vård av patienter med livshotande tillstånd. Den innehåller information om de viktigaste lagarna och reglerna på området, men också särskilda kapitel som behandlar etik, exempel på olika vårdsituationer, kommunikation och samråd.
Föreskrifterna träder i kraft den 15 augusti och ersätter de allmänna råden ”Livsuppehållande åtgärder i livets slutskede” från 1992.
Socialstyrelsens föreskrifter reglerar en viktig del av hälso- och sjukvårdens ansvar och förtydligar ansvaret på ett bra sätt. Information om föreskrifternas innehåll kommer att ges till berörda verksamheter inom landstinget och en dialog om den praktiska tillämpningen genomförs lokalt.
Strokekampanjen
Landstingsstyrelsen beslöt den 9 februari 2011 (§ 15) att på Sveriges kommuners och Landstings rekommendation delta i en nationellt samordnad kampanj om stroke.
Västra Götalandsregionen har utarbetat ett förslag till informationskampanj på temat ”Snabbkurs i överlevnad”. Det finns stora vinster att göra om alla landsting samordnat genomför en gemensam nationell kampanj. Genomslaget blir bättre och kostnaderna lägre än om varje landsting genomför sin egen kampanj. Kampanjen bör ske under en treårsperiod för att få en god effekt.
Kampanjen måste samordnas med t ex sjukvårdsrådgivning och SOS Alarm och varje landsting behöver utarbeta egna genomförandeplaner för att underlätta för de aktörer som deltar i strokevården.
Kostnaderna för en nationellt rikstäckande kampanj beräknas till ca 50 miljoner kr och avser kostnader för reklambyrå-media samt projektledare. Kostnaderna fördelas på 20 miljoner kr år 2011 och 15 miljoner kr vardera åren 2012 och 2013.
För Norrbottens del innebär kampanjen en kostnad på ca 533 000 kr för år 2011 och ca 400 000 kr vardera för åren 2012 och 2013 baserat på antal invånare. Medelsbehovet för 2012 och 2013 ska enligt styrelsens beslut prövas i samband med beredningen av landstingsplanen för respektive år.
Den totala årliga kostnaden för stroke i Sverige, exklusive produktionsbortfall och anhöriginsatser, är ca 15 miljarder kr. Kampanjen blir kostnadsneutral om 0,15 procent av insjuknandet, d v s 20–30 fall av stroke årligen kan undvikas. Enligt beräkningar i Västra Götaland har kampanjen potential till mer än tio gånger denna effekt.
Upplägg m m i Norrbotten
Förutsättningarna för kampanjen är:
-
Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009.
-
Riks – Stroke kvalitetsregister.
-
Norrbottens strokevårdprogram.
-
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Målgruppen är alla som kan komma i kontakt med någon som får stroke. Den primära målgruppen för kampanjen är alla i åldern 15–79 år (ca 198 000 personer i Norrbotten och 7,2 miljoner i hela landet). Den sekundära målgruppen är journalister, makthavare, opinionsbildare, sjukvårdspersonal och sjukvårdskunniga utanför vården.
Projektet kommer att anordna återkommande information till berörda verksamheter om kampanjens syfte. Informationsmaterial ska spridas till verksamheter; sjukhus, vårdcentraler, Norrbottens Strokeförening, apotek, 1177, Röda korset.
Under perioden maj–september har följande aktiviteter skett:
-
Uppstartsmöte på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
-
Återkoppling från SKL till landstinget.
-
Information/återkoppling till min ledningsgruppen. Sker löpande under hela projektitiden.
-
SKL:s blankett angående vårdkedjans arbetsflöde har fyllts i av processledaren i samverkan med områdesansvariga.
-
Planering och förberedelsearbete inför information angående kampanjen till samtliga berörda verksamheter/enheter inom landstinget.
-
Information om kampanjens syfte, till verksamhetschefer inom primärvården, både landstingsdrivna och privata.
-
Informationen till personalen i verksamheterna/enheterna om kampanjens syfte. Detta sker via videokonferens i samtliga kommuner i länet.
Under hösten ska val och inköp av informationsmaterial som ska användas till att informera befolkningen göras.
För att genomföra kampanjen i Norrbotten har en processledare och en informatör engagerats.
Dostları ilə paylaş: | 
