Landstingsstyrelsens rapport Till landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011

Säker vård

Patientsäkerhetsöverenskommelse

Jag har i mina tidigare rapporter under året (9 februari, 10 mars och 5 maj) redovisat den överenskommelse Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade i december 2010 om en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbete i landstingen. De landsting som åstadkommer förbättringar får dela på 400 miljoner kr.

För att ta del av prestationsersättningen krävs att grundkraven om patientsäkerhetsberättelse, Stramagrupp, nationell patientenkät och patientöversikt är uppfyllda. Dessutom ska patientsäkerhetskulturen mätas 2011, antibiotikaförskrivningen minska och punktprevalensmätningar vara genomförda angående förekomst av trycksår, vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.

Norrbotten uppfyller grundkraven och de övriga indikatorerna med undantag av indikatorn för sänkt antibiotikaförskrivning som inte klaras under hösten 2011. Förutsättningarna att nå målet till 2014 bedöms goda.

Socialstyrelsen ansvarar för den samlade uppföljningen. Smittskyddsinstitutet ansvarar för uppföljning angående STRAMA och antibiotikaförskrivningen. SKL ansvarar för resultaten från samtliga punktprevalensmätningar, nationella patientenkäten samt mätning av patientsäkerhetskulturen. Landstinget ska redovisa sina resultat senast den 1 oktober 2011 enligt ovan.

Utvecklingsområden för 2012 är säker läkemedelsanvändning, strukturerad journalgranskning och redovisning av förekomsten av vårdskador, kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner, skador vid kirurgi, patientsäkra vårdplatser, risk- och händelseanalysarbete.

Förekomst av vårdskador

Landstingets övergripande mål för säker vård är att ”eliminera förekomsten av vårdskador”.

Definitionen av vårdskada är: ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patients kontakt med hälso- och sjukvård. Allvarlig vårdskada är skada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit” (SFS 2010:659).

Det är första gången antal vårdskador kan presenteras på detta sätt och resul-tatet bygger på verksamhetens arbete med avvikelsehanteringsprocessen. Källan är landstingets databas för vårdavvikelser, Synergi 2011.

Under perioden 1 januari–31 augusti 2011 har 123 vårdskador identifierats, registrerats och analyserats av verksamheten som avvikelser. Av dessa betraktas 62 som ej behandlingskrävande, men där patienterna upplevt obehag. Tio allvarliga vårdskador har rapporterats och 51 bedöms inte ge bestående men, däremot har dessa krävt behandlingsinsatser.

Jag ser det nödvändigt att betrakta denna redovisning som ett försök att ha kontroll över vårdskadepanoramat, men även som en förberedelse inför kommande krav på att vårdgivarna ska kunna redovisa antalet vårdskador med början 2012.

Mätning av patientsäkerhetskultur

I den fortsatta satsningen 2011–2014 för ökad patientsäkerhet har en överenskommelse träffats mellan staten och SKL som innebär en prestationsbaserad ersättningsmodell med indikatorer för vissa områden. En av indikatorerna är att landsting och regioner mäter patientsäkerhetskulturen med en validerad enkät. Minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen ska få enkäten och svarsfrekvensen ska vara minst 50 procent. Enkäten ska vara genomförd senast 30 september 2011. De landsting och regioner som klarar kravet får dela på 100 miljoner kr.

Syftet med mätningen är att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäker-hetskulturen, förutsättningar för hög patientsäkerhet hos medarbetare och ledare samt att tydliggöra förbättringsområden.

Mätningen genomfördes under våren 2011. Enkäten skickades via e-post till hälso- och sjukvårdspersonal som har direktkontakt med patienter och de som inte har direktkontakt, men vilkas arbete är av betydelse för patientsäkerheten.

Sammanlagt fick 5 961 medarbetare enkäten och 2 050 av dessa besvarade den vilket innebär en svarsfrekvens på 34,4 procent. Den låga svarsfrekvensen ger ingen möjlighet att ta del av pengarna. Trots den låga svarsfrekvensen har resultatet betydelse för fortsatt arbete som förbättrar patientsäkehetskulturen i verksamheten.

Resultatet av mätningen visar:

Frågeområde	Resultat 0–100 (högt värde positivt)
Samarbete inom vårdenheten	77
Öppenhet i kommunikationen	74
Återföring och kommunikation kring avvikelser	72
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet	64
Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet	62
Lärandeorganisation	59
Information och stöd till personal vid negativ händelse	58
En icke straff och skuldbeläggande kultur	58
Självskattad patientsäkerhetsnivå	56
Information och stöd till patient vid negativ händelse	55
Samarbete mellan vårdenheterna	54
Överlämningar och överföringar av patienter och information	50
Benägenhet att rapportera händelser	47
Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete	41

Områden som är bra är återföring och kommunikation kring avvikelser, öp-penhet i kommunikationen och samarbetet inom vårdenheterna. Det finns en relativt bra säkerhetsmedvetenhet och en icke straff- och skuldbeläggande kultur i många verksamheter. Patientsäkerhetskultur är ett begrepp som inte är känt och förstått överallt ännu. Personal med indirekt kontakt med vården ser inte sitt arbete som en del i patientsäkerheten (sekreterare, städpersonal, länsservice m fl).

Områden som måste förbättras är viljan att rapportera avvikelser, förändra arbetsbelastning och personaltäthet, bättre information mellan vårdenheter i samband med överföringar och överlämningar av patienter. Högsta ledning-en har stor betydelse i att skapa ett arbetsklimat som främjar hög patientsä-kerhet.

Varje division har tillgång till sitt eget resultat. De kommer att granska sina egna svagheter och styrkor i patientsäkerhetskulturen och tydliggöra förbätt-ringsområden, upprätta handlingsplaner och redovisa bättre resultat vid kommande mätningar.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Socialstyrelsen har fastslagit föreskrifter för Ledningssystem för systema-tiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Där beskrivs bl a vårdgivarens ansvar för att upprätta en patientsäkerhetsberättelse varje år. Föreskriften träder i kraft den 1 januari 2012 och då upphör tidigare föreskrifter om ledningssystem.

Kvalitetsmässan 2011

Arrangören för Kvalitetsmässan 2011 har uppmärksammat landstingets vär-degrundsarbete. Under rubriken Att leda på en fast värdegrund kommer Ka-rin Zingmark, FoU-sektionen, Inger Gustafsson och Birgitta Andersson båda från division Medicinska specialiteter att föreläsa om landstingets värdegrundsresa från det politiska anslaget i landstingsplanen ner till det praktiska på mikronivå nära patienterna. Jag återkommer med rapport från Kvalietsmässan som äger rum den 15–17 november i Göteborg.

Vårdrelaterade infektioner

Andelen vårdrelaterade infektioner mäts i landstinget sedan 2008 vid två tillfällen per år och ingår i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) nationella punktprevalensmätning. Den senaste mätningen genomfördes 30 mars 2011. I mätningen ingår somatisk och vuxenpsykiatrisk slutenvård samt primärvårdens OBS-platser, totalt 23 400 patienter i Sverige, varav 678 i Norrbotten. Resultatet sedan 2008 framgår av diagrammet.

Vid Sunderby sjukhus pågick vid det senaste mättillfället ett utbrott av vinterkräksjuka vid två enheter med nio patienter. Detta har sannolikt påverkat resultatet. Landstingets resultat är bättre än rikets.

Nedan framgår landstingens resultat i den senaste mätningen.

För att förebygga vårdskador, i detta fall vårdrelaterade infektioner, är följsamhet till de obligatoriska åtgärderna i SKL:s åtgärdspaket effektiva insatser för att nå resultat. Detta har ännu inte medfört någon märkbar effekt i landstinget. Resultatet av mätningarna är återförda till divisionernas staber. Ledningens engagemang i kampen mot vårdrelaterade infektioner är avgörande. De ska nu analysera orsakerna och skapa förutsättningar för att förebyggande åtgärder införs och att riskfaktorerna minskar.

Att vårdas mer än 48 timmar utgör en stor risk för att få en vårdrelaterad infektion som t ex lunginflammation. Postoperativa infektioner förekommer lika ofta i vid varje mätning. Läkemedelsrelaterade infektioner med diarréer ökar i Norrbotten och i riket. Orsaker till detta är inte klarlagda ännu.

I nedanstående diagram redovisas olika riskfaktorer för vårdrelaterad infektion.

Varje faktor påverkar patienten så att risken att få en vårdrelaterad infektion ökar ju fler faktorer patienten är utsatt för. Att följa rutiner för antibiotika-profylax och behandlingar, noggrant utvärdera behovet av kirurgi, urinvägskateter, central venkateter och respiratorvård ökar patientsäkerheten.

Det är 10 procent fler män än kvinnor som drabbas av vårdrelaterad infektion trots att fler kvinnor än män var inneliggande vid mätningen.

Följsamhet till hygienpolicy

Våren 2011 genomfördes en nationell mätning av följsamheten till hygienpolicyn enligt SOSFS 2007:19.

Totalt för alla landsting och regioner i landet är det 89 procent som följer samtliga klädregler: kortärmad arbetsdräkt, inga ringar, klockor eller armband och kort eller uppsatt hår. Hygienreglerna kräver att personalen spritar händerna före och efter kontakt med patienten, samt använder handskar och plastförkläde. Alla hygienrutiner och klädregler klarade 64 procent, vilket är en ökning med åtta procentenheter sedan förra mätningen 2010.

Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler i Norrbotten sedan augusti 2010 framgår av diagrammet.


I Norrbotten genomförs mätningar varje månad sedan 2008 i all sjukhusvård. Landstingets eget resultat i mars var 74 procent följsamhet till handdesinfektion och 92 procent till klädregler. Det gjordes 652 observationer under två veckor. Följsamheten förbättras ständigt och i maj var resultatet 78 procent för handdesinfektion och 92 procent för klädregler. Målet är 100 procents följsamhet.

Variationer kan till viss del förklaras med att nya enheter tillkommer. Dessa har ofta sämre följsamhet vid de första mätningarna.

Landstinget står sig väl mot andra landsting i mätningen. Norrbotten ligger på en delad fjärdeplats totalt i landet efter Jönköping, Kalmar och Östergötland.

Det systematiska förbättringsarbetet för att minska vårdrelaterade infektioner fortsätter. Insatser för att minska infektionerna samt mätning av följsamhet gällande klädregler och handdesinfektion leder till ökad patientsäkerhet.

Utbildning och information om basala hygienrutiner och klädregler ska ske kontinuerligt även för veckovikarier och nyanställda. Varje medarbetare ska skriva under kontrakt för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.

Punktprevalensmätning av trycksår

I delårsrapporten per april redovisades landstingets resultat i den nationella punktprevalensmätningen av trycksår. Det nationella resultatet var då inte sammanställt och presenterat.

I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget har på eget initiativ genomfört två tidigare punktprevalensmätningar, mars och oktober 2010, med syfte att kartlägga förekomsten av trycksår. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde den första nationella mätningen i mars 2011.

För Norrbottens del omfattade mätningen alla inskrivna patienter som är 18 år och äldre inom divisionerna Primärvård (vårdcentraler med OBS-platser), Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter och Vuxenpsykiatri. Resultatet av mätningen visar att förekomsten av trycksår har minskat från 15,2 procent våren 2010 till 12,0 procent i mars 2011. Procentsiffran motsvarar 68 patienter med trycksår. Hos 32 av dessa patienter är trycksåret lindrigt, vilket betyder hudrodnad utan ett egentligt sår. De svårare trycksåren upptäcktes hos sex patienter.

Det nationella resultatet framgår av följande diagram:

De olika kategorierna av trycksår indelas på följande sätt:

• 
  Kategori 1: Hudrodnad (bleknar ej vid tryck).
  
• 
  Kategori 2: Blåsa/avskavning av hud.
  
• 
  Kategori 3: Sår (genom alla hudlager).
  
• 
  Kategori 4: Djupt sår/nekros.
  

Norrbotten redovisar det tredje bästa resultatet i landet vad gäller den totala andelen trycksår. Ungefär hälften av trycksåren i Norrbotten avsåg den lägsta kategorin.

Vårt eget resultat är bra och det visar på engagemang och en vilja att öka patientsäkerheten. Dock visar resultatet att trycksår fortfarande är ett problem och att förbättringsarbetet med att bl a riskbedöma och sätta in evidensbaserade åtgärder behöver förbättras ytterligare.

I följande diagram redovisas Norrbottens resultat i de tre mätningar som gjorts hittills.

6:e Nationella konferensen om patientsäkerhet

Den 6:e nationella patientsäkerhetskonferensen handlade om hur en nollvision för vårdskador kan motivera alla medarbetare att arbeta för ökad patientsäkerhet. Chris Hayes, anestesiläkare från Toronto i Kanada var huvudtalare. Dr Hayes arbetar med forskning och utveckling inom patientsäkerhetskultur, tvärprofessionellt teamarbete, implementering av bättre praxis och hur en organisation kan stödja säkerhet och kvalitet. Han betonade vikten av att säkerhetskulturen avspeglas på makro-, mellan- och mikronivå.

Några fokusområden för att uppnå nollvison för vårdskador var patienters och närståendes delaktighet i sin egen vård och behandling, teamarbete och teamträning samt bättre liv för sjuka äldre och patientsäkerhetslagens tillämpning som t ex patientmedverkan i riskanalyser och vägledning till hälso- och sjukvårdspersonal när en patient ska informeras att de fått en vårdskada.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med landstingen tagit fram en mängd stödjande material i syfte att underlätta patientsäkerhetsarbetet. Min guide till säker vård är ett exempel. Guiden har två primära målgrupper; patienter med upprepade kontakter i vården och hälso- och sjukvårdsmaterial som möter dessa patienter. Guidens yttersta syfte är att öka patienters och närståendes möjligheter att medverka till trygg och säker vård. Patientsäkerhetsrådet kommer inom kort att föreslå hur materialet kan implementeras i verksamheterna.

Vid konferensen deltog cirka 110 medarbetare från Norrbotten vilket motsvara ca fem procent av alla deltagare. Det är glädjande att så många deltog för att ta del av det senaste från internationellt och nationellt patientsäkerhetsarbete i syfte att öka patientsäkerheten i våra egna verksamheter.

Norrbotten deltog med två postrar från Piteå älvdals sjukhus: När delar blir till helhet för ökad patientsäkehet och 5 års erfarenhet av förbättringsarbete för ortopediska patienter vid Piteå älvdals sjukhus.

Från Övertorneå vårdcentral medverkade sjuksköterskan Rita Simu och distriktsläkaren Jari Havela under titel Uppföljning och utvärdering av läkemedel i ordinärt boende inom Övertorneå kommun. Presentationen i Vikto-riahallen rönte stor uppmärksamhet.