Landstingsstyrelsens rapport Till landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011

Nya KBT steg 1-behandlare

Tillgången till behandlingar med kognitiv beteendeterapi (KBT) ökar i Norrbotten tack vare rehabiliteringsgarantin, vilket är glädjande. Det har pågått en omfattande utbildningssatsning av befintlig personal i grundläggande psykoterapi, KBT steg 1. Trettio medarbetare blev i slutet av maj klara med sina studier som motsvarar 60 högskolepoäng. De har sin anställning inom vuxenpsykiatrins verksamhet, på länets vårdcentraler eller inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Sjukskrivningsmiljarden

Fortsättning eller inte

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialdepartementet ska förhandla om en förlängning av Sjukskrivningsmiljarden. Det är dock troligt med en förlängning på minst ett år innan beloppet bakas in i det generella statsbidraget. Den rörliga delen kommer att vara kvar men beloppet blir förmodligen lägre.

SKL föreslår att insatserna 2012 riktas mot sjukhusklinikerna. Arbetet i primärvården bör dock fortsätta. I Norrbotten står primärvården för drygt hälften av sjukskrivningarna.

Förutom inriktningen mot sjukhusklinikerna blir det också ett ökat fokus på hela vårdkedjan och samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt ett fortsatt genusarbete.

Den rörliga delen

När det gäller sjukpenningtalet så sker det inte så stora förändringar i landstingen. Alla landsting har ökat marginellt sedan förra året p g a de som återkommer till försäkringen. Norrbotten har få nya sjuk- och aktivitetsersättningar jämfört med andra landsting. Effekten blir förmodligen en mindre summa att dela på.

Koordinatorer

I Norrbotten finns koordinatorer på 28 enheter. 20 vårdcentraler, 3 enheter inom psykiatrin, 4 privata vårdcentraler och 1 inom länsklinik ortopedi.

De som arbetar på vårdcentralerna fungerar som rehabkoordinatorer. Det innebär att de utöver processarbetet med rutinerna för sjukskrivning också arbetar med att bygga upp team som kan arbeta multimodalt med patienter som har långvariga smärttillstånd. Dessa patienter tillhör rehabgarantin, men de behöver inte vara sjukskrivna. Bedömningen att det finns en risk för framtida sjukskrivning räcker för att behandla i team. Dessa team kan också vara en förutsättning för att skriva bra läkarintyg och då gäller det främst att läkare nyttjar olika kompetenser i arbetet.

Fördjupade utredningar

SKL är inne på att de ska ingå i det generella bidraget. Besked väntas i oktober.

Bedömningen är att det blir fler intyg i framtiden förmodligen av varierande omfattning. En utredning om arbetsförmågebedömningar ska vara klar 2013. och kan ge en mellanform till teambaserade utredningar och särskilt läkarutlåtande.

IT-överföringen

Testningen av formulären för de nya läkarintygen som ska överföras digitalt till Försäkringskassan påbörjas i september. Utbildning sker bl a via video i slutet av september. Senast den 1 november ska 90 procent av intygen kunna överföras digitalt.

Den andra funktionen - fråga/svar - ska vara färdig senast den 5 december.

Medicinska underlag/Läkarintyg

Målet för 2011 är 80 procent godkända intyg. Information har skett till divisionerna. Den försäkringsmedicinska kommittén har en viktig funktion i sammanhanget.

Kompetens

Inom landstinget behövs en planering för hur den försäkringsmedicinska kompetensen ska upprätthållas. F n finns en kontinuerlig AT-utbildning två gånger per år .

Ledningssystemet

Alla ledningsgrupper är informerade och organisationens chefer ska vara klara över sina uppgifter. Dokumentationen är enkel och den försäkringsmedicinska kommittén har som uppgift att följa upp detta.

Genusarbetet

Genusarbetet med handlingsplaner är påbörjat.

Jämlik hälsa och vård

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inbjöd tillsammans med landstinget i Kalmar till en konferens den 15 september med syfte att skapa en bred plattform inför det fortsatta arbetet med att åstadkomma en mer jämlik vård.

Inom SKL pågår sedan 2010 en prioriterade satsning i frågan och under 2011 planerar SKL att genomföra flera aktiviteter för att skapa engagemang för satsningen.

Fakta från öppna jämförelser visar att det finns skillnader mellan olika befolkningsgruppers hälsa och vård. Fokus för SKL:s satsning är det socioekonomiska perspektivet och mångfald där även bakomliggande könsskillnader ska beaktas.

Konferensen förmedlade kunskapsöversikter, praktiska exempel och erbjöd dessutom möjligheter att tillsammans diskutera vilka förutsättningar som krävs för att skapa en jämlik hälso- och sjukvård.

Målgruppen var politiker, tjänstemän och chefer med ansvar för hälso- och sjukvård inklusive folkhälsa, företrädare för myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet, forskare med ett intresse för frågan och företrädare för patientorganisationer.

Programmet innehöll följande:

• 
  Så här ser det ut i Sverige: Projektledare Ingrid Schmidt, Socialstyrelsen.
  
• 
  Vad vet vi om den ovänliga hälsan och vården: Professor Margareta Kristenson, Linköpings universitet.
  
• 
  Vad vet vi om hur ojämlikhet kan åtgärdas i vården: Professor Urban Janlert, Umeå universitet.
  
• 
  Vad kan man göra som politiker?: Håkan Linnarsson, ordförande, Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, Västra Götaland.
  
• 
  Vad kan man göra som beställare?: Sofia Barakat, chef för planerings- och uppdragsenheten, Landstinget i Kalmar.
  
• 
  Gruppdiskussioner:
  

• 
  Vad vet vi om ojämlikhet i våra landsting, vad behöver vi veta?
  
• 
  Vad gör vi i våra landsting, verksamheter? Vad behöver vi för stöd lokalt/nationellt för att kunna förbättra jämlikheten?
  

Legionellautbrott i Piteå

Bakgrund

Legionellabakterien förekommer normalt i sötvatten i alla länder. Vanligtvis är halten av legionellabakterier låg i det kommunala vattenledningsnätet. I kranvattnet i stora byggnadskomplex som sjukhus finns ofta legionellabakte-rier. Gamla rörledningar, blindrör med stillastående vatten, oanvända du-schar och handfat, och en vattentemperatur på 20–45 grader gynnar tillväxt av bakterien i biofilm.

Bakterien kan förorsaka svår lunginflammation särskilt hos lungsjuka och patienter med immunbrist. Den vanligaste smittvägen är inandning av vattenaerosol som innehåller legionellabakterier, oftast vid duschning.

Piteå Älvdals Sjukhus har tidigare haft fall av legionella och 2005 gjorde en konsult tillsammans med Landstingsfastigheter en genomgång av vattensystemet. Detta ledde till en ordentlig ombyggnation av ledningsnätet . Skriftliga rutiner för förebyggande åtgärder publicerades. Provtagning av både varm- och kallvatten i de olika huskropparna har varit en del av övervaknin-gen. Regelbundna möten med platschef , fastighetsförvaltare, verksamhetschefer och enheten för vårdhygien har ägt rum 2–3 gånger per år.

Förebyggande åtgärder

Landstingsfastigheter har det övergripande ansvaret för att hålla halterna av legionellabakterier i sjukhusets vattenledningssystem på en sådan nivå att ingen patient riskerar att smittas under vårdtiden, förutsatt att övriga rutiner i dokumentet Legionella följs..

Socialstyrelsen rekommenderar att Boverkets normer för vattentemperaturer följs för att hålla låga halter av legionellabakterier. För att motverka vattenstagnation ska vattenledningar, tvättställ och duschar som inte används monteras bort. Vid kortvarig stängning ska spolschema för tappställen finnas och utföras. Självtömmande duschslangar monterades in på alla patientsalar under 2009 och noggranna rutiner för upphängning och spolning infördes.

Aktuellt

I början av året dog en patient av legionella som kommit från sjukhusets vat-tenledningsnät. Inga legionellabakterier hade hittats vid provtagningen må-naden innan. Lex Maria-bedömning och anmälan är gjord. En sötvattenskon-sult deltog vid ett möte i Piteå.

Lärdomarna av ett studiebesöket vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som har mer än tio års erfarenhet av problematiken, och diskussioner mellan Landstingsfastigheter och enheten för vårdhygien understryker följande viktiga faktorer:

• 
  Rätta vattentemperaturnivåer och övervakning, larm och dokumentation på dessa.
  
• 
  Inga stillastående vattenledningar eller tappställen.
  
• 
  Spolningsschema vid kortvarig stängning med signering på dokument.
  
• 
  Skriftlig rutin om ansvarsfördelning.
  
• 
  Regelbundna möten mellan platschef, fastighetsförvaltare och vård-hygien.
  
• 
  Utbildning för vård- och driftpersonal.
  

Under ombyggnadstiden för att ta bort alla tappställen som inte används varje vecka, har duschhuvuden med filter för bakterier installerats på alla patientduschar på sjukhuset. Dessa måste bytas varje månad till en hög kostnad, varför detta är en tillfällig åtgärd. De tidigare nämnda åtgärderna ska förhindra att nya fall av legionella uppkommer på Piteå Älvdals Sjukhus, men de måste fortgå oavbrutet framöver..