Årsrapport 2010 sdn befolkningsramen Version 2011-01-26

4Verksamhetsanalys

4.1Förskola, skola och skolbarnomsorg

4.1.1Resultatredovisning och analys

Förskola och pedagogisk omsorg

De medel för kvalitetshöjande åtgärder som förskolan tillfördes andra halvåret 2010 medförde ett antal, för varje förskola, adekvata åtgärder. Förutom att hålla nere och vid behov minska antalet barn i barngrupperna, utvecklades modersmålsstödet och det specialpedagogiska stödet. För medarbetare gav det utrymme till kompetensutveckling och ökad möjlighet till planering av verksamhet. Personalkrävande moment, såsom utflykter mm. kunde också genomföras och specialkompetenser exempelvis i musik kunde användas och bekostas. Det extra tillskottet innebar också att stadsdelen kunde behålla ett familjedaghem som inte hade full beläggning. En nybyggt förskola med tre avdelningar påbörjades under året och beräknas vara färdig till halvårsskiftet 2011.

Stadsdelen bibehöll också under året full behovstäckning. En omfattande renovering av en av de tidigare förskolokalerna gör att från och med årsskiftet mindre ändamålsenliga förskolelokaler kan avvecklas. De sistnämnda lokalerna behålls dock för att kunna hantera oplanerade behovsökningar.

Stadsdelen beviljades 2010 EU-medel för att beforska mottagandet av nyanlända förskolebarn och deras familjer. En förstudie gjordes under andra halvåret och projektet startar i januari 2011 under namnet "Barnens bästa- om nyanlända barn i förskolan". Projektet är finaniserat av EU till 90 procent och löper till och med 2013.

Grundskola, särskola och skolbarnsomsorg

Andelen elever med minst godkänt betyg i alla ämnen ökade från 49 procent 2009 till 58 procent 2010. Resultatet på nationella prov i år 5 visar också ett högre resultat och för första gången uppnår flera skolor 100 procent godkänt i flera av de ingående momenten.

Arbetet för att i högre grad stödja kunskapsutvecklingen hos nyanlända elever har intensifierats. Med stöd från Center för Skolutveckling har ett nätverk bildats som har till syfte att överföra och öka den samlade kompetensen inom området. I staddelen har det beslutats att systematisk följa en grupp nyanlända mellanstadielever i deras kunskapsutveckling över tid i syfte att visa på framgångsfaktorer.

Barn och elevhälsan har stärkts under året, bland annat genom nyckeltalen för antalet barn och elever/profession. Förskolorna har arbeta fram ett gemensamt materiel för utvecklingsplaner som bygger på vetenskaplig grund. I skolorna har alla elever individuella utvecklingsplaner och får skriftliga omdömen på sin kunskapsutveckling. Åtgärdsprogram beslutas i samtliga fall där elever inte nått uppsatta mål såväl i läroplan, kursplan som i individuell utvecklingsplan. Arbetet med och kompetensen för att arbeta med bedömning i ett utvecklingsperspektiv, så kallad formativ bedömning, har utvecklats och förvaltningen har startat en högskoleutbildning i området i samarbete med Göteborgs Universitet. De nationella proven i år 3, 5 och 9 utgör en viktig del i den formativa bedömningen och de samlade resultaten blir vägledande för den strategiska planeringen både på enskilda skolor och i stadsdelen.

I likhet med nätverket för arbetet med nyanlända har stadsdelen ett antal ämnesnätverk ledda av ämnesutvecklare. Dessa nätverk ska utveckla kvaliteten på undervisningen i de flesta av kursplanernas ämnen. Även här finns en samordning i staden genom Center för Skolutveckling.

Enheterna använder sig av olika uppföljningssystem för att mäta trygghet och trivsel i förskola och skola. Har skolan eller förskolan ett systematiskt värdegrundsarbete i form av program eller modell så ingår modell för sådan uppföljning i dessa, exempelvis Olweusmodellen, PBSI/Skolmodellen. I andra genomför man så kallade trivselenkäter kopplade till den årliga planen mot kränkande behandling. Sådana planer finns på varje skola. Mätningarna har resulterat i förbättringar av den fysiska och psykiska miljön och kompetensutvecklingsinsatser för både elever och personal.

Stadsdelen har under året genomfört utbildning för de elevskyddsombud som finns och ska finnas fr o m år 7.

Fritidshemspersonalen har under året haft gemensam kompetensutveckling i stadsdelen. Stadsdelen har också varit representerad i nätverket "Kvalitet i fritidshem" lett av Center för Skolutveckling.

En omfattande IT-satsning har gjorts under året. Samtliga förskolor och skolor har utrustats med trådlösa nätverk och flertalet undervisningslokaler har utrustats med interaktiva tavlor. Samtliga medarbetare som nått nivå 3 i PIM (Pedagogisk IT och Mediakunskap) har fått en egen arbetsdator av laptopmodell.

El Sistema är ett integrationsprojekt som bygger på lärande och utveckling genom musiken. I samverkan med Göteborgssymfonikerna ger Hammarkulleskolan och Kulturskolan elever möjlighet att utveckla sitt lärande genom att lära sig ett instrument och spela i ensemble. Tanken är att skapa ett El Sistema-spår i Hammarkullen där även förskolan blir en del. Projektet har fått nationell uppmärksamhet.

Väsentliga förändringar i utvecklingen av mätetalen i de balanserade styrkorten:

Inga enkäter har genomförts under året. Heltäckande SALSA-resultat finns inte detta år. Hammarkulleskolans underlag vad det gäller föräldrars utbildningsbakgrund var inte tillräckligt stort. I Skolverkets databas SIRIS finns dock alla resultat för samtliga skolor samlade.

Nämndens kvalitetsredovisning för skolan finns i bilaga.

4.2Äldreomsorg

4.2.1Resultatredovisning och analys

Resultatredovisning för de prioriterade målen kan ej göras på traditionellt sätt eftersom Göteborgsenkäten inte genomförts 2010.

Verksamheten har dock genomfört en egen enkät med frågor på de mest prioriterade områdena. Resultatet pekar överlag på en hög grad av nöjda brukare - "NKI" för äldreboende 7,85 och ordinärt boende 8,42 på en tiogradig skala.

Antal besök på dagcentraler/träffpunkter ökar med cirka 20 procent vilket tyder på att arbetet med kulturombud/kultursamordnare, samt breddat innehåll i berörd verksamhet, gett resultat.

På grund av stor efterfrågan har nio somatiska platser omvandlats till demensplatser i äldreboende.

Aktiviteter, redovisade i uppföljningsrapport 2, pågår inom områdena "kontinuitet, mat och måltider, anhörigstöd, personal med språk och kulturkompetens, medicinsk kompetens och samverkan.

Fortsatt arbete pågår med att införa Göteborgsmodellen och det salutogena förhållningssättet.

Omfattande fortbildningsinsatser har genomförts för alla personalkategorier och all personal har haft planeringsdagar.

Väsentliga förändringar i utvecklingen av mätetalen i utvecklingen av nettokostnader, volym, prestationstal och nyckeltal enligt avsnitt 7.2:

Antal personer i äldreboende är i nivå med föregående år. Behovet av plats på demensboende har periodvis varit svårt att tillgodose varför konvertering av 9 somatiska platser till demensplatser har genomförts. Den minskade personalvolymen beror till största del på genomförda ramanpassningar.

Antal hemtjänsttimmar för personer över 65 år har minskat jämfört med föregående år. Antal personer med hemtjänst är dock oförändrat. Ökningen av personalvolymen beror till största delen av förberedelser och genomförande av Göteborgsmodellen och ökade HSL-insatser.

Hemvårdsbidragen uppvisar en ökning både vad gäller antal och kostnad med cirka 13 procent. Ett visst samband med med minskat antal beviljade biståndstimmar för hemtjänst finns.

 

Det positiva ekonomiska resultatet består av positivt utfall på statsbidragsintäkter, tidigt genomförda ramanpassningar inför 2010, rationell semesterplanering och restriktiv vikarieanvändning.