Årsrapport 2010 sdn befolkningsramen Version 2011-01-26

4.4Funktionshinder

4.4.1Resultatredovisning och analys

Hemsjukvård

I år har en arbetsterapeut och en sjuksköterska anställts som enbart arbetar med personer som har funktionsnedsättningar, detta har lett till en stor kvalitetshöjning.

Resultat och analys

De vi är till för

Flera personer med psykisk funktionsnedsättning och en komplex problematik saknar lämpliga boenden. För målgruppen intellektuellt funktionsnedsatta har sju av de unga vuxna som väntat länge på att flytta hemifrån fått sina beslut om bostad med särskild service verkställda. Villavallen som inte var fullvärdig bostad har stängts, personerna som bodde där har flyttat till nya bostäder.

Det är svårigheter för personer med funktionsnedsättning att få ett lönearbete. Språnget som är utflyttade verksamheter på företag och Mellansprånget som är ett samarbete med COOP, ger flera personer möjligheter till arbetsliknande verksamhet. Det är cirka 50 personer (varav nio Lärjedalsbor) som har sysselsättning ute på ett fyrtiotal arbetsplatser via Språnget och Mellansprånget. En ny daglig verksamhet för personer med autism har startats i stadsdelen.

Stadsdelens två träffpunkter som ligger i anslutning till servicebostäder är välbesökta. Brukarrådet tillsammans med personalen utformar aktiviteter.

Medarbetare

För att ge utvecklande stöd till personer med funktionsnedsättning krävs många gånger en specifik kompetens. Målet att 20 procent av personalen skall ha högskola/ky-utbildning har uppnåtts.

Samtliga bostäder med särskild service och boendestödet inom Funktionshinder är arbetsmiljöcertifierade och har för andra året i rad fått noll avvikelser i revisionen, vilket är unikt.

Enheterna Älvåsbacken, Boendestödet, Satelliten, Fältteamet och Lärjeträffen har deltagit i Utmärkelsen Kvalitet Göteborgs stad och fick ett gott omdöme.  

Kompetensutveckling har erbjudits via ett nordostgemensamt utvecklingsprojekt, Västkompetens med flera utbildningsinsatser för personal som arbetar med psykiskt funktionsnedsatta och en påkostad utbildning i tydliggörande pedagogik för personal på gruppbostäderna.

Verksamhetens processer

Personalen arbetar aktivt med att stödja och uppmuntra personer till att klara vardagen i sin hemmiljö vilket resulterar i att flera personer klarar eget boende.

Bristen på bostad med särskild service för personer med komplexa behov kan inte lösas i stadsdelen utan måste lösas gemensamt i staden. En viktig framtidsfråga är att personer skall bo rätt i förhållande till deras behov. Ett utvecklingsarbete med en kartläggning av behoven på bostäderna med särskild service bör kunna frigöra ett antal platser i bostad med särskild service.

Av de Lärjedalsbor som har insats enligt LSS är 80 barn och ungdomar vilket troligtvis kommer att innebära ökade insatser inom en snar framtid. De närmsta två åren beräknas 30 ungdomar gå ur gymnasiesärskolan, flera av dem kommer att behöva daglig verksamhet. För att möta de ökade behoven pågår Språnget och Mellansprånget som innebär att de ungdomar som klarar utflyttad verksamhet på "vanliga" arbetsplatser skall få det.

Anpassningarna som beslutats för 2010 och avvecklingen av Villavallen och Lärjebo visar sig i ett sänkt årsarbetartal.

Under året har bemanningen på Älvåsbacken förstärkts då det blivit ett LSS-boende. Detta visar sig i minskade nettokostnader SoL, då flera personer som 2009 bodde på Älvåsbacken flyttat ut i lägenhet med stöd enligt SoL.

Antalet personer med LSS-insatser har för första gången på flera år minskat i antal. Mellan aug-dec har antalet ärenden minskat med cirka 10. Flera unga vuxna med omfattande insatser har flyttat till finansierade bostäder med särskild service i andra stadsdelar, vilket påverkar nettokostnaderna positivt. Endast insatsen daglig verksamhet ökar.

Antalet personer med SoL-insatser ökar, i huvudsak hemtjänst i mindre omfattning.

Statsbidrag från 2007 -2009 förbättrar resultatet. Enbart ett ärende gällande kommunal assistans har ersatts med 2 400 tkr. Förutom detta ärende har flera ärenden övergått från kommunal personlig assistans till LASS.

De interna expansionsmedel som tilldelats i början av året har härmed inte använts.

 

4.5Kultur och fritid

4.5.1Resultatredovisning och analys

Sammanfattning av slutsatser från uppföljningsrapport 1 samt utveckling under resten av året:

ccccc

Väsentliga förändringar i utvecklingen av nettokostnader, volym, prestations- och nyckeltal enligt avsnitt 7.5:

xxxxx

Text från Sara Lundgren/Kulturskolan:

Resultat

Alla sökande fram till 30/4 – 2010 har erbjudits plats i kulturskolan. Av de elever som lämnade in sin ansökan 1/5 till 1/9 står fortfarande 63 elever i kö. Parallellt med den frivilliga avigiftsbelagda eftermiddagsverksamheten har de flesta barn i år 1 och 2 deltagit i den kulturskoleintegrerade undervisningen i form av rytmik, drama eller kulturteam. Ytterligare samt ca 180 elever i år 4-9 deltar i genom Skapande Skola.

Många familjer har haft svårt att bestämma sig, och tvekar inför att betala 200 kr, vilket har påverkat resultatet negativt. Många elever har slutat efter en gång, vi tar in nya elever som får hoppa in under terminen. Detta gör rekryteringsprocessen ineffektiv och svårhanterlig i relation till faktureringen, men också utifrån kontinuitet och stabilitet i verksamheten.

Det nystartade projektet El Sistema har efter några veckors arbete givit ett intressant resultat utifrån att använda musiken som verktyg för social utveckling, samarbetsverktyg, erbjuda nya utvecklingsvägar/sammanhang för barn i Angered. Resultatet är att barnen lär sig mycket snabbt, vilket ger en positiv lärcirkel. Familjerna är delaktiga i verksamheten. Det är för tidigt att lyfta fram fler resultat då projektet bara varit verksamt i åtta veckor.

Analys

Detta krävs för att nå en högre måluppfyllelse

Antalet dansgrupper och pianoplatser skulle behöva fördubblas för att möta efterfrågan. Gitarrplatserna, antalet bild&form-, och multimediagrupper behöver utökas.

En del föräldrar har svårt att skjutsa sina barn. Verksamheten skulle med fördel organiseras direkt efter skoltid i elevernas närområde.

Tydligare koppling behövs mellan den kulturskoleintegrerade verksamheten och fritidsverksamheten för att lotsa elever på vägen.

Information på flera språk.

Multimedia/IT med datorn som verktyg behöver organiseras som kurser i musikproduktion, film, foto och bildskapande för att möta nya former för skapande, möta ungdomars behov av uttrycksformer, inte minst via mobiltelefoner.

Analys

De vi är till för

Kulturskolan behöver knyta relationer med föräldrar också för att stärka rekryteringen och öka kunskapen till kulturskolan, och att stödja barnen i sin utveckling så att kontinuitet uppnås.

Rastlöshet och rotlöshet är en riskfaktor i en verksamhet som kräver kontinuitet och tålamod för att utveckla en talang/färdighetskunskap.

Trångboddhet är en riskfaktor - finns ingen plats och ro att öva på.

Verksamhet med större kontinuitet behövs för att sätta utövandet i ett meningsfullt socialt och konstnärligt sammanhang.

Rörlighet mellan olika områden och i staden behöver gynnas.

Medarbetare

Stabil och engagerad personalgrupp ger hög samarbetsförmåga, stor samhörighet, arbetsvilja och trivsel.

Ekonomi

Besparingar i den ordinarie budgeten under innevarande läsår har gjort att vi inte kan möta upp alla skolor med den kulturskoleintegrerade delen.

Avgiften är en riskfaktor då ofta den, trots att den är så låg, är den avgörande faktorn om en elev får börja i kulturskolan eller inte.

Utvecklingsstöd på 1,5 miljoner för El Sistema har givit helt nya möjligheter för kulturskolan.

1,57 miljoner för ett hela-staden projekt ”En kulturskola för alla” stärker satsningen på barn med funktionsnedsättningar.

300 tkr till Steelband ger möjlighet att starta oljefatsorkester på Rannebergsskolan.

Verksamhet

Kulturskolan har i samarbete med Gunnared ett brett utbud av kurser och ämnen som gör att vi kan tillgodose de flestas behov och skapa grupper som fungerar bra tillsammans.

Utvecklingen kan ofta ha en tendens att stå still då få elever verkligen övar mellan lektionerna. El sistema som innebär att man spelar eller sjunger tillsammans 3-5 gånger/vecka ger ett helt annat resultat redan efter åtta veckor.

Cholahopfestivalen är ett bra mål att arbeta inför då alla verksamheter lyfts fram och man gör roliga föreställningar tillsammans. Då lyfter verksamheten och värdet ökar både socialt och konstnärligt.